RAPPORT 2015:4 INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM STOCKHOLM DRIVER INTEGRATIONEN
STOCKHOLM ÄR RIKETS INTEGRATIONS- MOTOR STOCKHOLMSREGIONEN VÄXER NÄST SNABBAST I EUROPA, MYCKET TACK VARE DEN ÖKADE INVANDRINGEN. SAMTIDIGT BLIR SYSSELSÄTTNINGSGAPET MELLAN UTRIKES- OCH SVENSK- FÖDDA ALLT MINDRE. Länet växer med två fullsatta SLbussar per dag. En av dessa bussar utgörs av utrikes födda. I december 2014 var 505 538 utrikes födda personer folkbokförda i länet. Det är 23 procent av länets alla invånare. Nästan var fjärde sysselsatt är född i ett annat land. Betydelsen av invandring för befolkningstillväxten i Stockholm är sannolikt underskattad. I en nyligen lanserad rapport, Stockholmsregionens utmaningar (2014:7), visade Handelskammaren att inrikes flyttnetto 2000 2013 till 59 procent bestod av utrikes födda personer, vilket är en avspegling av hur flyktingmottagandet är organiserat. Flyktingmottagningarna är nästan uteslutande förlagda utanför huvudstadsregionen. I samband med att flyktingarna får uppehållstillstånd tenderar de i hög utsträckning att flytta till Stockholm. Integration är en fråga som med fog dominerar den politiska agendan. Handelskammaren har genomfört en analys av ny statistik för tioårspe- 2 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
rioden 2004 2013 i Stockholms län. Målet är att genom den mest tillförlitliga statistik som finns tillgänglig visa hur integrationen i Stockholms län 1 har utvecklats under de gångna tio åren. Vad är då integration, till att börja med? För Statistiska centralbyrån (SCB) är det ett samlingsbegrepp för jämförelser mellan personer som är födda inom och utanför Sverige gränser inom följande områden: arbetsmarknad, inkomst, utbildning, hälsa och demokrati (valdeltagande och politisk representation). Ju mindre skillnad inom dessa fem, desto bättre är integrationen. I den här rapporten tittar vi närmare på de fyra första parametrarna. Vårt fokus ligger uteslutande på Stockholms län. Tre av fyra indikatorer som vi undersöker uppvisar bättre resultat i slutet av tioårsperioden än i dess början. Den positiva utvecklingen går långsamt, men den går åt rätt håll. 1 Ibland modifieras tidsperioden beroende på tillgängligheten av data. Det finns till exempel data för arbetsmarknaden till och med 2014, medan senaste data för ohälsotalen är från 2012. Av konsekvensskäl går vi i det senare fallet tillbaka till 2003, eftersom syftet med analysen är att studera den senast tillgängliga tioårsperioden. Utrikes födda i länet arbetar fler timmar per vecka än inrikes födda, och har gjort det under merparten av den studerade tioårsperioden. Vi kan även se att andelen utrikes födda personer i arbete har ökat i Stockholms län. Skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, det så kallade sysselsättningsgapet, har minskat över tioårsperioden. Både vad gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet presterar Stockholms län betydligt bättre än riket i övrigt. I samband med att flyktingar får uppehållstillstånd tenderar de i hög utsträckning att flytta till Stockholm. Årsinkomsterna utvecklas åt rätt håll. Dessa är tydligt högre 2012 jämfört med 2003. Inkomsterna har ökat för såväl inrikes som utrikes födda, dock något mindre för de sistnämnda. Skolresultaten, och därmed behörigheten till gymnasium och högskola, är den indikator som trendmässigt försämrats sedan 2004. Ohälsotalen, ett mått på utbetalda sjukdagar från socialförsäkringen, har sjunkit stadigt för såväl utrikes som inrikes födda sedan 2004. Det går att ifrågasätta takten med vilken integrationen fortskrider, eller det glapp som kvarstår mellan inrikes och utrikes födda. Men i ljuset av den utdragna lågkonjunkturen och det höga flyktingmottagandet som den studerade perioden präglats av är vår helhetsbedömning att integrationen i Stockholms län går åt rätt håll. Dessutom visar analysen tydligt att Stockholm har agerat som hela rikets integrationsmotor. Med rätt bostadspolitik samt högre investeringar i infrastruktur och skolväsende kan vi lägga till ytterligare hästkrafter, och säkerställa att motorn presterar väl även i framtiden. 3
FYRA FÖDELSE- REGIONER Invånarna i Stockholms län delar vi oftast in i fyra olika födelseregioner, i enlighet med SCB:s standardmetod. DE FYRA FÖDELSEREGIONERNA ÄR: SVERIGE avser personer födda i Sverige, även kallade inrikes födda. NORDEN EXKLUSIVE SVERIGE består av personer födda i Norge, Finland, Island och Danmark (fortsättningsvis kallad Norden). EU/EFTA EXKLUSIVE NORDEN personer födda i EU:s medlemsländer samt EFTA 2 -staterna utanför Norden (fortsättningsvis kallad EU). VÄRLDEN EXKLUSIVE EU/EFTA personer födda i alla länder utanför Europa, och inom Europa men utanför EU och EFTA (fortsättningsvis kallad Världen). 2 European Free Trade Association, som består av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. 4 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Födelseregion innebär alltså att en person är född i denna region men i dag folkbokförd i Sverige. Medborgarskap har ingen betydelse för definitionen. Födelseregionerna kommer fortsättningsvis att benämnas som Sverige, Norden, EU och Världen. Detta i syfte att göra texten mer lättläst. Viktigt att påminna om är att exempelvis födelseregion EU avser EU- och EFTA-länder exklusive födelseregion Norden, på samma sätt som födelseregion EU exkluderas i födelseregion Världen. Grupperingen efter födelseregioner är befogad eftersom människor som utvandrar från samma land eller region tenderar att följa samma mönster i integrationsprocessen. Om invandrare från en region klarar integrationsprocessen bättre än invandrare från en annan är det mycket värdefullt att få det konstaterat, inte minst i syfte att rikta skräddarsydda resurser dit de behövs mest. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 5
Sysselsättningen utvecklas åt rätt håll för alla Skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i Stockholms län, det så kallade sysselsättningsgapet, har minskat över tioårsperioden. Sysselsättningsgraden har ökat för alla, oavsett var de kommer ifrån. År 2005 hade de utrikes födda en sysselsättningsgrad på 62,3 procent, som sedan dess har ökat till 64,8 procent år 2014. Sysselsättningen för de inrikes födda i Stockholms län har ökat från 71,2 procent år 2003 till 72,4 procent år 2014, det vill säga med 1,2 procentenheter. När andelen förvärvsarbetande jämförs med riket är resultatet för Stockholms län under alla år bättre än riket i övrigt. Sysselsättningsgraden i sig räcker inte för att konstatera att de utrikes föddas situation på arbetsmarknaden har blivit bättre. Parameterns beståndsdelar måste studeras var för sig och i relation till varandra. Att sysselsättningsgraden har ökat kan bero på ökat antal sysselsatta utrikes födda i absoluta tal, eller en minskad befolkning i absoluta tal. Vi har redan konstaterat att det senare inte är fallet. KRAFTIG ÖKNING I figur 1 nedan ser vi utvecklingen av sysselsatta utrikes födda i absoluta tal. Antalet utrikes födda med sysselsättning har ökat från 185 000 år 2005 till 273 500 år 2014, en ökning med 48 procent. Motsvarande ökning för inrikes födda är 12 procent, från 787 700 till 878 200. Den långsiktiga trenden är att utrikes födda utgör en allt större andel av antalet sysselsatta. År 2005 utgjorde utrikes födda 19 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län. I slutet av 2014 var nästan var fjärde sysselsatt född i ett annat land. Utrikes födda ansvarar för i stort sett hela sysselsättningsökningen (netto) i Stockholms län under det senaste året. 3 Ökning av antal sysselsatta utrikes födda i absoluta tal jämfört med inrikes födda 12 % 48 % 3 Länsstyrelsen Stockholm (februari 2015), Läget i länet arbetsmarknad och ekonomi, s. 7. Figur 1. Andel förvärvsarbetande inrikes och utrikes födda i Stockholms län, samt utrikes födda i riket 75 70 Procent 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda riket KÄLLA: SCB (AKU) 6 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Figur 2. Antal sysselsatta i absoluta tal i Stockholms län 1400 1200 1000 1000-tal 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB (AKU) INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 7
Utrikes födda arbetar mer än inrikes födda Analysen ovan ger vid handen att sysselsättningen för utrikes födda i Stockholms län har utvecklats positivt. Fortfarande vet vi dock inte vilken form denna sysselsättning har. I vissa fall är det tillräckligt att en person arbetar en timme i veckan för att klassas som sysselsatt av SCB. Vissa politiska åtgärdsprogram flera särskilt utformade för utrikes födda räknar deltagare som sysselsatta. Därför är det angeläget att i möjligaste mån utröna i vilken utsträckning den ökade sysselsättningen kan härledas till ökat deltagande bland utlandsfödda i liknande program, samt studera antalet arbetade timmar. I figur 3 nedan tittar vi på det genomsnittliga (totala) antalet arbetade timmar per vecka för utrikes och inrikes födda i Stockholms län. Vi kan se att antalet arbetade timmar har ökat för bägge grupper. För utrikes födda har den ökat med 50 procent under den studerade perioden, för inrikes födda med tio procent. BETYDANDE ÅTERHÄMTNING I figur 4 på följande sida ser vi att utrikes födda arbetar fler timmar per vecka än inrikes födda. Vi kan även se en betydande återhämtning efter den stora finanskrisen 2009, som slutade med att utrikes födda gått om inrikes födda i antalet arbetade timmar per sysselsatt. Den snabba återhämtningen vittnar delvis om arbetsmarknadens återhämtningskapacitet. År 2012 arbetade utrikes och inrikes födda nästan lika mycket, och därefter har gapet återigen vidgats till de utrikes föddas fördel. Figur 3. Totala antalet arbetade timmar i genomsnitt per vecka i Stockholms län 40 35 30 Miljontals timmar 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB 8 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Figur 4. Totala antalet arbetade timmar i veckan per sysselsatt i Stockholms län 31,50 31,00 Timmar per vecka 30,50 30,00 29,50 29,00 28,50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 9
FÖRST ATT GÅ För att komplettera bilden tittar vi även på vilken anställningsform de utrikes födda i Stockholms län har; mer specifikt jämför vi andelen fast anställda bland inrikes och utrikes födda. Jämförelsen visar att andelen utrikes födda med fast anställning är samma 2005 som i slutet av 2014. Eftersom andelen inrikes födda med fast anställning har gått ner från 77 till 74 procent har även gapet mellan inrikes och utrikes födda minskat. I figur 5 framgår även tydligt att utrikes födda drabbas värst vid ekonomiska kriser, vilket tappet år 2009 visar. Då sjönk andelen fast anställda med fyra procentenheter, medan motsvarande tapp för inrikes födda var en procentenhet. Under samma period skedde, som tidigare nämnts, en drastisk ökning i arbetade timmar bland utrikes födda. Öppna arbetslösheten sjunker Arbetslösheten har minskat under tioårsperioden, och minskningen är mest påtaglig bland inrikes födda. Den öppna arbetslösheten för inri- Figur 5. Andel med fast anställning i Stockholms län 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB 10 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
kesfödda har minskat med 2,8 procentenheter, till en arbetslöshet på fyra procent 2013. Även för den grupp som är mest drabbad av hög arbetslöshet personer födda utanför Europa går utvecklingen åt rätt håll. Den uppvisar en 2,2 procentenheter lägre arbetslöshet under motsvarande period, en minskning från 13,4 procent till 11,2 procent. Arbetslösheten är genomgående högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Totalt uppgår antalet arbetslösa utrikes födda till 36 700 personer, vilket är knappt hälften av samtliga arbetslösa. I figur 6 nedan ser vi att födelseregion Världen ligger på en väsentligt cirka fem procentenheter högre nivå än övriga födelseregioner. UTRIKES FÖDDA VARSLAS Vi ser även att kurvorna följer samma mönster, och återigen märks en tendens till större svängningar för födelseregion Världen i jämförelse med de andra födelseregionerna. Det innebär att en chock i form av en stor finanskris, som den år 2008, leder till att fler utrikes än inrikes födda varslas. Dessutom ser vi att arbetslösheten för utrikes födda genomgående är lägre i Stockholms län än i övriga riket. Arbetslösheten kan minska antingen till följd av ett minskat antal arbetslösa i absoluta tal, eller på grund av en minskad arbetskraft. I december 2014 fanns det 40 389 öppet arbetslösa och sökande i arbetsmarknadsprogram utrikes födda i Stockholms län. Det är en minskning med 1,2 procent jämfört med samma kvartal året före. 4 I figur 7 på nästa sida tar vi en titt på den andra faktorn som bestämmer arbetslösheten, nämligen storleken på arbetskraften av utrikes födda i absoluta tal. Vi kan se att arbetskraften har ökat i absoluta tal. Vår utmaning är dock precis som rikets att öka arbetskraftsutbudet. Av 4 Arbetsförmedlingen 222 000 utrikes födda kvinnor i befolkningen är 137 000 sysselsatta och 21 000 arbetslösa. De resterande 64 000 står utanför arbetsmarknaden, alltså 29 procent av den totala utrikes födda populationen. Den höga andelen utrikes födda kvinnor utanför arbetskraften förklarar delvis varför arbetslösheten inte är högre för denna grupp. 5 Det finns ingen regional statistik som delar in gruppen ej i arbetskraften. Åren 2005 2013 ökade på riksplanet antalet utrikes födda utanför arbetskraften i åldern (16 64) med 36 000 och uppgick till 280 000 år 2013, alltså 24,2 procent av de utrikes födda. Den största andelen (36 procent) uppgav att de var sjuka, och den näst största kategorin utgjordes av heltidsstuderande (32,8 procent). 6 5 Länsstyrelsen Stockholm, Läget i länet februari 2015, s. 9 6 SCB 2014, Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005 2013 Figur 6. Andelen öppet arbetslösa i Stockholms län efter födelseregioner, jämfört med motsvarande statistik för utomeuropeiskt födda i övriga riket 18 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 11
Figur 7. Arbetskraften i absoluta tal i Stockholms län 1400 1200 1000 1000-tal 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB (AKU) Figur 8. Andelen utrikes födda i arbetsmarknadsprogram i Stockholms län jämfört med motsvarande andel för utomeuropeiskt födda i riket 6 5 4 Procent 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB 12 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, klassas en intervjuperson som sysselsatt genom sitt deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program enbart om denna deltar i arbetsplatsens produktion av varor och tjänster. Deltagaren måste få lön från företaget där denna arbetar, och den kan vara delvis subventionerad från det offentliga. Några program som klassificeras som sysselsättning är: instegsjobb, nystartsjobb, anställning med lönebidrag och Samhall. I figur 8 kan vi se att andelen utomeuropeiskt födda som deltar i arbetsmarknadsprogram har ökat i Stockholms län. Till exempel ökade antalet sökande till arbetsmarknadsprogram från 14 700 i december 2013 till 15 500 i december 2014, en ökning med 5,5 procent. I riket är andelen utrikes födda som deltar i arbetsmarknadsprogram betydligt större. 7 År 2013 var andelen utomeuropeiskt födda i arbetsmark- 7 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsdata Antalet sökande till arbetsmarknadsprogram har ökat med 5,5 % nadsprogram hela två procentenheter högre än i Stockholms län. Andelen långtidsarbetslösa minskar I Stockholms län har andelen långtidsarbetslösa minskat något eller förblivit konstant för samtliga födelseregioner. För personer födda utanför Europa (födelseregion Världen), ligger långtidsarbetslösheten på samma nivå, det vill säga 2,6 procent. Däremot kan vi konstatera att trenden från år 2010 har varit kraftigt positiv för både Stockholms län och riket, där långtidsarbetslösheten för den mest utsatta gruppen kontinuerligt har sjunkit. Motsvarande utveckling för inrikes födda (födelseregion Sverige) har varit en minskning från 1,4 till 0,8 procent. Figur 9. Andel långtidsarbetslösa efter födelseregion i Stockholm län, jämfört med utomeuropeiskt födda i övriga riket Procent 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB. MED LÅNGTIDSARBETSLÖSA MENAS PERSONER UNDER 25 ÅR INSKRIVNA HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN NÅGON GÅNG UNDER ÅRET, SAMMANHÄNGANDE MINST 100 DAGAR SAMT FÖR 25+ ÅR MINST 6 MÅNADER. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 13
Inkomsterna har ökat Inkomsterna har ökat för såväl inrikes som utrikes födda. Uppgifterna för inkomst redovisas i prisbasbelopp vilket gör dem jämförbara över tid. År 2013 var prisbasbeloppet 44 500 kronor. Medianinkomsten för personer födda utanför Europa (födelseregion Världen) har ökat från 3,4 prisbasbelopp 2004 till 4,1 prisbasbelopp år 2012, det år för vilket vi har senaste inkomstdata för Stockholms län. Medianinkomsten för de inrikes födda (födelseregion Sverige) har under motsvarande period ökat från 4,7 till 6,1 prisbasbelopp. Inkomstökningen har således varit större för inrikes än för utrikes födda. I figur 10 kan vi se att inkomsterna för de utomeuropeiskt födda genomgående är större i Stockholm än i övriga riket. Figur 10. Medianvärde av disponibel inkomst i Stockholms län, jämfört med medianinkomsten för utomeuropeiskt födda i övriga riket 6,5 6 5,5 Prisbasbelopp 5 4,5 4 3,5 3 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB. 14 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Andelen personer med försörjningsstöd har minskat kraftigt 2003 andel av den totala nettoinkomsten i procenttal för utomeuropeiskt födda. 2012 andel av den totala nettoinkomsten i procenttal för utomeuropeiskt födda. Hur stor del av inkomsten utgörs av försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag? För de utomeuropeiskt födda (födelseregion Världen) har försörjningsstödet som andel av nettoinkomsten 8 sjunkit markant sedan 2003, från 4,3 procent av de totala inkomsterna till 2,6 procent 2012. Den gula linjen i figur 11 illustrerar fallet tydligt. Andelen utomeuropeiskt födda som får försörjningsstöd är betydligt större i övriga riket än i Stockholms län. För alla övriga utrikes födda ligger försörjningsstödet genomgående på en relativt stabil nivå; för de inrikes födda är den oförändrad sedan 2009. 8 Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomsten och den disponibla inkomsten är att den disponibla inkomsten är hushållets sammanlagda inkomst. Nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst. Med andra ord vad personen bidrar med i hushållets disponibla inkomst. Figur 11. Andelen försörjningsstöd av nettoinkomst per födelseregion i Stockholms län, jämfört med utomeuropeiskt födda i övriga riket 7 6 5 Procent 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 15
Figur 12. Andel av nettoinkomst som är sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, introduktionsersättning samt etableringsersättning, Stockholms län, jämfört med utomeuropeiskt födda i riket. 25 20 Procent 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB Sjukpenningkostnaderna minskar Det är även intressant att veta hur stor del av en stockholmarnas nettoinkomst som utgörs av olika statliga tranfereringar. Andelen av nettoinkomst som består av sjukpenning, sjuk- och aktivitetsstöd samt försörjningsstöd har sjunkit kraftigt mellan 2003 och 2012 för alla i Stockholms län. Stockholmare som fötts utanför Europa är mindre beroende av statliga transfereringar 2012 än 2003. Närmare bestämt har andelen vars inkomst utgörs av statliga transfereringar sjunkit med 7,6 procent, från 17,4 procent till 9,8 procent. För födelseregion EU ser vi en större minskning om 8 procentenheter, från 12,6 procent till 4,6 procent. Även de inrikes födda (födelseregion Sverige) har halverat sin andel, från 6 procent till 2,9 procent. Födelseregion Världen har dock fortfarande högst andel sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd av nettoinkomst, födelseregion Sverige har lägst. I övriga riket är de utomeuropeiskt födda mer beroende av statliga transfereringar än i Stockholms län. Utbildningsresultaten har försämrats Det är främst inom utbildning som utvecklingen inte har varit positiv de senaste tio åren, varken i Stockholm eller riket, varken för inrikes eller utrikes födda elever och studenter. Figur 13 visar en tydligt nedåtgående trend vad gäller gymnasiebehörighet för elever från födelseregionerna EU och Världen. Inom den senare har andelen ungdomar behöriga till gymnasieutbildning sjunkit med 5,8 procentenheter, från 71,6 procent år 2004 till 65,8 procent 2013. Utomeuropeiskt födda elever är också den enda gruppen vars senaste notering är betydligt högre än året dessförinnan. Gymnasiebehörigheten har ökat från 61 procent 2012 till 66 procent 2013. Här måste en reservation noteras; populationen av utrikes födda ungdomar är relativt liten, i synnerhet efter att ha indelats i födelseregioner, varför små förändringar kan få stora effekter i den totala statistiken. Det är främst inom utbildning som utvecklingen inte varit positiv de senaste tio åren 16 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Figur 13. Behörighet till gymnasiet, Stockholms län 100 95 90 85 Procent 80 75 70 65 60 55 50 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB. AVSER ANDELEN PERSONER SOM SLUTADE GRUNDSKOLAN ETT VISST ÅR, OCH SOM VAR FOLKBOKFÖRDA I REGIONEN VID UTGÅNGEN AV SAMMA ÅR, SAMT HADE BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 17
Behörigheten till högskolan är lägre vid periodens slut för alla födelseregioner utom Norden. 9 De utomeuropeiskt födda har en genomgående lägre andel behöriga till högskolan än övriga födelseregioner. Gapet till de 9 Andelen personer födda i Norden är relativt liten vilket gör att mindre förändringar ger större avtryck i statistiken. I Stockholm består den gruppen av totalt cirka 67 000 personer. Födelseregion EU påverkas till viss del av samma fenomen. inrikes födda har vidgats sedan 2004, då andelen studenter från födelseregion Världen har sjunkit mest relativt sett, från 78,6 procent till 75,3 procent. För de inrikes födda gymnasieungdomarna har tappet under motsvarande period varit nästan två procentenheter, från 88,8 till 86,9 procent. Utomeuropeiskt födda är den enda grupp vars sista notering har ökat jämfört med året före, från 74 till 75,3 procent. Gapet mellan de inrikes födda och de utrikes födda har vidgats sedan år 2004 Figur 14. Behörighet till högskola, Stockholms län 95 90 Procent 85 80 75 70 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB. ANDELEN PERSONER SOM SLUTADE GYMNASIET ETT VISST ÅR OCH SOM VAR FOLKBOKFÖRDA I REGIONEN VID UTGÅNGEN AV SAMMA ÅR, SAMT HADE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN. 18 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Figur 15. Antal sjukdagar (så kallade ohälsotal), Stockholms län 70 60 Antal sjukdagar per år 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB Ohälsotalen har sjunkit för alla i Stockholms län Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen (innehåller således inte dagar med sjuklön från arbetsgivare). I figur 15 ser vi att ohälsotalen har sjunkit för alla i Stockholms län för varje år från 2003 till 2012. År 2012 hade de utrikes födda från Norden högst ohälsotal (42,7), medan de inrikes födda (födelseregion Sverige) hade lägst (19,2). Ohälsotalen för personer från födelseregion EU har sjunkit mest. 2012 var utrikes födda från födelseregion Världen sjukskrivna i genomsnitt 26 dagar, vilket är 21 dagar färre än år 2003. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 19
SLUTSATSER DET ÄR NATURLIGT ATT MÄNNISKOR DRAS DIT JOBBEN FINNS. I STOCKHOLMSREGIONEN FINNS JOBBEN MEN INTE BOSTÄDERNA. FLASKHALSAR SOM HINDRAR UTRIKES FÖDDA FRÅN ATT TA DE JOBB SOM FINNS MÅSTE BORT. Utmaningar finns, men det finns även möjligheter. År 2030 väntas Stockholms län ha en brist på omkring 70 000 högutbildade. Vi är i skriande behov av arbetskraft. Att tillvarata de människor som redan finns i regionen är inte bara rimligt utan nödvändigt. Men hur gör vi det? Stockholm växer näst snabbast i Västeuropa utan att bostadsbyggandet håller tillnärmelsevis jämna steg. Att befolkningen växer innebär dock inte per automatik att efterfrågan på nyproduktion ökar i samma takt. De lägenheter som byggs i Stockholmsregionen riktas ofta till fel målgrupp. Befolkningstillväxten utgörs till stor del av mindre betalstarka grupper, vilket förväntas fortsätta under de kommande decennierna. Trångboddheten i ett flertal socioekonomiskt utsatta området har ökat medan boendetätheten i många andra delar av länet har minskat. Fler billiga lägenheter måste byggas. Många bra förslag på hur detta kan åstadkommas är redan utarbetade, inte minst i Bokriskommitténs slutrapport En fungerande bostadsmarknad en reformagenda. 10 Sverige har en väldigt låg andel icke-kvalificerade jobb, samtidigt som många flyktinginvandrare saknar gymnasiekompetens. För att dessa ska absorberas i den svenska arbetsmarknaden måste utbudet av enklare tjänstejobb öka. Detta kan delvis åstadkommas genom att behålla reformer som fungerar, som möjligheten till RUT-avdrag. Tjänstesektorn är avgörande för utomeuropeiskt föddas sysselsättning. RUT-avdraget har haft positiv effekt på utrikes föddas sysselsättning i synnerhet. 11 I stället för att stegvis avveckla programmet som nu sker bör det utvecklas och utvidgas. Skolresultaten utvecklas negativt, både för inrikes och utrikes 10 http://www.bokriskommitten.se/wp-content/uploads/2014/06/bokriskommitten_slutrapport_web. pdf 11 Enligt Konjunkturinstitutet har RUT-avdraget lett till 15 000 fler i arbete totalt, i en bransch där utrikes födda är överrepresenterade. födda. Förutom att kvaliteten inom det svenska skolväsendet generellt måste höjas, behöver banden mellan utbildning och näringsliv stärkas i syfte att öka anställningsbarheten bland unga. För att åstadkomma detta bör regeringen investera i fler lärlingsplatser. Skolsegregation måste undvikas, delvis genom att satsa extra resurser på skolor där tillbakagången har varit långvarig och riskerar att permanentas. Handelskammaren föreslår att följande policyåtgärder ska prioriteras: Skapa en bättre fungerande bostadsmarknad. Behåll och utvidga RUT-avdraget. Investera i fler lärlingsplatser Satsa ännu mer resurser på skolor i utanförskapsområden. 20 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM
Fler lärlingsplatser Bättre bostadsmarknad Att tillvarata de människor som redan finns i regionen blir nödvändigt Behåll RUT-avdrag INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 21
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ISSN: 1654-1758 ANSVARIG ANALYS: Alen Musaefendic alen.musaefendic@chamber.se ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se