Kapitaltillskott till aktiebolag av annan än aktieägare

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Kandidatuppsats i beskattningsrätt & redovisning Våren 2016 Kapitaltillskott till aktiebolag av annan än aktieägare Freja Adlercreutz, 23142@student.hhs.se Johanna Lundgren, 22812@student.hhs.se Handledare: Richard Arvidsson och Jesper Johansson Abstract: When a company suffers from a lack of capital there are usually many stakeholders with an interest in keeping the company afloat. These stakeholders are not limited to the company s shareholders, thus this thesis aims at finding a way for a non-shareholder to provide new capital in a way that profits both the company suffering from a lack of capital, the company s shareholders and the provider. The study has been conducted using Swedish sources of law. In the study it is found that the best way of conducting such a contribution will differ depending on the priorities of the different parties and the situation at hand.

Innehållsförteckning TACK... 4 FÖRKORTNINGAR... 5 1. INLEDNING... 6 1.1 PROBLEMOMRÅDE... 6 1.2 FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE... 6 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 7 1.4 METOD... 7 1.5 DEFINITIONER... 7 1.6 DISPOSITION... 7 2. ALLMÄN BAKGRUND... 8 2.1 KONTROLLBALANSRÄKNING... 8 2.2 NJA 1988 S.620 SNABBHAKSFALLET... 9 2.3 AKTIEÄGARTILLSKOTT... 10 2.3.1 Att tillskjuta kapital... 10 2.3.2 Avtal... 11 2.3.3 Vikten av rättvisande redovisning... 11 2.3.4 Redovisning... 13 2.3.5 Beskattning... 14 2.3.6 Ränta på aktieägartillskott... 15 2.3.7 Rätten till återbetalning överlåts eller avyttras... 16 3. ÅTERBETALNING MED STÖD AV RÖSTBINDNINGSAVTAL... 17 3.1 AVTAL OCH ASSOCIATIONSRÄTT... 17 3.2 REDOVISNING... 19 3.3 BESKATTNING... 22 4. ÅTERBETALNING GENOM AKTIEÄGARNAS FÖRSORG... 23 4.1 AVTAL OCH ASSOCIATIONSRÄTT... 23 4.2 REDOVISNING... 24 4.3 BESKATTNING... 25 5. ÅTERBETALNING GENOM EN TILLFÄLLIG ÖVERLÅTELSE AV RÄTTEN TILL UTDELNING... 26 5.1 AVTAL OCH ASSOCIATIONSRÄTT... 26 5.2 REDOVISNING... 27 5.3 BESKATTNING... 27 2

6. PREFERENSAKTIER... 28 6.1 AVTAL OCH ASSOCIATIONSRÄTT... 28 6.2 REDOVISNING... 29 6.3 BESKATTNING... 30 7. ANALYS AV DE OLIKA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTEN... 31 7.1 FÖR- OCH NACKDELAR VID ÅTERBETALNING MED STÖD AV RÖSTBINDNINGSAVTAL... 31 7.2 FÖR- OCH NACKDELAR VID ÅTERBETALNING GENOM AKTIEÄGARNAS FÖRSORG... 32 7.3 FÖR- OCH NACKDELAR VID ÅTERBETALNING GENOM EN TILLFÄLLIG ÖVERLÅTELSE AV RÄTTEN TILL UTDELNING... 32 7.4 FÖR- OCH NACKDELAR MED PREFERENSAKTIER... 33 7.5 ÖVERGRIPANDE JÄMFÖRELSER OCH DISKUSSION... 34 7.5.1 Avtals- och associationsrätt... 34 7.5.2 Redovisning... 35 7.5.3 Beskattning... 35 8. SLUTSATSER... 36 9. FRAMTIDA FORSKNINGSOMRÅDEN... 37 REFERENSLISTA... 38 3

Tack Vi vill passa på att tacka Richard Arvidsson och Jesper Johansson för god handledning i vårt arbete med att skriva den här uppsatsen. Dessutom vill vi tacka Thomas Pettersson och Olle Flygt från Mannheimer Swartling för bra och givande samtal. Slutligen vill vi tacka våra uppsatskollegor för givande diskussioner samt våra nära och kära som stöttat oss och hjälpt till där de kunnat. Stockholm den 15 maj 2016 4

Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) HD HFD Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelag (1999:1229) Kap. NJA Ref. RR RÅ SvSkT Kapitel Nytt juridiskt arkiv Referens Regeringsrätten Regeringsrättens årsbok Svensk Skattetidning 5

1. Inledning 1.1 Problemområde Ett aktiebolag kan av olika anledningar få kapitalbrist. För att bolaget skall kunna fortleva krävs att kapitalbristen åtgärdas. Det finns flera intressenter i ett förfarande för att åtgärda kapitalbrist, bland annat bolaget självt, dess aktieägare, bolagets anställda och bolagets borgenärer. Det finns följaktligen många som har intresse av att bolagets kapitalbrist löses på ett så bra sätt som möjligt. För att hitta den lösning som ger det bästa resultatet är det intressant att jämföra olika sätt att lösa ett bolags kapitalbrist på. Det finns redan idag mycket skrivet om olika sätt att åtgärda en kapitalbrist, t.ex. att en aktieägare skjuter till villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott till sitt aktiebolag. Ett område som dock fortfarande är relativt outforskat är då ett tillskott görs från någon som inte äger aktier i bolaget. Några tänkbara aktörer som trots att de inte innehar aktier i bolaget skulle vilja rädda det ur kapitalbristen är bolagets borgenärer och bolagets kunder. Dessa aktörer är med största sannolikhet intresserade av att få tillbaka sitt tillskott i framtiden om detta blir möjligt och de kan därför göra tillskottet med villkor om återbetalning. Det blir ett så kallat villkorat kapitaltillskott. 1.2 Frågeställning och syfte Syftet är att undersöka olika sätt att genomföra ett villkorat kapitaltillskott från annan än aktieägare ur såväl ett avtalsrättsligt, associationsrättsligt, redovisningsmässigt som skatterättsligt hänseende samt med denna undersökning som utgångspunkt lyfta fram styrkor och svagheter med de olika sätten. Baserat på denna genomlysning skall slutsatser dras kring vad som är det lämpligaste sättet att genomföra ett kapitaltillskott på utifrån praktisk funktion och risker för tillskottsgivaren, aktieägarna och tillskottsmottagaren. Problemområdet utmynnar i frågan: Hur kan ett villkorat kapitaltillskott från någon som inte äger aktier i ett bolag på bästa sätt göras? 6

1.3 Avgränsningar I denna studie kommer endast fyra stycken olika tillvägagångssätt för att återbetala kapitaltillskott från annan än aktieägare att behandlas. Dessa fyra tillvägagångssätt är återbetalning med stöd av röstbindningsavtal, återbetalning genom aktieägarnas försorg, återbetalning genom en tillfällig överlåtelse av rätten till utdelning samt preferensaktier. Kapitaltillskott i form av fast egendom, specialkonstruerade finansiella instrument samt fåmansföretagsbeskattning kommer inte att behandlas i uppsatsen, inte heller utdelning till utländska bolag. Frågeställningen kommer endast att utredas med avseende på svensk rätt. 1.4 Metod I denna studie tillämpas dels en traditionell rättsvetenskaplig metod, för att utreda rådande rättsläge, dels en kvalitativ metod som tar sikte på redovisningen, för att utreda och analysera de olika tillvägagångssätten för att återbetala tillskottet. Det som studeras är följaktligen lagar, regleringar, rekommendationer, rättsfall och doktrin samt litteratur som avhandlar redovisning och redovisnings teknik. 1.5 Definitioner I denna studie definieras kapitaltillskott som ett tillskott från annan än aktieägaren, om inte annat framgår av texten. Det kan vara ett tillskott från en leverantör, kund eller någon annan som från början inte äger aktier i bolaget. Den person, fysisk såväl som juridisk, som gör tillskottet kommer att benämnas som tillskottsgivaren, medan det bolag som mottar tillskottet benämns tillskottsmottagaren eller mottagarbolaget. Med aktieägarna åsyftas aktieägarna i det mottagande bolaget. När uttrycket villkorat kapitaltillskott används i uppsatsen avses ett tillskott vars villkor är riktat mot aktieägarna i det mottagande bolaget och inte mot bolaget i sig. 1.6 Disposition I avsnitt 2 kommer kravet på kontrollbalansräkning att behandlas, när den skall upprättas samt hur det går till. I detta avsnitt kommer även en genomgång av aktieägartillskott att göras där det förklaras hur avtal, redovisning, ränta och beskattning av aktieägartillskott görs. 7

I avsnitt 3, 4, 5 och 6 kommer fyra olika tillvägagångssätt för att säkra återbetalning av kapitaltillskott att behandlas. De kommer att behandlas ur ett avtalsrättsligt, associationsrättsligt, redovisningsmässigt och skatterättsligt hänseende. I avsnitt 7, 8 och 9 kommer diskussion att föras samt slutsatser och förslag på framtida forskningsområden ges. 2. Allmän bakgrund 2.1 Kontrollbalansräkning I 25 kap. 13 ABL fastställs att styrelsen för ett aktiebolag i två situationer är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning i enlighet med 14 samma kapitel. Den första situationen är då det finns anledning att tro att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Den andra situationen är då en borgenär begärt verkställighet och det har visat sig att bolaget saknar tillgångar som fullt ut kan täcka utmätningsfordringen 1. 2 Om den upprättade kontrollbalansräkningen visar att det föreligger en så kallad faktisk kritisk kapitalbrist, det vill säga att mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet återstår har bolagsstämman två val. Antingen beslutar stämman att låta bolaget träda i likvidation eller så kan bolaget försöka att inom åtta månader återställa det registrerade aktiekapitalet. 3 Om det inom 8 månader från den första kontrollstämman inte med en ny kontrollbalansräkning kan visas att aktiekapitalet återställts, skall bolagsstämman besluta om likvidation enligt 25 kap. 16 ABL. Beslutar inte bolagstämman om att försätta bolaget i likvidation kan allmän domstol besluta detta. Domstolen skall enligt 25 kap. 17 ABL även besluta att bolaget skall träda i likvidation om inte revisor har granskat den nya kontrollbalansräkningen eller en ny bolagsstämma inte hållits. 4 Återställning av aktiekapital kan lösas på olika sätt, genom äkta eller oäkta sanering. Ett alternativ är att bolagets borgenärer antingen kommer överens med bolaget om att deras fordringar minskas till viss del eller bli tvingade till ett ackordsförfarande. Ett annat alternativ är att bolagsstämman beslutar om att göra en nyemission till överkurs vilket är en äkta sanering. Det 1 Utmätningsfordringen är den fordring för vilken en borgenär har begärt utmätning hos kronofogden. 2 Nerep, Erik och Samuelsson, Per. Aktiebolagslagen en kommentar. kap. 23-32. 2a uppl. Stockholm: Thomson Reuters, 2009. Sid. 191; ABL 25:13. 3 Nerep och Samuelsson. Sid. 235. 4 Nerep och Samuelsson. Sid. 247; ABL 25:17. 8

betyder att nytt kapital tillskjuts bolaget till ett högre belopp än nominella värde mot att tillskottsmottagaren får aktier i bolaget. Ett tredje alternativ, som också är en äkta sanering, är att aktieägare eller annan ger ett tillskott till bolaget. 5 Ett fjärde alternativ är att bolagsstämman beslutar om att minska aktiekapitalet i bolaget, vilket är en oäkta sanering. 6 Minskning av aktiekapitalet får endast göras om bolaget trots minskningen kommer att uppnå minimibeloppet för aktiekapital och att en kvalificerad majoritet av aktieägarna röstar för det vid bolagsstämman. 2.2 NJA 1988 s.620 Snabbhaksfallet Det så kallade Snabbhaksfallet, NJA 1988 s.620, rör HDs avgörande i målet mellan företaget Helens rör och styrelsen i bolaget Snabbhak. Käranden i målet (Helens rör) menar att styrelsen i Snabbhak inte fullgjort sin plikt att upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagsstämman besluta om huruvida bolaget skall träda i likvidation då Snabbhak haft kritisk kapitalbrist 7. Käranden menar därför att styrelsen i Snabbhak skall vara solidariskt betalningsansvarig för de åtaganden som uppstått gentemot käranden efter det att den kritiska kapitalbristen har uppstått. Svaranden (Styrelseledamöterna i Snabbhak) menar att Snabbhak aldrig haft någon kritisk kapitalbrist. Styrelseledamöterna i Snabbhak menar dessutom att om de någonsin skulle ha haft anledning att tro att kritisk kapitalbrist förelåg hade Snabbhak då fått ett kapitaltillskott. Vilket säkerställt att minst en tredjedel av aktiekapitalet funnits kvar. Käranden menar här dock att utfästelsen om kapitaltillskott, vilken skedde innan kapitalet faktiskt tillfördes, inte kan anses ha förbättrat Snabbhaks ekonomiska situation eftersom löftet kom från en person som inte var aktieägare i bolaget. HDs dom i detta mål har av flera anledningar en stor betydelse för såväl tillskott från aktieägare som tillskott som sker från andra än aktieägare. HD pekar bland annat på i domen att en betalningsutfästelse måste vara oåterkallelig för att ge samma effekt som ett kapitaltillskott samt att det är höga krav på bevisningen för att så är fallet. I just detta fall hade utfästelsen om kapitaltillskott inte bokförts som en fordran vilket enligt HDs resonemang leder till att kapitalet inte anses vara tillskjutet bolaget redan då utfästelsen gjordes. Dock menar HD att trots att 5 Nerep och Samuelsson. Sid. 236. 6 Då nedsättning av aktiekapitalet skall göras av någon annan anledning än att täcka en förlust krävs tillstånd från bolagsverket. 7 Vid målets avgörande var gränsen för kritisk kapitalbrist att ⅔ av aktiekapitalet var förbrukat. Denna gräns är idag ändrad så att kritisk kapitalbrist uppstår redan då hälften av aktiekapitalet är förbrukat. 9

tillskottet inte kan anses tillskjutet Snabbhak förrän de de facto fick pengarna inbetalda så har bolaget aldrig haft kritisk kapitalbrist. Dessutom påpekas i domslutet att Några vägande skäl kan dock inte anföras mot att betrakta tillskott från annan än aktieägare, vilket är villkorat gentemot aktieägare men inte mot bolaget, på enahanda sätt som tillskott från aktieägare.. Detta uttalande visar på att ett kapitaltillskott som görs av någon annan än en aktieägare inte skall behandlas annorlunda än ett tillskott gjort av en aktieägare. Detta bör dock bara anses gälla så länge det inte finns några särskilda skäl till att behandla ett tillskott från icke aktieägare på ett annat sätt än ett tillskott från aktieägare. Fortsättningsvis kommer fokus att ligga på när det är någon annan än aktieägarna som tillför bolaget kapitalet i form av ett tillskott. Nedan kommer aktieägartillskott att behandlas. Rättsläget för aktieägartillskott förefaller relativt klart, medan det för kapitaltillskott inte finns någon egentlig praxis. Det finns i många fall likheter mellan aktieägartillskott och kapitaltillskott från annan än aktieägare, därför är det bra att förstå hur ett aktieägartillskott går till. 2.3 Aktieägartillskott 2.3.1 Att tillskjuta kapital Oavsett om det är aktieägare eller annan som gör kapitaltillskottet kan kapitalet tillskjutas bolaget på fyra olika sätt. Det första sättet att tillföra ett bolag aktieägartillskott är att tillskottet görs med kontanta medel. Ett annat sätt att göra ett aktieägartillskott är att efterskänka en fordran. Detta innebär att aktieägaren har en fordran på bolaget vilken konverteras från en fordran till ett villkorat aktieägartillskott. Ett tredje sätt är att tillskjuta ett aktieägartillskott är att göra det med annan lös egendom än pengar. 8 Aktieägaren apporterar in lös egendom i bolaget som ett villkorat aktieägartillskott. Slutligen finns det även ett fjärde sätt att lösa en kritisk kapitalbrist, så länge inte bolaget behöver pengarna av likviditetsskäl. Aktieägaren gör en betalningsutfästelse, vilken utbetalas då bolaget behöver likvida medel. Anledningen till att detta tillvägagångssätt inte kan användas då bolaget även har likviditetsbrist är att kapitalet inte direkt tillförs bolaget. Betalningsutfästelsen blir endast en tillgång i form av en fordran i balansräkningen. 9 Väljer aktieägaren att använda sig av betalningsutfästelse måste detaljerna kring utfästelsen regleras i avtal mellan aktieägaren och de övriga aktieägarna. En anledning till att betalningsutfästelsen 8 Prytz, Jesper och Tamm, Mart. Tillskott utan aktieteckning. Stockholm: Juristförlaget, 1995. Sid. 56ff. 10

behöver regleras i avtal är att det måste vara fastslaget när aktieägaren skall skjuta till kapitalet. I avtalet bör det skrivas in att utfästelsen automatiskt skall utlösas när en bestämd del av aktiekapitalet är förverkad eller då en viss grad av likviditetsproblem uppstått. 10 2.3.2 Avtal När ett villkorat aktieägartillskott görs av en eller några av aktieägarna behövs ett avtal för att säkra att denna eller dessa aktieägare får tillskottet återbetalt. 11 För att aktieägartillskottet skall få den tänkta effekten, det vill säga stärka bolagets egna kapital, krävs det att det mottagande bolaget inte binds av avtalet om återbetalningen. Således är det med de övriga aktieägarna som avtalet om återbetalning måste slutas. 12 Ett sådant avtal med de övriga aktieägarna kan utformas på flera olika sätt. Ett exempel är att aktieägarna skriver ett avtal med den som lämnar tillskottet, vilket binder samtliga aktieägare att vid framtida bolagsstämmor rösta för att tillskottsgivaren får all utdelning tills dess tillskottet är återbetalt. Oavsett om tillskottet görs av en aktieägare eller en icke aktieägare kommer avtalet att vara detsamma. Ett annat exempel på hur tillskottsgivarens avtal med övriga aktieägare kan utformas är att avtalet ger tillskottsgivaren en fordran på övriga aktieägare. Denna fordran på de övriga aktieägarna kan villkoras av till exempel att aktieägarna får utdelning eller att de säljer sina aktier. Oavsett vem som är tillskottsgivaren kommer avtalet att se ut på samma sätt. 2.3.3 Vikten av rättvisande redovisning Redovisningen av ett aktieägartillskott är viktig av flera anledningar; (1) För att visa att det faktiskt är ett aktieägartillskott, (2) undvika att styrelseledamöterna i bolaget blir personligt betalningsansvariga samt (3) i de fall en kontrollbalansräkning har upprättats, visa att kapitalbristen åtgärdats. Rättspraxis har visat att redovisningen spelar en viktig roll i att bevisa om en transaktion är ett aktieägartillskott. Bland annat har rättspraxis visat att det är ett absolut krav att det mottagande bolaget avskärs helt från skyldigheten att återbetala kapitaltillskottet. Om detta inte är tydliggjort anses inte aktieägartillskott föreligga. Dessutom visar HDs avgörande i det så kallade 9 Prytz och Tam. Sid. 57 ff. 10 Prytz och Tamm. sid 86; Nerep och Samuelsson. Sid. 243. 11 Detta förhållande gäller endast om det är fråga om ett s.k. flermansbolag 12 Nerep och Samuelsson. Sid. 239. 11

Snabbhaksfallet att höga krav ställs på bevisning av att det mottagande bolaget inte binds av avtalet om aktieägartillskottet, utan att endast dess aktieägare binds av avtalet. 13 I de fall då bolaget närmar sig en faktiskt kritisk kapitalbrist måste tillskottet värderas rätt och inte tas upp till ett högre värde än vad det faktiskt har. Skulle ett aktieägartillskott redovisas till högre värde än sitt faktiska värde i samband med kritisk kapitalbrist i ett bolag finns en risk att kapitaltäckning inte skett, trots tillskottet. Det kan leda till att styrelsen missar sin skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning. I så fall blir styrelseledamöterna i det mottagande bolaget personligt betalningsansvariga för de förpliktelser som uppstår under den tiden som förflyter tills dess att de upprättar en kontrollbalansräkning, i enlighet med 25 kap. 18-19 ABL. 14 Skulle en första kontrollbalansräkning ha upprättats redan innan kapitaltillskottet görs är det av vikt att redovisningen görs på ett korrekt sätt för att bolaget, med en andra kontrollbalansräkning, skall kunna visa att kapitaltäckning skett till följd av tillskottet. Kan bolaget inte visa att kapitaltäckning skett blir bolagsstämman skyldig att besluta om låta bolaget träda i likvidation. Gör inte bolagsstämman detta kan det resultera i tvångslikvidation enligt 25 kap. 17 ABL. 15 För att se till att balansräkningen är rättvisande är det väsentligt att tillskottet värderas korrekt. Att värdera ett aktieägartillskott i form av kontanter orsakar inte några större problem. Svårare blir det om tillskottet sker genom att en fordran efterskänks, eller tillskott genom annan lös egendom än pengar eller genom betalningsutfästelse. 16 En efterskänkt fordran bör värderas till det sitt fulla värde, det vill säga den summa som bolaget faktiskt skulle ha behövt betala till borgenären om fordran kvarstått. Det beror på att värdet som den efterskänkta fordran har för gäldenären är den bestämda summa som bolaget nu inte behöver betala. 17 För värdering av annan lös egendom än pengar är det möjligt att jämföra med denna rättshandlings likhet med apportegendom. 18 Apportegendom skall tas upp till verkligt värde 19, vilket därför borde gälla även då annan lös egendom än pengar används för att göra ett tillskott. 20 13 Nerep och Samuelsson. Sid. 239; NJA 1988 sid. 620. 14 Nerep och Samuelsson. Sid. 236-237 samt sid. 247. 15 25:17 ABL. 16 Nerep och Samuelsson. Sid. 236-237. 17 Johansson, Christer et al. Extern redovisning. 3e uppl. Stockholm: Bonnier utbildning. 2010. sid 157. 18 Apportegendom tillförs ett bolag som betalning vid emission och utgör, precis som i detta fall, annan lös egendom än pengar. 12

För att ytterligare tydliggöra hur värdering av olika kapitaltillskott bör göras beaktas rättsfallet RÅ 2002 ref. 107. Av detta rättsfall kan utläsas att vid aktieägartillskott där tillskottet utgörs av annat än kontanta medel kan tillskott inte anses ha gjorts med högre belopp än vad som motsvarar den nya tillgångens värde vid den tidpunkt då tillskottet gjordes. 21 Detta innebär att om till exempel en bil tillförs bolaget som tillskott den 21 maj 2015 och bilen vid det tillfället skulle kunna säljas för 100 000kr, så anses tillskott ha gjorts med 100 000kr. Slutligen skall värderingen av betalningsutfästelser behandlas. Denna bör göras till ett säkert värde, vilket bör ske genom en objektiv bedömning av tillskottsgivarens betalningsförmåga och betalningsvilja. 22 Rent redovisningsmässigt kommer bedömning ligga närmast en bedömning av det verkliga värdet av betalningsutfästelsen, det vill säga att det handlar om en bedömning av vad löftet om att betalningen skall ske faktiskt är värt. Ett sätt att förstå betalningsutfästelsens verkliga värde är att tänka på värdet som den summa pengar någon annan skulle betala för att få överta betalningsutfästelsen. 2.3.4 Redovisning Enligt HDs bedömning i Snabbhaksfallet 23 så skall ett tillskott som tillförs med villkor om återbetalning riktat mot aktieägarna inte leda till att tillskottet anses vara en skuld. Skulle inte denna bedömning göras, skulle det leda till att tillskottet förlorar sin karaktär av eget kapital. För att vad ovan nämnts skall gälla krävs att återbetalningen skall göras ur disponibla vinstmedel och på så sätt följer de regler som sätts upp för utdelning i ABL. 24 Således skall ett kapitaltillskott i balansräkningen tas upp som fritt eget kapital. 25 På så sätt stärks balansräkningen och den kritiska kapitalbristen åtgärdas. 26 Ett aktieägartillskott är inte en intäkt och skall därför inte tas upp i resultaträkningen. 27 En central fråga att ha i åtanke då ett villkorat tillskott görs är tillskottet så småningom skall återbetalas. För att säkerställa att återbetalningen av tillskottet skatterättsligt behandlas som 19 Verkligt värde innebär att något värderas till sitt marknadsvärde. 20 Skog, Rolf. Rodhes aktiebolagsrätt. uppl. 24:1. Stockholm: Norstedts Juridik, 2014. Sid 42ff. 21 RÅ 2002 ref. 107. 22 Prytz och Tamm. Sid. 61. 23 NJA 1988 sid 620. 24 NJA 1988 sid 620. 25 Rodhe, Knut. Något om aktieägartillskott. Balans nr 2 (1981) 26 Rodhe, Knut och Grosskopf, Göran. Ytterligare något om aktieägartillskott. Balans nr 10 (1986). 27 Bokföringsnämnden. Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). 2012-06-08. Sid. 4. 13

återbetalning av lån måste det mottagande bolagets räkenskaper på ett tydligt sätt visa att det är ett villkorat kapitaltillskott som mottagits. Det måste därför i mottagarbolagets förvaltningsberättelse nämnas att bolaget mottagit ett kapitaltillskott. 28 Om mottagarbolaget så småningom får utdelningsbara medel är det dags att återbetala aktieägartillskottet till aktieägaren. Vid nästa bolagsstämma röstar därför aktieägarna för att utdelning skall göras, antingen endast till den tillskottsgivande aktieägaren eller till samtliga aktieägare, beroende på vad som avtalats. 29 Så fort något av dessa beslut fattats vid bolagsstämman skuldförs den summa som skall återbetalas/utbetalas. 30 Oavsett om de övriga aktieägarna skall avstå från utdelningen till förmån för den tillskottsgivande aktieägaren eller om aktieägarna skall få utdelning som de sedan lämnar till den tillskottsgivande aktieägaren så skall det redovisas likadant. Utdelningen redovisas nämligen i båda fall endast i balansräkningen som en minskning av mottagarbolagets eget kapital. 31 Om aktieägaren som gör tillskottet är en juridisk person skall även tillskottet redovisas hos denna. Detta görs som en ökning av värdet på aktieägarens andelar i mottagarbolaget i balansräkningen. Skulle tillskottsgivaren uppskatta att värdet av att det villkorade tillskottet minskar skall denna post sedan skrivas ned. 32 När återbetalning sedan görs skall detta i aktieägarens balansräkning redovisas som en minskning av de andelar som aktieägaren har i mottagarbolaget. 33 2.3.5 Beskattning Hur ett aktieägartillskott skulle behandlas skatterättsligt var under en tid oklart men kom att bli klart när RÅ85 1:10 samt RÅ 1988 ref. 65 kom fram till att återbetalning av aktieägartillskott skulle anses vara återbetalning av lån. I RÅ85 1:10 (förhandsbeskedsärende) gjorde aktieägaren ett villkorat aktieägartillskott och övervägde sedan att sälja sina aktier. Aktieägartillskottet skulle därmed återbetalas. RR kom fram 28 Prytz och Tamm. Sid. 88. 29 Prytz och Tamm. Sid. 90. 30 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 58. 31 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 12. 32 Redovisningsrådets akutgrupp. URA 7 koncernbidrag och aktieägartillskott; Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 12. 33 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 12. 14

till att det inte skulle behandlas som utdelning när återbetalningen skedde till tillskottsgivaren utan istället skulle anses vara återbetalning av lån. 34 I referatmål RÅ 1988 ref. 65 förvärvade en person aktier i ett bolag för att sedan förvärva rätten till återbetalning av ett aktieägartillskott från tillskottsgivaren. I skatterättsligt hänseende skall de två förvärven behandlas var för sig. RR kom fram till att återbetalningen av aktieägartillskottet skulle behandlas som återbetalning av lån och inte utdelning. Detta berodde på att återbetalningen skett till någon som övertagit tillskottsgivarens rätt till återbetalning genom oneröst eller benefikt fång. Att överlåtelse av rätten till återbetalning har skett påverkar därmed inte hur återbetalningen behandlas i ett skatterättsligt hänseende. 35 2.3.6 Ränta på aktieägartillskott Vid ett aktieägartillskott kan ett avtal slutas om att ränta skall utgå från dagen som tillskottet sker. Frågan som tidigare varit oklar är om, och i stå fall när, räntan är avdragsgill för mottagarbolaget. I ett aktiebolagsrättsligt hänseende kan ränta inte utgå innan bolagsstämman har beslutat om att återbetala tillskottet och tillskottet således skuldförts. 36 Enligt flera äldre rättsfall 37 bör ränta, ur skatterättslig synvinkel, vara avdragsgill redan vid tillskottstidpunkten. 38 Denna avdragsrätt har dock begränsats genom RÅ 1985 Aa 144 samt RÅ 1987 ref. 145. I RÅ 1985 Aa 144 lämnade ett bolag ett villkorat aktieägartillskott till ett annat bolag. Återbetalningen skulle ske från ett visst bestämt år så länge reglerna i ABL följs. En årlig ränta skulle även utgå men om behållna vinstmedel saknades skulle den adderas till kapitalfordran och betalas så snart möjligheten uppstod. 39 RR kom i detta fall fram till att ränta skall anses som en avdragsgill kostnad om den tagits ut på ett villkorat aktieägartillskott. Det måste dock ha uppstått en ovillkorlig skyldighet 40 att betala ränta för att avdragsrätt skall uppkomma. 41 I RÅ1987 ref. 145 ansåg RR att endast räntan som belöper på tiden efter bolagsstämmans beslut om återbetalning är avdragsgill. Eftersom bolaget innan beslut från bolagsstämman om 34 Arvidsson, Richard. Om aktieägartillskott. SvSkT nr 9 (2000) sid 868 35 Arvidsson år 2000. Sid. 869. 36 Arvidsson år 2000. Sid. 859. 37 Enligt RÅ 1944 Fi not 487-490, RÅ 1944 Fi not 882-885 samt RÅ 1949 ref. 17 38 Arvidsson år 2000. Sid. 859. 39 Arvidsson år 2000. Sid. 860. 40 Ovillkorlig skyldighet innebär att skyldigheten på intet sätt är begränsad. 41 RÅ 85 Aa 144. 15

återbetalning inte har någon förpliktelse som kan jämställas med en skuld, kan inte någon ränta ur skatterättslig synvinkel utgå. 42 Att avdragsrätt för bolaget ej råder, påverkar inte behandlingen av återbetalningen. 43 Efter att de ovannämnda rättsfallen begränsat avdragsrätten för ränta på aktieägartillskott har det uppstått en överensstämmelse mellan skatterätten och bolagsrätten, vad det gäller behandlingen av ränta, vilket tidigare saknades. Nu får endast avdrag för ränta efter det att bolaget beslutat om att återbetala aktieägartillskottet. Därmed stämmer det överens med bolagsrättens syn på att tillskottet är en skuld först när det beslutats på bolagsstämman om att återbetalning skall ske. 44 Detta gäller även för kapitaltillskott från annan en aktieägare eftersom det inte skall behandlas på annat sätt än aktieägartillskott enligt NJA 1988 s.620. 45 När ränta betalats ut kommer den att beskattas hos den som tar emot räntan. Även om själva återbetalningen klassas som återbetalning av lån kommer räntan som utgår att beskattas. Detta eftersom räntan är en form av kompensation för att aktieägaren gjort tillskottet och därmed bör det ses som en intäkt och beskattas. 2.3.7 Rätten till återbetalning överlåts Ett villkorat aktieägartillskott kan överlåtas som vilken annan fordring som helst efter det att beslut om återbetalning tagits. 46 Innan beslut om återbetalning tagits skall en överlåtelse av rätten till återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott behandlas separat från överlåtelse av aktier i bolaget. 47 I RÅ 1988 ref. 65 48 uttalar sig RR om att även återbetalning som förvärvats genom benefik eller oneröst fång skall innebära att den som tar över återbetalningen hamnar i samma ställning som tillskottsgivaren. Därmed skall återbetalningen anses som återbetalning av lån så länge det inte rör sig om särskilda omständigheter som i RÅ83 1:42. Detta betyder alltså att den som förvärvar en rätt till återbetalning inte skall inkomstbeskattas vid återbetalningstillfället för den del som motsvarar tillskottets bokförda värde. 49 42 Arvidsson år 2000. Sid. 860; RÅ 1987 ref. 145. 43 Arvidsson år 2000. Sid. 869. 44 Arvidsson år 2000. Sid. 861. 45 Se avsnitt 2.2 46 Skatteverkets ställningstagande. Förluster på fordringar på eget bolag. 2009-06-01. 131 424735-09/11. Hämtad: 2016-03-04, kl. 10.20. 47 Arvidsson år 2000. Sid. 871. 48 Se avsnitt 2.3.5 49 Arvidsson år 2000. Sid. 872. 16

Skulle försäljningen av ett villkorat aktieägartillskott göras med förlust medges avdrag både om den avyttrats med eller separat från aktierna. Om försäljningen sker till en aktieägare eller ej har inte heller någon betydelse. 50 Avyttras rätten till återbetalningen av ett kapitaltillskott från annan än aktieägare bör även detta ge rätt till avdrag enligt NJA 1988 s.620. 51 Vad händer om bolaget går i konkurs och rätten till återbetalning säljs? I ett ställningstagande från Skatteverket behandlas en försäljning av ett villkorat aktieägartillskott eller en fordring på samma sätt. 52 I RÅ 2008 ref. 46 kom RR fram till att avdrag kunde göras för en regressfordran som sålts fem år efter bolaget upphört existera efter en konkurs. Skatteverket har därmed sagt att avdrag medges om förlust sker på ett villkorat tillskott efter det att konkursen är slutförd och bolagets existens upphört. 53 3. Återbetalning med stöd av röstbindningsavtal 3.1 Avtal och associationsrätt Ett sätt att säkra återbetalningen av kapitaltillskott är att aktieägarna, via avtal, avstår sin rätt till utdelning till förmån för tillskottsgivaren. Detta görs med ett så kallat röstbindningsavtal där aktieägarna genom avtalet binder sig att i framtiden rösta vid bolagsstämma för att återbetalning skall göras till tillskottsgivaren. Ett sådant avtal kan vara utformat antingen som ett enkelt röstavtal eller som ett konsortieavtal. Med enkelt röstavtal avses ett avtal där en eller flera aktieägare ensidigt förpliktigar sig att utöva sin rösträtt på ett visst sätt medan ett konsortieavtal innebär att aktieägarna ömsesidigt förpliktar sig att rösta enhälligt på bolagsstämman. 54 Beroende på hur konsortieavtalet är utformat kan det i vissa fall även innebära att aktieägarna omedvetet har bildat ett enkelt bolag 55. 56 Att ha i åtanke är att återbetalningen som görs inte är vanlig vinstutdelning när detta tillvägagångssätt används. Detta beror på att aktieägarna förfogar över disponibla vinstmedel på 50 Skatteverkets ställningstagande. Förluster på fordringar på eget bolag. 51 Se avsnitt 2.2 52 Skatteverkets ställningstagande. Förluster på fordringar på eget bolag. 53 Skatteverkets ställningstagande. Förluster på fordringar på eget bolag. 54 Prytz och Tamm. Sid. 137. 55 Ett enkelt bolag bildas genom avtal mellan bolagsmännen om att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger. Avtalet kan vara så väl skriftligt som muntligt eller följa av bolagsmännens konkludera handlande. 56 Prytz och Tamm. Sid. 137. 17

så sätt att de utbetalar dessa till tillskottsgivaren utan att det är proportionellt mot eller är i relation till tillskottsgivarens aktieinnehav. 57 Tillskottsgivaren behöver inte ens vara aktieägare i bolaget, så länge samtliga aktieägare godkänner beslutet kan detta nämligen inte klandras med hjälp av varken likhetsprincipen 58, likabehandlingsprincipen 59 eller med hjälp av vinstsyftet 60 i ABL. 61 Då denna värdeöverföring skall göras till annan än aktieägare måste två rekvisit uppfyllda. (1) Samtliga aktieägare godkänner värdeöverföringen, (2) det finns tillräckligt med fritt eget kapital för att fullgöra värdeöverföringen. För att avtalet skall få önskad verkan bör samtliga aktieägare bindas av avtalet. Detta beror på att ett beslut om att de utdelningsbara medlen skall gå till någon annan än aktieägarna måste röstas igenom enhälligt på bolagsstämman. 62 Anledningen till detta är att denna form av värdeöverföring strider mot vinstsyftet i ABL. Det går dock att göra avsteg från vinstsyftet utan att ha särskilda bestämmelser om detta i bolagsordningen. Kravet för att kunna göra en sådan värdeöverföring är som tidigare nämnts att ett enhälligt beslut fattats på bolagsstämman. 63 Eftersom alla aktier och alla aktieägare i detta fall kommer att behandlas lika (ingen kommer få mer utdelning än någon annan), finns ingen risk för klander enligt likhets- eller likabehandlingsprincipen. Baserat på vad som här tidigare beskrivits bör tillskottsgivaren försäkra sig om att avtalet binder samtliga aktieägare även i framtiden. Avtalet bör därför innehålla en klausul där de nuvarande aktieägarna förbinder sig att binda eventuella köpare av deras aktier vid samma avtal. För att försäkra sig om att avtalet efterlevs bör kontraktsbrott förenas med ett vite, exempelvis motsvarande aktieägarens andel i bolaget multiplicerat med summan som skall återbetalas. 64 Ett annat tänkbart alternativ skulle kunna vara att tillskottsgivaren får lösenrätt till de aktier som ägs av den aktieägare som bryter mot avtalet. 57 Prytz och Tamm. Sid. 138. 58 Med likhetsprincipen menas bestämmelsen i 4 kap. 1 ABL. Denna bestämmelse innebär att samtliga aktier måste behandlas lika. 59 Likabehandlingsprincipen finns i 8 kap. 41 (samt 7 kap. 47 ) ABL och innebär att samtliga aktieägare måste behandlas lika. 60 Vinstsyftet finns i 3 kap. 3 ABL. Vinstsyftet innebär att bolagets primära mål är att bereda vinst åt dess ägare så länge inte annat stadgats i bolagsordningen. 61 Skog. sid 85 och 106. 62 Prytz och Tamm. Sid. 138. 63 Skog. sid 85 och 106. 64 Nerep och Samuelsson. Sid. 240. 18

Vid återbetalning med stöd av röstbindningsavtal kan återbetalningen göras först då det finns utdelningsbara medel i mottagarbolaget. 65 Detta beror på de bestämmelser för borgenärsskydd som finns i ABL. Två av de viktiga bestämmelserna som är en del av borgenärsskyddet är beloppsspärren och försiktighetsregeln som återfinns i 17 kap. 3 ABL. Beloppsspärren innebär att det måste finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital 66 efter det att en värdeöverföring fullföljts, det vill säga att det måste finnas tillgångar kvar i bolaget som motsvarar värdet av det bundna egna kapitalet efter att utbetalningen gjorts. Försiktighetsregeln innebär att en utbetalning inte får göras om det blir så lite eget kapital kvar att det riskerar att inte räcka till, baserat på egenskaperna av den verksamhet som bolaget driver, varvid hänsyn skall tas till verksamhetens art, omfattning och risker samt till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 67 För att utföra själva återbetalningen räcker det att aktieägarna vid bolagsstämman beslutar om att de skall avstå sin utdelning till förmån för tillskottsgivaren. Efter det att beslut om återbetalning till tillskottgivaren har tagits fungerar värdeöverföringen som vid vanlig utdelning, fast värdeöverföringen görs till tillskottsgivaren. Eftersom avtalet sluts mellan aktieägarna och tillskottsgivaren får det inte någon direkt verkan gentemot mottagarbolaget. 68 Det finns som tidigare nämnts i avsnitt 2.3.6 möjlighet att avtala om att ränta skall utgå på kapitaltillskottet från det att tillskottet sker. Sammanfattningsvis kommer avdragsrätt för ränta i ett skatterättsligt hänseende inte vara möjlig innan beslut om återbetalning av kapitaltillskottet skett på bolagsstämman. 3.2 Redovisning Precis som då ett aktieägartillskott görs är det av yttersta vikt att tillskottet redovisas rätt för att bevisa att kapitaltillskott föreligger, för att undvika att styrelseledamöterna blir personligt betalningsansvariga och för att undvika att mottagarbolaget måste träda i likvidation. Vad det gäller kapitaltillskott finns även ytterligare ett rättsfall som indikerar att redovisningen av ett tillskott är av stor vikt. I målet Alfa Kommun & Landsting AB mot Skatteverket (nr 66-11) vid Kammarrätten i Göteborg behandlades huruvida en efterskänkt fordran utgjorde gåva, 65 Prytz och Tamm. Sid. 137. 66 Det bundna egna kapitalet innefattar aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. 67 Skog. Sid. 85ff. 68 Prytz och Tamm. Sid. 137. 19

kapitaltillskott eller ackordsuppgörelse. Kammarrätten anförde i sitt domslut att det mottagande bolaget i sin redovisning måste behandla det efterskänkta beloppet som kapitaltillskott. Sker inte detta kan det inte betraktas som ett kapitaltillskott. Enligt denna dom är det oväsentligt om det i avtalet skrivits att en transaktion är ett kapitaltillskott. Det måste framgå tydligt i bolagets redovisning. 69 Då domar från kammarrätten ej är prejudicerande kan inga allt för långtgående slutsatser dras av detta domslut. Däremot kan detta fall som sagt ses som en indikation på att redovisningen av kapitaltillskottet kommer att påverka bedömningen av huruvida kapitaltillskott föreligger. Enligt HDs resonemang i Snabbhaksfallet finns det inte någon anledning att behandla kapitaltillskott annorlunda än aktieägartillskott. 70 Således kan slutsatsen dras att precis som med aktieägartillskott så skall ett kapitaltillskott alltid redovisas till sitt verkliga värde, oavsett på vilket sätt kapitaltillskottet sker. Redovisningsmässigt finns det två viktiga frågor att avhandla; hur behandlas kapitaltillskottet i balansräkningen och i resultaträkningen? Det finns sedan tidigare inga prejudicerande domar eller rekommendationer som särskilt handlar om hur kapitaltillskott från icke aktieägare redovisningsmässigt bör behandlas. Således blir generella redovisningsprinciper, rekommendationer och analogitolkningar grundstenar i utredningen kring hur detta bör behandlas. Som med aktieägartillskott så skall kapitaltillskott tas upp i balansräkningen till verkligt värde oavsett på vilket sätt tillskottet sker. Precis som redogjordes för i 2.3.4 så leder inte heller ett villkor vid kapitaltillskott till att tillskottet förlorar sin karaktär av eget kapital och således stärker tillskottet mottagarbolagets balansräkning genom att öka det fria egna kapitalet i balansräkningen. 71 I resultaträkningen bör kapitaltillskottet inte redovisas eftersom det, på grund av sin likhet med aktieägartillskott, inte kan anses utgöra en intäkt för tillskottsmottagaren. 72 69 Kammarrätten i Göteborg. Mål nr 66-11, Alfa Kommun och Landsting AB vs. Skatteverket. Meddelad i Göteborg 14/11 2011. 70 NJA 1988 sid. 620. 71 NJA 1988 sid 620 Snabbhaksfallet; Rodhe och Grosskopf. 72 Bokföringsnämnden.(BFNAR 2012:1). Sid. 12. 20

Även vid kapitaltillskott bör tillskottsmottagaren redogöra i förvaltningsberättelsen för att ett kapitaltillskott gjorts under året för att säkerställa att en eventuell återbetalning skatterättsligt behandlas som återbetalning av lån. 73 Om mottagarbolaget efter en tid får utdelningsbara medel skall tillskottet återbetalas till tillskottsgivaren. Vid nästa bolagsstämma röstar således aktieägarna för att de skall avstå från att få utdelning till förmån för tillskottsgivaren. Så fort detta beslut fattats vid bolagsstämman skuldförs den summa som skall återbetalas/utbetalas i form av utdelning. 74 När utbetalningen sedan skall göras skall denna återbetalning redovisas endast i balansräkningen som en minskning av eget kapital. 75 För tillskottsgivaren skall kapitaltillskottet redovisas på annat sätt för en icke aktieägare jämfört med för en aktieägare. Skulle tillskottsgivaren vara en fysisk person behöver ingen redovisning göras. För tillskottsgivare som däremot är juridisk person bör tillskottet redovisas enligt följande, så länge inte tillskottet görs genom att en fordran efterskänks. Då tillskottet görs minskas i balansräkningen posten för den tillgång som används för att göra tillskottet, medan en fordran på aktieägarna istället redovisas för samma belopp. 76 Skulle tillskottsgivaren inte tro att hela tillskottet kommer att återbetalas bör sedan en nedskrivning av fordran på aktieägarna göras. 77 Vid återbetalningen görs i stort sett samma sak baklänges. Tillskottsgivarens fordran på aktieägarna i balansräkningen minskas och posten för kassa/bank ökas. Skulle återbetalning ske med ett större belopp än vad fordran vid det tillfället är värderad till i tillskottsgivarens balansräkning skall det överskjutande beloppet tas upp som en intäkt i resultaträkningen. 78 Ett kapitaltillskott som görs genom att en fordran efterskänks måste redovisningsmässigt behandlas annorlunda än andra sätt att tillskjuta kapital. Det beror på att återbetalningen egentligen är en betalning för den fordran som tillskottsgivaren från början hade på mottagarbolaget. Således skulle det inte vara rättvisande att tillskottsgivaren skrev ned fordran på mottagarbolaget och att återbetalningen från aktieägarna betraktades som återbetalning av lån. 73 Prytz och Tamm. Sid. 88. 74 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 58. 75 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 12. 76 Johansson, Christer, Johansson, Rolf, Marton, Jan, Pautsch, Gunvor. Extern redovisning. 3e uppl. Stockholm: Bonnier utbildning. 2010. sid 97. 77 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 73. 78 Johansson et al. Sid. 97. 21

För att på ett rättvisande sätt redovisa denna transaktion bör principen om substance over form användas. Denna princip innebär att det är den ekonomiska innebörden av en transaktion snarare än dess juridiska form som skall redovisas. 79 Den ekonomiska innebörden av att tillskottsgivaren efterskänker en fordran gentemot mottagarbolaget och aktieägarna åtar sig att återbetala det mottagarbolaget är skyldigt när det finns utdelningsbara medel i bolaget blir att aktieägarna tar över skulden från bolaget. Dock skall aktieägarna som sagt endast betala om det finns utdelningsbara medel i mottagarbolaget. Som nämndes i 3.1 kan det vid användning av röstbindningsavtal mellan aktieägare bildas ett enkelt bolag. Detta scenario kan således ses som att tillskottsgivaren har en villkorad fordran på bolagsmännen i det enkla bolaget 80, där villkoret är att skulden endast måste betalas i förhållande till utdelningsbara medel som finns i mottagarbolaget. Eftersom denna sorts fordran inte kan förväntas betalas inom de närmaste 12 månaderna bör fordran anses vara långfristig. 81 En långfristig fordran anses vara en finansiell anläggningstillgång och således skall tillskottsgivaren redovisa sin rätt till återbetalning som en långfristig fordran under rubriken finansiella anläggningstillgångar. 82 Något att tänka på då detta redovisas är att tillskottsgivaren måste se till att skriva ned den tillgång som rätten till återbetalning utgör om tillskottsgivaren inte förväntar sig att få tillbaka hela beloppet. 83 Enligt 4 kap. 5 2st ÅRL får nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar skrivas ned även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. 84 För att ge en rättvisande bild i enlighet med försiktighetsprincipen bör nedskrivningar göras. 85 3.3 Beskattning Eftersom aktieägarna vid detta sätt att göra återbetalningen aldrig kommer att disponera över utdelningen, utan den går direkt från mottagarbolaget till tillskottsgivaren, är det tillskottsgivaren 79 Skatteverket. Redovisningsprinciper. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.6/3241.html#h- Redovisning-enligt-en-transaktions-ekonomiska-innebord-eller-dess-juridiska-form. (Hämtad 2016-04-25 15.28). 80 Enkla bolag kan inte ha några skulder, således blir det en fordran på bolagsmännen. 81 Bokföringsnämnden.(BFNAR 2012:1). punkt 4.7, sid 9. 82 Bokföringsnämnden. Bokföringsnämndens vägledning om årsredovisning och koncernredovisning. 2014-11-17. sid 35. 83 Bokföringsnämnden.(BFNAR 2012:1). Sid. 73. 84 4 kap. 5 2st. ÅRL. 85 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 3;Skatteverket. Redovisningsprinciper. 22

som skall ta upp utdelningen. Detta följer av 42 kap. 12 IL som säger att Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. 86 Görs sedan en analogitolkning till aktieägartillskott kommer återbetalningen till tillskottsgivaren att ses som återbetalning av lån och således inte heller beskattas hos tillskottsgivaren mer än för den summa som överstiger det belopp som från början tillskjutits. När ett kapitaltillskott görs med en efterskänkt fordran kommer beskattningen att skilja sig åt från de övriga sätten att göra tillskott på. Om en fordran på exempelvis 100 kr efterskänks och sedan värderas fordran till 60 kr sker en nedskrivning med 40 kr. Dessa 40 kr blir en kostnad och dras av mot bolaget intäkter. Om sedan den efterskänkta fordran återbetalas till fullt belopp, 100 kr, kommer en intäkt på 40 kr att uppstå och kommer att tas upp till beskattning. Kapitaltillskottet kan även vara avtalat med ränta vilken blir beskattad när återbetalningen sker. Exempelvis om tillskottet är 100 kr som sedan återbetalas till fullo med 10 kr ränta kommer tillskottsgivaren få 110 kr tillbaka och räntan på 10 kr kommer behövas beskattas. 4. Återbetalning genom aktieägarnas försorg 4.1 Avtal och associationsrätt Ett alternativ för att säkra återbetalning av kapitaltillskott är att tillskottsgivaren avtalar med aktieägarna om att dessa skall ge den utdelning de får till tillskottsgivaren, tills dess tillskottet är återbetalat. Aktieägarna får utdelning precis som vanligt men slussar den sedan vidare till tillskottsgivaren. I realiteten innebär detta att tillskottsgivaren har en fordran på aktieägarna, vilken är villkorad på så vis att återbetalning endast måste ske då aktieägarna får utdelning från mottagarbolaget. 87 Detta sätt att säkra återbetalningen kan självklart även villkoras så att aktieägarna återbetalar en viss procent av den utdelning de får av mottagarbolaget. 88 En annan viktig aspekt är att tillskottsgivare antagligen vill få sitt tillskott återbetalt så snart som möjligt. 86 42:12 IL. 87 Prytz och Tamm. Sid. 177. 88 Prytz och Tamm. Sid. 178. 23

Därför kan det vara klokt att även vid användning av denna metod sluta ett röstbindningsavtal med aktieägarna, så att de röstar för utdelning då det finns utdelningsbara medel. 89 I likhet med då tillskottsgivaren avtalar med aktieägarna om att de skall avstå från sin utdelning bör samtliga aktieägare bindas av avtalet om återbetalning. I detta fall är det dock andra bakomliggande anledningar. Enligt vår mening är den första anledningen till att samtliga aktieägare bör bindas till att göra återbetalningen är att alla aktieägare berikas av att mottagarbolaget får tillskottet och således bör samtliga aktieägare även bidra till att det återbetalas. En annan tänkbar anledning till att samtliga aktieägare bör bindas är att det krävs majoritet vid bolagsstämman för att rösta igenom att utdelning skall göras. Således behöver tillskottsgivaren se till att fler än den majoritet av ägare som krävs för att rösta igenom en utdelning är bundna av avtalet eftersom några av dessa skulle kunna sälja sina aktier. Skulle detta ske innebär det att de nya aktieägarna inte är bundna att rösta för utdelning vid bolagsstämman. 90 Här skulle parterna, precis som i avsnitt 3, kunna avtala om att aktieägarna måste binda en eventuell köpare av deras aktier vid samma avtal. När tillvägagångssättet med villkorad fordran används kan problematiken med aktier som byter ägare dock lösas på ännu ett sätt. Detta skulle vara att parterna avtalar om att en aktieägare som vill sälja sina aktier måste betala den villkorade fordran även om ingen utdelning gjorts. 91 Löser parterna problemet med försäljning på detta sätt krävs dock att tillskottsgivaren på annat sätt försäkrar sig om att aktieägarna röstar för utdelning vid bolagsstämman. 4.2 Redovisning Redovisningen då återbetalningen av kapitaltillskottet säkras med en villkorad fordran är väldigt lik den redovisning som görs då återbetalning säkras genom avtal om att aktieägarna skall avstå från sin utdelning. Således hänvisar vi här till avsnitt 3.2 för en redogörelse för hur detta sätt att göra ett kapitaltillskott skall redovisas. Det finns dock några skillnader. Då återbetalningen skall göras röstar aktieägarna istället för att de själva skall få utdelning, efter detta skuldförs dock den summa som skall lämnas som utdelning precis som redogjorts för i 3.2. 92 När utdelningen sedan skall betalas ut så redovisas det 89 Prytz och Tamm. Sid. 177. 90 Prytz och Tamm. Sid. 182. 91 Prytz och Tamm. Sid.182. 92 Prytz och Tamm. sid 90;Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 58. 24

hos mottagarbolaget endast i balansräkningen som en minskning av eget kapital. 93 Först efter detta betalar aktieägarna till tillskottsgivaren som då betalning sker minskar sin fordran på aktieägarna och istället ökar posten kassa/bank 94 i sin balansräkning. 4.3 Beskattning När villkorad fordran på aktieägarna används uppstår frågan om hos vem utdelningen skall beskattas. Precis som i avsnitt 3.3 uppstår frågan om aktieägarna skall beskattas eller inte. I det här fallet är det aktieägarna som tar emot utdelningen och därmed disponerar över den innan aktieägaren återbetalar till tillskottsgivaren. Enligt 42 kap. 12 IL är det den som disponerar över utdelningen som skall beskattas för den och aktieägaren kommer därmed beskattas. Det finns dock en möjlighet att beskattning av aktieägarna inte behöver ske. Om aktierna skulle anses vara näringsbetingade finns särskilda regler i 24 kap. 13-14 IL som tar sikte på skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar. 95 För att aktier skall klassas som näringsbetingade behöver det bolaget som äger aktierna vara exempelvis ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. 96 Det krävs även att andelarna skall vara en kapitaltillgång 97 och att något av följande rekvisit är uppfyllda enligt 24 kap. 14 IL: 1. Andelen är inte marknadsnoterad. 2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget. 3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. 98 När tillskottsgivaren sedan får pengarna av aktieägaren kommer denna transaktion ses som återbetalning av lån och tillskottsgivaren behöver inte skatta för detta. Dock kommer inte en 93 Bokföringsnämnden. (BFNAR 2012:1). Sid. 12. 94 Förutsatt att återbetalningen sker med kontanta medel. 95 Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Meltz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon-Almendal, Teresa. Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt. 15:1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2015. sid 421 96 24:13 IL 97 Aktier är kapitaltillgång så länge de inte lagertillgång. Om det ägande bolaget bedriver handel med värdepapper, bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter kan aktieinnehavet vara en lagertillgång. Enligt Skatteverket. Skatteregler för aktie- och handelsbolag - med deklarationsanvisningar. SKV 294 upplaga 14. oktober 2015. sid 10 98 24:14 IL 25