Plan för forskarutbildning i statistik vid Umeå universitet 6 juni 2002 Filosofie doktorsexamen 160 poäng Filosofie licentiatexamen 80 poäng Studieplanen för forskarutbildningen i statistik vid Umeå universitet har fastställts av institutionsstyrelsen för Statistiska institutionen 2002 06 06. 1 Syftet med utbildningen Forskarutbildningen i statistik syftar till att ge den studerande en bred teoretisk och metodologisk utbildning och fördjupade kunskaper inom det statistiska ämnesområdet, att bibringa den studerande färdigheter i forskningsmetodik och utredningsmetodik för att möjliggöra självständiga forskningsinsatser och samverkan med andra forskare, t ex inom ramen för tvärvetenskapliga projekt, och att i övrigt förbereda den studerande för uppgifter i samhället där fördjupade statistiska ämneskunskaper är av betydelse, t. ex. kvalificerat utrednings- och planeringsarbete. 1
2 Behörighet För att bli antagen till forskarutbildningen i statistik krävs att sökanden uppfyller villkoren för dels allmän behörighet, dels särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att gå igenom utbildningen. 2.1 Allmän behörighet Allmän behörighet har den som har gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng, eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det föreligger särskilda skäl, får fakultetsnämnden för enskild sökande medge undantag från kravet på allmän behörighet. 2.2 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som inom grundutbildningen har godkänt resultat på kurser om minst 60 poäng i ämnet (C-nivå) samt godkänt resultat om minst 20 poäng i matematik (A-nivå). Studerande som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper kan efter prövning av institutionsstyrelsen förklaras behörig att antas till forskarutbildningen. 3 Antagning och urval 3.1 Antagning Beslut om antagning till forskarutbildning fattas av institutionsstyrelsen för Statistiska institutionen efter beredning i handledargruppen. 2
3.2 Urval Grunden för urval bland behöriga sökande är en bedömning av den studerandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen, samt institutionens möjlighet att ge handledning inom den sökandes forskningsområde. 4 Utbildningen 4.1 Allmänt Utbildningen för filosofie doktorsexamen i statistik kräver normalt studier under fyra läsår. Då förutsätts att den studerande har de förkunskaper som krävs, helt ägnar sig åt studierna samt utnyttjar undervisningen och handledningen effektivt. Studerande antagna till forskarutbildningen har möjlighet att avlägga filosofie licentiatexamen. Den utgör också en etapp i forskarutbildningen och motsvarar heltidsstudier om två läsår. 4.2 Examen För godkänd filosofie doktorsexamen fordras att den studerande dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) godkänd. För filosofie licentiatexamen fordras att den studerande dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd. 4.3 Utbildningens uppläggning Utbildningen för licentiat- och doktorsexamen ges i form av seminarier, kurser och handledning. Eget forskningsarbete redovisas i form av uppsats för 3
licentiatexamen och i form av avhandling för doktorsexamen. Utbildningen för licentiatexamen omfattar 80 poäng och består av en kursdel om 40 poäng och en uppsatsdel om 40 poäng. Utbildningen för doktorsexamen omfattar 160 poäng och består av en kursdel om 70 poäng och en avhandlingsdel om 90 poäng. 4.3.1 Obligatoriska kurser För samtliga studerande är kurserna Sannolikhetsteori, 10 poäng, Statistisk inferensteori, 10 poäng, och obligatoriska i utbildningen för licentiatexamen och för doktorsexamen. 4.3.2 Valfria kurser I samråd med examinator/handledare väljer den studerande valfria kurser med hänsyn till studieinriktning och studieintresse. Några exempel på valfria kurser är: Analys av överlevnadsdata, Asymptotisk teori, Bootstrapping, Datorintensiva metoder, Demografi, Explorativ dataanalys, Försöksplanering, Generaliserade linjära modeller, 4
Icke-parametriska metoder, Livsförloppsanalys, Multivariat analys, Regressionsanalys, Simulering och Monte-Carlo-tekniker, Stickprovsteori, Stokastiska processer, Tidsserieanalys, och Variansanalys. 4.3.3 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen skall den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 40 poäng. Uppsatsen skall vara grundad på självständigt forskningsarbete och vara av god vetenskaplig standard. 4.3.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen skall den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) vars omfattning motsvarar 90 poäng. Avhandlingen skall vara grundad på självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Den kan utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggningsavhandling varvid publicerade vetenskapliga uppsatser förses med inledning och avslutning som binder samman det tema som behandlas. Vetanskapliga avhandlingar som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas. Ämne för licentiatuppsats och doktorsavhandling skall väljas i samråd med handledare. 5
5 Handledare I samband med att en studerande antas till forskarutbildningen, eller snarast därefter, skall en eller flera handledare utses. Om flera handledare utses, skall en av dessa utses till huvudhandledare. Den forskarstuderande har rätt till handledning under sammanlaggt den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 80 poäng (licentiatexamen) eller 160 poäng (doktorsexamen). Handledare skall ge den studerande råd och anvisningar för avhandlingsarbetets planering och genomförande. Individuell studieplan avseende såväl kurssom avhandlingsplan fastställs årligen av handledare och doktorand gemensamt. 6 Kunskapsprov Kurser examineras genom muntligt eller skriftligt prov. Varje kunskapsprov bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget bestäms av en av institutionen särskild utsedd examinator. Doktorsavhandlingen skall försvaras muntligen vid en offentlig disputation i enlighet med bestämmelserna i Högskoleförordningen, 9 kap 13-19. Avhandling bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygsättningen tas hänsyn såväl till innehållet i avhandlingen som till försvaret av avhandlingen. Betyg för avhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Licentiatuppsats skall försvaras vid ett offentligt seminarium. Uppsatsen bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd. Betyg för uppsatsen bestäms av fakultetsopponent och examinator tillsammans. Vid skilda meningar skall ärendet överlämnas till fakultetsnämnden för avgörande. 6