Erstad kärr. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Relevanta dokument
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Gunnarstenarna SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Marieholmsskogen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Bevarandeplan Natura 2000

Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Västkustbanan delen Varberg Hamra

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Davik

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ljuvalund

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Barrsjömossen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tomtaklintskogen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nävsjöskogen

Barkerydssjön. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Fusån. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Beteckning

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lögarbäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Källarhalsen

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Vurstusbacken

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sågartorpskärret

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Bråtön

Bevarandeplan för Natura 2000-området. SE Risvedens agkärr

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tore grav

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Gorsingeholmskullarna

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

TEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Torparskogen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sofiebergsåsen

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Bevarandeplan Natura 2000

Svenska namn Rödlistekategori Bedömning

Bevarandeplan Natura 2000

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Att formulera bevarandemål

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Södra Lämund

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Stenhammars kohage

Bevarandeplan Natura 2000

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

TEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Berga-Lista

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Stortrön

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Bevarandeplan Natura 2000

Vägledning om utformning av skötselplan

Foto: Vessers udde, mars 2018 Theres Sunnergren. Bevarandeplan för Natura 2000-området Vessers udde SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. SE Vättlefjäll

Bevarandeplan för Natura 2000-området. SE Kyrkbytjärn

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Gunnarstenarna SE

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 (26)

Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sundängen

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Bevarandeplan Natura Oxsand. SCI (Art- och habitatdirektivet) /SPA (Fågeldirektivet)

vårda och anlägga våtmarker

Transkript:

Bevarandeplan för Natura 2000-område Erstad kärr Områdeskod SE0310575 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0575

Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EUs fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut Natura 2000-områden. Genom utpekandet åtar sig länderna att naturmiljöerna och arterna i varje område långsiktigt ska bevaras. Natura 2000-nätverket är viktigt i EUs arbete för att bevara biologisk mångfald. I de båda direktiven listas särskilt värdefulla naturmiljöer och arter. Bevarandeplan Bevarandeplanen beskriver området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturmiljöer och arter som ska vara i gynnsamt bevarandetillstånd. Även vad som kan påverka Natura 2000-området negativt, behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, liksom uppföljning beskrivs också. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kapitlet 27-29 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för de åtgärder som behövs för skötseln av naturmiljöerna i området. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Kontakt Vid frågor om Natura 2000 kontakta Länsstyrelsen: Telefon växel: 010-22 36 000 E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Foto: Erstad kärr. Länsstyrelsen

511-9181-2016 1 av 11 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0310575 Erstad kärr Kommun: Jönköping Områdets totala areal: 13,8 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: 2005-09-06 Markägarförhållanden: Privata och staten (Naturvårdsverket) Regeringsbeslut, historik: SPA: 2000-07-01, regeringsbeslut M2000/1680/Na, psci: Nej, SCI: Nej, SAC: Nej Naturtyper och arter som ska bevaras i området: A007 - Svarthakedopping, Podiceps auritus A045 - Vitkindad gås, Branta leucopsis A193 - Fisktärna, Sterna hirundo Övriga arter som utgjort grund för utpekandet: A051 - Snatterand, Anas strepera A055 - Årta, Anas querquedula A056 - Skedand, Anas clypeata A136 - Mindre strandpipare, Charadrius dubius A179 - Skrattmås, Larus ridibundus Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000 är att säkerställa den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade naturtyper och arter. I varje enskilt Natura 2000-område är syftet att prioriterade naturtyper och arter bevaras så att området på bästa sätt bidrar till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. Prioriterade bevarandevärden: I Natura 2000-området Erstad kärr är de prioriterade bevarandevärdena själva naturreservatet med dess utpekade häckande och rastande fågelarter.

511-9181-2016 2 av 11 Motivering: Området har mycket höga värden knutna till naturreservatet med dess rika fågelliv. Erstad kärr bidrar på bästa sätt till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för förekommande arter. Prioriterade åtgärder: Den skötsel som sker i området är framför allt bete samt vissa åtgärder för att gynna fågellivet, t.ex. häckningsöar för skrattmås och reglering av vattennivå. av området Naturreservatet Erstad kärr på norra Visingsö är naturvårdsintressant på grund av ett rikt fågelliv. Kärret är unikt för Jönköpings län som rastlokal för flyttande fåglar. Det finns även en mängd intressanta häckande arter. Skrattmåsen är den art som dominerar inom området och som också häckar här. Andra arter som häckar eller har häckat är till exempel svarthakedopping, svarthalsad dopping, årta, tofsvipa, strandskata, drillsnäppa, rödbena och gulärla. Mest uppmärksammade av de rastande fåglarna är sträckande arktiska vadare, som till exempel kärrsnäppa, spovsnäppa, kustsnäppa, myrsnäppa och sandlöpare. Kärret bildas av grundvatten, inträngande Vättervatten och tillrinnande vatten från omgivande marker. Vattnet hindras att direkt rinna ut i Vättern av den ständigt förändrade strandvallen av sand och grus som bildas av Vätterns vågor. I området ingår också tidigare åkermark som nu är betesmark. Hela Erstad kärr betas hårt av nötkreatur och hästar. Det ger en kortsnaggad betessvål och väl söndertrampade, mjukare partier, vilket ger bra förutsättningar för både häckningar och rastmarker för flera fågelarter. Vad kan påverka negativt Området är naturreservat och inga direkta eller kända hot föreligger. Generella hot som riskerar att försämra mångfalden av arter och strukturer i området kan t.ex. vara: Åtgärder utanför området som försämrar för fågellivet inom området so t.ex. störning, buller, skapande av barriärer och fragmentering. Åtgärder utanför området som kan påverka hydrologin inom området. Förändrad markanvändning i närområdet där jordbruksmark, viktig för mossens fågelliv, försvinner. Bevarandeåtgärder Området är naturreservat och inga andra bevarandeåtgärder behövs. Skötselplanen för området kan dock vara i behov av översyn och eventuell revidering. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura 2000 - naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

511-9181-2016 3 av 11 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: A007 - Svarthakedopping, Podiceps auritus Svarthakedopping rastar nästan årligen i kärret eller utanför i Vättern och har häckat i Erstad kärr vid några tillfällen. Arten häckar spritt över hela Sverige och övervintrar i stora antal i södra Östersjön. Svarthakedopping behöver tillgång till lämplig föda, huvudsakligen av akvatiska evertebrater men också terrestra insekters larvstadier, salamandrar och grodyngel. Arten är mycket känsligt för näringskonkurrens med fisk. För lyckad reproduktionen bör häckningsvattnen sakna, eller ha starkt reducerad fiskförekomst. Lämpliga häckningsplatser är i allmänhet små och fisktomma sötvatten i form av viltvatten, dammar och kärr. Mer generell information om arten finns i Naturvårdsverkets artspecifika vägledning. Erstad kärr och Erstadviken ska vara en lämplig rast och födosöksplats för svarthakedopping och på så vis bidra till gynnsam bevarandestatus för arten som ska finnas i livskraftigt bestånd. Arealen naturreservat ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000-område Vättern). Gynnsamt bevarandetillstånd. Årligen rastar svarthakedopping i Erstadviken och ibland även i kärret. Vid några tillfällen har arten häckat i Erstad kärr. Förutsättningarna bedöms som goda för att arten ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 4 av 11 A045 - Vitkindad gås, Branta leucopsis Normalt häckar vitkindad gås vid den arktiska tundran i Norra ishavet. Sedan 1970-talet har dock arten börjat häcka på olika platser i Sverige. Vintern tillbringar den i södra Nordsjöns kustområden. Vitkindad gås häckar på små, flacka öar där den är skyddad från marklevande rovdjur. Arten fordrar stora, öppna gräsbevuxna ytor för sitt födosök, främst strandängar med kortvuxen eller kortbetad gräsvegetation. Den kräver rast- och övervintringslokaler med gott om lämplig föda (främst gräs) samt möjlighet att övernatta ute på vatten. Mer generell information om arten finns i Naturvårdsverkets artspecifika vägledning. Erstad kärr och Erstadviken ska vara en lämplig rast och födosöksplats för vitkindad gås och området ska även erbjuda lämplig häckningsmiljö. Vitkindad gås ska finnas i livskraftigt bestånd. Arten är knuten till naturreservatet (strandängarna, kärret och Erstadsviken) som ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000-område Vättern). Gynnsamt bevarandetillstånd. Vitkindad gås rastar regelbundet i naturreservatet och har även häckat i området. Förutsättningarna bedöms som goda för att arten ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 5 av 11 A193 - Fisktärna, Sterna hirundo Fisktärnan har i Sverige en stor utbredning med häckningar på både längs kusterna och i insjöar. Denna gracila tärna övervintrar längs Afrikas västkust och brukar ses i våra trakter kring slutet av april. Fisktärnan behöver tillgång på fiskrika sjöar och/eller grunda kustområden samt störningsfria häckningsplatser. För att större kolonier ska kunna etableras krävs rovdjursfria områden; framför allt mink och räv bör ej nå häckningsplatserna. Mer generell information om arten finns i Naturvårdsverkets artspecifika vägledning. Erstad kärr ska vara en lämplig häckningsplats för fisktärna som ska finans i livskraftigt bestånd. Fisktärna gynnas av öar med låg vegetation och stabil vattennivå under häckningstid. Arten är främst knuten till kärret, strandvallen och viken vilka ska vara minst 6 hektar. Gynnsamt bevarandetillstånd. Sparsamt häckande i området. Förutsättningarna bedöms som dock som goda för att de ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 6 av 11 Övriga arter som utgjort grund för utpekandet: A051 - Snatterand, Anas strepera Snatterand häckar vid näringsrika våtmarker och sjöar, ofta slättsjöar men även i något djupare sjöar. Vintertid föredrar den slättsjöar, floder och vassrika flodmynningar, skyddade kuststräckor. Dess föda består till största delen av olika växtdelar, som den antingen betar från botten genom att tippa kroppen framåt, eller också betar av växtdelar som sticker upp ur vattnet. Erstad kärr och Erstadviken ska vara en lämplig rast och födosöksplats för snatterand och området ska även erbjuda lämplig häckningsmiljö. Snatterand ska finnas i livskraftigt bestånd. Arten är knuten till naturreservatet (strandängarna, kärret och Erstadsviken) som ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000-område Vättern). Gynnsamt bevarandetillstånd. Från Erstad kärr finns regelbundna rapporter om snatterand under häckningstid. Förutsättningarna bedöms som goda för att arten ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 7 av 11 A055 - Årta, Anas querquedula Årtan silar föda från vattenytan och föredrar grunda vattensamlingar på mader och strandängar. Födan är till ganska stor del animalisk. Årtan häckar senare på säsongen än de flesta andra simänder och flyttar söderut i juli första halvan av sept. Erstad kärr är i första hand en lämplig rastplats för årta men ska även kunna fungera som häckningsplats. Erstad kärr ska erbjuda grunda vattensamlingar med ostörda platser för häckande årta. Arten är knuten till naturreservatet (strandängarna, kärret och Erstadsviken) som ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000-område Vättern). Gynnsamt bevarandetillstånd. Årta är regelbundet observerad vid Erstad kärr och även med fynd under häckningstid. Förutsättningarna bedöms som goda för att arten ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 8 av 11 A056 - Skedand, Anas clypeata Skedand förekommer i öppen, näringsrik våtmark, med tillgång till tät skyddande vegetation, som fuktiga gräsmarker, grunda slättsjöar, träsk och kärr. Skedanden är en flyttfågel. Erstad kärr ska i första hand vara en lämplig häckningsplats för skedand. Erstad kärr ska erbjuda lämpliga ostörda vattensamlingar för häckande skedand. Arten är knuten till kärret som ska vara minst 3 hektar. Gynnsamt bevarandetillstånd. Skedand är årligen observerad och även med häckningsfynd under senare år. Förutsättningarna bedöms som goda för att arten ska finns i området även på lång sikt.

511-9181-2016 9 av 11 A136 - Mindre strandpipare, Charadrius dubius Häckar i en urgröpning på marken på stränder och deltan. Fordrar tillgång på sötvatten. Erstad kärr ska vara en lämplig häckningsplats för mindre strandpipare som ska finnas i livskraftigt bestånd. Arten är knuten till naturreservatet (strandängarna, kärret och Erstadsviken) som ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000- område Vättern). Gynnsamt bevarandetillstånd. Regelbundna observationer av arten under häckningstid och ibland med häckningskriterier.

511-9181-2016 10 av 11 A179 - Skrattmås, Larus ridibundus Skrattmås häckar vid sjöar, havsvikar och vattendrag samt på öar och skär vid kusten. Arten kräver lämpliga häckningsplatser nära vatten men som samtidigt inte översvämmas. I Erstad kärr har en konstgjord häckningsö för arten byggts. Erstad kärr ska vara en lämplig häckningsplats för skrattmås som ska finnas i livskraftigt bestånd. Arten är knuten till själva kärret som ska vara minst 3 hektar. Måttligt bevarandetillstånd. Från att ha varit en vanlig häckfågel har artens häckningsframgång senare år varit mycket svag. Åtgärder med konstgjorda häckningsöar har genomförts och förhoppningsvis kommer det visa på bra resultat.

511-9181-2016 11 av 11 Arter samlade: Ljungpipare, småsnäppa, mosnäppa, brushane, rödspov, myrspov, storspov, grönbena, roskarl, smalnäbbad simsnäppa, svarttärna, rödstrupig piplärka och gulärla. : Dessa arter rastar och födosöker på öppen betes- och jordbruksmark, på stränderna eller i grunda vattensamlingar och i kärret. För de arter som är annex 1-arter finns generell information om arterna i Naturvårdsverkets artspecifika vägledning. Mål: Erstad kärr ska vara en lämplig rastplats för dessa arter med betade strandängar, vattensamlingar och lämpliga stränder. Arealen naturreservat ska vara 14,1 hektar (vattendelen av naturresevatet ligger inom Natura 2000-område Vättern). : Gynnsamt bevarandetillstånd. Samtliga arter rastar regelbundet, om än i små numerärer, i området. Förutsättningarna bedöms som goda för att de ska rasta i området även på lång sikt. Dokumentation Bildande av naturreservatet Erstad kärr. Dnr 231-4849-89 Länsstyrelsen i Jönköping län 1999. Bilagor Kartbilaga (översiktskarta).

Natura 2000-område Erstad kärr (SE0310575) Bilaga översiktskarta 1:20 000 Natura 2000-område Erstad kärr Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping