AKSBKP, ATTF.LSK ZOOLOGIENS FHAMSTIK; UNDER AREN 1840-1843 TILL. RQNGL. YETENSRAPS-AKADEMIEIV AFGIFVEN AF ZOOLOGIJE INTENDENTERNA fid Rikets naturbistoriska Museum. Vt'etlj/ff Jtelen (CRUSTACEA. VEKMES LINN.) S. liovkn. STOCMUIOW,M, 184141. P. A. NORSTEDT & SttNER, Kongl. Boktryckare.
^ I A t v
j- fy t f~*> r II v AB^BEKAXVGliSi: OIYI FRAMSTEGEN i CUUSTACEERNAS OCH DE LSCRE SKELETT-LflSA DJURENS mimmspma UNDER AREN t 40-ft$4S AF r li O V JK IV.
Ill 11 eli a 11* Crustacea. Sid. Anatonii; Af Apus, Zaddach. 43. Limnadia, Joly 52. Artemia Joly 57. Ogat; dess byggnad, Will 3. riidimentart hos Ampbipoder 29. Horselorgan, Neuwyler 17. Respiration bos Isopoda, Duvernoy 30. Limulus, Duvernoy 64. Circulation bos Squilla, Milne Edwards 29. Magen hos Kriiftan, Oesterlen 17. Generation; Spcrmatozoer, Kolliker 4. Sterila bonor bl. Decap., De Haan. 17. Isopoda, Stein.. 30. Spermatophorer hos Ligia, Kolliker bos Cyclops, Siebold 62. aggsiickar hos Caligus, Goodsir... 63. Skalets byggnad bos Balanus, Rapp 65. Utvcckling: Inom iigget, Rathke 6. Metamorphos, Decapodcr, Steenstrup, Krojer, Rathke, Philippi, Joly 18. Apus, Zaddach 51. Limnadia, Joly 54. Artemia, Joly 60. Pycnogonider, Krojer 63. Cirripedier 66. Gcografisk utbredning: I allmiinhet 7. Decapoda 21. Ampbipoda 30. Systcmutik: Allmant arbete af Milne Edwards 1. Myriapoderna iiro Crustaceer, Ericbson 2. De Huans och M. Edwards's uppstallning af Decapoda, jemford. 9* S/aglen och artev: Decapoda 25. Stomapoda 29. Ampbipoda 30. Isopoda 31. Brancbiopoda 52, 56, 61. Entomostraca 61, 62.
II Sid. Sucloria 61 Araneiformia 04. Li mu lus 65. Cirri peel ia 66. Fornvcvlclcns Ordningarnes succcssiva upptradande 8. Cruslaccer: Decapodcr 27. Isopoder 31. Trilobiter. 33. Brancliiopoder 3 A pus 61. Entomostraca 61, 63. Cirripedia 66. J^ermes. a) An nti I at a. jfnatomi och Af Ainpliinome, Treviranus 74. Phjrsiologi: Arenicola, Stannius Siphonostoma, Rathke 75. Peripntus, ]V1. Edwards 76. Amphitrite, Rathtc 79. Lmnbricus, Hoffmeister 83. Mutzia, Yogt 84. Borlasia, Rathke 96. Tardigrader, Doyere... 89. Ogon hos Iglar, Bourjot 98. Nervsystem lios Nemertes, Quatrefages... Generation, Spermatozoa h. Hirudo,Rolliter Sanguisuga, Stein.. 99. Lumbricus, Stein 83. Parning hos Iglar, Brig lit well.. 99. Aggliiggning, Wedecfcc 101. Reproduction, Am pint rite, Dalyell 82. Pbospborescens, Lumbricus, Forester... 84. Revivification, Tardigrader, Doyere 95. Utveckling: Metamorpbos, Loven 70. Ungar af Tubicola, Quatrefages 71. Agget hos Planaria, Siebold 102. Geograjlsk Nord-Amerika, Caspiska och Medelhafvet.. 72. utbredning: Gronlands Dorsibrancbiata, Orsted 76. Systematik; Anneliderna iiro ej Articulater, Ericbson.. 67. Terminologi: Dorsibrancbiata, Orsted 73.
Sid. Sicigten och after: Doisibrnncliiuta 78. Tubicoloe 82. Lumbricina 84, 85, 86. Tardigrada 87. Nemertina- 98. Gyratricina Hirudinea 101. Plauariea 102. Fornvevldens Anneleder: Upptrada i aldsta ofvcrg.formation 72. b) H e 1 m i n t h e s. Anatomi: Af Trichina, Kobelt 129. Dactylius, Curling Gordius, 'Bert hold 131. Mermis, Dtijardin *... 133. Distoina, v. Mayer, Creplin in. fl 136. «Myzostoma, Lovcn Gymnorhynchus, Goodsir 138. Tetrarhynchus, v. Mayer, Nordmann... 139. Bothrioccphalus, Eschricht 140. Cysticercus, Gulliver 146. Nervsystem, Ecliinorbynchus, Henle 135. Tarmtanal, Strongylus, Creplin 126. Generation, Trichocephalus, Busk 126. Strongylus, Eschricht Ascaris, Eschricht 128. Spermatozoa, Distoma, Valentin 135. Diplozoon, Vogt 137. Agg? af Cysticercus, Nordrnann 146. Secretionsorganer, Strongylus, Siebold 127. Utveckling: Gcneratiu rcquivoca, Eschricht 105. Entozoers vandringar 106. periodiska flyttningar 11«0. under fortgaende utveckling 111. Stark lifskraft Me t a morphoser, aldre littcratur 112. Utveckling genom vexlande gcnerationsserier, Steenstrup 113. Metamorplioser hos Filaria, Miescher. s... 122. TJngar af Strongylus, Siebold.... 127. Ascaris, Hannover 128. Systematih: Allmunna arbcten af Nordmann, Creplin m. fl. 103» Ill
IV Sid. S/dgten och arter: Nematoidea 130, 133. Acanthocephala 135. Trcmatoda 137. Cestoidea 145. Helrainthes generis dubii 146. Pseiidohelrainthes. 148. Spermatozoa* aro de djur? Kolliker Mollusca. Anatomi och Af Argonauta, Valenciennes 182. Physiologic Pteropoda, v. Beneden 208. Araphipeplea, Goodsir 216. Carinaria, M. Edwards 234. Ancylus, Vogt 237. rtfervsystem, Argonauta v. Beneden 178. Limax, Cantraine 216. Ogon, Sepia, Krolm 178. Pecten, Gruhe, Krohn 259. Horselorgan, Siebold, Krohn 157. Hud, fargvcxling, Wagner 177. Respiration, densamma bos Pulmonata och Ctenobranchia 215. Tarmkanalen hos Calliopiiea, M. Edwards. 227. Generation; spermatophorer. Sepia, M. Edw. 178. Gasteropoda, Kolliker, Stein, Laurent, Verloren 209. Valvata, Laurent 238. Bivalver, skilda kon 259. spermatozoa, Kolliker 260. Secretion, Black, Sepiola, Krohn 182. Egenvartna 157. Gron farg hos Ostron. 261. Yttre delar: Djurets former: Eulima, Tornatella, Calyptrtea, Harpa m. fl.. 239. Hyria, Ungulina, Clavagella 262. Om intrycket af djuret pa skalen 263. Sniickans geometriska former 156. Byssus 261. Utveckling: Aggens yttre former, D'Orbigny 159. Sepiola, v. Beneden 183. Limnreus, Ratlike 217. Limax, v. Beneden 219.
Sid. Gymnobranchia.228. Carinaria... * 236. Geografisk I allmiinhet 159. utbredning: Batliymetrisk 162. Land- och sotvatlendjurs 165. Lefvande Mollusters inverkan pa den fasta jordskorpan 168. Geografisk och gcologisk utbredning jemforda 169. Cephalopoda 183. Pulmonata 221. Gymnobraucliia 229. Ctenobranchia 240. Systematih'. Uppstiillning af Swainson... * 153. af Forbes 155. Pteropodernas system, plats 207. indclning af D'Orbigny... Gymnobranch. ijidelning af dens 229. Pomatobrancb. indelning af dens 232. Heteropodcrnas systematiska plats 234. indelning af D'Orbigny... 236. Ctenobrancbiernas indelning af dens 240. Descriptiva Conchyliologiska 151. arbeten. Handbcicker. 153. Endast om djuren 154. For Cephalopoda 177. Gasterop. pulmonata 215. Sldgten och arter Cephalopoda 206. lefvande ochfossila. Gigantiska Sepier 177. Pteropoda 208. Pulmonata 223. Gymnobranchia 229. Pomatobranchia 233. Hcteropoda 237. Ctenobranchia 243. Aspidobranchia 257. Cycldbranchia 258. Acephala 265. Brachiopoda 278. Fornvcrldcns Allman litteratur 168. Molhiskcr: Geologisk och geograf. utbredn. jemforda. 169. Fortekningar for olika formationer 171. Belemniter, organisat., Duval, D'Orbigny 185,186. Nya, upplysande former, D'Orbigny... 189. V
VI Sid. Problcmatiskt djur. Marcel tie Series... 191. Ammoniternas byggnad, D'Orbigny 192. Nautili, byggnad ocli indelning, Quenstedt 196. Aptycbus, Cocquand 200. Bellerophon, Heteropod? Gasteropod?... 201. Cepbalop. inom olika formationer Pteropoder i kritan 208, 209. Pulmonata i tertiarbildningen 223. Pomatobranchia i kritan 233. Ctenobrancbia under tertiarbildningen... 240. Chiton 258. Fossila ostronlager, menniskoverk 263. Agassiz om Trigonia 264. Borrmusslor i Oolit 265. Productus, v. Bucb, Koningk 271. Anmarkningar af Agassiz 273. Rudista, Goldfuss, v. Bucb, D'Orbigny... 974. Tunic at a. Anatomi: Af Ascidice compositaj, M. Edwards 279. konsorganer, Krolm 282. Cbelyosoma, Escbricht Salpa, Escbricht 284. K rob n 286. Utvcckling: Ascidiie compositoe, M. Edwards 280. Salpa, Eschricbt 285. Steenstrup 286. Systematik: Ascidiai, M. Edwards 283. Sliigten och arter: Ascidiai 284* E c h i node r m at a. Anatomi: Af Pentacrinus, Miiller 294. Ecbinus, Valentin 307. Synapta, Quatrefages 322. Thalassema, Forbes et Goodsir 327. Stcrnaspis, Krohn 330. Nervsystem bos Echinus, Krohn 312. Holothuria, Krohn 321. Ogon bo? Sipunculus, Grube 330. Hudorganer lios Ecbinus, Erdl 313. Tarmkanalen bos Asteroidea, Miiller 288. Konsorganer; Asteroidea, Miiller 288. Rathke, Kulliker... 289.
VIl Sid. Opliiura, vivipar, Quatrefuges 290. Ecliinus, ski Ida kon, Kolliker, Peters 315. Reproduction, Holothuria, Dalycll 330. Utveckling: Asteroidea, Sars 289. Ecliinus, Agassiz 309. Gcograjisk Utbredning: Nordiska Asferoider 291. Europeiska Echini 318. SysLemalik: Asteroidea, Muller ct Troscliel 287, 290. Gray. 293. Crinoidea, Mi'iller, D'Orbigny 299. Eclunodea, Agassiz 316. Slcigtcn och arter: Asteroidea 293. Crinoidea 30(5. Echinodea 321. Holothurice 331. Fornverldens 1 allraiinhet, BucUand 287. Echinodermcr: Cragform., Agassiz Asteroidea 294. Crinoidea, D'Orbigny, Miillcr 299. Sphreroniter, v. Buch 303. Flint-Ecl'initer, Charlesworth 319. Cidarider, Agassiz 321. Nya fossila arter dc a Icpha. Anatomi: Af Lesueuria, TM. Edwards 332. Beroe, dens., Forbes, Goodsir 333, 334. Steplianomia, sammansatta dj. M. Edvv.... 342. Horselorgan bos Bcroe, Ref. 334. Hud, Nasselorganer, Wagner, Elirenb... 335, 33(5. Karl, Velella, Costa 341. Generation; M. Edwards, Elirenberg, Kolliker 336. Utveckling: Med. aurita, Sars, Steenstrup 338. Gcograjisk utbvedning: Englands Ctcnophora 335. P hyssop hora 343. Nya slagtcn och arlcr: Ctenophora 335. Discophora 341. Physsophora 343. Polyp U Anatomi: Af Edwardsia, Quatrefages. 348. Elcutheria, dens 356. Hydra, Laurent 358. Alcyonclla, y. Bcneden 364.
VIII Sid. Af Plumatella, Nordmann 362, Cellnlaria, dens 365. Tendra, dens. 367. Hud, Niisselorgan, Erdl 344. Generation, Actinia, Erdl, Kolliker 346. lustra, Kolliter 368. Cycloum, Hassall Yttre delar: Desmopliylkmi, Pliilippi. 352. Isis, dens 353. Coryiuorpha, Forbes, Goodsir 355. Ralkstommens byggnad, Bowerbank 353. tiliviixt, Philippi 352. (Jlveckling: Actinia, Rathke 347. Pennatula, Dalyell 354. Coryne, Stcenstrup Campanularia, dens 355. Nya slcigten och arter: Anthozoa 359. Bryozoa 369. Fovnverldens Polyper: Allmant arbete, Michelin 344. Arter 361, 371. Spongice. Jnntomi och Djur eller vaxter? 37i. Phjsiologi: Ljusels inflytande, Hoqg Inre byggnad, Bowerbank 372. Fortplantning, Laurent 374. Gcografisk utbred/iing: Englands Spongine, Jolinston... 375. Srstemalih: Indelning, Hogg, Johnston JVya slcigten och Arter: Stuchbury, Nardo, Owen 376. Forni'erldens Spongice: Flinta, Agat, Bowerbank 372. Polytha lamia. Anatomi: Dujardin, Elirenberg 377. Geografisk ulbredning: D'Orbigny 378. Fornverldens former: Tertiarfbrm. Bergkalk, Ebrenb. 380. Kritans arter annu lefvande, dens. 381. 1 nfa s or i a. Anatomi och Dujardin mot, Werneck for Elirenb., Rotaloria 382. Physiologi: Polygastrica 384. Circulation, Bursaria, Erdl Aro Closterier och Bacillarier djur 386. Fargforiindring, syrgas-utveckling, Morren. 387. Infusorier i rcida snon, Shutleworth, Vogt 383,390. i vaxter, Morren 383. Lysande i sotvatten, Werncck 391. Geografisk ulbredning: Riess, Cantor, Elirenberg. 382, 391. Systematik: Allmanna arbeten, Dujardin 382. Dujardin, uppstallning af Rotatoria 383. af Polygastrica... 385. Fossila infusorier: Lager af lefvande djur, Elirenberg.. 391. Kritans, annu lefvande, dens 392.
r u s t a c e a. r rrc slagten i Systema Naluree, Cancer, Monoculus, Oniscus voro en lid ruistan forglomda, mcdan hvarjo af de ofrijja O ordnin^arna CJ inom Linnes Insccla var foremal for ifriga forsuningar, i Museer som i naturen. Val utvidgades och ordnades dessa tre stora grupper afhcubst, FAorucius, Latueille, Leach, Desmarest, (ill dess sluiligen en egcn klass, Crnstaceernas, deraf var bildad, men dess studium blef likval ej allmant, och annu i dag, da cnskilta samlingar af alia slag aro sa talrika, hora Cruslacesamlingar till sallsynthelcrna. Del ar cndast i de stora Museerna, der ingen afdelning far glommas, sasom i Paris 9 Leyden eller Ber lin, de kunna sluderasj del ar ocksa fran sadana stallen de mest omfattande arbeten liafva ulgatf. Ett AUman sadant ar Milne Edwards' fortraflliga Histoire natu- lltteratur ' relle des Crustaces, som med 3:dje delen 1840 blifvit fullslandigt. Det ar en liandbok, som snart skall vinna vanner at denna del af zoologien. Dess sista del omfattar Linnes Oniscus och Monoculus, eller ordningarna Amphipoda, Loemodipoda och Isopoda, Trilobiterna, Branchiopoda, Entomostraca, Suctoria (M. E. Ann. sc. nat. XXVIII.), och Xiphosura. I ingen af dessa afdelningar finner likval slagtet Cuma M. E. Cuma,- en passande plats, hvarfore det anfores i appendix, ^tem?" med formodan, att del till och med torde vara ett larvtillstand till nagon Decapod. Att sa icke ar vi- Prof Lovcns Jrsb. 1840 7842. 1
9 sar emedlerlid Krover i sin Tidskrift III, p. 503. Denne liar nemli^en ^ funnil oc honor med forvarade > i ett gomme, bildadt af hudutvidgninsjar mellan fotterna, nastan som hos Amphipoder och Isopoder, (se dessa). Cirripedia afhandlas icke af M. E.? emedan han ej annu anser fullt afgjordt, att de aro verkliga Crustaceer. Sy*tt- En annan begransning har Erichson gifvit denna Mvn'apo- klass i en undersolming af Insecternas, Spindlarnas derna aro Crustaceernas karakterer, inford i forsta haftet crusta- 7 ceer. af hans "Entomographien." Denne forf. forenar Myriapoderna med Crustacea, men afskiljer Entomostraca. Da nemligen hos Insecter och Arachnider tie thorax tillhorande extremiteter aro rorelse-organer ; aro de deremot hos Crustaceorna forbytta till mundelar, och abdomen har i staliet blifvit forsedd med extremiteter, samt hos de fiesta delad i tva afdelningar, af hvilka oftast den framre, af fem segmenfer, barer benen, och den bakre, caudaldelen, afven oftast har extremiteter, men aldrig iimnade till locomotion. Hos Decapoderna ar thorax fullkomligt gomd, och dess trenne par af extremiteter hafva alia blifvit tuggverktyg; hos Amphipoder, Isopoder och Lsemodipoder ar blott framsta ringen med dess benpar lagd till munnen. Inom alia dessa ordningar aro medlertid de benpar, som tillhora abdomens caudaldel helt olika den framre delens, i det de aro mer eller mindre rudimentara eller forvandiade till galar. Man kan likval tanka sig annu en form, der abdomens alia ben aro lika, och egnade till locomotion. Sadant ar forhallandel hos Myriapoderna, der endast ett eller tva par af de framsta benen tillhora mundelarne. Entomostraca afvika fran Crustacea ungefar som spindlarna fran insecterna, och egentligen derigenom, att munnen, som har sina tre par kakar, ar belagen mellan och till en del bakom abdomens
ben. De framstalla tva serler, en af Limulus Apus Daphnia Cirripedia; en annan af Branchipus Cyclops Lerncea. Vid denna uppstallning komma respirationsorganernas olikheter ej i betraktande. De synas ej heller hafva det stora varde sasom karakterer man hittils tillerkant dem, da flera modificationer forekomma inom samma klass^ sasom t ex. galar och tracheer hos ungar bland insecterna, lungor och tracheer hos spindlar, fallstiindiga galar och hudrespiration hos Crustacea. Derfore bora ej heller Myriapodernas tracheer anses frammande for denna klass, isynnerhet som just dessa ufgora ofvergangen till de verkliga insecterna. Hit horer: Duvernoy, Considerations sur les animaux articules, sur les limites de ce type et sur la place, qu'il doit occuper dans les cadres de la methode naturelle. Paris 1841, 8:vo, hvilket arbete Ref. ej fatt se. Will har undersokt ogats hyggnad hos In- Anatomic secter och Crustaceer, (Beitrage zur Anatomie rf'ddar" der zusammengesetzten Augen mit facellirter Hornhaut. Leipz. 1840, 4:o). Hornhinnans facetter aro fyrkantiga hos Palaemon, Galathea, Astacus, Palinurus, Paslphaea; sexkantiga hos Squilla, Pagurus, Portunus och Ilia. Den bestar af lika manga stympade pyramider som facetter, och pyramidernas yttre andl ytor iiro convexa, de inre plana, aldrig concava. Deras antal var hos Galathea 5400, hos Palaemon 3020* Under hvarje facett ligger en kagelformig eller pyramidalisk kristallkropp med spetsen vand mot ogats inre, och hela denna kagla, utom den utat riktade basen, omslutes af en bagarformig ulbredning af en fran n. opticus kommande, stundom, t. ex. hos Asiacus, ansvalld gren, hvilken utbredning ytterst slufar mot facettens kanter eller mot en mellan cornea och kristallkroppen befinllig hinna. Mellan kristallkrop- 3
4 panic ligger pigmeniel Sadan ar i alimanliet ogafs byggnad afven hos insecterna. Hos Crustaceerna lorekomma dervid atskilliga modificationer. Kristallkroppen later dela sig efter langden i fyra delar. Mellan dess has och cornea ligger en genomskinlig, med pigment besatt massa, och dess spets omfattas till en del af en mjuk, genomskinlig kropp, likaledes tatt forsedd med pigmentkorn. Denna kropp om fattas afven af nervens bagarformiga utbredning. W. finner saledes foljande delar i Insecters och Crustaceers ogon: en Cornea, en pupill (oppning i pig ment el), en humor aqueus (massan mellan cornea och kristallkropp), en lens (kristallkr., sannolikt omgifven med en fin kapsel), en glaskropp (den genomskinliga massan kring spetsen af lens),,en synnerv, en bagarlikt utbredd retina, och en tunn choroidea. Jfr. Val. Rep. VI, 143. Fmurer o till Crustaceernas anatomi med kort forklaring meddelar Milxe Edwards i den nya upplagan af Cuviebs Regne animal, tab. 1 6, 55 bis, 56, 71, 76. Sperraa- Kollikeb, hvilkens "Beilriige zur Kenntniss der Getozoer. sc i 1 i ec 1 t s _ ver } 1^i( n j sse uri( j jgp Samenfliissigkeit wir- belloser Thiere," Berlin 1841, lemna vigtiga bid ragtill kannedomen om konsforhallandena inom alia de lagre hafsdjurens klasser, har om semen hos Crusta cea meddelat foljande. Decapoderna hafva inga rorliga Spermatozoer i dessas vanirga, bekanta form, blott ororliga "slralceller." De storre celler eller sackar, i hvilka dessa i stor mangd inneslutas, aro hos Stenorhynchus phaiangium, Hyas araneus, Cancer Msenas, och C. Pagurus fria inom vas deferens och runda eller ovala. Stralcelierna visa, hos de tva forsta en nedtryckt 6-kantig (St. phal.) eller nastan rund (Hyas ar.) kropp med karna, och flera korta, Una, raka stralar. Hos de tva sistnamnda hafva dc
en oval kropp (cnl. fig. utan kiirna), och slralarnc, hos C. Meenas endast tva, hos C. Pag. slnndoin tre, utga fran dess begge andar. Saledes alfoljes har sliigtenas aftinitet af likhet. afven i dessa bildningar. Af Anomoura har K. undersokt Pagurus Bernardus. Sackarna iiro har langdragna, spollika, och iiro, 3 5, med ena andan, som oftast ar ulbredd till en skifva, fastade vid en flat, tunn, oval membran, hvilken ej sammanhanger med viiggen af vas deferens utan ligger fri deri. Stralcellerna hafva en rund kropp och 2 6 ytterst fina, stundom grenade strc 0 *- lar. Hos Hummern liro stralcellerna fria inom v. def. och besta af en langdragen valslik kropp, hvars ena iinda qtskickar tre langa, slyfva, mycket smala, svagt bojda stralar. Vid dessas gemensamma nlgangspunkt sammanhanga dessa med en inre, skarpt begransad, blaslik del, hvilken ar storre da slralarne iiro korlare och aftager med deras tillvaxt. Jemfor Henle i Mull. Arch. 1835, 574 t. 15. Hos Galathea aro stralcellerna af nastan samma form, men i mangd inneslutna i langa, ova la sackar, hvilka sammanhanga genom smala, forgrenade tradar. Saledes skilja sig dessa tvenne Macrourer afven i dessa delars form fran Brachyura. Hos Amphipoda, Iphimedia obesa Rathke, Gammarus angulosus och Hyperia medusarum, voro deremot spermatozoerna, ehuru ulan sjelfstandig rorelse, mycket langa och tradformiga, med ena iindan valslikt hos de iinnii ej utbiidade, aggrundt ansvalld. Andtligen hos en Chthalamusart voro de raka, enkla, pa midten nagot tjockare tradar. Sadana visade de sig afven hos Pycnogonum. Med hvarjc af dessa former forekommo, i ofre delarne af testes ofvervagande, enkla cellcr med kiirna, och hos Chlhalamus kunde K. tydligen adagaliigga hum en sadan klolnind primiircoll smaningom al andarne ut-
6 viixte, en tid annu pa midten var sfarkt ansvaild, och slutligen blef en enkel trad. utvtck- Rathke bar i Fr. Not. XXIV, 12, meddelat iakt- 0, ta^elser ^ ofver Crustaceernas O tidi^aste O utvecklins: i as:- O get. Del ar arter af Cyclops och Daphnia, Gammarus fluviatilis, locusta, Asell. aquaticus, Crangon vulgaris, Ast. fluviatilis han undersokt. Gulan bestar hos dessa, fore befruktningen, af celler (primarceller) innehallande ej molecularsubstans, utan en tjock, klar? likartad, ofla grannt fargad vatska, hastigt coagulerande i vatten, samt froblasan, ves, Purk. Efter befruktningen ater, och nar denna blasa forsvunnit, befinnes gulan sammansatt af storre celler, secundarceller, inneslutande hvardera nagra primarceller, ett antal fett-blasor, och en fin agghvitartad vatska, (Klyfning tror R. sig hafva sett en gang i aggen af Carcinus moenas, men ej hos andra). Sedan denna,, inkapsling,, af primar- i secundarceller skett, uppstar fosterhinnan som ett lager af klara celler, i borjan ej omslutande hela gulan, utan betackande som en skold en inskranktare del deraf. Den ar tjockare i midten, tunnare i kanterna, och hvarje dess cell be star af en ytterst tunn vagg, en vatska med ytterst sma molecularkroppar, en karncell och dennes karnkropp. Fosterhinnan uppstar har, som hos spindlarne (h c. 1J), bestamdt ej genom ombildning af primareller secundarceller, utan sannolikt af en del af den intercellulara agghvitartade vatskan. Fosterhinnans celler oka sig nu, som hos spindlarne, genom gene ration, hvarvid de yngre aro mindre an de aldre, kanske afven, i kanten, genom nybildning. Harvid utbredcr sig fosterhinnan smaningom ofver hela gulan, och far flera lag, De inre liggande cellerna blifva storre an de yttre, och afskilja sig ganska tidigt sasom mukost blad (Van det yttre serosa. Slembladet bildar sig till en sack, inneslutande hela gu-
Ian. Hos Decapotlerna liksom utspinnes ur denna sack tva motsatla kanaler, som aldrig- innclialla nagot af gulan. Den ena ar oesophagus och magen a den andra tarmen. Under dessas utbildning afsnores vitellus-sacken allt mer, och blir slutligen endast ett bihang till tarmkanalen. Hos Isopoda och Amphipoda drager sig hela slemsacken ut pa langden till tarmkanal, som saledes ar fylld med gula. Vid dess framre anda bildas tva utstjelpningar fyllda med gu la "blifvande fettkroppar eller lefrar." Men harvid, som i forra fallet, tar gulan ingen omedelbar del i tarmens utveckling, sasom genom att primarceller skulle lagga sig intill slembladet och dermed sammanvaxa, utan dettas tillvaxt sker genom forokningen af dess egna celler. Emedlertid blifva un der tillvaxten gulans secundarceller allt mindre, i det de primara alltmer forbrukas; slutligen forsvinner vaggen af secundarcellerna, och endast fettblasor atersta, fast forminskade. Jemfdr om utvecklingen af Lymneeus, langre ned. Gould angifver fuljande arter fran Bos(on i (ho^rafk. Nord-America. Carcinus Msenas, Cancer irroratus Say, Sayi G.? Platyonichus ocellatus Herbst, Lupa dicantha, Gelasimus vocans, Pilumnus Ham'sii G., Hyas coarctata Leach, Lithodes arctica Lair., Libinia canaliculala Say, Pinnotheres ostrearum Say, Hippa emerila Fabr., Pagurus Bernhardus Lin., pollicaris Say, longicarpus Say, Homarus americanus 31. E., Astacus Bartoni Bosc., Crangon vulgaris tabr., boreas Phipps, Palcemon vulgaris Say, Pandalus annulicornis Leach, Hippolyte aculeatus labr. 1. Gr., Mysis spinulosus Desm., Nebaliic sp., Orchestia longicornis Say, gryllus Bosc., Garnmai'us locusta Monl., minus Say, Hyporia Galba Mont., Cyamus Ceti, CaprellcC sp., Armadillo pilularis Say, Oniscus asellus Lin., Porcellio niger Say, lajvis Latr., Ligiae sp., Asellus vulgaris Latr.? Idotea ca?ca Say, 7
8 Anlliura gracilis Leach, Limnoria lerebrans Leach, Stenosoma irrorata Say, Cymothoa oestrum, ^Ega emarginata, Branchipus stagnalis, Limuius polyphemus, Argulus Alosee G., Caligus piscinus Latr., Plerygopoda f.atreilli?, AntJiosoma Smithii Leach, Cecrops Lalreillii Leach, Penella filosa Cuv., Branchiella Thynni Cuv., Condracanthus cornutus Cnv. Report on the invertebrata of Massachusetts, 321. I Journal of the Acad. of natural Sciences of Philadelphia VIII, I. finnes en kalalog af Randall ofver Crustacea fran Nord-Americas Vestkust och Sandviksoarne, med beskrifning af nya arter. Caspiska hafvets Crustacea aro enl. Eiciiwald, Fauna Caspia p. 179: Astacus leptodactylus E. var. caspia; A. caspius E.; Cancer iberus Giildenst. (=TeIphusa fluviatilis?) 5 Gammarus caspius Pall.; hemobaphes E.; Porcellio loevis Lair.; Idothea acuminata Fabr. Gt0l02iif(k Undersokningarna af iordvtans olika formauthi^d n'. n{ " tioner tyckas for narvarande visa, alt de oli ka ordningarna bland Crustacea upptradt i naturen i en viss foljd. De aldsla aro Trilobiterna, som forekomma endast i ofvergangskalken. I samma period visar sig afven Cypris oeh Eurypterus, hvilken tyckes hafva liknat Cyclops och Pontia, och nagot narmat sig Isopoderna. I kolformationcn upptrada redan Cirripedier, och i Triasbildningens djupaste led, "brokiga sandstenen," ett slagte, som har likhet med Apus Cancriformis. I Musselkalken visa sig de forsta Decapoder, men endast Macroura, Humrar och Rakor. Isopoder komma nu med Anomoura i Oolilen, och sist, i Kritan, Brachyura. Alia Deca poder fore kritan aro af utdoda, myckct afvikandc sliiglen; biand kritans finnas annu lefvande, men t. o, m, i tcrliarbildningen utdoda. Isis 1840, 798. Amphipoder syncs man ej annu hafva funnil.
Decapoda. E(l iirbele af iiogslii vigt av luir De IIaans bearbetning af Crustaceerna i Siebolds Fauna Japonica. Med femte haftet aro Brachyura fullstandiga och borjan gjord med Macroura. Del ar ett praktverk fullt af speciel^ omsorgsfull undersoknirig, och riktadt med talrika, ypperliga figurer. Man finner deri ej endast Japans Fauna, utan en fullstandig beskrifning pa alia forf. iillgangliga genera, med forleckning pa deras arler och mangfaldiga anteckningar till synonymien. De hufvudsakligaste materialicrna hafva varit Museet i Leyden och de i Ber lin forvarade originalerna (ill Hkkbsts och Margraves figurer. Indelningen afviker ganska mycket fran den af Milne Edwards antagna. Har finnes nemligen ingen klass af Anomoura, utan dessa aro inforlifvade med dels Brachyura, dels Macroura. Karaklercr for familjer och slagfen hemtas hufvudsakligen och i framsta rummet fran mundelarne d. v: s. fran olikheter i alia fern maxillparen, synnerligen del 3:dje och S-.te, emedan "noggranna undersokningar ofverlygat forf., att med en ny bildning af dessa delar foljer afven en ny organisation af hela kroppen." Mundelarne beskrifvas derfore med stor utforlighet och afbildas for hvarje slagle pa egna dertill inrymda taflor, efter de pa glasskifvor fiistade prceparaler, som forf. nedlagt i Leydner-Museet. Da Milne Edwards och De Haan arbetat niira samlidigt, torde del vara nyttigt att har, till deras tjenst, for hvilka den sednares arbete ej ar tillgangligt, gifva en jemforande ofversigt af deras olika uppstallning af Bra chyura. Dervid ar foijden af genera sadan som De Haan framstallt den, och den af Milne Edwards' sliigten omkastad. Sa t. ex. borjar den sednare med Oxyrhyncha, den forre med Cyclometopa o. s. v. Med! ullryckcs, alt samma namn hos bada utmarker 9
10 samma genus, och nar platsen for nsgot slagte ar serdeles afvikande ar delta anfordt inom parenthes. De Haan. Milne Edwards. Brachycra. I. Brachyura. A. Brachyura Brachjrgnatha; Cyclometopa. Oxyslomata. Catometopa. maxillar. tertiar. lacinioe externoemediis longiores; max. quintar. articuli quarti tertiis angustiores, introrsim curvati, palpis plerumque flagellatis. Fam. I. Cancroideaj maxill. quintar. margo internus acutus, artic. secund. apice truncatis ncc lobatis. Genus I. Portunus. Max. tert. Porlunina. laciniis cxtcrnis apice interno incisis; pedum po ster. unguibus natatoriis. Subgcn. INeptunus Lupoe natatoriae. Acbelous» Amphitrite L. ambulatoriaj. Pontus o. aff. Lupis. Portunus! Oceanus Thalam. hexagon. Charybdis Thai, quadrilat. Thalamita >, Podophthalmus i Scylla Lupse couvexn. Lupa L. ambulator. Genus II. Corystes; max. qvintar. articulis tertiis oblongoquadratis, oblongis 1. elongatis; thorace cycloideo 1. ovato.
Cjrclometopa. Oxystomata. Catometopa. Subgen. Polybius! Platyonyclms...! Auisopus Platyonychus. Pirimela f. int. Cancro id ea). Cory st idea Chlorodius Atelccyclus. Thia! Dicera... Kautilocorystes. Pseudorystes, (Halimeda. Pilumnus? Polydectus. v. infra). Corystes! Oeidea o. Trichocera all*. Atelecyclo. Atelecyclus! rotundatus 01, Genus III, Cancer; max. 5-tar. Cancroidea. artic. 3-liis laloquadratis 1. quadratis; thorace dilatato. Subgen, (! int. Majacea)... Qethra. Carpi Iius I Atergatis Cancer p. parte. Acgle Zozymus. Cancer. Halimeda Polydectus. Daira...» Lagostoma. Actaja... Cancer.Xantbo. Xantho Irivulosus; Cblorodius. Liagora Galene Pilumnus? Pilumnus [ Panopneus. O^ius. 11
12 Sullen. Gouoplax. Curtonotus Eucrate. Acantliodcs aflf. Pilumno? Etisus. Cancer Platycarcinus Argcs (fossil) Trapezia! C^ano. Piliimn. Andreossii And. Melia. (v. supra inter Co- Pirimcla. rysh'des). Eripliia! Eudora Riippellia, Xantlio. Cyclometopa. Oxystomata. Calomel op a. Pseudorliombilia. Tlielplmsa Boscia Tricliodactyins. Genus IV. Oxypode; max. 5 articulis quarl is in apice cxterno tcrtiorum insertis; tliorax dilatatus 1. convexo tctragonus. Subgen. Doto Scopimera. Slictyris Elamena Hymenosoma.... ^ Pinnotliercs, (! vide infra) Gdasimus Macropbthalinus... Clcistotoma
Cj clometopa. Oxystomata. Catometopa. Subgen. Cardisonia I Gecarcoida. Chasmagnathus Cyclograpsus? Helicc. U ' Ocypode Acantliopus Plagusia. Genus V. Grapsiis; max. 5 articulis quartis in mcdio apice tertioruin insertis; thorax planus, quadratus. Subgen. Geocarcinus! Philyra Plagusia. Plagusia I Grapsus Nautilograpsus etgraps. varius. Trichopus Varuna. Eriochcir?Pseiidograpsus." Pacliysoma Sesarma. (? Chasmagnathus Cyclograpsus. v. supra.) Goniopsis Grapsus. Platynotus. Brachynotus l* Gonoplax. Pinnothcridea; Max. 4 art. 6 basi quintorum inserti. Genus I. Pinnotheres; max. 5. (! v. supra.) art. 2 et 3 noil distincti. Genus II. Ileaapus; max. 5 art. 2 et3 distincti, longitudine acqualcs; ped. octo solum. Fam. II. Majacea; Max. quin- OxyrJijrncha. tarum articulis secundis Macropodicea. Maiacea. Par then opcea. margine interiorc acutis ct superiore lobatis. 13
14 Macropodicea. Maiacea. Par the nop era. a) Max. 5 art. 4 angulo interno tertior. inserti» Genus I. Parthenope; Antenn. extern, art. 1 parte inferiore canthos non claudentes. Subgcn. Cryptopodia *! Oethra (v. supra) Parthenope! Lambrus *! (Pisa v. infra) Eumedon, (Doclea v. infra) Eurynome. Genus II. Maja/ Ant. extern. art. 1 parte infer, can thos claudentes; max> 5 art. 3 latiores quam longi. Subgcn. Othonia Bell. Mithrax p. parte isculpfus Lamk. denticulatusbelh Mithrax! Paramithrax! Maia! Dione Mitthr. triangu* lares; Herbstia Edwardsii Bell. Chorinus! Pellia Bell. Hynia. * Acanthonyx! Dehaanius M'Leay. Genus III. Pisa; Antennre ex tern. art. 1 parte inferiore canthos clau dentes; max. 5 art. 3 icque lati ac longi. Subgen. Pericera 1