Hur påverkar idrottens infrastruktur den verksamhet som kan bedrivas? Paul Sjöblom
Biografi Anställning: Fil. Dr., forskare och lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningsinriktning: Idrottspolitik, föreningsmiljöer och elitidrottssystem både i ett historiskt och ett samtida perspektiv (tvärvetenskapliga ingångar). Publikationer: Idrottsföreningars sammansättning och värdegrunder och dess påverkan på organisering och verksamhetsutövning. Den lokala idrottspolitikens förutsättningar och effekter. Idrottanläggningars tillkomsthistorier och förändrade ägar- och driftsförhållanden. De svenska elitidrottssystemen. Den samhällsvetenskapliga idrottsforskningens omfattning och inriktning.
Biografi Idrottspraktik: Före detta aktiv utövare i tennis, fotboll, ishockey, innebandy, utförsåkning och ett flertal kampsporter. På juniorelitnivå i fotboll och ishockey. Numera motionsidrottare, organiserat inom fotboll och ishockey och icke-organiserat inom löpning, cykling, simning och skidåkning (längd och utför). Barn- och ungdomsledare (aktivitets och styrelse) på både lag och föreningsnivå i fotboll, ishockey och innebandy.
Förändrade förutsättningar (allmänt) Fortsatt befolkningstillväxt, allt fler med utländsk bakgrund, och fortsatt inflyttning till storstadsregionerna. Skakiga ekonomiska konjunkturer och allt större ekonomiska skillnader mellan olika kommuner/regioner. En befolkning som lever allt längre och har mer pengar över men mindre fri tid. Ökad konkurrens mellan olika fritidsverksamheter. Tilltagande kommersiella och politiska intressen inom idrottsfältet.
för idrottsrörelsen Förändrade idrotts- och motionsvanor: Nya kroppsövningsformer ( idrotter ). Nya och aktivare idrottsgrupper. Fler byten mellan idrotter, fler avgångar och högre ledaromsättning. Drygt 40 procent av den vuxna befolkningen och cirka 20 procent av barnen och ungdomarna motionerar inte regelbundet! Ökad konkurrens om nyckelresurser (medlemmar/pengar/ytor): Idrottsorganisationerna måste se över sin varumärkesvård! Tilltagande kommersialisering & politisering: Men alltjämt dominerar en ganska traditionell idrottspolitik, där bidragssystem/regler gynnar vissa utövarkategorier mer än andra
för idrottsanläggningarna Förändrad markanvändning: Utförsäljning och exploatering ger färre potentiella idrottsytor. Föråldrad anläggningsstruktur och avancerad, dyr driftsteknik: Stora underhålls- och driftskostnader ger färre nyetableringar. Ökade krav från idrottsrörelse och allmänhet: På kvalitativa anläggningar, i synnerhet inomhusanläggningar. Ökade krav från SF/SOK (IOK) på tävlings- och publikanpassning. Tilltagande kommersialisering och politisering: Tydligare offentliga målsättningar om att tidigare eftersatta grupper ska få sina behov bättre tillfredställda, men anläggningsinvesteringar styrs alltjämt huvudsakligen av faktorerna: ekonomi, tradition, PR-potential och motprestation
Idrottsanläggningen som infrastruktur
Utgångspunkter (Skandinavien) De nordiska länderna har jämförelsevis hög anläggningstäthet/inv. Täckningen är bättre i små- och mellanstora städer än i storstäder. Men det gäller inte alla typer av anläggningar Tillgången till idrottsanläggningar (antal) och tillgängligheten (närhet/inriktning/priser) styr bruket av dem. Brukarmönstret har blivit mer differentierat (beror fortfarande mycket på utbildning och inkomst) och idrottsanläggningar har, följdenligt, väldigt olika brukarprofiler.
Utgångspunkter (Skandinavien) Barn- och ungdomar brukar fotbollsplaner, idrotts- och simhallar och gym mest medan äldre föredrar spår- och leder och simhallar. Den stora ökningen av idrottandet sker utanför idrottsföreningarna, inom egenorganiserade idrottsformer (på flexibla tider och i flexibla miljöer). Motionsidrotten (friskvård) ökar snabbare än prestationsidrotten (karriär) i synnerhet bland medelålders och äldre samt kvinnor: Det gäller bl.a. styrketräning, aerobics, cykel, löpning, simning, längdåkning, långfärdsskridskor och vandring.
Utgångspunkter (Skandinavien) De prestationsorienterade idrotterna dominerar anläggningsutbudet och kommunbidragen (idrottshallar och fotbollsplaner). Anläggningsstrukturen är bättre anpassad för män än för kvinnor: Kvinnor föredrar simning samt privat organiserade inomhusaktiviteter (i ofta privat ägda och drivna anläggningar) såsom aerobics, yoga och dans, medan män föredrar aktiviteter i idrottshallar samt utomhus på fotbollsplaner och i spår- och leder. Den organiserade idrottsrörelsen/föreningslivet har ett slags monopol på bruk av idrottsanläggningar, i och med att attraktiva tider oftast kräver medlemskap.
Konkreta problem i Stockholms län Två stora arenor, ett antal mindre spontanidrottsanläggningar samt konstgräsplaner, sporthallar, simhallar, ishallar, friidrottsanläggningar, golfbanor och ridhus har uppförts under de senaste fem åren: Många större idrotter saknar fortfarande tävlingsarenor medan andra mindre, t.ex. bullrande verksamheter och flera flygsporter, saknar anläggningar att såväl träna som tävla i! För 30 av länets 70 specialidrotter finns inga uttalade anläggningsplaner för framtiden alls!
Alternativa lösningar på anläggningskrisen Bygga billigare; konceptanläggningar : Men det gäller knappast alla anläggningstyper (och idrotter/idrottsgrenar). Dela kostnaderna mellan kommun, näringsliv och idrottsrörelse; OPS-projekt : Men det gäller främst ekonomiskt attraktiva idrotter. Bygga över kommungränserna; Regionala idrottsanläggningar: kontroll över tillgång och tillgänglighet men det är lättare sagt en gjort att komma till skott med samarbeten.
Idrottsföreningen som infrastruktur
Det är ingen lätt ekvation för den enskilda RF-föreningen att få ekonomin att gå ihop och samtidigt anpassa sig efter nya önskemål och krav. Varje förening som i dagsläget vill säkra tillgången till attraktiva tränings- och matchtider bör driva en egen anläggning, något som givetvis ställer höga krav på såväl tillgång till arbetskraft som förmåga att agera arbetsgivare. Detta i sin tur kräver en stabil medlemskader och en stark både organisation och ekonomi, där utöver stora ideella insatser också bidrag av olika slag är centrala. För att få tillgång till dessa krävs en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, men även att andra kravmärkta tjänster utförs åt myndigheterna. Dessutom är det en stor fördel om föreningen har ett slagkraftigt representationslag som kan dra till sig privata sponsorer och medial uppmärksamhet, vilket, i sin tur, ställer krav på en fungerande talangutvecklingsverksamhet. Sist men inte minst förväntas föreningen bedriva en efterfrågad och ofta mångfasetterad verksamhet för sina alltmer medvetna och krävande medlemmar.
Forskningsresultat: Framgångsrika RFföreningar Tillväxt (organisatorisk och ekonomisk): De föreningar som är framgångsrika mätt i tävlingsframgångar är ofta de som lyckas öka resursomsättning och medlemsantal, och omsätta detta i stordrifts- och konkurrensfördelar. Samtidigt tenderar medlemmarnas inflytande över beslutsprocesserna att minska när klubbledningarna specialiseras och nya intressenter kommer in och tar maktpositioner.
Forskningsresultat: Framgångsrika RFföreningar Engagemang (decentralisering av ansvar) De föreningar som är framgångsrika utifrån statens och RF:s motto om en idrott åt alla är ofta de som lyckas med att få alla inblandade medlemmar involverade, och detta genom att sprida makten över beslut, genomförande och uppföljning. Samtidigt tenderar möjligheten för styrelsen att driva föreningen i önskad riktning att minska, och arbetet med att samordna beslut, genomförande och uppföljning att tillta.
Framgångsfaktorer: Idrott åt alla/hela livet Identitetsskapande: Medlemmarnas identifikation med föreningen är stark. Föreningen utgör en naturlig samlingsplats i lokalsamhället, och närheten mellan alla organisationsnivåer skapar en känsla av samhörighet som sänder tydliga signaler även till utomstående: här får alla vara med och ha kul om de är beredda att ta ansvar Socialt ansvarstagande: Föreningen sysslar främst med breddinriktad barn- och ungdomsidrott, men den engagerar sig också i mer motionsbetonad friskvård för äldre och i sociala verksamheter som inte är direkt idrottsrelaterade. Inte sällan även i elitidrott
Framgångsfaktorer: Idrott åt alla/hela livet Samverkansinriktad: Föreningen när sina kontakter med kommunen, andra ideella sammanslutningar samt media och företag i lokalsamhället. Konsensussträvande: Måldiskussionerna är frekventa, och det finns en stor samsyn inom föreningen om det övergripande syftet med verksamheterna. Tydligheten kring rättigheter och skyldigheter är också stor. Anpassningsbar: Det finns en vilja och ett mod att tänka och pröva nytt. Såväl anhöriga föräldrar som unga medlemmar engageras och ges utrymme. Föreningen kan karakteriseras som öppen och läraktig.
Slutreflektioner Vad vill Föreningen (RF, SF, DF) med sin verksamhet? Vilken typ av idrott vill man bedriva och för vem, när, var och hur? Hur ska man åstadkomma detta? Hur säkrar man nyckelresurserna? Medlemmar; Styrelseproffs; Pengar; Anläggningar Vad vill finansiärerna (offentliga, privata, hushållen)? Hur överensstämmer detta med organisationens önskemål? Kan och vill (bör) man leva upp till finansiärernas önskemål eller ska (kan) man söka nya?
Länkar till nätpublikationer Idrottens anläggningar ägande, driftsförhållanden och dess effekter. www.ih.umu.se/digitalassets/26/26814_idrottens-anlggningar.pdf Kunskapsöversikt: Samhällsrelaterad idrottsforskning i Sverige och några jämförbara länder. www.webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-618-7.pdf Regionala idrottsanläggningar: Kartläggning och förslag till prioriteringar i Stockholms län. www.rf.se/imagevault/images/id_33184/...0/imagevaulthandler.aspx För framtids segrar: En analys av det svenska elitidrottssystemet. www.gih.se/documents/cif/uppdraget/2011/for-framtids-segrar.pdf Den institutionaliserade tävlingsidrotten: Kommuner, idrott och politik i Sverige under 1900-talet. www.diva-portal.org/smash/get/diva2:200574/fulltext01.pdf