1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

Relevanta dokument
l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 126/2007 rd 2008.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

l. N uläge och föreslagna ändringar

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge och föreslagna ändringar

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd - RP 288 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 227/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 268/2006 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

Transkript:

1992 rd - RP 297 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till folkbögskolor, l och 2 lagen om barnträdgårdslirarinstitut och l lagen om musikläroanstalter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om statsunderstöd till folkhögskolor, lagen om barnträdgårdslärarinstitut och lagen om musikläroanstalter ändras. stadgandena om yrkesutbildning som ges i dessa läroanstalter moderniseras och ändras så de överensstämmer med annan yrkesutbildning och med stadgandena om dimensioneringen av yrkesutbildningen. arna avses träda i kraft den l januari 1993. MOTIVERING l. Nuläge 1.1. Yrkesutbildningen i folkhögskolor, barnträdgårdslärarinstitut och musikläroanstalter Enligt l 2 mom. lagen om statsunderstöd till folkhögskolor (542/84) kan en folkhögskola vid sidan av den övriga utbildningen även ge grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning på det sätt som stadgas genom förordning. I bamträdgårdslärarinstitut ges enligt l lagen om bamträdgårdslärarinstitut (80177) grundutbildning som leder till barnträdgårdslärarexamen eller motsvarande examen och därtill ansluten fortsatt utbildning. Enligt 2 mom. lagen om musikläroanstalter ( 402/87) har musikläroanstalterna också till uppgift att ge yrkesutbildning. Närmare stadganden om hur utbildningen skall genomföras fmns i förordningarna om dessa läroanstaltsformer. Förutom annan utbildning ges vid folkhögskoloma yrkesutbildning för vissa samhällsområden och för turistbranschen samt utbildning som hör till kyrkans uppgiftsområde. Grundläggande yrkesutbildning ges vid sammanlagt 27 folkhögskolor. Utbildning av barnträdgårdslärare ges vid sammanlagt fem barnträdgårdslärarinstitut Yrkesutbildning i musik ges vid Il konservatorier som utexaminerar musiker, kyrkomusiker, lärare vid musikläroanstalt, danslärare, musiklekskollärare samt musikledare. F olkhögskoloma, barn trädgårdslärarinstituten och musikläroanstalterna var tidigare underställda skolstyrelsen. Till en början omfattades dessa läroanstalter därför inte av det system för dimensioneringen av yrkesutbildningen som grundade sig på de utvecklingsprogram för utbildningen på mellanstadiet som utarbetats med stöd av 9 lagen om utvecklande av utbildningen på mellanstadiet (474178), som redan är upphävd. statsrådet har dock senare inom ramen för sina allmänna befogenheter utarbetat utvecklingsprogram också för yrkesutbildning som lyder under skolstyrelsen. I dessa program har dimensioneringen av utbildningen skett på samma sätt som i den övriga yrkesutbildningen. Sedan dess har de olika planerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde slagits samman till en handling, planen för utveckling av utbildningen och av forskningen vid högskolorna. Sammanställningen av en 321477G

2 1992 rd - RP 297 utvecklingsplan baserar sig på förordningen om en plan för utveckling av utbildningen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde och av forskningen vid högskoloma (165/91) som utfärdats bl.a. med stöd av 30 (146/91) lagen om yrkesläroanstalter. I utvecklingsplanen har nämnda yrkesutbildning införlivats med den övriga yrkesutbildningen. Sedan början av april 1991 hör alla frågor som rör yrkesutbildning till ett centralt ämbetsverk, utbildningsstyrelsen, som inrättades i stället för dl:( indragna ämbetsverken yrkesutbildningsstyrelsen och skolstyrelsen. 1.2. Folkbögskolornas grundskolelinjer Avsikten med folkhögskolornas grundskolelinjer har framför allt varit att ge vuxna som saknar grundskalestudier möjlighet att genomgå grundskolan också folkhögskolevägen. Jämfört med detta mål har praxis förändrats, eftersom största delen av de studerande på grundskalelinjerna är 16-17-åringar som redan gått ut grundskolan och vill höja sina vitsord. Denna dubbla utbildning har ansetts vara kommunalekonomiskt betungande på grund av de studiesociala förmånerna och folkhögskolomas intematkostnader. 2. De föreslagna ändringarna De grundläggande stadgandena om dimensioneringen av yrkesutbildningen ingår i 30 lagen om yrke~ roanstalter. Med stöd av denna paragraf öter undervisningsministeriet och länsstyrelse a dimensioneringen av yrkesutbildningen på det sätt som stadgas i nämnda förordning om utvecklingsplanen och bestäms i utvecklingsplanen. I de gällande lagarna om folkhögskolor, barnträdgårdsinstitut och musikläroanstalter saknas däremot nödvändiga stadganden om bemyndigande att utarbeta en utvecklingsplan och sköta den dimensionering som sker med stöd av den. Då det gäller yrkesutbildningen i folkhögskolorna, bamträdgårdslärarinstituten och musikläroanstaltema är det ändamålsenligt att i regel iaktta 'samma grunder som i den övriga yrkesutbild!' gen. Således bör utbildningens struktur, ut ildningens längd och de riksomfattande grun ema för läroplanerna, om vilka stadgas i 18t20 lagen om yrkesläroanstalter, l i regel bestämmas på enhetliga grunder också i dessa läroanstalter. tekniskt är det inte ändamålsenligt att i alla läroanstaltslagar ta in sådana stadganden om yrkesutbildning som ingår i lagen om yrkesläroanstalter. Dessa stadganden bör dock iakttas inom all yrkesutbildning oberoende av läroanstaltsform. Därför föreslås att hänvisningsstadganden som gäller yrkesutbildning tas in i l lagen om statsunderstöd till folkhögskolor, i lagen om bamträdgårdslärarinstitut och i lagen om musikläroanstalter. Enligt de föreslagna stadgandena skall i dessa läroanstalter vid sidan av annan utbildning också kunna ges grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tillläggsutbildning. I fråga om denna utbildning gäller utöver vad som stadgas i lagarna och förordningarna om dessa läroanstalter även i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om yrkesläroanstalter eller stadgas eller bestäms med stöd av den. Finansieringen av folkhögskolorna och musikläroanstalterna skall fortfarande bestämmas enligt de stadganden som gäller dessa läroanstalter. I l 2 mom. och 8 lagen om idrottsutbildningscenter med statsandel (801/92) ingår stadganden som motsvarar de stadganden som i denna proposition föreslås ingå i lagen om statsunderstöd till folkhögskolor, lagen om bamträdgårdslärarinstitut och lagen om musikläroanstalter. Enligt 2 l mom. lagen om barnträdgårdslärarinstitut står bamträdgårdslärarinstituten under skolstyrelsens dvs. nuvarande utbildningsstyrelsens ledning och tillsyn. Till följd av det centrala ämbetsverkets förändrade uppgifter föreslås att bamträdgårdslärarinstituten skall lyda under undervisningsministeriet Med stöd av vad som anförts ovan föreslås att ett nytt 2 mom. också fogas till 2 a lagen om statsunderstöd till folkhögskolor, enligt vilket de studiesociala förmåner som avses i paragrafen och hemkommunens betalningsandel endast skall gälla sådana studerande på en grundskalelinje som har fyllt aderton år före utgången av det år då studierna inleds eller sådana studerande som inte slutfört grundskolans lärokurs. På detta sätt kan grundskalelinjerna bevaras och också studerande som vill höja sina vitsord kan antas till dem. För deras del skall finansieringen dock ske på samma grunder som för de övriga folkhögskolelinjerna dvs. med statsunderstöd eller avgifter av de studerande.

1992 rd- RP 297 3 3. Propositionens verkningar De föreslagna stadgandena klargör beslutsfattandet i fråga om yrkesutbildningen vid folkhögskolorna, barnträdgårdslärarinstituten och musikläroanstalterna. Förändring angående folkhögskolornas grundskolelinjer minskar utgifter i kommunerna. Förändringarna har annars inga ekonomiska verkningar. 5. Ikraftträdande arna föreslås träda i kraft den l januari 1993. Det 2 mom. som föreslås fogas till 2 a lagen om statsunderstöd till folkhögskolor skall dock tillämpas på sådana studier på en grundskolelinje som inleds den l augusti 1993 eller därefter. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag: 4. Åreodets beredning Årendet har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisningsministeriet. l. om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till folkhögskolor ändras i lagen den 13 juli 1984 om statsunderstöd till folkhögskolor (542/84) l 2 mom., samt fogas till2 a, sådan den lyder i lag av den 3 augusti 1992 (724/92), ett nytt 2 mom. som följer: l Vid en folkhögskola kan också ordnas grundläggande yrkesutbildning och yrke~inriktad tilläggsutbildning. I fråga om denna utbildning gäller dessutom i tillämpliga delar lagen om yrkesläroanstalter ( 487 /87) och vad som stadgas eller bestäms med stöd av den. 2 a På grundskolelinjerna tillämpas l mom. endast på sådana studerande som fyllt aderton år före utgången av det år då studierna inleds eller på studerande som inte slutfört grundskolans lärokurs. Denna lag träder i kraft den l januari 1993. ens 2 a 2 mom. skall tillämpas på sådana studier på en grundskolelinje som inleds den l augusti 1993 eller därefter. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

4 1992 rd - RP 297 2. om ändring av l och 2 lagen om barnträdgårdslirarinstitut tindras och 2 l mom. lagen den 21 januari 1977 om barnträdgårdslärarinstitut (80177) som följer: Barnträdgårdslärarinstitut är statliga läroanstalter i vilka ges grundutbildning som leder till barnträdgårdslärarexamen eller motsvarande examen och vidareutbildning i anslutning till detta. Vid barnträdgårdslärarinstituten kan ordnas också annan utbildning av personal på dagvårdsområdet eller på ett område som står detta nära. I fråga om utbildningen gäller dessutom i tillämpliga delar lagen om yrkeslä- roanstalter ( 487 /87) och vad som stadgas eller bestäms med stöd av den. 2 Barnträdgårdslärarinstituten lyder under undervisningsministeriet. Denna lag träder i kraft den l januari 1993. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft. 3. om ändring av l lagen om musikläroanstalter fogas till lagen den 10 april 1987 om musikläroanstalter (402/87) ett nytt 3 mom. som följer: Yrkesutbildningen kan vara grundläggande utbildning eller tilläggsutbildning. I fråga om yrkesutbildningen gäller dessutom i tillämpliga delar lagen om yrkesläroanstalter ( 487 /87) och vad som stadgas eller bestäms med stöd av den. Denna lag träder i kraft den l januari 1993. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Helsingfors den 13 november 1992 Republikens President MAUNO KOIVISTO Undervisningsminister Riitta Uosukainen

1992 rd- RP 29'7 5 l. om ändring av l lagen om statsunderstöd till folkhögskolor Bilaga ändras 2 mom. lagen den 13 juli 1984 om statsunderstöd till folkhögskolor (542/84) samt fogas till 2 a sådan den lyder i lag av den 3 augusti 1992 (724/92) ett nytt 2 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse Folkhögskolan kan även ge grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning på det sätt som stadgas genom förordning. Vid en folkhögskola kan också ordnas grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning. I fråga om denna utbildning gäller dessutom i tillämpliga delar lagen om yrkesläroanstalter ( 487/87) och vad som stadgas eller bestäms med stöd av den. 2a Pd grundskolelinjerna tillämpas J mom. endast på sådana studerande som fyllt. aderton dr före utgången av det dr då studierna inleds eller pd studerande som inte slutfört grundskolans lärokurs. Denna lag träder i kraft den J januari J993. ens 2 a 2 mom. skall tillämpas på sådana studier på en grundskolelinje som inleds den J augusti J993 eller därefter. Atgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 2. om ändring av l och 2 lagen om barnträdgårdslirarinstitut ändras och 2 l mom. lagen den 21 januari 1977 om barnträdgårdslärarinstitut (80177) som följer: Gällande lydelse Barnträdgårdslärarinstitut är statliga läroanstalter i vilka gives grundutbildning, som leder till barnträdgårdslärarexamen eller motsvaran- Föreslagen lydelse Barnträdgårdslärarinstitut är statliga läroanstalter i vilka ges grundutbildning som leder till barnträdgårdslärarexamen eller motsvarande-

6 1992 rd- RP 297 de examen, och därtill ansluten fortsatt utbildning. Vid barnträdgårdslärarinstituten kan anordnas även annan utbildning av personal på dagvårdsområdet eller till detta nära anslutet område. 2 Barnträdgårdslärarinstituten står under skolstyrelsens ledning och tillsyn. examen och vidareutbildning i anslutning till detta. Vid barnträdgårdslärarinstituten kan ordnas också annan utbildning av personal på dagvårdsområdet eller på ett område som står detta nära. I fråga om utbildningen gtiller dessutom i tilltimpliga delar lagen om yrkeslaroanstalter ( 487187) och vad som stadgas eller bestlims med stöd av den. 2 Barnträdgårdslärarinstituten lyder under undervisningsministeriet. Denna lag trtider i kraft den l januari 1993. Atgtirder som verksttilligheten av lagen förutstitter kan vidtas innan den trtider i kraft. 3. om ändring av l lagen om musikläroanstalter fogas till lagen den 10 april 1987 om musikläroanstalter (402/87) ett nytt 3 mom. som följer: Gallande lydelse Föreslagen lydelse Yrkesutbildningen kan vara grund/tiggande utbildning eller tilltiggsutbildning. I fråga om yrkesutbildningen gtiller dessutom i tilltimpliga delar lagen om yrkesltiroanstalter ( 487/87) och vad som stadgas eller besttims med stöd av den. Denna lag trtider i kraft den l januari 1993. Atgtirder som verksttilligheten av lagen förutstitter får vidtas innan den trtider i kraft.