Industrins kompetensbehov 2025 NORRA STATION, HÄSSLEHOLM 20 JUNI 2016 Anders Axelsson Analytiker, Region Skåne
Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Visar tillgång och efterfrågan för 60 utbildningsgrupper Regional prognos utförd av SCB Ett gemensamt projekt mellan storstadsregionerna och Östra Mellansverige
Industrins utveckling och framtid
Strukturomvandling (teknologisk utveckling och globalisering) i Sverige sedan 1960 Tusental
Mellan 1993 2007 mer än fördubblades industriproduktionen i Sverige
Näringsstrukturen i Skåne 2014 Industrin sysselsätter direkt drygt 10 procent av alla förvärvsarbetande Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Utbildning Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Okänd verksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
Livsmedel och maskinindustri dominerar i Skåne Framställning av livsmedel, drycker och tobak Datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner Metallvaror utom maskiner och apparater Kemikalier och kemiska produkter Övrig tillverkning Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter Pappers- och pappersvarutillverkning Tillverkning av gummi- och plastvaror Transportmedelstillverkning Reparationer och installationer av maskiner och apparater Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar Trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler Stål- och metallframställning Farmaceutiska basprodukter och läkemedel Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning Utvinning av mineral Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Dominerande yrken inom industrin i Skåne 2014 722 Smeder och verktygsmakare m.fl. 332 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 311 Ingenjörer och tekniker 821 Montörer 816 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 411 Kontorsassistenter och sekreterare 432 Lagerpersonal och transportledare m.fl. 214 Civilingenjörsyrken 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 814 Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri 818 Andra process- och maskinoperatörer 721 Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 732 Prepresstekniker, tryckare och bokbindare m.fl. 137 Produktionschefer inom tillverkning 819 Drifttekniker och processövervakare 321 Biomedicinska analytiker, tandtekniker och 761 Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl. 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 251 IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. 834 Maskinförare 752 Ytbehandlare, trä och möbelsnickare m.fl. 813 Maskinoperatörer, kemiska och farmaceutiska produkter 312 Arbetsledare inom bygg och tillverkning m.m. 125 Försäljnings- och marknadschefer 711 Snickare, murare och anläggningsarbetare 817 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 741 Installations- och industrielektriker m.fl. 812 Process- och maskinoperatörer, vid stål- och metallverk 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
Branschutvecklingen i Skåne 1993-2025 300 000 250 000 Hushållstjänster 200 000 150 000 100 000 Distributionstjänster Producenttjänster I Hushållstjänster ingår: Hälso- och sjukvård, skola, hotell & restaurang m.m. 50 000 0 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig varuproduktion
Yrkeshögskolan en viktig kompetensleverantör Utbildningsplatser i Skåne som avslutas år 2016 2021. (Fördelning i % efter utbildningsområde.)
Ingenjörer, tekniker och industriutbildade
Högskoleingenjörsutbildade totalt Arbetsmarknadsläget 2025: Balans
Civilingenjörsutbildade totalt Arbetsmarknadsläget 2025: Balans
Gymnasieingenjörsutbildning Arbetsmarknadsläget 2025: - 5 230 alternativscenario: - 4 520 personer
Några slutsatser Stor efterfrågan på både civil- och högskoleingenjörer fram till 2025. Tillgång och efterfrågan i balans. Risk för brist på civilingenjörer med inriktning maskin-, fordons- och farkostteknik (- 400) och Civilingenjörer med inriktning Kemi-, bio, material- och geoteknik ( - 200) Risk för stor brist på gymnasieingenjörer (- 4 500) Möjliga åtgärder: Öka antalet utbildningsplatser på teknikprogrammet Fler yh-utbildningar med inriktning ingenjör/tekniker Insatser för att ta tillvara på nyanlända med eftergymnasial teknisk utbildning
Industriutbildning (gymnasial nivå) Arbetsmarknadsläget 2025: - 2 260 personer
Några slutsatser Många företag uppger svårt rekryteringsläge redan idag Risk för tilltagande brist fram till 2025 (- 2 260) Måttliga pensionsavgångar (25% är 55 år eller äldre) I genomsnitt beräknas 90 personer per år examineras från industritekniska programmet i Skåne Ett stort kompletterande tillskott väntas via AMU och delvis Komvux Möjliga åtgärder: Öka intresset för utbildningen Stärk och utveckla Yrkesvux Kompetensutveckling/vidareutbildning av anställda
Tack! Kontakt: anders.axelsson@skane.se
Fordonsutbildning (gymnasial nivå) Arbetsmarknadsläget 2025: - 1 450 personer
Kompetensförsörjning en strategisk framtidsfråga för regionerna Särskilt regeringsuppdrag 2010! Etablera regionala kompetensplattformar Ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar Förhålla sig till funktionella analysregioner Samverka med regionala och lokala aktörer, angränsande län, samt statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet 2012 etablerades Kompetenssamverkan Skåne (KoSS): AF, KFSK, Lärosäten Syd, Länsstyrelsen och Region Skåne (ordförande)
Kompetenssamverkan Skåne Prioriterar insatser som främjar: 1. utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden. 2. en könsintegrerad arbetsmarknad. 3. ungas väg till utbildning och arbete 4. lärar-, utbildnings-, och skolutveckling 5. intresset för teknik- och naturvetenskapliga utbildningar 6. kompetensförsörjning inom vård och omsorg 7. samverkan mellan arbetslivet och utbildningssystemen 8. och utveckla vuxenutbildningen