DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB KUNGSBACKA KVALITETSRAPPORT

MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2015-2016 KUNGSBACKA OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

INNEHÅLL Innehåll... 2 Ledare... 4 1. Beskrivning av DBGY Kungsbacka... 5 1.1. DBGY Kungsbacka... 5 1.1.1 Särskilda omständigheter för DBGY Kungsbacka Läsåret 15-16... 5 1.2. Vision & uppgift (Ledstjärna och ledord)... 5 1.3. Organisation, skolledning och personal... 6 1.4. Utbildningar och elevantal... 6 1.5. Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse... 7 1.5.1 Lärare, förstelärare och lärarbehörighet... 7 1.5.2. Värdegrundsarbete... 7 1.5.3. Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 8 1.5.4. Arbetsliv och vidare studier... 8 1.5.5. Internationalisering... 8 1.5.6. Finansiering och elevprognos... 9 2. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 10 2.1. Arbetsplan och Kvalitetsrapport... 10 2.2. Kvalitetsbegreppen... 10 2.3. Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet... 10 2.3.1. Interna granskningar... 10 2.3.2. EWS, Betygsprognoser och examensprognoser... 11 2.3.3. Betygsuppgifter... 11 2.3.4. Enkäter... 11 2.3.5. Nationella kursprov... 12 2.4. Kvalitetshjul... 13 3. Skolans Fokusområden 2015/2016... 14 3.1. Fokusområde 1 1516: Kollegialt lärande och den formativa bedömningen... 14 4. Samlad bedömning av skolenheten 2015/2016... 15 4.1. Funktionell kvalitet... 15 4.1.1. Andel elever med gymnasieexamen... 15 4.1.2. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier... 15 4.1.3. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg)... 15 4.1.4. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis)... 15 2

4.1.5. Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser.... 16 4.1.6. Andel godkända betyg (lägst E) behörighetsgivande kurser... 16 4.1.7. Betygsfördelning... 16 4.1.8. Genomströmning... 17 4.2. Instrumentell kvalitet... 17 4.2.1. Skolinspektionens tillsyn och intern granskning... 17 4.2.2. Undervisning och studiemiljö... 17 4.2.3. Arbetsplatsförlagt lärande - APL... 18 4.2.4. Introduktionsprogram... 18 4.2.5. Likvärdig bedömning... 18 4.2.6. Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier... 18 4.2.7. Klagomål... 19 4.3. Upplevd kvalitet... 19 4.5. Sammanfattande bedömning och fokus framöver... 19 BILAGOR:... 20 Resultatbilaga... 20 3

LEDARE Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka är en liten skola med genomgående hög kvalitet och höga ambitioner hos såväl elever som lärare. Här trivs både elever och personal. Under läsåret som gått har skolan stått inför flera olika spännande utmaningar, av vilken den mer framträdande har varit att vi flyttat ihop med LBS Kreativa gymnasiet, en systerskola inom AcadeMedia. Det har inneburit att vi gått från att vara en skola om ca 140 elever till en skola om 260 elever. Att dela lokaler och verka tillsammans har dock gått över förväntan, mycket tack vare våra elever som välkomnat eleverna från LBS med öppna armar. Resultatmässigt överträffar vi våra förväntningar inom vissa områden, medan vi inom andra områden även framöver har utmaningar att möta. Utmaningar som vi tar oss an systematiskt och strukturerat, för att även i framtiden ge våra elever den bästa av utbildningar. Jonas Kornbrink, rektor DBGY Kungsbacka 4

1. BESKRIVNING AV DBGY KUNGSBACKA 1.1. DBGY KUNGSBACKA Drottning Blankas Gymnasieskola startades 1996 i Kungsbacka och hette då Kungsbacka Tekniska Gymnasium, senare J.A. Zachrissons Gymnasieskola. Skolan tillhörde från starten 1996 fram till april 2007, Waltergruppen, vilken då sålde skolan till ny ägare, Ljud & Bildskolan AB, (LBS). I augusti 2007 köpte AcadeMedia AB, LBS, och därmed även Drottning Blankas Gymnasieskolor. DBGY har totalt 11 skolor runt om i landet och ingår sedan 2007 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. 1.1.1 SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER FÖR DBGY KUNGSBACKA LÄSÅRET 15-16 Under läsåret 2015 2016 har DBGY Kungsbacka flyttat ihop med LBS Kungsbacka, i DBGY:s lokaler på Nygatan 17. Beslutet om att flytta samman de båda enheterna i en och samma skolbyggnad, togs under våren 2015 av skolornas huvudmän och omedelbart därefter togs de första konkreta stegen att flytta samman verksamheterna, för att vara klar till skolstarten i augusti 2015. I och med ihopflytten avslutade rektor Jennie Kohn, sitt uppdrag som rektor för LBS Kungsbacka och ledningsuppdraget för LBS övertogs av DBGY:s rektor Jonas Kornbrink, som från mitten av juni 2015 innehaft ett dubbelt rektorskap för DBGY och LBS. I och med gemensamma lokaler och i viss mån gemensam personal (vissa lärare undervisar på båda skolorna) har ledningsorganisationen förstärkts med två arbetslagsledare, en för varje skolenhet: Thomas Blåberg för DBGY och Cecilia Hellgren, för LBS. Arbetslagsledarnas huvuduppdrag har i ledningsgruppen varit att värna om det egna varumärkets särart, så att skolorna, trots gemensamma lokaler och gemensam personal uppfattas som två egna enheter. För elever och personal på de båda skolenheterna har ihopflytten till största del inneburit en större dynamik och större möjligheter till både samarbete och sociala samvaro. 1.2. VISION & UPPGIFT (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) På Drottning Blankas gymnasieskola i Kungsbacka arbetar pedagoger och skolledning tillsammans med att förankra skolans vision: personligt engagemang för bättre resultat samt hur skolans ledord: Personlig, Kreativitet, Glädje och Framtidstro skall genomsyra skolans verksamhet. Ledord - Personlig Skolan är liten, trivsam och personlig vilket gör att alla elever blir sedda och uppskattade för den de är. 5

Eleven uppmuntras också till att bli den person de drömmer om att bli. Alla på skolan visar respekt för varandra och lär av varandra. Mål - Personlig Undervisningen ska vara individualiserad. Pedagogerna ska stötta eleverna att uppnå sina målbetyg. Alla i personalen ska vara goda förebilder och efterleva skolans värdegrund. Ledord - Framtidstro Personalen ska tillsammans ge eleverna inspiration, drivkraft och kunskaper, för att de ska vara väl förberedda inför framtidens ständigt nya behov, möjligheter och utmaningar. Mål - Framtidstro Lärarna ska erbjuda samtal med elev och förälder utifrån elevens studiesituation idag och med fokus på kunskaper och goda studieresultat. Ledord - Kreativitet Elevernas tid hos oss i Kungsbacka ska uppmuntra alla, elever som lärare, till att skapa, vara nyfikna och tillsammans våga tänka annorlunda. Vi arbetar tätt sammanknutet med yrkeslivet för att eleverna ska få friheten att testa sina idéer både i skolan och utanför. Mål - Kreativitet Pedagogerna ska, enligt läraruppdraget, låta eleverna arbeta processinriktat och göra både formativa och summativa bedömningar. Undervisningen ska vara kopplad till entreprenöriell pedagogik. Ledord - Glädje Genom att känna glädje i vardagen vill vi att alla på skolan ska längta efter att lära sig mer. Mål - Glädje Pedagoger och personal ska sprida glädje, inspirera och entusiasmera eleverna både under lektionstid och övrig tid. 1.3. ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL DBGY i Kungsbacka leds av rektor Jonas Kornbrink. På skolan fanns under läsåret också en (1) arbetslagsledare fördelade. Skolledningen har träffats 1 gång per vecka. Därutöver har skolan gemensamma APT, lärarmöten och elevhälsomöten fördelade under veckan med fast agenda. Utöver undervisande personal finns funktioner inom lunchbespisning, vaktmästeri och IT. 1.4. UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL Drottning Blankas Gymnasieskola i Kungsbacka har under de senaste åren attraherat mestadels flickor, av skolans 139 elever under läsåret 2015 2016 var 120 flickor och 19 pojkar, vilket innebär en ökning av antalet pojkar med 13 st, jämfört med föregående läsår. Skolans upptagningsområde är stort, från Kungälv i norr till Varberg i söder och Borås i öster. Den stora gruppen elever kommer dock från Kungsbacka och södra Mölndal. 6

Merparten av de elever som går på skolans högskoleförberedande program kommer från akademikerhem medan skolans elever som går på hantverksprogrammen har en mer blandad bakgrund. Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan. Nationellt program DBGY-Program År 1 År 2 År 3 År 4 Estetiska programmet Mode & Design 5 4 8 Ekonomiprogrammet Mäklare & Management 16 10 12 Samhällsprogrammet Kriminologi 12 7 0 Hantverksprogrammet Frisör 12 5 9 Hantverksprogrammet Hår- och makeupstylist 9 14 12 Totalt 54 40 41 0 Introduktions-program - År 1 År 2 År 3 År 4 Hantverksprogrammet Frisör 1 Hantverksprogrammet Hår- och makeupstylist 3 Totalt 4 1.5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE 1.5.1 LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET DBGY Kungsbacka har under läsåret haft 14 lärare anställda, 6 män och 8 kvinnor. Åldersspannet var 31 66 år. Samtliga lärare, utom en, har under året utöver undervisning också verkat som mentorer. Personalen har ingått i olika arbetsgrupper som haft gemensam planerings- och utvecklingstid över läsåret, förlagd på måndagar, där man arbetat med skolans fokusområden. Skolans två förstelärare har under läsåret haft uppdraget att tillsammans med skolans arbetslagsledare driva skolans olika fokusområden. Förutom det har de också drivit ett gemensamt projekt kring matematik i vardagen för skolans elever på våra yrkesförberedande program. Dessutom har en av skolans förstelärare även påbörjat ett projekt kring kursmatriser och hur dessa på ett tydligare sätt kan bli ett verktyg för att stärka och förbättra den kontinuerliga återkoppling som eleven får av undervisande lärare kring resultat och kunskapsnivå. Andel behöriga lärare är för läsåret 2014-2015 är 60%. Övriga lärare har bedömts ha adekvat och lämplig utbildning och erfarenhet för att bedriva god undervisning. Inom verksamheten följs andel behöriga upp via huvudman och rektor och plan för att öka behörigheten finns. 1.5.2. VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken 7

utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. 1.5.3. ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Skolans elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, specialpedagog, samt kurator, skolpsykolog och skolläkare vilka är knutna till skolenheten och medverkar i skolans elevhälsoarbete. Arbetet följer DBGYs huvudmannagemensamma elevhälsoplan. EHT träffas varje vecka på fast tid och under läsåret har det främjande och förebyggande arbetet främsta tagit sikte på att stärka eleverna medvetenhet kring koppling hälsa och studieresultat. Samtliga elever har fått del av en kortare föreläsning och workshop, där skolans skolsköterska och idrottslärare visat på hur en god hälsa främjar goda studieresultat. Vidare har skolans elevhälsa arbetet med att stärka skolans lärare i deras arbete med extra anpassningar för elever som möter på hinder i sin inlärning. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. 1.5.4. ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER Skolan har studie- och yrkesvägledare på skolan. Denne ansvarar för information och vägledning i studiefrågor på mer övergripande nivå. Under året har SYV genomfört och följt det program för studie- och yrkesvägledning som Kungsbacka kommun arbetat fram för sina ungdomar. Fokus har legat på att rusta eleverna kunnande kring vidare studier och framtida arbetsmarknad. 1.5.5. INTERNATIONALISERING Skolan arbetar med två internationaliseringsprojekt, dels ett samarbete med Paris American Academy, en eftergymnasial utbildning för design i Paris, dels ett samarbete med Olivia Nova, ett hotell i Spanien. Det är elever i åk 3 på skolans estetiska program, mode & design, som årligen under våren genomför en resa till Paris och Paris American Academy. Resan är dels en inspirations- och kunskapsresa till modets huvudstad Paris, dels en möjlighet för skolans elever att se hur en vidareutbildning inom mode kan se ut. Under de dagar som våra elever är i Paris genomför 8

de workshops med lärare från Paris American Academy, deltar i modevisningar samt genomför flera olika studiebesök. Vad gäller skolans samarbete med hotell Olivia Nova i Spanien, så är det skolans avgångselever på det ekonomiska programmet som genomför ett marknadsföringsprojekt tillsammans med personal på Olivia Nova. Årets projekt handlade främst om att marknadsföra hotellet och deras verksamhet på en kommande svenska mässa för turism. Syftet med båda resorna är att visa på hur den teoretiska kunskap eleverna fått i sin utbildning tar sig praktisk utformning men projekten kan också ses som inspiration och motivation för vidare studier och framtida yrken inom respektive utbildningsområde. 1.5.6. FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Skolan hade vid läsårsstart 2015, 59 nya elever i åk 1. Generellt bedöms att elevprognosen är stabil och sakta växande. Förväntningarna är att skolans elevunderlag ökar från dagens ca 140 elever till ca 180 elever år 2020. Ett växande elevunderlag gynnar både skolans verksamhet som helhet men också enskilda elever som väljer skolan. Fler elever ger skolan möjlighet att fördela resurser på ett ännu bättre sätt. Fler elever skapar också en större pedagogisk och social dynamik, i och mellan olika elevgrupper. Tillsammans ger dessa effekter möjlighet till en än bättre måluppfyllelse. 9

2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året. 2.1. ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport. 2.2. KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. 2.3. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET 2.3.1. INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna och efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. 10

De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. 2.3.2. EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen. 2.3.3. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport. 2.3.4. ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. 11

Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens. 2.3.5. NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. 12

2.4. KVALITETSHJUL 13

3. SKOLANS FOKUSOMRÅDEN 2015/2016 3.1. FOKUSOMRÅDE 1 1516: KOLLEGIALT LÄRANDE OCH DEN FORMATIVA BEDÖMNINGEN Mål och syfte: Skolan vill stärka måluppfyllelsen ytterligare och tror att ett aktivt arbete med att främja lärarnas kollegiala lärande i kombination med ett fokus på utvecklandet av det formativa arbetssättet kommer att ge önskad effekt. Detta innefattar också ett stärkande av undervisningens kvalitet avseende att lärare gör det tydligt för eleverna vad de behöver göra för att nå de olika målen. Metod och genomförande: Arbetslagsmöten: Skolan har använt de gemensamma arbetslagsmötena för att stärka den pedagogiska metoderna. Auskultationer: Lärarna påbörjade ett gemensamt auskultationsarbete. Där lärare auskulterat med utgångspunkt i individuellt pedagogiskt intresse. Man har besökt varandra och tittat närmare på exempelvis arbetssätt och förhållningssätt. Utveckla tydligheten för eleverna. Hur kommunicerar man till eleverna på bästa sätt och hur når man fram till dem. Återkopplingsinventering: Skolan har tillsammans sett över hur varje lärare kommunicerar via den digitala lärplattformen Schoolsoft gentemot eleverna. Inventeringen syftade till att lyfta skillnader, dra lärdomar av varandra och hur tydligheten kan stärkas ytterligare. Påbörjat systematiserande kring rutiner: Specialpedagog och EHT gick igenom rutiner och förtydligade ansvaret mellan de olika skolverksamheterna (LBS Kungsbacka och DBGY Kungsbacka). Uppföljning & utvärdering: Via de kollegiala mötena, via skolledningsmöten och i samband med intern granskning och extern tillsyn. Resultat: Andel med examen ör ågot lägre än föregående år, men ändå över 90%. I resultaten från elevenkät (NKI) och undervisningsutvärderingar framkommer återkoppling som ett fortsatt utvecklingsområde. Årets inventering och påbörjade kollegiala arbetssätt (auskultationer) varit en språngbräda för att ytterligare stärka det gemensamma arbetssätten och öka likvärdigheten. Slutsatser: Bedömningen är att även om arbetet förstärkt de kollegiala processerna så har man inte nått hela vägen fram. Skolan har flera välfungerande processer som bidrar till en välfungerande skola. Dock har man inte arbetat tillräckligt systematiserat när det gäller uppföljningen av de främjande insatserna för att stärka undervisningen. Under 1617 kommer systematiken stärkas ytterligare med tydligare gemensamt fokus på just återkoppling och formativ bedömning och med en än mer kontinuerlig uppföljning. 14

4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp. 4.1. FUNKTIONELL KVALITET 4.1.1. ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med examen är 90,9 %, i jämförelse med föregående års 92,3%. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 94,4% och på yrkesprogrammen 86,7 %, en minskning med 4,6 %. I samtliga fall ligger DBGY i Kungsbacka över riksgenomsnittet 2015. 4.1.2. ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 13,3 %. Vi ser en viss spridning mellan programmen där eleverna på stylistprogrammet tenderar att läsa in högskolebehörighet i större utsträckning än våra elever som läser till frisör Mentorer och SYV informerar samtliga eleverna på våra yrkesförberedande program om möjligheten att läsa in högskolebehörighet för vidare studier. Att elever på skolans stylistprogram i något högre utsträckning väljer högskolebehörigheten än våra frisörelever, beror till stor del på utbildningarnas framtida arbetsmarknad, som är något mer osäker för stylistprogrammet än för frisörprogrammet. Det kan också bero på att skolans frisörelever till skillnad från stylisteleverna, faktiskt studerar till ett väl definierat yrke. 4.1.3. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) GBP (examensbevis+studiebevis) är obetydligt högre än föregående läsår och landar på 14,2 (LÅ1415: 14,1). Högst GBP finns på skolans estetiska program medan lägst är på ekonomiprogrammet. Skillnaden mellan programmen är försumbar, 14,0 som lägst och 15,0 som högst, och kan egentligen, med tanke på de olika programmens relativt låga elevantal, endast förklaras av elevernas individuella skillnader i studiemotivation och resultat Det som dock är glädjande och som bör lyftas fram är att GBP på skolans hantverksprogram är hela 14,7, vilket bör slå hål på fördomen om att elever på yrkesprogram skulle vara mindre studiemotiverade och mindre benägna att bry sig om resultat och betyg. 4.1.4. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är högre än föregående läsår, 14,8 för skolan som helhet jämfört med 14,4 föregående läsårs (2014/15). Både för skolans ekonomiska program (14,8), som för skolans hantverksprogram (15,4). är det genomsnittliga betygspoänget högre än föregående läsår, (13,4 respektive 14,8), och även högre än rikssnittet för respektive utbildning. Däremot har skolans estetiska program sjunkit vad gäller GBP, från 14,9, läsåret 15

2014/15 till, 13,4 för detta läsår. En markant skillnad också i förhållande till rikssnittet för estetiska utbildningarna ligger skolans program lågt. Att skolans som helhet ökar sitt GBP är givetvis glädjande och är ett resultat av den ökade fokus kring extra anpassningar och mer elevnära undervisning som skolans lärare genomfört under läsåret. Att skolans estetiska program sjunker så pass mycket i förhållande till föregående år är dock mer förvånande, framför allt när man ser till övriga resultat. Estetprogrammet är den utbildning där samtliga elever erhåller sin gymnasieexamen och programmet har högst andel godkända betyg. Däremot kan vi konstatera att andelen högre betyg (B och A) i förhållande till övriga program, är betydligt lägre. Skolans analys visar att det lägre betygsgenomsnittet faller tillbaka på orsaker av individuell art och inte går att förklara som resultat av en mindre anpassad och avvägd undervisning. 4.1.5. ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. Andelen minst godkända betyg (E) för samtliga kurser minskar från 89%, 2014, till 85%, 2015/16, och här ser vi en stor spridning mellan programmen. Generellt sett är eleverna på estetprogrammet de mest studiemotiverade av skolans samtliga elever. På estetprogrammet är andelen godkända betyg 94%, medan på Samhällsprogrammet är samma siffra 65%. Programmet var nytt för läsåret 2014/2015 och har en mindre andel elever men också ett större spann vad gäller elevernas faktiska förkunskaper. Dessvärre har de anpassningar som skolan försökt att göra inte gett önskad effekt. Anpassningarna har inkluderat materialanpassning, resursförstärkning, samt speciallärare. Likaså har skolan följt de behov som funnits som innefattat nyttjandet av elevhälsans olika kompetenser för att stärka både den övergripande studiesituation och elevernas psykosociala välmående. Genom en förstärkt elevhälsa för läsåret 2016/2017 ämnar skolan ytterliga utreda elevernas behov och sätta in nya åtgärder och anpassningar. 4.1.6. ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER När det gäller andelen betyg minst E i behörighetsgivande kurser ser vi att skolan i både engelska 5 och 6 minskat något från föregående år till 90 % i Engelska 5 och 97 % i Engelska 6. Likaså finner vi att Svenska 2 och 3 gjort vissa resultatförsämringar. Svenska 2 och 3 har 81% respektive 90%. Trots tidiga stödinsatser har dessa inte räckt hela vägen fram. En resultatförbättring återfinns i matematik 1a (85%) och matematik 1b (91%) där resultaten överträffar våra mål med råge. Det har visat sig att den förändring med mer tid på schemat, ett större uttalat fokus, utökade lärtider utanför ordinarie undervisning, anpassande möjligheter för examinationer samt att lärare har deltagit i matematiklyftet givit resultat. Vidare har skolan i matematikundervisningen arbeta med att koppla examensmål och programinriktningar till matematiken för att ämnet ska bli mer pragmatiskt och lite mindre teoretiskt. 4.1.7. BETYGSFÖRDELNING Betygsfördelning för skolan skiljer sig åt mellan programmen där de högre betygen A-C framförallt finns på ekonomiprogrammet, och som tidigare lyfts, återfinns de lägst satta betygen D-E på samhällsvetenskapsprogrammet. För både det estetiska och ekonomiprogrammet finns det tydliga krav på genomsnittlig betygspoäng avseende 16

framtida utbildningar som i sig blir motivation för att nå högre kunskapskrav. Detta borde också vara fallet för samhällsvetenskapsprogrammet, men som tidigare lyfts har inte förutsättningar varit gynnsamma för en god måluppfyllelse där. 4.1.8. GENOMSTRÖMNING Andelen elever som tagit en examen inom tre år, med start 2012/2013, är för DBGY i Kungsbacka 77%. Sett till skolans olika program i förhållande till liknande utbildning för Kungsbacka kommun och riket i helhet, så ligger skolan över genomsnittet båda fallen (båda har genomströmning på 75 %) Även sett till respektive utbildning ligger DBGY i Kungsbacka över kommun- och rikssnitt. Generellt sett behöver ca 25 % av alla gymnasieungdomar i Sverige mer än 3 år på sig för att avsluta sina gymnasiestudier med en examen, så även på DBGY i Kungsbacka. Att vi trotts detta har något bättre siffror än riket i genomsnitt kan bero på skolans litenhet, vilket i sin tur gör att skolans pedagoger både kan upptäcka och åtgärda enskilda elevers behov av stöd. 4.2. INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m. 4.2.1. SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med 2015. Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Under mars månad 2016 genomfördes en tillsyn av skolan som berörde områdena: Undervisning och lärande, Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt Styrning och utveckling av verksamheten. DBGY Kungsbacka bedömdes i denna uppfylla kraven i författningarna. Tillsynen innefattade dokumentationsgranskning, besök på skolan och även intervjuer med elever, lärare, rektor och elevhälsa. Skolinspektionens bedömning av skolan är ett kvitto på det goda kvalitetsarbete som skolan bedriver. Under läsåret genomfördes också en intern granskning som visade att skolans styrkor finns inom en engagerad personalgrupp. Skolans utvecklingsområden ligger inom samsyn i det gemensamma arbetssättet för en öka likvärdighet för eleverna. Samt att förfina systematiken i utvecklingsarbetet som löper under året. 4.2.2. UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ Undervisningsutvärderingarna genomförda HT15 och VT16 visar att skolans styrkor finns inom demokratisk kompetens och värdegrund. I elevenkäten (NKI) ser vi att eleverna främst upplever sig trygga och att personalen tar ansvar för att alla behandlas med respekt. 17

Eleverna uttrycker en önskan om förbättrad återkoppling kring utvecklingsområden samt att lärarna inspirerar dem att lära sig mer. Se vidare Fokusområde 1516 samt planerade fokusområde 1617. 4.2.3. ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL Skolan har två hantverksprogram: Hår- och makeupstylist och Frisörprogrammet, vilka båda genomför APL för sina elever. Skolan har beslutat att lägga all APL i åk 3, onsdag till fredag över hela läsåret, för båda programmen. Detta för att de arbetsgivare skolan samarbetar med, sett en större nytta av att skolans elever är mer sammanhängande i deras verksamheter än tidigare, då skolan lät APL:n fördelas över tre läsår. Men också eftersom eleverna i åk 3 på ett mycket bättre sätt uppfyller APL-platsernas krav på praktiskt kunnande och mognad. Framför allt skolans frisörprogram har kunnat dra nytta av att APL legat i åk 3, då flera av skolans samarbetspartners tidigare uttryckt viss tvekan att ta emot elev i salong. Nu, när de vet att eleven snart är färdigutbildad, har deras intresse ökat, eftersom eleven nu, i jämförelse med tidigare, mer självständigt kan ta kunder genom hela klipprocessen. Skolan har också märkt att våra samarbetspartners numer och i större utsträckning kan tänka sig att behålla eleven som anställd efter gymanasieexamen. 4.2.4. INTRODUKTIONSPROGRAM Fyra elever har under läsåret påbörjat ett introduktionsprogram på skolan. Av dessa gick tre på stylistprogrammet och en på frisörprogrammet. Samtliga elever följer sin individuellt upprättade studieplan och totalt tre har blivit behöriga till gymnasieskolan och övergått till nationellt program. 4.2.5. LIKVÄRDIG BEDÖMNING Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg är i engelska 5 74%, (31 prov), Engelska 6 44% (9 prov). Matematik 1a 71% (21 prov), 1b 63% (30 prov) 2b 50% (10 prov). Svenska 1 44% (41 prov), Svenska 3 58% (12 prov). En högre överensstämmelse i engelska 5, matematik 1a samt 3b. Däremot något lägre i svenska 1 samt engelska 5 (dock få prov). Statistiken beror till viss del på ett visst bortfall i antal genomförda prov/delprov. Skolan arbetar med uppföljning av betyg och skillnaderna beror bl.a. på att proven inte testar hela kurserna, utan ses som en del av examinationsfloran och inte är det mest avgörande för betygets nivå i slutändan. Likaså har skolan arbetat med elevernas utvecklingsområden efter genomfört prov. 4.2.6. ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Under året har en anmälning om kränkande behandling inkommit och utretts av huvudmannen. Vi ser att andelen trygga elever minskat något från föregående års undersökning, då 97 % av skolans elever svarade att de känner sig trygga i skolan. Årets enkät gav ett resultat för samma fråga på 95%. Även om minskningen kan betraktas som marginell är det viktigt för skolan att försöka se vad som kan ha orsakat det något lägre resultat. En möjlig förklaring är 18

att det totala elevantelat ökat i skolans lokaler, då vi under läsåret flyttat samman med vår systerskola LBS, vilket inneburit att skolan vuxit från ca 140 elever till 260 elever. En glädjande förbättring som skett under läsåret är att betydligt fler elever vet vart de vända sig om de känt sig illa behandlade av andra elever eller personal på skolan. Föregående år var resultatet för den frågan 81 % medan årets resultat visade på 87 %. Ett resultat som har direkt koppling till det arbete kring värdegrund och kränkande behandling som skolan LoVgrupp genomförde under läsåret. Varje januari upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. 4.2.7. KLAGOMÅL Antalet klagomål som inkommit under läsåret är två, vilka båda har utretts av huvudman. Skolan följer huvudmannagemensamma rutiner för anmälan och utredning och arbetar systematiskt med åtgärder och uppföljning. 4.3. UPPLEVD KVALITET Eleverna på DBGY i Kungsbacka är till största del nöjda med sin utbildning på skolan. När enkätsvaren från årets NKI vägts samman kan vi konstatera att 65 % känner sig nöjda med sin utbildning. Jämför vi skolan resultat mot DBGY som helhet hamnar vi strax bakom genomsnittet på 66%. Sett till det mål skolan ställt upp så hamnar vi dessvärre något under målet på 70%. Vi kan med andra ord inte slå oss till ro, utan behöver fortsätta vårt arbete för kvalitetssäkra våra utbildningar. Sett till trivselgrad så har skolan minskat något från 2014 års resultat på 78 % till årets resultat på 76%. Däremot har rekommendationsgraden ökat från 2014 och 65 % till årets 69 %. 4.5. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 är att skolan tagit steg framåt i att stärka rutiner och ansvarsområden bland personalen och att man skapat strukturer för att samexistera med LBS Kungsbacka i samma lokaler. Likaså är skolan nu än mer enade i att främja de gemensamma arbetsformerna och stärka det kollegiala lärandet. Eleverna är generellt sett nöjda men efterfrågar i undervisningsutvärderingar och elevenkät (NKI) att skolan kan förbättra återkopplingen. Således kommer skolan under 1617 att fokusera på att stärka det formativa arbetssättet och ena/förfina återkopplingen som sker. Fokusområde 1 2016/2017: Formativ bedömning Fokusområdets bakgrund & motiv: Grunden för goda resultat kräver god kommunikation och goda relationer. Skolan vill ytterligare stärka kommunikationen så att den har positiv effekt på elevernas lärande. I årets undervisningsutvärderingar framkom något lägre siffror gällande återkoppling och den regelbundna kontakten. Vi tror att ett riktat fokus på återkoppling kommer ge god effekt på måluppfyllelsen. 19

Mål för fokusområdet: Målet är ökad måluppfyllelse avseende andel elever som når gymnasieexamen. Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov: i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Genomförande och valda metoder beskrivs vidare i arbetsplanen för 2016/2017. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i kommande läsårs kvalitetsrapport. BILAGOR: RESULTATBILAGA 20

Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [DBGY Kungsbacka]

Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 90,7% 93,8% 94,4% 86,2% 91,3% 92,3% 90,9% 89,2% 89,2% 89,2% 86,7% 82,8% 80,0% 70,0% 63,6% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Kungsbacka DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% 90,7% 90,9% 90,9% 89,3% 86,2% 91,3% 92,3% 90,9% 89,2% 86,7% 80,0% 70,0% 63,6% 60,0% 50,0% 40,0% 54,2% Rikssnitt 2014* 2014 2015 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% EK ES HV DBGY Kungsbacka *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% Rikssnitt 2015* 50,0% 2014 2015 40,0% 30,0% 31,8% 34,8% 34,9% 34,8% 2016 20,0% 13,3% 13,3% 10,0% 0,0% HV DBGY Helsingborg *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 13,6 13,8 12,9 14,5 14,7 14,0 14,1 14,2 13,8 14,0 13,9 13,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Kungsbacka DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20 18 16 14 14,4 14,4 14,0 13,0 15,0 13,4 13,6 13,2 14,5 14,7 14,0 13,8 14,1 14,2 12 10 8 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6 4 2 0 EK ES HV DBGY Kungsbacka *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 13,9 14,3 13,5 14,9 14,8 15,4 15,2 14,5 14,8 14,5 14,7 14,4 14,3 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Kungsbacka DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,8 14,8 14,9 13,4 14,9 14,9 14,8 14,1 13,4 15,4 14,5 15,2 14,4 14,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 EK ES HV DBGY Kungsbacka *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (skolnivå) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 13% 10% 9% 11% 14% 14% 18% 18% 18% 12% 18% 17% 36% 27% 26% 10% 12% 15% 2014 2015 2016 A B C D E F *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 9 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11% 11% 15% 15% 15% 9% 8% 9% 9% 14% 21% 15% 21% 20% 18% 16% 17% 17% 16% 23% 28% 23% 32% 26% 24% 14% 18% 6% 14% 15% EK ES HV SA DBGY Kungsbacka A B C D E F *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (svenska, engelska och matematik) 100% 98% 90% 93% 90% 86% 85% 91% 80% 81% 70% 60% 50% 2016 40% 30% 20% 10% 0% Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 1b *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Genomströmning Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort.

Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år start 2012/2013 100% 90% 80% 70% 83% 79% 77% 77% 75% 75% 73% 72% 69% 69% 68% 60% 50% 40% EK ES HV Totalt 30% 20% 10% 0% DBGY Kungsbacka Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG05 31 3% 74% 23% ENGENG06 9 0% 44% 56% MATMAT01a 21 0% 71% 29% MATMAT01b 30 0% 63% 37% MATMAT02b 10 0% 50% 50% MATMAT03b 9 0% 67% 33% SVESVE01 41 17% 44% 39% SVESVE03 12 0% 58% 42% Samtliga ämnen 163 5% 60% 36%

Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG05 88% 74% ENGENG06 68% 44% MATMAT01a 83% 71% MATMAT01b 90% 63% MATMAT02a 0% MATMAT02b 40% 50% MATMAT03b 38% 67% SVESVE01 26% 44% SVESVE03 36% 58% Samtliga ämnen 59% 60%

Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG05 31 10% 23% 45% 13% 10% 0% ENGENG06 9 0% 33% 44% 0% 22% 0% MATMAT01a 21 0% 0% 5% 5% 62% 29% MATMAT01b 30 0% 0% 13% 10% 57% 20% MATMAT02b 10 0% 0% 0% 30% 50% 20% MATMAT03b 9 0% 0% 0% 22% 56% 22% SVESVE01 41 0% 12% 44% 29% 15% 0% SVESVE03 12 0% 23% 15% 31% 15% 15% Samtliga ämnen 163 2% 11% 26% 18% 32% 11%

Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad.

Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 90% 87% 80% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 51% 44% 44% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% DBGY Kungsbacka Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med.

Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät 100% 97% 95% 90% 87% 87% 80% 79% 81% 79% 70% 70% 60% 50% 40% 30% 2014 Ja/Oftast 2015 Ja 20% 10% 0% Har du fått information om likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? Vet du vem du ska vända dig Känner du förtroende för att till om du blivit illa behandlad personalen tar tag i situationen av andra elever eller personal om man får reda på att du på din skola? eller någon annan upplever sig illa behandlad på din skola? Känner du dig trygg i din skola?

Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 95% 100 90% 90% 87% 90 80% 70% 60% 50% 65% 74% 71% 81% 80% 81% 55% 62% 62% 76% 73% 71% 80 70 60 50 73 77 73 72 2014 2015 40% 40 2016 30% 30 DBGY 2016 20% 20 10% 10 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index