Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text, layout och foton: Åsa Röstell och Anders Martinsson, Melica Framsidesbild: Foto från delområde 5

Inledning Kungälvs kommun har upprättat ett detaljplaneprogram för fastigheterna Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl. På uppdrag av kommunen inventerades programområdet med avseende på naturvärden (både i land- och vattenmiljöer). Inventeringen utfördes den 28 april 2011 av Åsa Röstell (landmiljöer) och Anders Martinsson (vattenmiljöer) på Melica. Programområdet innefattar ett gammalt kulturlandskap med betesmarker och åkrar. Idag växer skog på delar av området och det finns även en plantering med gran. Genom området rinner en bäck som så småningom rinner ut i Gloseå. Beskrivning av området och dess terrestra naturvärden Området har delats in i delområden (figur 1) som presenteras nedan. Naturvärdena har bedömts enligt en femgradig skala: Högsta naturvärde, mycket höga naturvärden, höga naturvärden, vissa naturvärden och inga särskilda naturvärden. Figur 1. Karta över delområden inom programområdet.

Delområden 1. Området är en gammal hagmark som ligger mellan vägen och bäcken. Där växer bredbladiga gräs, tåg, vitsippor, majsmörblomma och svalört. Två klibbalar växer i hagen. Området har tidigare betats av får. Delområdet har inga högre naturvärden och innefattar område C i planprogrammet. Delområde 1 2. Bäckdalens östra delar inom programområdet. Längs bäcken växer klibbal, hägg, hassel, ek och asp. En hel del grova träd. Asparna står en bit in i hagen (delområde 1). Området hyser höga naturvärden och är en del av det område som Skogsstyrelsen har pekat ut som naturvärdesobjekt. Delområde 2 bäckravinen

3. Området består av åkermark och har inga särskilda naturvärden. Delområdet innefattar område D i planprogrammet. 4. Området är en gammal hagmark (hänger ihop med delområde 1) som inte längre hävdas. Hagen är stängslad med fårstängsel men det var ett tag sen den betades. Därför är den nu i en igenväxningsfas. Slånbuskar breder ut sig och det finns en del gran på ett ställe. Ett antal fina enbuskar växer också i hagen. I den norra delen av området finns berghällar med fin flora, bl.a. mandelblom, vit fetknopp, bergssyra och styvmorsviol. På hällarna finns också mycket mossor och lavar, bl.a. filtlav (Peltigera sp.). Så här på våren växer vitsippor och svalört i hagen. Vissa höga naturvärden finns i framför allt den norra delen av området (se figur 1). Skulle området börja hävdas igen skulle naturvärdena sannolikt öka. Delområdet innefattar område B i planprogrammet. Delområde 4

5. Området är en liten dunge i hagen som hänger ihop med bäckdalen. Där växer klibbal, ek, hägg och gamla enar. En liten brant med berg i dagen finns mitt i dungen. Vitsippor, svalört och majsmörblomma växer i fältskiktet. Det finns mycket död ved i olika grovlekar. Området hyser höga naturvärden. En liten del av område B i planprogrammet går in i detta delområde. Delområdet är en del av det område som Skogsstyrelsen har pekat ut som naturvärdesobjekt. Delområde 5 6. En bergsbrant ner mot ett bryn intill hagen (delområde 4). Stora ekar, små rönnar och hasselbuketter. Här växer mängder med vitsippor och svalört. Här växer också den lite mer ovanliga arten underviol (Viola mirabilis). På hasselbuketterna växer olika skinnsvampar. Delområdet har höga naturvärden. En liten del av område B i planprogrammet går in i detta delområde. Delområdet är en del av det område som Skogsstyrelsen har pekat ut som naturvärdesobjekt. Delområde 6

7. Området består av gammal vall alternativt gammal betesmark och håller på att växa igen med sly. I sydost står ett antal tallar, troligen planterade. I norr gränsar området till ett fint bryn med sälg, tall, ek och björk. Området har inga särskilda naturvärden, men om tallarna får fortsätta växa kan de så småningom hysa högre naturvärden. I östra delen av området växer planterad gran. I norra delen av området finns en stenmur (som ligger på fastighetsgränsen). Delområdet är en del av planprogrammets område A. Delområde 7 8. Ett område med lövskog men som troligen är en gammal betesmark. Här växer ek, sälg, rönn och björk. Det finns en del högstubbar (framför allt sälg) och några av ekarna har grova döda grenar. Det är allmänt mycket död ved (i olika dimensioner) i området. Svampen tegelticka (Daedaleopsis confragosa) och levermossan klippfrullania (Frullania tamarisci) hittades. Klippfrullania är en signalart. Här växer bl.a. vitsippor och vårfryle. Området har höga naturvärden. I södra delen av området finns en stenmur (ligger på fastighetsgränsen). Området gränsar till planprogrammets område A. Tegelticka i delområde 8

9. Området består av planterad gran. Fältskiktet består till största delen av harsyra. Området har inga särskilda naturvärden. Planprogrammets område A omfattar en del av delområdet. Delområde 9 10. Bäckdalens västra delar. Här växer klibbal, asp, sälg, alm, hassel och enstaka hägg. Två stora gamla sälgar finns i området. Här växer bl.a vitsippor, harsyra, svalört, ormbunkar och mossor (bl.a. Mnium-arter och västlig hakmossa (Rhytidiadelphus loreus)). I området hittades också några små idegranar. Idegran är en fridlyst art. I området finns mycket död ved. Ett antal enskelett (döda enebuskar) hittades. Delområdet har höga naturvärden. Delar av området har klassats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Stor sälg i delområde 10

Allmänt om programområdets värden Naturvärdena i programområdet finns främst i bäckområdet, brynen och delarna med lövskog. Områdets mosaikartade karaktär och strukturer som död ved och gamla träd är viktiga värden. Det finns mycket död ved i planområdet, främst i delområdena 2, 4, 5, 6, 8 och 10. Den döda veden är av olika grovlek och består av olika trädslag. I dessa delområden är det även fullt med fåglar. Vid inventeringen hördes bl.a. gransångare, blåmes, rödhake, bofink och ringduva. Enligt boende häckar följande fåglar i området: mindre och större hackspett, kattuggla, pärluggla, spillkråka, ormvråk, ringduva och skogsduva. Inom planområdet finns ett antal gärdesgårdar, dessa är biotopskyddade (Miljöbalken 7 kap 11 ). Skogsstyrelsen har pekat ut ett så kallat naturvärdesobjekt inom planområdet och det innefattar delområdena 2, 5 och 6. Delar av delområde 10 är klassat som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Stengärdesgård på gränsen mellan delområde 7 och 8 (markerar fastighetsgräns).

Beskrivning av bäcken och dess naturvärden Glose å har ett avrinningsområde på c:a 30 km2 och en medelvattenföring på 0,5 m3/s, transporten av kväve och fosfor till havet är höga. Glose å är också ett havsöringförande vattendrag. De ekologiskt känsliga områdena för havsöring är främst från mynningen och upp i den västra grenen av ån. Fina lek- och uppväxtområden finns i området Rannebergen till Skotte mosse. Två elfisken är gjorda år 2005, ett uppströms Rannebergen med höga tätheter av öringungar. Det andra elfisket är gjort vid Kärna reningsverk i den östra delen av Glose å, där man endast fick ål, sammantaget med elfiskelokalbeskrivningen indikerar detta låg ekologisk status. Ån meandrar sig här fram genom ett jordbrukslandskap. Bäcken vid Skårs ängar Cirka en km nordost Kärna, vid vägen till Ytterby, rinner bäcken från Skårs äng ut i den östra delen av Glose å. Bäcken avvattnar ett cirka 0,08 km2 stort område nordost om Kärna. Medelvattenföringen är cirka 10 l/s. Risk för uttorkning under en längre torrperiod finns. Bäckens anslutning till Glose å ser ut att vara omlagd, nu är det ett smalt rakt dike, alträd beskuggar här. Genom några kulvertar, som utgör vandringshinder, kommer bäcken från Skårs äng alldeles ovanför vägen. Vid Skårs äng är det en vacker bäckravin med vitsippor och lövträd bl.a. klibbal, ek ask och hassel där bäcken meandrar sig fram. Många kullfallna träd och död ved finns i och omkring bäcken. Finsediment är det dominerande bottensubstratet. Vattenhastigheten är strömmande och vattennivån är låg.

Bäcken vid delningen Norr om Skårs ängar finns en vägbank med kulvert som utgör ett vandringshinder, den har för liten diameter. Uppströms vägkulverten ökar vattenhastigheten något och bottenmaterialet domineras av ett tunt lager grus och mindre stenar därunder finsediment, här och var finns block också. För en lyckad öringlek behövs ett väl syresatt strömmande till forsande vatten och en grus/stenbädd som är cirka 10 cm djup. Sparsamt med näckmossa växer i bäcken. Omgivningen på norra sidan har varit betesmark men är nu en granplantering med vuxna granar. På den södra sidan växer det sparsamt med lövträd. Cirka 250 meter uppströms vägkulverten delar sig bäcken i en västlig och en nordlig gren. Inventeringen avslutades där den västliga grenen är kulverterad under en promenadstig, här har bäckens vattenföring ytterligare minskat, kulverten som leder bäcken under stigen ligger för högt och har får liten diameter. Den norra grenen går också under promenadstigen även där är kulverten felplacerad. På andra sidan av stigen finns en vacker ravinsänka med vitsippor och alar men vattnet är alldeles brunfärgat av järnoxid, bäcken avvattnar här ett nedlagt avfallsupplag så risken är uppenbar att även andra ämnen kan finnas i vattnet. Inventeringen i den norra delen avslutade cirka 30 meter uppströms promenadstigen. Den inventerade sträckan är cirka 700 meter.

Slutsatser och bedömning Landmiljöerna När man gör en naturvärdesbedömning är det allra bästa om man kan besöka området flera gånger under säsongen (vår, sommar och höst). Detta eftersom man då kan täcka in så många aspekter av flora och faunan som möjligt. Detta gäller kanske framför allt kärlväxtfloran och marklevande svampar. Eftersom denna inventering utfördes i slutet av april kunde endast florans våraspekt studeras. Men eftersom kärlväxtfloran endast är en del av underlaget i en naturvårdsbedömning bör detta inte påverka bedömningen i stort. Naturvärden som man kan missa genom att inte inventera sommartid i detta område är bedömningen av hagmarkernas värden. Områdena med höga naturvärden bör undantas exploatering. När det gäller delområde 4 finns naturvärdena främst i norra delen, se figur 1 för markering. Den södra delen av delområdet bör kunna exploateras utan allt för stor påverkan. De delar av planprogrammets område B som går in i delområde 6 bör undantas exploatering. Hänsyn skall tas till de biotopskyddade stengärdesgårdarna som finns i området. Vid en eventuell byggnation i planområdet är det viktigt att hänsyn tas till de intilliggande värdefulla områdena, t.ex. att upplag av massor läggs på rätt ställe. När det gäller störning av fågelfaunan under byggtid finns inte så mycket undersökt, men generellt kan sägas att större fåglar är mer lättstörda än mindre fåglar. (Naturvårdsverket 2004.) En rekommendation är att undvika störande konstruktionsarbeten under häckningsperioden. I den mån det är möjligt bör en generell hänsyn tas i hela området, i form av att äldre träd, ädellövträd och död ved (högstubbar, lågor och grenar) sparas. Bäcken På flera ställen finns det fellagda kulvertar som utgör vandringshinder för fisk. Bäcken har inga lämpliga lek- och uppväxtområden för öring. Sannolikt torkar bäcken ut vid längre torrperioder. Norra delen av bäcken avvattnar ett nedlagt avfallsupplag, strax nedströms upplaget ser man utfällningar av järnoxid i bäcken även andra ämnen kan finnas där, därför måste vattenkvaliteten undersökas (om inte det redan är gjort). Inga observationer av fisk i bäcken. Eventuellt kan bäcken vara påverkad av försurning. Den norra delen med järnoxidutfällning

Referenser Artportalen http://www.artportalen.se/ Degerman, E., Nyberg P., Näslund I. & Jonasson D. 2002 Ekologisk fiskevård. Sportfiskarna Degerman E. (red) Ekologisk restaurering av vattendrag. https://www.fiskeriverket.se/service/varorochtjanster/ekologiskrestaureringavvattendrag.4.6c4377b411c8913 db65800035.html Jordbruksverkets databas TUVA (Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004) https://etjanst.sjv.se/tuva2/site/index.htm Länsstyrelsen i Västra Götaland, 1995, Värdefulla odlingslandskap i Göteborg- och Bohuslän Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden Naturvårdsverket 2004 Effekter av störningar på fåglar en kunskapssammanställning för bedömning av Natura 2000-objekt och andra områden. (Rapport 5351) Naturvårdsverket Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur http://sn.vic-metria.nu/skyddadnatur/index.jsf Niclas Åberg Västsveriges Fiske och Fiskevård. 2004/2005 "Fiskevårdsinventering av Grannebyån och Glose å" Skogsstyrelsens kartverktyg Skogens Pärlor http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/