Bilagor 4-6 till publikation. Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

Bilagor 4-6 till publikation Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

Bilaga 4 Teknisk beskrivning av enkät- och registerstudien Hur data har bearbetats Eftersom det är vanligt att lärare undervisar i flera ämnen, årskurser och skolformer, kan en och samma lärare ha en utbildning som stämmer överens med vissa delar undervisningen men inte med andra. Som framgår av kapitel 2 innebär skollagen att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Någon strikt definition av vad detta innebär finns dock inte. För att kunna redovisa resultaten av undersökningen i termer av antal personer skulle det vara nödvändigt att skapa en sådan definition. Vi har valt att inte göra det. I stället har vi valt att, där inte annat anges, redovisa resultaten i termer av. Vår definition av en heltidstjänst utgår från angivna undervisningstimmar i enkäten. et timmar för en heltidstjänst har beräknats för varje skolform och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade hundra procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer. 67 Detta innebär att andelssiffrorna i tabellerna motsvarar den andel av undervisningen som bedrivs av lärare med utbildning för skolformen, årskursen och i fråga. Ingen hänsyn tas till hur stor andel av en enskild lärares tjänst som undervisningen i fråga avser. Resultaten redovisas för hela populationen och inte bara för dem som svarat på enkäten. De vikter som har använts vid omräkningen kompenserar för objektsbortfallet, det vill säga bortfallet i termer av att frågeblanketter inte har besvarats alls. Däremot kompenserar det inte för det partiella bortfallet, det vill säga att svar för vissa av de svarande saknas för enskilda frågor i blanketten. När statistik redovisas för variabler som bygger på enkätfrågor innebär det att summan av antalet påverkas av det partiella bortfallet. Det totala antalet kan därmed variera något mellan olika tabeller. 67 Delningstalet (antal undervisningstimmar per heltidstjänst) för respektive skolform är följande: 18 timmar per vecka för förskoleklass, grundskola, grundläggande vuxenutbildning, specialskola, grundsärskola, träningsskola och sfi; 17 timmar per vecka för särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola, gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskola och gymnasial särvux. 125

Vissa upprättningar har gjorts i efterhand av svar som inte var kompletta eller konsistenta med avseende på kombinationer av svarsalternativ. 68 Hur lärares utbildning har kategoriserats För att kunna redovisa resultaten av enkät- och registerstudien i form av tabeller är det nödvändigt att ta ställning till vilka kriterier som ska gälla för olika kategorier i tabellerna. Detta har gjorts i två dimensioner lärarutbildning respektive utbildning i undervisnings. Det bör observeras att det inte tydligt framgår av skollagen vilken utbildning som är tillräcklig för undervisning på olika nivåer. Den kategorisering vi gör här har endast till syfte att göra en redovisning av resultaten möjlig. Den innebär inte att vi tar ställning till hur lagstiftningen ska tolkas. I skollagen anges att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. För närmare besked om vad som ska förstås med detta måste man gå till de krav som ställs för att få en lärarexamen. Dessa är olika beroende på skolform, årskurs och ämne. Kraven har också förändrats över tiden. Vid en operationalisering av kraven till distinkta kategoriseringar är det förmodligen mest korrekt att utgå från utbildningen och se till för vilken undervisning en lärares bildning enligt examensbeviset är avsedd. Av praktiska skäl har vi dock varit tvungna att utgå från undervisningen, genom att precisera vilken utbildning som ska krävas för undervisning i ett visst ämne i en viss skolform och årskurs. I de fall där vi har tvekat mellan olika gränsdragningar har vi utgått från principen att hellre fria än fälla. När det gäller pedagogisk utbildning särredovisas de lärare som saknar lärarexamen. För de lärare som har lärarexamen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Efter samråd med Skolverket har lärarexamen för skolform och årskurs har definierats som: Förskoleklass: Fritidspedagogexamen, förskollärarexamen, lågstadielärarexamen, grundskollärarexamen tidigare år eller grundskollärarexamen årskurs 1 7 Grundskola/specialskola: Lågstadielärarexamen, i årskurserna 1 3; grundskollärarexamen tidigare år i årskurserna 1 6; mellanstadielärarexamen i årskurserna 4 6; grundskollärarexamen årskurs 1 7 i årskurserna 1 7; grundskollärarexamen årskurs 4 9 i årskurserna 4 9; grundskollärarexamen senare år i årskurserna 6 9; högstadielärarexamen i årskurserna 7 9 Gymnasieskola: Gymnasielärarexamen 68 Om undervisningstimmar men inte antalet poäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid Statistiska centralbyrån gjorts för komplettering av denna uppgift. Om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: Timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Kontroll av tillåtna värden, och i viss mån kontroll av om svaren var konsistenta när det gäller kombinationer av svarsalternativ och hoppfrågor, har genomförts vid dataregistrering. 126

Gymnasieskolans individuella program: Grundskollärarexamen årskurs 4 9, grundskollärarexamen senare år, högstadielärarexamen eller gymnasielärarexamen Grundläggande vuxenutbildning: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Komvux på gymnasial nivå: Gymnasielärarexamen Obligatorisk särskola: Någon grundskollärarexamen Gymnasiesärskola: Gymnasielärarexamen Särvux: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Sfi: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen När det gäller utbildning i undervisnings används följande definition i tabellerna i rapporten: Grundskolans årskurser 1 5: Minst 10 poäng 69 alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Grundskolans årskurser 6 9: Minst 20 poäng alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Gymnasieskolan: Minst 40 poäng Svarsalternativet Ämnet ingår i lärarutbildningen men poäng framgår inte i examen fanns med i enkäten. Skälet till detta är att för de lärare som har äldre lärarutbildningar för låg- och mellanstadiet, som till exempel låg- eller mellanstadielärarutbildning, framgår inte antalet poäng i undervisningsämnena i examensbeviset. Enligt Lärarförbundet utgör dessa lärare uppskattningsvis omkring halva lärarkåren i årskurserna 1 6. Vissa av dessa har ämnesfördjupningar på 20 poäng eller mer. I rapporten har vi alltså räknat med dessa lärare bland dem som har tillräckliga poäng i undervisnings såväl i grundskolans årskurser 1 5 som i årskurserna 6 9. Resultaten vid andra definitioner av tillräcklig utbildning i undervisnings redovisas i bilaga 6. Hur undervisningsämnen har grupperats I tabellerna har undervisningsämnena av praktiska skäl grupperats till ämnesgrupper. För de skolformer som motsvarar gymnasial nivå har ämnena grupperats redan i enkäten och sedan grupperats ytterligare i tabellerna i rapporten. Efter samråd med Skolverket har grupperingen i tabellerna gjorts enligt följande: 69 Med högskolepoäng avses genomgående den poängskala som gäller till och med vårterminen 2007. 127

Grundskola/grundläggande vuxenutbildning/grundsärskola: o o o o o o o o ämnen: Biologi, fysik, kemi, teknik, NO-ämnen integrerat ämnen: Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, SO-ämnen integrerat Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Franska, modersmål, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk Praktisk-estetiska ämnen: Bild, hem- och konsumentkunskap, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd Idrott: Idrott och hälsa Gymnasieskola/komvux på gymnasial nivå: o ämnen: Biologi, fysik, kemi, naturkunskap, teknik o ämnen: Filosofi, företagsekonomi/administration, geografi, historia, psykologi, religionskunskap, samhällskunskap o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk o Matematik: Matematik o Engelska: Engelska o : Franska, italienska, japanska, kinesiska, latin och allmän språkkunskap, modersmål, ryska, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk o Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, dans, estetisk verksamhet, musik, teater o Idrott: Idrott och hälsa o Tekniska yrkesämnen: Bygg- och anläggningstekniska ämnen, datorteknik, el och eltekniska ämnen, energitekniska ämnen, flygyrkesteknik, fordonstekniska ämnen, maskin- och systemteknik, processtekniska ämnen, transportteknik, verkstads- och industritekniska ämnen o Övriga yrkesämnen: Barn- och ungdomsämnen, beklädnadstekniska ämnen/textil/konfektion, handels- och kontorsämnen, hantverksämnen, hotell/turism, livsmedelstekniska ämnen, medieämnen, naturbruksämnen, omvårdnadsämnen/social service, restaurang/storhushållsämnen Gymnasiesärskola/gymnasial särvux: o o ämnen: Natur- och miljökunskap, naturkunskap ämnen: Administration, datorkunskap, individ och samhälle, kulturhistoria, religionskunskap, samhällskunskap, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap 128

o o o o o o o o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Modersmål Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, hem- och konsumentkunskap, dans, estetisk verksamhet, musik, teater Idrott: Idrott och hälsa Tekniska yrkesämnen: Fastighetsteknik, fordonstekniska ämnen, transportteknik, trädgårdsanläggning, verkstadstekniska ämnen Övriga yrkesämnen: Djurkunskap, handel, hantverkskunskap, hotellkunskap, medieämnen, naturbruksteknik, omvårdnadsämnen/social service, rid- och körkunskap, skoglig produktion Jämförbarhet När vi i rapporten talar om lärarexamen så inkluderar vi även förskollärarexamen och fritidspedagogexamen i begreppet. I den officiella statistiken används i stället begreppet pedagogisk högskoleexamen för att beteckna lärarexamen, förskollärarexamen och fritidspedagogexamen. En jämförelse av enkätundersökningens uppgifter om andelen lärare med lärarexamen kan göras med den officiella statistik för läsåret 2006/07 som publicerats av Skolverket. Det visar sig att andelen lärare utan lärarexamen är något högre i vår kartläggning. Enligt Skolverkets statistik saknar 10 procent av de tillsvidareanställda och 16 procent av samtliga grundskollärare en pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna avser lärare omräknat till och inte personer. Motsvarande siffror enligt vår studie är 12 respektive 17 procent. När det gäller lärarna i gymnasieskolan saknar enligt den officiella statistiken 17 procent av de tillsvidareanställda och 26 procent av samtliga gymnasielärare pedagogisk högskoleexamen, mot 22 respektive 31 procent enligt vår studie. Uppgifterna om lärarexamina bygger i båda fallen på samma registerdata över examina från Universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Uppgifterna i Statskontorets studie utgår dock från det antal timmar per vecka som lärarna i enkäten har uppgett sig undervisa, medan den officiella statistiken bygger på den tjänstgöringsgrad som skolorna har inrapporterat. I den officiella statistiken räknas till gruppen med pedagogisk högskoleexamen, till skillnad från i vår studie, personer som fått behörighetsförklaring av den tidigare Skolöverstyrelsen, lokal dispens av den tidigare länsskolnämnden eller lärarbehörighetsbevis för en utländsk lärarexamen av Högskoleverket. Totalt uppgår skillnaden mellan enkätens definition av lärarexamen och den officiella statistiken till omkring 4 procent. Av dessa är cirka 85 procent över 55 år och drygt hälften är över 60 år. Omkring hälften har fått behörighetsförklaring eller lokal dispens, som är äldre företeelser som inte längre utfärdas. 129

Osäkerhet och tolkning av data Såväl urvalet som bortfallet påverkar säkerheten i statistiken. Även de register som har använts i studien innehåller brister, men det diskuteras inte närmare här. I enkätstudien varierade urvalsfraktionen mellan de olika skolformerna. I vissa skolformer gjordes en totalundersökning av lärare och i vissa skolformer drogs urval. Bortfallet var också olika stort i olika skolformer. 70 Registerinformation över skolform, huvudman, ålder, kön, utbildning och anställning har använts för att reducera bortfallsfelet. 71 Det är svårt att ge några generella riktlinjer för hur data kan tolkas utifrån osäkerheten i materialet. Skattningar avseende gymnasieskolan och grundskolan som avser delpopulationer med mindre än 1 000 bör dock tolkas med försiktighet. För dessa skattningar föreligger ett relativt stort urvalsfel. För att belysa osäkerheten i statistiken redovisas i det följande skattningar med 95- procentiga konfidensintervall för några tabeller ur rapporten. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet med 95 procents sannolikhet täcker det sökta värdet, om andra fel än urvalsfel är försumbara och urvalet är tillräckligt stort. I tabell 3.1 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan och lärare utan lärarexamen. Skattningarna presenteras efter skolform. 70 För definition av populationen och en mer detaljerad beskrivning av urval och bortfall, se Statistiska centralbyråns tekniska rapport i bilaga 5. 71 För en mer detaljerad beskrivning av detta, se Statistiska centralbyråns kalibreringsrapport i bilaga 5. 130

Tabell 3.1 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i, efter skolform Lärarexamen Lärarexamen för skolform och årskurs för annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare 144 965 61.6 ± 0.7 17.3 ± 0.5 21.2 ± 0.6 Förskoleklass 14 253 89.7 ± 1.6 0.0 ± 0.0 10.3 ± 1.6 Grundskola 81 592 65.2 ± 1.1 17.4 ± 0.9 17.3 ± 0.9 Specialskola 1 579 36.0 ± 7.9 40.4 ± 8.3 23.6 ± 7.8 Gymnasieskola 31 844 48.5 ± 1.1 20.4 ± 0.8 31.2 ± 1.1 Komvux* 5 496 53.2 ± 2.0 18.4 ± 1.2 28.4 ± 1.9 Obligatorisk särskola** 5 110 43.1 ± 2.3 31.1 ± 2.2 25.8 ± 2.2 Gymnasiesärskola 2 252 25.1 ± 1.9 42.0 ± 2.3 32.9 ± 2.5 Särvux*** 569 38.4 ± 3.7 21.8 ± 3.1 39.8 ± 3.9 Sfi 2 270 57.7 ± 2.9 1.7 ± 1.1 40.6 ± 2.8 lärare 120 449 66.4 ± 0.8 18.5 ± 0.6 15.1 ± 0.6 Förskoleklass 12 631 92.8 ± 1.4 0.0 ± 0.0 7.2 ± 1.4 Grundskola 68 958 69.4 ± 1.2 18.4 ± 1.0 12.2 ± 0.9 Specialskola 1 248 35.3 ± 8.3 42.5 ± 9.2 22.1 ± 8.4 Gymnasieskola 25 281 54.7 ± 1.2 23.3 ± 0.9 22.1 ± 1.1 Komvux* 4 231 58.6 ± 2.0 21.0 ± 1.4 20.4 ± 1.8 Obligatorisk särskola** 4 311 44.0 ± 2.6 32.7 ± 2.4 23.3 ± 2.2 Gymnasiesärskola 1 836 28.1 ± 2.1 43.5 ± 2.5 28.4 ± 2.5 Särvux*** 472 39.5 ± 4.0 22.7 ± 3.2 37.8 ± 4.1 Sfi 1 481 67.1 ± 3.3 1.8 ± 1.6 31.2 ± 3.1 Urvalsfelen för skattningarna i tabell 3.1 är relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 4.1 procentenheter, undantaget specialskolan. Detta beror på att urvalen i respektive skolform är utformat så att skattningar efter skolform ska kunna göras med god precision. Att osäkerheten är större i specialskolan beror på att variabeln antal innehåller ett fåtal avvikande observationer i denna skolform. Resultaten för specialskolan bör därför tolkas med viss försiktighet. I tabell 3.8 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan samt lärare utan lärarexamen med och utan utbildning i undervisnings. Skattningarna presenteras efter ämnesgrupp i gymnasieskolan. 131

Tabell 3.8 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i samt utbildning i undervisnings* i gymnasieskolan, efter ämnesgrupp annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare 31 844 31.7 ± 0.9 16.8 ± 0.7 11.7 ± 0.6 8.7 ± 0.5 13.8 ± 0.8 17.4 ± 1.0 4 504 48.4 ± 2.3 13.7 ± 1.4 14.4 ± 1.6 4.4 ± 0.7 14.7 ± 1.8 4.5 ± 0.8 2 473 37.5 ± 2.8 15.2 ± 2.0 17.4 ± 2.2 6.5 ± 1.2 13.9 ± 2.2 9.5 ± 1.9 Matematik 2 916 34.7 ± 2.6 8.1 ± 1.4 21.7 ± 2.2 11.6 ± 1.6 13.9 ± 2.0 10.0 ± 1.8 Svenska 3 326 46.3 ± 2.3 7.6 ± 1.2 16.9 ± 1.6 9.3 ± 1.4 13.7 ± 1.7 6.3 ± 1.2 Engelska 2 384 42.8 ± 2.8 5.4 ± 1.2 20.3 ± 2.1 8.8 ± 1.8 14.1 ± 2.2 8.5 ± 1.6 (utom engelska) 1 361 27.1 ± 3.3 4.3 ± 1.2 23.9 ± 3.2 13.2 ± 3.3 17.1 ± 3.5 14.3 ± 4.0 ämnen 2 562 19.3 ± 3.0 21.4 ± 2.8 5.8 ± 1.7 10.9 ± 2.0 15.3 ± 3.0 27.4 ± 3.7 Idrott 1 394 35.3 ± 4.5 8.3 ± 2.8 13.4 ± 3.1 16.4 ± 3.4 12.4 ± 3.1 14.2 ± 3.9 Tekniska yrkesämnen 5 635 17.1 ± 2.0 26.9 ± 2.4 2.0 ± 0.7 5.6 ± 1.1 11.7 ± 1.9 36.7 ± 3.0 Övriga yrkesämnen 5 288 20.6 ± 2.0 28.3 ± 2.2 3.7 ± 1.0 10 ± 1.3 14.0 ± 1.9 23.3 ± 2.5 lärare 25 281 35.5 ± 1.1 19.2 ± 0.9 13.5 ± 0.7 9.8 ± 0.6 10.1 ± 0.7 12.0 ± 0.9 3 797 50.2 ± 2.4 14.1 ± 1.6 16.0 ± 1.8 4.6 ± 0.8 11.7 ± 1.7 3.4 ± 0.7 2 044 40.9 ± 3.0 15.1 ± 2.1 19.7 ± 2.5 7.3 ± 1.4 10.0 ± 2.1 7.0 ± 1.8 Matematik 2 393 37.2 ± 2.8 7.6 ± 1.4 24.8 ± 2.5 12.9 ± 1.8 8.9 ± 1.7 8.7 ± 1.7 Svenska 2 766 48.2 ± 2.5 7.5 ± 1.3 18.4 ± 1.9 10.3 ± 1.6 10.5 ± 1.6 5.1 ± 1.2 Engelska 1 940 45.1 ± 3.0 5.8 ± 1.4 23.4 ± 2.4 9.7 ± 2.1 10.0 ± 2.0 5.9 ± 1.5 (utom engelska) 1 078 31.6 ± 3.9 4.9 ± 1.4 28.3 ± 3.8 14.5 ± 3.9 11.3 ± 3.6 9.5 ± 4.1 ämnen 1 889 22.1 ± 3.6 25.2 ± 3.5 7.0 ± 2.2 13.3 ± 2.5 14.4 ± 3.4 18.0 ± 3.4 Idrott 1 130 40.9 ± 5.0 10.1 ± 3.4 14.3 ± 3.5 18.2 ± 4.0 9.5 ± 3.0 6.9 ± 2.6 Tekniska yrkesämnen 4 096 22.4 ± 2.6 35.5 ± 3.0 2.1 ± 0.7 6.9 ± 1.4 7.6 ± 1.7 25.6 ± 3.2 Övriga yrkesämnen 4 148 23.8 ± 2.3 34 ± 2.6 3.7 ± 1.1 11.4 ± 1.6 9.6 ± 1.8 17.5 ± 2.4 Även i denna tabell är urvalsfelen relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 5.0 procentenheter. Det finns ett samband mellan storleken på ämnesgrupp (antal ) och osäkerheten i skattningarna. Om ämnesgruppen är liten blir skattningarna osäkrare. 132

I tabell 4.5 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare utan lärarexamen och som inte har deltagit i lärarutbildning efter antal poäng i pedagogik. Skattningarna presenteras dessutom efter skolform (grundskolan och gymnasieskolan) och huvudman. Tabell 4.5 lärare utan lärarexamen som inte har deltagit lärarutbildning vid ett svenskt lärosäte. poäng i pedagogik, efterskolform och huvudman Har 40 poäng eller mer i pedagogik Har 20-39 poäng i pedagogik Har 1-19 poäng i pedagogik Har inga poäng i pedagogik Grundskolan 1 280 10.8 ± 5.7 11.8 ± 7.1 12.5 ± 6.6 64.9 ± 9.8 Offentliga skolor 1 047 9.3 ± 6.4 13.4 ± 8.5 13.4 ± 7.8 63.9 ± 11.4 skolor 232 17.4 ± 12.7 4.7 ± 6.1 8.3 ± 9.3 69.6 ± 15.6 Gymnasieskolan 1 478 9.0 ± 2.9 10.1 ± 3.1 17.9 ± 4.7 62.9 ± 5.7 Offentliga skolor 1 096 10.3 ± 3.7 9.7 ± 3.7 18.2 ± 5.7 61.8 ± 6.9 skolor 382 5.5 ± 3.6 11.3 ± 5.9 17.2 ± 7.6 66.0 ± 9.3 I denna tabell är urvalsfelen relativt stora, framför allt för grundskolan. Detta beror på att skattningarna här avser delpopulationer som är små. Osäkerheten är större för grundskolan än för gymnasieskolan beroende på att skattningarna är baserade på färre observationer i grundskolan. 133

134

Bilaga 5 Statistiska centralbyråns tekniska rapport om enkät- och registerstudien Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete (BV/UA) vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden februari-april 2007 genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Statskontoret. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera lärarnas undervisning och utbildning, och föreliggande enkätundersökning ingick som en del i detta uppdrag. Undersökningen genomfördes som en postenkät med två påminnelser. Populationen utgjordes av lärare inom 14 skolformer/nivåer inom skolformer. Totalt besvarade 24 991 personer frågeblanketten, vilket motsvarar drygt 62 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning. Datamaterialet har kompletterats med uppgifter över utbildning m.m. från register. Anders Karlsson har varit undersökningsledare/produktansvarig och bl.a. svarat för layout av frågeformulär och viss granskning av datamaterialet. Mättekniska laboratoriet vid SCB har medverkat vid fråge- och blankettutformningen. Johan Eriksson har svarat för framtagning av population, urvalsdragning och kalibrering (viktberäkning). Anna-Maria Jansson har varit produktionsansvarig för arbetet med insamling och skanning. I ett tillägg till undersökningen har tabeller tagits fram under ledning av Kent Mossberg och Berndt Gilbertsson. Under hela arbetet har Inge Göransson varit tillgänglig som sakkunnig i olika frågor. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, bestod i denna undersökning av lärare inom förskoleklass, grundskolan, grundläggande vuxenutbildning, sameskolan, specialskolan, grundsärskolan, särvux motsvarande grundsärskolan, träningsskolan, särvux motsvarande träningsskolan, gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskolan, gymnasial särvux och svenskundervisning för invandrare (sfi). För att senare kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Den aktuella urvalsramen hämtades från registret över pedagogisk personal oktober 2006. Följande avgränsning gjordes: helt tjänstlediga personer avfördes personer med enbart skol-/arbetsledning eller studie- och yrkesvägledning i sin tjänst avfördes personer med befattningskoderna barnskötare eller fritidsledare avfördes. Efter denna avgränsning återstod en urvalsram med 175 274 tjänstgöringsposter. et personer var dock färre, 154 543 stycken, eftersom en lärare kan ha flera tjänster. För att skapa en ram med unika poster avseende personer prioriterades den 135

tjänst som hade störst omfattning (i procent). Om två tjänster hade samma omfattning fick slumpen avgöra vilken tjänst som valdes. Populationen lärare är väldigt skev beträffande skolform, cirka 85 procent av lärarna tjänstgör huvudsakligen inom grundskola eller gymnasieskola. Ett slumpmässigt urval (OSU) skulle innebära att skattningar avseende lärare i mindre frekventa skolformer skulle bli väldigt osäkra. För att säkerställa att urvalet skulle innehålla tillräckligt med individer i viktiga redovisningsgrupper stratifierades därför populationen efter skolform och för vissa skolformer efter nivå eller huvudman. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval drogs med hjälp av den vid SCB utvecklade programvaran CLAN. Allokeringen (beräkningen av antalet som skulle väljas i varje stratum) gjordes så att strata med färre än 3 000 personer totalundersöktes. Strata som totalundersöktes var grundläggande vuxenutbildning, särvux 72, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och sfi. För förskoleklass, obligatorisk särskola 73 och komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar drogs urval om 3 000 lärare per skolform/nivå inom skolform. För grundskolan och gymnasieskolan drogs urval om cirka 12 850 lärare per skolform. Totalt omfattade urvalet 40 000 personer. Populations- och urvalsstorlekar för olika strata framgår av tabell 1. Tabell 1 Population och urval Stratum (skolform/nivå inom skolform/huvudman) Population Urval antal antal 01 Förskoleklass offentlig huvudman 8 518 2 506 02 Förskoleklass fristående huvudman 494 494 03 Grundskola offentlig huvudman 90 340 10 852 04 Grundskola fristående huvudman 7 276 2 000 05 Obligatorisk särskola 4 184 3 000 06 Grundläggande vuxenutbildning 970 970 07 Särvux 302 302 08 Specialskola 278 278 09 Sameskola 22 22 10 Gymnasieskola offentlig huvudman 30 178 10 852 11 Gymnasieskola fristående huvudman 4 428 2 000 12 Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar 3 829 3 000 13 Gymnasiesärskola 2 059 2 059 14 Sfi 1 665 1 665 Totalt 154 543 40 000 Variabler Statskontoret utformade frågorna i frågeblanketten i samråd med SCB. Mättekniska laboratoriet vid SCB har gjort en s.k. skrivbordsgranskning och testat blanketten på 72 Särvux omfattar särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola och gymnasial särvux. 73 Obligatorisk särskola omfattar grundsärskola och träningsskola. 136

några lärare. Resultatet av laboratoriets granskning har levererats i en rapport till Statskontoret. SCB stod för konstruktionen av formuläret till tryckfärdigt original. Blanketten omfattade 17 sidor inkl. missiv med 34 frågor. De inledande frågorna handlade om erfarenheterna av undervisning, utbildning, personliga önskemål i fråga om undervisning och synen på utbildningens betydelse. Huvuddelen av blanketten upptogs av en kartläggning av undervisningen (undervisningstimmar per ämne och årskurs och antalet högskolepoäng i undervisningsämnena) uppdelad på de valda 14 skolformerna/nivåerna inom skolformerna. Referensperiod för frågorna var höstterminen 2006. Datainsamling Aktuella namn- och adressuppgifter för de utvalda personerna erhölls från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Frågeformulären sändes per post ut 2007-03- 05. Ett tack- och påminnelsekort (ToP) skickades ut 2007-03-13, och ett påminnelsebrev tillsammans med ett nytt formulär sändes ut 2007-03-27. Insamlingen avslutades 2007-04-13. För hela undersökningen uppgick svarsfrekvensen till 62,5 procent (24 991 besvarade blanketter). Andelen svarande varierade mellan olika strata från 27 till 68 procent se tabell 2. 123 personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) hörde av sig och uppgav att de inte arbetat som lärare. Se vidare om s.k. övertäckning i avsnittet Kvalitet. Tabell 2 Svarsinflödet i olika faser Stratum Inför ToP Inför påm. Svarande totalt % % % 01 Förskoleklass offentlig huvudman 34,5 54,2 64,0 1 603 02 Förskoleklass fristående huvudman 24,7 43,1 55,5 274 03 Grundskola offentlig huvudman 32,3 52,8 61,4 6 665 04 Grundskola fristående huvudman 27,8 44,3 52,8 1 055 05 Obligatorisk särskola 31,7 52,4 61,2 1 837 06 Grundläggande vuxenutbildning 40,0 59,2 68,0 660 07 Särvux 29,5 52,6 62,9 190 08 Specialskola 34,5 51,8 61,9 172 09 Sameskola 13,6 18,2 27,3 6 10 Gymnasieskola offentlig huvudman 36,9 56,1 65,1 7 064 11 Gymnasieskola fristående huvudman 30,1 47,0 56,8 1 135 12 Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutb. 36,8 56,0 65,4 1 962 13 Gymnasiesärskola 31,5 52,6 61,9 1 275 14 Sfi 36,6 56,5 65,6 1 093 Totalt 33,8 53,4 62,5 24 991 Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall, som innebär att svar saknas för vissa frågor i blanketten. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på 137

undersökningsvariablerna kan skattningar som grundar sig enbart på de svarande vara skeva. Objektsbortfallet kan bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att medverka i undersökningen, inte går att nå beroende på t.ex. utlandsvistelse eller flytt, eller är förhindrad att medverka p.g.a. sjukdom. I tabell 3 redovisas objektsbortfallet, som uppgick till 37,2 procent. Den största delen utgörs av ej avhörda, vilket innebär att uppgift saknas om skälet till att frågeblanketten inte besvarats. Tabell 3 Objektsbortfallet Orsak % Avliden 10 0,0 Avböjd medverkan, eftersom frivilligt att deltaga 70 0,2 Avböjd medverkan, pensionerad 10 0,0 Avböjd medverkan, annan orsak (ej tid, undersökningens syfte m.m.) 95 0,2 Förhindrad medverkan (fysiskt/psykiskt hinder, sjukdom) 13 0,0 Hemlig/skyddad, saknar adress 26 0,1 Postretur 53 0,1 Språksvårigheter 3 0,0 Utomlands/emigrerat 24 0,1 Ej avhörd 14 582 36,5 Totalt 14 886 37,2 För att få en bild av hur bra de svarande representerade urvalet med avseende på vissa bakgrundsvariabler har registerinformation jämförts mellan de svarande, bortfallet och hela urvalet. Resultaten av denna jämförelse redovisas i tabell 4. Observera att siffrorna är ovägda, vilket innebär att hänsyn inte har tagits till urvalsdesignen. Följande kan konstateras utifrån denna tabell: kvinnor svarade i högre grad än män svarsfrekvensen ökade med ålder gifta svarade i högre grad än övriga de som arbetade i skolor med offentlig huvudman svarade i högre grad än de som arbetade i fristående skolor fast/tillsvidareanställda svarade i högre grad än tillfälligt anställda svarsfrekvensen ökade med tjänstgöringens omfattning de som varit anställda länge svarade i högre grad än senare anställda personer med pedagogisk högskoleexamen svarade i högre grad än personer utan sådan examen för olika skolformer, kommuntyper och befattningar var skillnaderna generellt sett inte så stora när det gällde svarsfrekvenserna. 138

Tabell 4 Procentuell fördelning efter några bakgrundsvariabler för svarande, bortfall och totalt Svarande Bortfall Totalt Kön Kvinna (%) 71 63 68 Man (%) 29 37 32 Totalt (%) 100 100 100 Ålder - 29 år (%) 4 6 5 30-39 år (%) 19 26 21 40-49 år (%) 22 26 24 50 59 år (%) 33 28 31 60 - år (%) 22 14 19 Totalt (%) 100 100 100 Civilstånd Gift (%) 61 51 57 Övrigt (%) 39 49 43 Totalt (%) 100 100 100 Skolform Förskoleklass (%) 8 8 8 Grundskola (%) 31 34 32 Gymnasieskola (%) 33 31 32 Gymnasiesärskola (%) 5 5 5 Komvux (%) 10 9 10 Obligatorisk särskola (%) 7 8 8 Sameskola (%) 0 0 0 Sfi (%) 4 4 4 Specialskola (%) 1 1 1 Särvux (%) 1 1 1 Totalt (%) 100 100 100 Skolhuvudman (%) 10 14 12 Offentlig (%) 90 86 88 Totalt (%) 100 100 100 Skolkommun Storstad/förortskommun (%) 28 28 28 Större stad (%) 29 29 29 Övrig kommun (%) 43 44 43 Totalt (%) 100 100 100 Befattningskod Lågstadie-, mellanstadie- el. grundskollärare 1-7 13 13 13 Grundskollärare 4-9 el. gymn. teoretiska ämnen 28 23 26 Lärare yrkesämnen grund- el. gymnasieskolan 25 28 26 Speciallärare/specialpedagog (%) 6 5 6 Annan (%) 29 31 30 Totalt (%) 100 100 100 139

Anställningsslag Fast/tillsvidare (%) 84 76 81 Tillfällig (%) 16 24 19 Totalt (%) 100 100 100 Tjänstgöringsomfattning 1-10 % (%) 1 2 1 11-20 % (%) 2 3 2 21-30 % (%) 3 4 3 31-50 % (%) 13 15 14 51-99 % (%) 26 23 25 100 - % (%) 56 53 55 Totalt (%) 100 100 100 Anställningsår Anställd på skolan före år 2002 (%) 49 39 45 Anställd på skolan fr.o.m. år 2002 (%) 51 61 55 Totalt (%) 100 100 100 Pedagogisk högskoleexamen Har pedagogisk högskoleexamen (%) 83 69 78 Har ej pedagogisk högskoleexamen (%) 17 31 22 Totalt (%) 100 100 100 Utbildning (inriktn. mot undervisning i) Förskoleklass (%) 10 12 11 Förskoleklass/grundsk. tid. år motsv. (%) 36 29 34 Grundskola senare år motsv. (%) 4 4 4 Grundsk. sen. år/gymnasiesk. motsv. (%) 18 14 17 Gymnasieskola motsv. (%) 8 7 8 (%) 23 34 27 Totalt (%) 100 100 100 Partiellt bortfall för enstaka frågor kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara den eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Frågor som innebär att man ska ta ställning till olika påståenden tenderar också att ge ett högre bortfall än rena faktafrågor. I denna undersökning varierade det (viktade) partiella bortfallet för de olika frågorna, med två undantag, mellan en och fem procent. För fråga 8, som handlade om hur många högskolepoäng som saknades för att ta ut en svensk lärarexamen, uppgick bortfallet till åtta procent, medan 13 procent inte besvarat fråga 10 om lärarbehörighetsbevis från Högskoleverket erhållits för en utländsk lärarexamen. Även om det partiella bortfallet totalt för fråga 11 endast uppgick till drygt fem procent var det betydligt högre, mellan 11 och 17 procent, för de enskilda delfrågorna om olika pedagogiska påbyggnadsutbildningar. Ofta var endast en eller två av delfrågorna besvarade och en stor del av bortfallet kan troligen tolkas som att man inte hade de aktuella utbildningarna, trots att tanken var att alla delfrågor skulle bevaras med ja eller nej. Ett liknande resonemang kan också gälla för fråga 13 om att ta ställning till olika omständigheter för vidareutbildning, med ett totalt partiellt bortfall på tre procent medan bortfallet för de olika delfrågorna varierade 140

mellan 10 och 17 procent. Hade man t.ex. angivit att man i hög grad kunde tänka sig att läsa 20 högskolepoäng under arbetstid, var det för en del personer förmodligen underförstått att detta också gällde för att läsa fem eller 10 poäng. För attitydfrågorna om undervisning och utbildning, frågorna 14 och 15, var det partiella bortfallet för delfrågorna förhållandevis lågt, mellan en och fyra procent. Databeredning Databeredningen genomfördes av avdelningen för datainsamling från individer och hushåll vid SCB. Samtliga inkomna blanketter prickades av och skannades i ett för ändamålet utvecklat system baserat på programvaran Eyes&Hands. Kontroller gjordes under och efter registreringen av bl.a. dubbelmarkeringar och att endast giltiga eller rimliga värden förekommer i materialet. Följande upprättningar av materialet har gjorts i efterhand: om undervisningstimmar men inte antalet högskolepoäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid SCB gjorts för komplettering av denna uppgift. om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Uppgifter om lärarexamina och annan högskoleutbildning har hämtats från universitets- och högskoleregistret. Inför tabellframställningen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Kopplingen lärarutbildning har gjorts efter instruktioner från Statskontoret och Skolverket. Följande mått har också tagits fram: antalet timmar för en heltidstjänst beräknas för varje skolform, och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade 100 procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer (t.ex. förskoleklass och grundskola). Datamaterialet levereras i form av tabeller till Statskontoret. Skolverket kommer att erhålla ett avidentifierat individmaterial i form av en fil i SPSS-format med lablar (klartexter). Förutom svarsvariablerna kompletteras den levererade filen med utbildningsvariabler m.m. från universitets- och högskoleregistret samt registret över pedagogisk personal och en viktvariabel. Sekretess och utlämnande I följebrevet till frågeblanketten beskrevs undersökningens bakgrund och syfte samt att datainsamlingen genomfördes av SCB på uppdrag av Statskontoret. Följebrevet informerade också om att uppgifter och population/urval hämtats från registret över pedagogisk personal samt universitets- och högskoleregistret. Vidare att samtliga uppgifter är skyddade av sekretesslagen, att det är frivilligt att deltaga och att tabeller kommer att levereras till Statskontoret medan Skolverket kommer att få ta del av det avidentifierade materialet. 141

För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial och/eller frågeblanketter krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler och behandlas på det sätt som följebrevet informerar om. SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av aktuella svars- och registervariabler till Skolverket. Behandlingen av personuppgifter i undersökningen har anmälts till SCB:s juridiska kansli. Beslutet därifrån medger att registret (datamaterialet) bevaras på SCB till 2007-07-23, då uppgifterna kommer att förstöras. Viktberäkning och estimation Vikter har beräknats så att resultaten kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet, och därmed kommer antalet i respektive tabell att vara olika. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma med i urvalet. I tabellerna som levereras till Statskontoret redovisas alltid viktade uppgifter. Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: w k = d k v k där w k = den totala vikten för objekt k d k = designvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och äldre svara i högre grad än män och yngre. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan en snedvridande effekt på resultatet uppstå. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts, se bifogad kalibreringsrapport för mer detaljer. Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att överoch undertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Yˆ = r w k yk där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) 142

Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r wk y w r k k där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Vikten (KalVikt) som finns på den levererade filen ska användas vid framställning av tabeller och diagram samt vid beräkning av statistiska mått. Kalibreringen och de tabeller som presenteras i den bifogade kalibreringsrapporten har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN97. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används vid genomförandet av undersökningar ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, alltifrån kundkontakter till dokumentation och uppföljning. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning. Innehåll Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper, redovisningsgrupper. Redovisningsgrupperna i en undersökning avgränsas antingen med hjälp av en registervariabel (från urvalsramen) eller utifrån svaret på en fråga. Om redovisningsgrupper definieras utifrån svaret på en fråga i frågeblanketten bör man tänka på att om det förekommer partiellt bortfall för den variabeln blir inte summeringarna för variabeln lika med summeringarna för en variabel utan partiellt bortfall. Referenstider Referensperioden i denna undersökning är höstterminen 2006. Tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer. Undertäckning innebär att enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns med i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Varken under- eller övertäckningens storlek är känd, men 123 personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) uppgav att de inte arbetade som lärare under hösten 2006. Registeransvarigas erfarenheter och tidigare genomförda enkätundersökningar som använt registret över pedagogisk personal som urvalsram tyder på att övertäckningen är av ringa omfattning. 143