Medlemsenkät folkhälsa

Medlemsenkät folkhälsa FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV AV STÖD FÖR FOLKHÄLSOARBETE I KOMMUNER, LANDSTING/REGIONER Medlemsenkät folkhälsa 1

Medlemsenkät Folkhälsa 2014 Innehåll Folkhälsoarbete i kommuner och landsting regioner... 4 Utmaningar i folkhälsoarbetet... 5 Mål för folkhälsoarbetet... 8 Uppföljning av målen... 9 Styrdokument Folkhälsa... 11 Organisering av folkhälsoarbetet... 13 SKL:s arbete med folkhälsa... 16 Kontakt med SKL:s kanaler... 22 Effekter av kontakterna med SKL... 23 Medlemsenkät Folkhälsa 2014 2

Inledning I Sverige har folkhälsan utvecklats positivt under många år. Framstegen har skett mycket tack vare breda samarbeten och enträget vardagsarbete i kommuner, landsting och regioner. Men samtidigt som hela befolkningen blir allt friskare så ökar skillnaderna i hälsa mellan grupper av människor. Kommuner och landsting/regioner har ett stort ansvar för att förbättra hälsan hos alla och samtidigt minska skillnaderna i hälsa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla landets kommuner och landsting/regioner vars uppgift är att utveckla det kommunala självstyret samt stödja och bidra till att utveckla våra medlemmars verksamhet. SKL fungerar också som en mötesplats för kunskapsutbyte och samordning. SKL har ett antal inriktningsmål och dessa två berör särskilt folkhälsoområdet: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn SKL ska verka för att kommuner och landsting/regioner får det stöd de behöver för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter och att motverka diskriminering i skolan, hälso- och sjukvården, i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. För att kunna göra det på ett bra sätt behöver SKL veta vilka förutsättningar kommuner, landsting och regioner har. Därför genomfördes en enkät med syfte att utveckla stödet och bidra till att utveckla våra medlemmars verksamhet samt för att stärka intressebevakningen gentemot staten. Resultaten kommer att användas som underlag för SKL:s arbete. Stort tack till alla besvarat enkäten och som delat med er av information och erfarenheter samt berättat om era förutsättningar att bedriva ett folkhälsoarbete eller ett arbete som påverkar folkhälsan. Tack även till Kenneth Åhlvik på SKL som hjälpt oss med enkät och statistik. Tillsammans gör vi folkhälsan mer jämlik i kommuner och landsting! Stockholm i maj 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Ulrika Johansson Sektionschef Medlemsenkät Folkhälsa 2014 3

Folkhälsoarbete i kommuner och landsting regioner KAPITEL 1 Om enkätundersökningen Hösten 2014 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en enkätundersökning för att få en bättre bild av förutsättningar för folkhälsoarbetet i kommuner, landsting och regioner med syfte att fånga upp vilket stöd som efterfrågades från SKL. Enkäten var en totalundersökning och skickades ut till samtliga 290 kommuner och 20 landsting/regioner. Enkäten besvarades av 238 kommuner (82 procent) och 18 landsting/regioner (90 procent). Enkäten bestod till största delen av flervalsfrågor men det fanns också möjligheter till fritextsvar. Dessa svar (totalt1246 stycken) har ytterligare bidragit till förståelsen av förutsättningarna för folkhälsoarbetet. Att enkäten innehöll så många öppna frågor har ytterligare bidragit till förståelse av vilka delar som inkluderas i folkhälsoarbetet och vilka begrepp som används på regional och lokal nivå. Enkäten stämdes av i förväg inom SKL:s olika chefsnätverk och strategnätverk. Svaren speglar vem som svarade på enkäten och var i organisationen personen fanns. Om respondenten hade ett kommunövergripande ansvar blev svaren mer övergripande och om en person arbetade i en verksamhet blev svaren mer fördjupade utifrån enskilda delar av organisationen. Men eftersom förutsättningarna är olika mellan olika kommuner och landsting/regioner hjälpte svaren till att skapa en övergripande bild med detaljerade beskrivningar bland fritexterna. Svaren redovisas i faktiska tal, inte i procent på grund av att landstingen/regionerna utgörs av en antalsmässigt mycket mindre grupp än kommunerna och att en jämförelse i procent inte skulle ge en rättvisande bild. Eftersom det fanns ett internt bortfall inom enkäterna redovisas totalt antal som svarat på varje fråga. Vissa enkätfrågor innehöll också öppna svar för att inte styra svaren för mycket och dessa fritexter har kategoriserats och redovisas inom olika områden. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 4

Utmaningar i folkhälsoarbetet KAPITEL 2 Utmaningarna inom folkhälsoarbetet är stora och kan vara av olika art. Därför ställdes en öppen fråga om medlemmarnas framtida utmaningar. För att få en bild av hur medlemmarna ser på sina utmaningar i folkhälsoarbetet sammanställdes fritextsvaren från kommuner respektive landsting/regioner genom nedanstående ordmoln. Ord som är vanligast förekommande visas med störst format. De vanligaste hjälporden som exempelvis och, för med flera har tagits bort för ökad tydlighet. Kommunernas framtida utmaning Landstingens/regionernas framtida utmaningar Medlemsenkät Folkhälsa 2014 5

Vilken ser ni som den största utmaningen i folkhälsoarbetet i framtiden? Kommun Utmaning Antal Jämlik hälsa, skillnader i hälsa, social hållbarhet 61 Ledning och styrning, health in all policies 31 Psykisk hälsa, föräldrastöd 27 Levnadsvanor 24 Samverkan 12 Ekonomi 11 Delaktighet, inflytande, utanförskap, integration 11 Barn och ungas uppväxtvillkor, 10 Landsting/regioner Utmaning Antal Jämlik hälsa, skillnader i hälsa 15 Hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård 1 Trygga uppväxtvillkor 1 Samverkan mellan organisationer 1 Kommentar Den öppna frågan Vilken ser ni som den största utmaningen i folkhälsoarbetet i framtiden? besvarades av 197 kommuner och 18 landsting/regioner. Fritextsvaren var av varierande omfattning. Från att bestå av ett ord eller två, till att omfatta målet för folkhälsopolitiken med alla målområden eller att problematisera välfärdens och offentlig sektors ekonomiska förutsättningar. Fritexterna har kategoriserats till olika områden. Det som kategoriserats som jämlik hälsa uttrycktes på olika sätt, dels utifrån skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden dels utifrån de faktiska hälsoskillnaderna mellan olika grupper i befolkningen. De fritexter som kategoriserats inom ledning och styrning, health in all policies innehåller olika utmaningar som problematiserar: - vikten av att folkhälsoarbetet prioriteras i ordinarie ledning och styrning - hur personer som arbetar med folkhälsofrågorna får förutsättningar (tid, mandat, långsiktighet) att bedriva ett strukturellt arbete - hur folkhälsoarbetet kan bli ett integrerat arbete i ordinarie arbete och inte ett parallellspår Ett landsting angav Samverkan mellan organisationer som en utmaning, medan flera landsting/regioner hade samverkan som prioriterat mål. När samverkansfrågan fanns med bland kommunernas svar uttrycktes den som en utmaning både mellan olika aktörer inom den egna organisationen och mellan den egna och externa organisationer. De samlade enkätsvaren visar att både kommuner och landsting/regioner ser jämlik hälsa som den största utmaningen inom folkhälsoarbetet. Det kan bero på många olika samverkande faktorer. Det nationella folkhälsomålet, som många kommuner och landsting/regioner använder lokalt, handlar just om att skapa Medlemsenkät Folkhälsa 2014 6

förutsättningar för samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen vilket bör bidra till en mer jämlik hälsa. En annan bidragande orsak kan vara de kunskapsunderlag och utvecklingsarbeten som pågått sedan år 2008 då WHO:s oberoende kommission publicerade rapporten Closing the gap in a generation den så kallade Marmot-rapporten. Därefter har andra länder följt efter med egna kommissioner medan det i Sverige startats kommissioner och utvecklingsarbeten på lokal och regional nivå i syfte att minska skillnader i hälsa och ökad social hållbarhet. Även SKL samordnade ett sådant arbete som nu övergått i Mötesplats social hållbarhet. SKL och Folkhälsomyndigheten ansvarar gemensamt för mötesplatsen. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 7

Mål för folkhälsoarbetet KAPITEL 3 Målstyrning är den grundläggande styrmodellen inom i stort sett all offentlig verksamhet, såväl nationellt som internationellt och är det verktyg som den politiska ledningen har för att styra verksamheten. För att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i organisationen behöver det finnas mål inom området. Totalt har 196 kommuner respektive 18 landsting/regioner angivit sin organisations tre mest prioriterade mål för folkhälsoarbetet. Det innebär att alla inte har svarat på frågan. Ibland angavs endast ett eller två prioriterade mål. Frågan var öppen och svaren sammanställdes och kategoriserades inom olika områden. Mål som satts upp för folkhälsoarbetet: Kommun Antal Barn och ungas uppväxtvillkor 113 ANDT 84 Delaktighet och inflytande 76 Fysisk aktivitet/kost/övervikt 63 Jämlik hälsa 53 Psykisk hälsa 40 Målformuleringarna angavs i fritextform för att fånga in vad som anses vara folkhälsomål och kategoriserades därefter inom olika områden utifrån vad de handlade om. Exempel på några formuleringar av målen: - Öka förutsättningarna för goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar - Ge alla barn och unga en bra start i livet - Inga elever ska bruka tobak, alkohol eller narkotika. - Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger - Uppväxten (0-18 år) ska vara alkohol- och tobaksfri - Ökad delaktighet och inflytande - Fler invånare, särskilt barn och ungdomar ska bli fysiskt aktiva - Förekomsten av psykisk ohälsa bland unga ska minska - En god och jämlik hälsa för alla i x-kommunen - Ge alla förutsättningar till egen försörjning - Främja en jämlik hälsa i befolkningen och motverka barnfattigdom Landsting/regioner Övergripande folkhälsomålet 8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 8 Jämlik hälsa 7 Samverkan 4 Antal Medlemsenkät Folkhälsa 2014 8

Exempel på några formuleringar av målen: - Förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa - Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet - Utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta - Implementera Socialstyrelsens riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder - Prevention och tidig upptäckt av kroniska sjukdomar - I samverkan med olika aktörer i samhället medverka till att folkhälsa förbättras Kommentar Det övergripande målet för folkhälsa samt de elva målområdena för folkhälsa syntes tydligt i fritexterna där målformuleringarna framgick. Svaren visade också att folkhälsoarbetet i organisationerna handlade om hälsoläge i befolkningen, fördelningen av hälsa mellan olika grupper i befolkningen samt livsvillkor och levnadsförhållanden som påverkar folkhälsan. Målformuleringarna inom kommun respektive landsting/regioner skiljer sig åt och återspeglar tydligt deras olika roller och ansvarsområden. ANDT var högt prioriterat vilket eventuellt kan härröras till att alkohol och tobak länge varit ett prioriterat område för folkhälsoarbete/politiken. Exempelvis genom Länsstyrelsernas regionala samordningsuppdrag och statliga utvecklingsmedel som fördelats under många år. Det är även väl känt hur ANDT påverkar såväl den sociala som fysiska hälsan. Att området prioriterats av många kommuner kan även betyda att den nationella ANDT-strategin fått genomslag. En reflektion är att de mest förekommande utmaningarna inte var inom samma områden som målen för folkhälsoarbetet. Det skulle kunna tyda på att det är långa beslutsprocesser inom organisationerna alternativt att folkhälsoarbetet inte är fullt ut integrerat i styr- och ledningsprocesserna. Å andra sidan återfanns jämlik hälsa i stor utsträckning bland kommunernas och landstingens/regionernas mål. Detta kan möjligen härledas till de senaste årens utvecklingsarbeten på lokal och regional nivå för minskade skillnader i hälsa. Det är också möjligt att utvecklingsarbetet för synkronisering av insatser för barns och ungas psykiska hälsa (Psynk) har bidragit till att den psykiska hälsan både är en prioriterad fråga och en utmaning för många. Intressant att notera är att många kommuner och landsting/regioner står för en demografisk utmaning vilket inte syns i resultatet. Få har angett äldre som en prioriterad målgrupp. Ändå är det en målgrupp som är prioriterad inom EU och ett område där kostnader för samhället ökar. Området sexuell och reproduktiv hälsa (klamydiafall/hiv STI, tonårsaborter) är prioriterat hos ett fåtal kommuner vilket förmodas spegla att endast storstadskommunerna tar del av statsbidrag, eller att inte alla upplever det som ett problemområde som prioriterats. Troligt är att svaren reflekterar basuppdragen om en jämlik vård och hälsa, hälso- och sjukvård för landstingen/regionernas och kommunernas arbete för barn och unga. Uppföljning av målen Att göra en uppföljning av målen är centralt för att organisationen ska kunna veta vart den är på väg och vad den uppnår. Även denna fråga var en öppen fråga med fritextsvar som kategoriserades inom olika områden. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 9

På vilket sätt följs målen upp? Kommun Budget, flerårsplan, koncernredovisning, årsredovisning, delårsrapp, uppföljning av styrdokument, verksamhetsberättelser (inkl vart fjärde år) Välfärdsbokslut eller liknande 25 Indikatorer 22 Folkhälsoråd eller annat råd 16 Befolkningsenkäter (folkhälsoenkäter, CAN, ungdomsenkäter, LUPP etc) Handlingsplaner, uppföljning 11 Antal 81 15 Landsting/regioner Budget, flerårsplan, koncernredovisning, årsredovisning, delårsrapporter, uppföljning av styrdokument Antal Befolkningsenkäter (folkhälsoenkäter) 5 Handlingsplaner, uppföljning 1 14 Kommentar De inkomna svaren, 203 från kommuner och 18 från landsting/regioner, visade att det finns många olika sätt att följa upp folkhälsoarbetet och de mål som formulerats. Svaren visade även att frågan kan tolkas på olika sätt, dvs svaren var en blandning av information om vem, var och hur målen följts upp. Exempelvis kunde uppföljning beskrivas utifrån hur folkhälsoarbete beställts och utförts av ett folkhälsoråd, trygghetsråd eller liknande. Andra beskrivningar handlade om hur resultat presenterades som en del av kommunens årsredovisning eller ett välfärdsbokslut/ hållbarhetsbokslut. Uppföljningen kunde också beskrivas utifrån vilka indikatorer som användes och vilka datakällorna var, exempelvis olika befolkningsenkäter och register. Eftersom varje respondent kunde ange flera sätt på hur målen följts upp går det inte att dra några slutsatser om vilket som är det vanligaste sättet att följa upp folkhälsomålen på. Det finns heller inget rätt eller fel sätt utan det beror på kontexten: hur annat arbete följs upp eller om uppföljningen innehåller folkhälsoarbetet, hälsoläget eller bestämningsfaktorerna för hälsa. Ungefär en tredjedel av respondenterna har angivit sätt som kan tolkas som att folkhälsoarbetet/målen följts upp i ordinarie uppföljningssystem inom kommunens mål och budgetsystem. I vissa fall angavs välfärdsbokslut som en del av kommunens årsredovisning. I andra fall upprättades välfärdsbokslut som ett underlag till folkhälsoråd/nämnd eller liknande inför kommande planering. En annan enkätundersökning visar att det vanligaste sättet att följa upp mänskliga rättigheter (MR) på är att det görs inom det ordinarie uppföljningssystemet. Vissa verksamheter hade formulerade mål för MR men endast få nämnde indikatorer med bäring på MR. (ur Kartläggning mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting genomförd hösten 2014) Medlemsenkät Folkhälsa 2014 10

Styrdokument Folkhälsa KAPITEL 4 En framgångsfaktor för förbättrad folkhälsa är på vilket sätt folkhälsofrågorna kan komma in i ordinarie styr- och ledningsstrukturer. Ett sätt är styrdokument beslutade av fullmäktige eller styrelse. Att ha en särskild folkhälsopolicy/strategi är ingen garanti för ett gott folkhälsoarbete men en sådan kan fungera som ett stöd på vägen i det direkta arbetet. Har kommunen/landstinget/regionen Kommun en folkhälsopolicy/strategi eller motsvarande fattat beslut i fullmäktige/styrelse om folkhälsopolicyn/strategin en handlingsplan eller motsvarande för folkhälsoarbete fattat beslut att följa upp målen för folkhälsoarbetet Ja Nej Totalt 193 45 238 179 50 236 158 76 234 156 81 237 Landsting/regioner en folkhälsopolicy/strategi eller motsvarande fattat beslut i fullmäktige/styrelse om folkhälsopolicyn/strategin en handlingsplan eller motsvarande för folkhälsoarbete fattat beslut att följa upp målen för folkhälsoarbetet Ja Nej Totalt 15 3 18 14 3 17 12 6 18 15 3 18 Kommentar Svaren på frågorna om styrdokument för folkhälsa visar att en övervägande andel kommuner och landsting/regioner har styrdokument inom folkhälsa (policy eller strategi) och att de flesta hade fattat beslut om sådana i fullmäktige eller styrelse. En hög andel kommuner och landsting/regioner angav att de har handlingsplaner för folkhälsa samt fattat beslut om att följa upp målen för folkhälsoarbetet. Att ha ett krav på uppföljning kan vara en förutsättning för att arbetet blir integrerat i organisationen och kan indikera att folkhälsofrågorna står högt på dagordningen. Resultaten överensstämde med tidigare undersökningar som är genomförda av andra aktörer. År 2009 följde dåvarande Statens folkhälsoinstitut upp folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå. I denna undersökning ingick folkhälsa i organisationernas övergripande plan- eller måldokument och cirka Medlemsenkät Folkhälsa 2014 11

hälften hade en särskild policy/strategi/handlingsplan för folkhälsa. Några år senare (2013) visade en utvärdering av Statskontoret att merparten av Sveriges landsting/regioner och kommuner anser att det nationella folkhälsomålet är vägledande för deras folkhälsoarbete. Det nationella folkhälsomålet och/eller målområdena för folkhälsa kan alltså finnas integrerade i andra styrdokument. Det kan medföra att den som svarat på enkäten svarat nej på frågorna om styrdokument ifall tolkningen av frågan var att det finns ett särskilt styrdokument (strategi/policy/handlingsplan) för folkhälsa. I svaren om styrdokument var det små skillnader mellan kommuner som tillhör stad respektive glesbygd och mellan kommuner som finns i olika delar av Sverige. I några av länen är däremot andelen kommuner som har policy/strategi för folkhälsoarbetet och som också fattat beslut om dessa i fullmäktige betydligt högre än i andra. Det är kommuner som finns geografiskt inom Landstinget i Kalmar län, Örebro läns landsting (nu Region Örebro län), Landstinget Västmanland, Västerbottens läns landsting och Jämtlands läns landsting (nu Region Jämtland/Härjedalen). Anledningarna kan vara olika. Det kan till exempel finnas en gemensam länsstrategi som antas av såväl landsting, kommuner och länsstyrelser. I andra fall kan det finnas olika former av samarbetsöverenskommelser. Vid analys av länsvisa skillnader så hade ovanstående län hög andel kommuner som fattat beslut om att följa upp målen i folkhälsoarbetet. Men därtill hade en hög andel kommuner som geografiskt finns inom Landstinget i Uppsala län, Västra Götalandsregionen och Landstinget Dalarna hög fattat beslut om att följa upp målen i folkhälsoarbetet. Kanske har dessa organisationer arbetat med ökad mätbarhet och måluppfyllelse även inom andra områden eller att det finns mätbara mål i de regionala utvecklingsstrategierna (RUS)? Värt att nämna är att en knapp fjärdedel av samtliga kommuner och ett fåtal av landstingen/regionerna uppger att de inte har någon folkhälsopolicy/strategi. Detta kan indikera en låg grad av folkhälsoarbete men så behöver det inte vara. Istället kan folkhälsa finnas uttalat eller outtalat som del i ett övergripande måloch budgetdokument eller ingå i andra övergripande styr- och plandokument (översiktsplan, regional utvecklingsplan, plan för hållbar utveckling etc). En jämförelse med MR-kartläggningen visar att de vanligaste programmen/handlingsplanerna i relation till MR är likabehandlingsplan, funktionshinderpolitiskt program, handlingsplaner med avstamp i barnkonventionen men även folkhälsopolitiska program, socialt hållbarhetsprogram eller handlingsprogram för jämlik och jämställd vård. (ur Kartläggning mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting genomförd hösten 2014) Medlemsenkät Folkhälsa 2014 12

Organisering av folkhälsoarbetet KAPITEL 5 Ett framgångsrikt folkhälsoarbete underlättas om det finns en tydlig organisation, men den kan se olika ut. För SKL är det värdefullt att känna till organisationen för att se regionala och lokala förutsättningar samt möjliga kommunikationsvägar. Hur har kommunen/landstinget/regionen organiserat folkhälsoarbetet? Kommun Vi har en avdelning/enhet för folkhälsa 10 Vi har en ansvarig funktion/person för folkhälsoarbetet 134 Vi har organiserat folkhälsoarbetet på annat sätt 87 Totalt 231 Antal Av de kommuner som hade en avdelning/enhet för folkhälsa var medelantal anställda 7 personer. Men det var stor variation - mellan en till 20 personer arbetade inom avdelningen/enheten. Sammanlagt hur stor del av en heltidstjänst i procent lägger personen eller personerna på folkhälsoarbetet? Kommun 1-25 procent 26 26-50 procent 28 51-75 procent 14 76-100 procent 48 Mer än en heltidstjänst 16 Totalt 132 Antal Landsting/regioner Antal Vi har en avdelning/enhet för folkhälsa 13 Vi har en ansvarig funktion/person för folkhälsoarbetet 2 Vi har organiserat folkhälsoarbetet på annat sätt, nämligen 3 Totalt 18 De landsting/regioner som hade en avdelning/enhet för folkhälsa varierade antalet anställda mellan 5-20 personer, medelantal är 11 personer. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 13

Kommentar Folkhälsoarbetet är organiserat på olika sätt i kommuner respektive i landsting/regioner. De flesta landsting/regioner uppgav att de har särskilda avdelningar/enheter för folkhälsoarbetet. Det kan eventuellt förklaras av hälsooch sjukvårdens roll när det gäller arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som syftar till att förbättra befolkningens hälsa, individens hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Landstingens/regionernas organisering kan också vara påverkade av deras roll som regional samverkansaktör och kunskapsstöd för det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunerna och i arbetet med regionala utvecklingsstrategier. I kommunerna är det istället vanligare att särskilda funktioner/personer tillsatts i syfte att ansvara för folkhälsoarbetet. Många kommuner angav annat sätt att organisera folkhälsoarbetet exempel på dessa sätt är: - Gemensamma folkhälsoteam för flera kommuner - Verksamhetscontroller/utvecklare plus personer för olika sakfrågor inom folkhälsoarbetet (ex ANDT, våld, uppväxtmiljö etc) - Flera kommuner har en samordnare/strateg/utvecklare för flera olika områden exempelvis folkhälsa, trygghet, social hållbarhet - Genom folkhälsoråd, -folkhälsokommitté etc - Flera nämner olika samarbeten, samarbetsavtal mm tillsammans med landstinget/regionen - Ingen centralt förvaltningarna/nämnderna har ett ansvar att bedriva folkhälsoarbetet utifrån sin målgrupp Av de tio kommuner som hade särskilda avdelningar/enheter för folkhälsoarbetet var fyra belägna geografiskt inom Västra Götaland och fyra inom Örebro län. Antalet kommuner som hade särskilda funktioner/personer avsatta för folkhälsoarbete är relativt högt (134 stycken). En dryg tredjedel av dessa kommuner (48 stycken) uppger att minst 75 procent av denna tjänst är avsatt för folkhälsoarbetet. Vid närmare analys över var dessa kommuner är belägna återfinns cirka hälften av dessa (25 stycken) inom Västra Götalandsregionen. Det är ungefär lika stor andel små, medelstora och stora kommuner som avsatt minst 75 procent resurs för folkhälsoarbete. I små kommuner var det däremot vanligare att ha särskilda enheter/avdelningar för folkhälsoarbete eller att de hade särskilt ansvariga personer/funktioner för folkhälsoarbete. Eventuellt kan det förklaras av att medelstora och stora kommuner ibland kan organiseras på ett annat sätt, exempelvis genom särskilda enheter för social hållbarhet som inte nödvändigtvis sätter folkhälsa i första rummet men där folkhälsa ingår som del tillsammans med andra frågor. Det kanske även har samband med hur landstinget/regionen har organiserat frågorna? Det kan konstateras att antalet kommuner som hade särskilda funktioner/ personer avsatta för folkhälsoarbete (134 stycken, dvs 58 procent av kommunerna som svarat på enkätfrågan) understiger det antal kommuner som Medlemsenkät Folkhälsa 2014 14

uppgav att de har en handlingsplan för folkhälsoarbetet (158 stycken). Detta ger upphov till vissa frågetecken då genomförandet av en handlingsplan oftast kräver att någon person/funktion är tillsatt för att samordna arbetet. Det finns många orsaker till att arbetet organiseras på olika sätt en kan vara huruvida man ser arbetet som folkhälsoarbete eller som arbete som påverkar folkhälsa. En tydlig organisation handlar om tydlighet i ansvar och mandat, kompetens, rollfördelning samt delaktighet från berörda personer på olika nivåer i organisationen. Vid jämförelse med andra genomförda enkätundersökningar konstateras att 26 procent av kommunerna angett att de har avsatt en ansvarig funktion/person för att samordna arbetet med konventionen om barns rättigheter. Inte sällan var det samma person som ansvarar för folkhälsofrågor. Inom landstinget/regionen angav 80 procent att de har en ansvarig funktion/person för barnrättsarbetet. (ur Enkätredovisning om lokalt och regionalt beslutsfattande för att stärka genomförandet av barnets rättigheter) Det är däremot mer sällan att det finns en person med övergripande ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter (MR). Majoriteten av såväl kommuner, landsting/regioner svarade att det inte fanns en specifik sådan person. Folkhälsosamordnaren (eller folkhälsostrateger/-planerare/-utvecklare) är den vanligaste gruppen som angavs som ansvarig för mänskliga rättigheter men det var sällan det uttrycktes i befattningsbeskrivningar. Andra funktioner som uppgavs ha ett MR-ansvar var personer som ansvarade för barnets rätt, jämställdhet, nationella minoriteter, tillgänglighetssamordnare, flyktingsamordnare etc. (ur Kartläggning mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting genomförd hösten 2014) Medlemsenkät Folkhälsa 2014 15

SKL:s arbete med folkhälsa KAPITEL 6 I det här kapitlet redovisas medlemmarnas kännedom om SKL:s pågående folkhälsoarbete. Frågor ställdes också huruvida kommunerna och landstingen/regionerna anser att de fått stöd av SKL i sitt eget arbete, hur de bedömer stödet på en femgradig betygsskala samt om det är något område där de önskar SKL:s stöd framöver. Känner kommunen/landstinget/regionen till att SKL arbetar med folkhälsa inom dessa områden? Kommunernas svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87% 87% 81% 93% 92% 70% 87% 83% 79% Medlemsenkät Folkhälsa 2014 16

Landstingens/regionernas svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 100% 94% 100% 100% 83% 100% 94% 83% Kommentar Det fanns det stor kännedom (70 100 procent), om SKL:s arbete med områden som påverkar folkhälsan. Samtidigt kommenterade många att frågan var svår att svara på då de inte fullt ut kände till andra förvaltningars kännedom och samverkan med SKL. De områden som SKL har fokuserat på de senaste åren är också de som medlemmarna kände till mest (exempelvis områdena barn och unga, öppna jämförelser folkhälsa). Det som var mindre känt var arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats. En förklaring till detta kan vara att SKL inte kommunicerat det arbetet som hälsofrämjande arbetsplats utan under olika rubriker som rökfri arbetstid, hållbart arbetsliv, sunt arbetsliv, arbetsmiljö etc. Ett annat område som både kommuner, landsting/regioner hade lägre kännedom om var arbetet med folkhälsa i samhällsplaneringen. Som en jämförelse kan nämnas att i den tidigare enkäten kring barnets rättigheter så kände 72 procent av kommunerna och 100 procent av landstingen/regionerna till att SKL haft en särskild satsning på arbete med att stärka barnens rättigheter i Sverige. (ur Enkätredovisning om lokalt och regionalt beslutsfattande för att stärka genomförandet av barnets rättigheter) Det är ingen större skillnad över landet på hur man känner till SKL:s arbete med folkhälsa. Dock visar svaren att SKL inte når fullt ut till kommunerna i Jämtland inom flera olika områden. SKL arbetar även med flera andra områden som kan vara ett stöd i folkhälsoarbetet än de svarsalternativ som fanns med i enkäten. Respondenterna hade möjlighet att ange andra områden som de kände till. Exempel på övriga områden som kommunerna kände till: Stöd och kontakt för det nationella Healthy Cities-nätverket Medborgardialog, mänskliga rättigheter SKL:s utvecklingsprojekt Psynk (nu övergått till Psykiatriöverenskommelsen) Mänskliga rättigheter, demokratifrågor, trygghet och sexuell hälsa Förebyggande verksamhet - strategi, ekonomiska metoder, media Barnkonventionen och barnens rättigheter Medlemsenkät Folkhälsa 2014 17

antal Socioekonomiska beräkningar Demokrati, kvalitet, jämställdhet Exempel på övriga områden som landstingen/regionerna kände till: Barnkonventionen, våld i nära relationer, statliga överenskommelser om Hiv/STI preventivt arbete Internationell hälsa särskilt inom EU Har ni fått stöd av SKL inom området? Kommunernas svar Ja 180 Nej, det har inte varit aktuellt Nej, vi har efterfrågat men inte fått stöd 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Medlemsenkät Folkhälsa 2014 18

antal Hur bedömer ni det stöd ni fått inom området/områdena? Kommunernas svar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 bra/mkt bra Varken bra eller dåligt Dåligt Vet ej/kan kan ej bedöma Kommentar Det som kommunerna efterfrågat och fått mest stöd i inom är områdena barn och unga, öppna jämförelser folkhälsa respektive social hållbarhet. Vid analys av enskilda kommuner kan man se att det finns många som inte fått stöd men de har samtidigt angivit att det inte varit aktuellt. Ytterst få kommuner har efterfrågat stöd utan att få det. Detta behöver dock tolkas med försiktighet då många lyfter upp att de inte har kännedom om andra förvaltningars kontakter med SKL. Landstingens/regionernas svar Ja Nej, det har inte varit aktuellt Nej, vi har efterfrågat men inte fått stöd 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Medlemsenkät Folkhälsa 2014 19

Hur bedömer ni det stöd ni fått inom området/områdena? 16 14 12 10 8 6 4 2 0 bra/mkt bra Varken bra eller dåligt Dåligt Vet ej/kan kan ej bedöma Kommentar De områden som flest landsting/regioner efterfrågat och fått stöd i är hälsofrämjande hälso- och sjukvård, barn och unga, öppna jämförelser folkhälsa samt jämlik vård och hälsa. De flesta landsting/regioner som inte fått stöd har samtidigt angivit att det inte varit aktuellt. Det är få landsting/regioner som efterfrågat stöd utan att få det. Kommentarer utifrån både kommuner och landstingens/regionernas svar I fritextkommentarerna framkommer att respondenterna upplever att det var svårt att svara på frågan om vilket stöd den egna organisationen fått. Den person som ansvarar för folkhälsoarbetet eller annan person som ansvarar för generellt utvecklingsarbete kanske inte har en heltäckande bild över det stöd som kommunen/landstinget/regionen fått inom alla områden. Det är olika representanter i kommuner, landsting/regioner, som har kontakter med SKL, i skilda frågor som har beröring med folkhälsoarbetet, vilket respondenten inte känner till. Det efterlyses mer samlad information och stöd utifrån exempelvis jämlikhet, social hållbarhet och andra närliggande perspektiv. Detta framkom även i den MR-kartläggning som genomfördes ungefär samtidigt. Det finns även kommentarer om att respondenterna fått mycket gott stöd, framförallt genom möjligheterna att delta i nätverk, delta i att samla och återge kunskap, möjligheterna till erfarenhetsutbyte, särskilt då det är många aktörer inblandade (flera nationella myndigheter, regional och lokal nivå). Det fanns inga tydliga skillnader mellan svaren när de delas in i olika kommungrupper (glesbygdskommun, kommuner i glesbygdsregion, tätbefolkade regioner, förortskommuner, etc). Det framkom i fritextkommentarerna att respondenterna upplever ett kunskapsglapp om vad som tidigare gjorts inom kommunens folkhälsoarbete och vad som görs inom kommunens olika verksamheter. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 20

Är det något område där ni önskar SKL:s stöd framöver? Kommunernas svar Antal Barn och unga (skola, psykisk hälsa, föräldrastöd) 141 Folkhälsa i samhällsplanering 137 Social hållbarhet 133 Öppna jämförelser folkhälsa 116 Äldres hälsa 95 Levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor) 92 Jämlik vård och hälsa 51 Hälsofrämjande arbetsplats 50 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 27 Annat område 32 Landstingens/regionernas svar Antal Barn och unga (skola, psykisk hälsa, föräldrastöd) 13 Jämlik vård och hälsa 12 Social hållbarhet 12 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 11 Öppna jämförelser folkhälsa 10 Äldres hälsa 9 Levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor) 8 Folkhälsa i samhällsplanering 8 Hälsofrämjande arbetsplats 4 Annat område 3 Kommentar Det som kommer överst på listan över områden som respondenterna vill ha stöd i överensstämmer relativt bra med de områden som de tidigare fått stöd i. Folkhälsa i samhällsplaneringen var det området som det fanns minst kännedom om att SKL arbetade med samt det område där de heller inte kände till att de fått stöd. Det kan vara en av förklaringarna till att området kom högt i listan över önskat stöd i framtiden. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 21

Kontakt med SKL:s kanaler KAPITEL 7 I sin roll som medlemsorganisation är det av stor vikt för SKL att nå ut och få kontakt med så många kommuner, landsting/regioner som möjligt. 216 kommuner och 18 landsting/regioner svarade på frågorna. På vilket sätt har du kommit i kontakt med SKL:s folkhälsoarbete? Kanal Kommuner Landsting/regioner Webb: skl.se 178 16 Konferens/seminarium 150 18 Nätverk 96 17 Samverkan/projekt 72 16 Utbildning 64 9 Annat 13 0 Kommentar De vanligaste sätten att komma i kontakt med SKL:s folkhälsoarbete är via webben, konferens eller seminarium. Många av respondenterna har också ingått i olika nätverk och/eller utvecklingsprojekt inom SKL, exempelvis Psynk, Mötesplats social hållbarhet etc. Vid jämförelse med enkätundersökningen inom barnrättsarbetet är det ungefär i denna omfattning SKL nått ut tidigare dvs drygt 80 procent via webb, och drygt 70 procent genom konferens eller seminarium. Inom barnets rättigheter har SKL dessutom arbetat mycket med utbildningar och därmed nått ut till fler (63 procent jämfört med drygt 30 procent inom folkhälsa). Medlemsenkät Folkhälsa 2014 22

Effekter av kontakterna med SKL KAPITEL 8 Vad har kontakterna med SKL:s folkhälsoarbete bidragit till för din organisation när det gäller nedanstående punkter? Kommunernas svar + - Vet ej totalt Kunskap 129 - - 215 Haft betydelse för genomförandet av folkhälsoarbetet Folkhälsoperspektivet genomsyrar organisationens ledning och styrning 64-150 214 50-162 212 Förändrat arbetssätt 44-64 209 Attitydförändringar 39 1 171 211 Landstingens/regionernas svar + - Vet ej totalt Samverkan och erfarenhetsutbyte 17-1 18 Kunskap 16-2 18 Haft betydelse för genomförandet av folkhälsoarbetet Folkhälsoperspektivet genomsyrar organisationens ledning och styrning 14-4 18 12-5 17 Förändrat arbetssätt 9-8 17 Attitydförändringar 4-13 17 Kommentar Frågorna om vad kontakter med SKL har bidragit till för organisationen är svåra att svara på cirka hälften av kommunerna angav vet ej. Det som kontakterna med SKL bidragit till i störst utsträckning är ökad kunskap för såväl kommuner som landsting/regioner och för de sistnämnda har kontakterna även bidragit till positiv samverkan och erfarenhetsutbyte i deras arbete. Det är intressant att så många även har angett att kontakterna på ett positivt sätt bidragit till genomförande av och genomsyrande av folkhälsoperspektivet i ledning och styrning och även förändrat arbetssätt. Dessa förändringar är mycket svårare att svara på eftersom det är svårt att veta vad som hade utvecklats i organisationen utan dessa kontakter. Det absolut svåraste att påverka är attitydförändringar ändå har några kommuner angett att de påverkats positivt. Kanske kan det vara inom organisationer som inte haft folkhälsofrågorna på agendan tidigare? I enkätundersökningen som genomfördes inom barnrättsarbetet angav ännu fler att kontakterna på ett positivt sätt bidragit till attitydförändringar.. Medlemsenkät Folkhälsa 2014 23

Medlemsenkät Folkhälsa 2014 Förutsättningar och behov av stöd för folkhälsoarbete i kommuner, landsting/regioner Klicka här för Hösten 2014 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting en enkätundersökning för att få en bättre bild av förutsättningar för folkhälsoarbetet i kommuner, landsting och regioner med syfte att fånga upp vilket stöd som efterfrågades från SKL. Enkäten var en totalundersökning bland samtliga kommuner och landsting/regioner. Upplysningar om innehållet Filippa Myrbäck, filippa.myrback@skl.se Elisabeth Skoog Garås, elisabeth.skoog.garas@skl.se Jonas Frykman, jonas.frykman@skl.se Ulrika Forsberg, ulrika.forsberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN/Beställningsnummer: ISBN 978-91-7585-273-7 Text: Ange namn Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se