7 och analys Betesmarker NV Björkesåkrasjön, med Sturups flygplats i bakgrunden 7.5.9 Björkesåkra Naturförhållanden Trakten består av Lunds kommuns del av Björkesåkrasjön och angränsande skogs- och hagmarker norr om sjön. Stora delar som tidigare var åker och betesmark har planterats med gran i mitten på 1900-talet. Häradsekonomiska kartan från 1912 visar ett varierat odlingslandskap med lövskogdungar, åkrar och betesmarker. Närmast sjön fanns sidvallsängar som slåttrades. I området fanns tidigare många torp, varav flertalet har försvunnit och idag återstår bara Gissholm, Vasaholm och Uggleberg. Av övriga torp synsbara husgrunder med trädgårdsväxter omkring. Landskapet norr om sjön domineras idag av granplan-teringar med inslag av kärr, lövskogspartier och betesmarker. Det som 1912 var åkermark, norr och söder om Vasaholm, har under de senaste decennierna använts som vall och betesmark, medan området söder om Vasaholm inte har hävdats på flera år. Stormen 1999 fällde en del av granskogen och öppnade åter upp landskapet. Närbelägna Sturups flygplats påverkar genom bullerstörningar och utsläpp av dagvatten till Björkesåkrabäcken. Rikt djurliv med stora viltstammar (främst dovhjort), samt våtmarksfåglar kring sjön. Landskapsekologi Flertalet lövskogsdungar som på 1912 års karta framträder som öar i ett öppet odlingslandskap, finns fortfarande kvar och dessa äldre bokdungar skiljs idag åt av täta granplanteringar vilket försvårar spridningen av olika lövskogsarter. De f.d. betesmarkerna vid Björkesåkrasjöns nordvästra strand utgör en fortsätter av de betade strandängarna väster om sjön, i Svedala kommun, och bildar en länk norrut till betesmarkerna längs Björkesåkraån och upp mot Bramstorp. Friluftsliv Området är idag svårtillgängligt och utnyttjas i mycket liten utsträckning av det rörliga friluftslivet. På grund av den rika djurlivet bör dock besökstrycket inte öka nämnvärt. En kanalisering sker idag från parkeringen vid landsvägen via markvägen ned mot Hjortalöpet, där det finns möjlighet att komma fram till Björkes-åkrasjön. Den för friluftslivet attraktiva betesmarken i sydväst skulle kunna klara ett extensivt friluftsliv om hävden återupptas. Upplevelsekvaliteter är skogskänsla i stora delar, öppna landskap vid sjön och på beteskullarna i sydväst, djurlivet vid sjön och kulturhistorien med torpruinerna. Kulturmiljövärden Ett ganska stort antal gårds- och torpruiner vittnar om tidigare odlingstider. Ofta förekommer fortfarande förvildade trädgårdsväxter, buskar och fruktträd i anslutning till torpgrunderna. I landskapet finns också en hel del hägnadsvallar som är välbevarande. Man kan också påträffa odlingsrösen i skogen. Sydväst om Vasaholm finns flera fornminnen under mark registrerade. Byggnaderna vid gården Vasaholm och torpet Uggleberg håller på att förfalla. Husen vid Giss- 390
7.5 Backlandskapet Skånska rekognosceringskartan 1812-20. Häradsekonomiska kartan 1912. holm är vidmakthållna och av kulturhistoriskt intresse. Huset vid Vasaholm är uppfört i mitten av 1900- talet medan gården är från 1800-talet. Torpruiner finns vid Hjortalöpet, Hjortealöpehus, Sjöbo, Stenkilstorp och Gyarp. Fortsatt och utökad betesdrift i hagmarkerna. Bevarande av äldre lövskogsbestånd. Stängsling och återupptagen beteshävd på strandmarkerna nordväst om Björkesåkrasjön.Ett fågeltorn vid sjön skulle underlätta för fågelskådning samtidigt som friluftslivet kanaliserades till en punkt. Englesson, N. 1981. Häckebergaområdet vegetationsinventering och förslag till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsnämnden i Lund. Trakten Björkesåkra med beskrivna delområden. 391
7 och analys (7.5.9) 1 Björkesåkrasjön (1) Area: 44 ha, strandskydd Naturtyp: Näringsrik slättsjö Motiv: Z, B Betesmark norr om Vasaholm Brant sydslyttning med utsikt över Björkesåkrasjöns omfattande vassar Björkesåkrasjön är en grund slättsjö där djupet sällan överstiger en meter. Fågellivet är rikt, speciellt under sträcket och vintertid, med många rastande änder och gäss. Bland häckfåglarna kan nämnas vattenrall, brun kärrhök, grågås, knölsvan och skäggdopping. Vissa år hörs rördrom och tidigare har även svarttärnan häckat. Under flyttningen rastar bl.a. många sothöns, gräsänder, brunänder, vigg, krickor och grågäss. Havsörnar uppehåller sig numera vid sjön under en stor del av året. Viktig rast- och häckningslokal för fågellivet. Vattenkvaliteten får inte påverkas negativt och störning från båttrafik bör minimeras. Kanaliserade besök kan ske om ett fågeltorn byggs nedanför Hjortalöpet, där det finns en liten parkering vid landsvägen. Viss naturvårdsröjning i strandskogen bör ske för att gynna hagmarksträd och buskar. Strandområdena närmast utloppet i Björkesåkraån kan röjas från vass och stängslas så att de betade strandängarna återskapas. Karlsson, J., Lindgren, A. & Rudebeck, G. 1976. Drastiska förändringar i vegetation och fågelfauna i Krankesjön och Björkesåkrasjön 1973-1976. Anser 15:165-184. Utsikt över Björkesåkrasjön 392
7.5 Backlandskapet (7.5.9) 2 Bokdungar S Gissholm (2) Area: 7 ha Naturtyp: Bokskog och alskog (7.5.9) 3 Bokdunge Ö Gissholm (2) Area: 0,6 ha Naturtyp: Bokskog, K, N Söder om Gissholm, på de gamla strandvallarna mot Björkesåkrasjön, växer bokskog med lång kontinuitet. Flera bokar är flerstammiga och vidkroniga och vittnar om en tidigare, mer öppen växtmiljö. I väster finns en större alskog med inslag av bl a björk. Skogsbiotoper med stor betydelse för den biologiska mångfalden. Angränsande f.d. betesmarker bör hävdas för att behålla de fina brynen och motverka skuggning på sydsidan. Länsstyrelsen i Malmöhus län. 1987. Riktlinjer för skötseln av Häckeberga naturvårdsområde. Betesmark söder om Vasaholm I östra delen av området ligger en kulle med bokskog i kanten av granplanteringarna. Beståndet består av gammal bok med vidkroniga och ofta flerstammiga träd, samt en hel del död ved i form av lågor, högstubbar och döda grenar. I norra delen finns Skånes grövsta kända bok med 6,43 m i omkrets. Trädet har kandelaberform med en väldig och vid krona. Stammen är delvis murken men trädet är f.ö. förhållandevis friskt. Söder om beståndet finns en liten damm. Några hundra meter söderut finns ytterligare två mindre bokdungar med gamla träd. Skogsbiotop med stor potential för rödlistade arter. Förutom viss naturvårdsgallring bör områdena lämnas utan ingrepp. Andelen grova träd och död ved kommer att öka med tiden. Skapa kontakt mellan de gamla bokbestånden och öka solintrålningen genom att göra öppna spridningskorridorer och buffertzoner genom granskogen. Skånes grövsta bok 393
7 och analys (7.5.9) 4 Bokdunge V Gyarp (3) Area: 0,4 ha Naturtyp: Bokdunge (7.5.9) 5 Bokdunge SV Gyarp (3) Area: 0,2 ha Naturtyp: Bokskog En mindre bokdunge som ligger strax väster om grundresterna efter gården Gyarp. Dungen ligger på en markant, långsträckt kulle. I södra kanten finns flera äldre ekar och en del lågor. Jordförhållandena är magra med hedvegetation. Dungen omges av granplanteringar. Skogsbiotop med stor potential för rödlistade arter. Viktigast är att skapa kontakt mellan bestånden och öka solintrålningen genom att göra öppna spridningskorridorer och buffertzoner genom granskogen. Gammal bok i odlingsröse På gränsen till Svedala kommun, sydväst om Gyarps tomtplats, finns en liten bokdunge med inslag av björk. Området omges av granskog med öppet odlingslandskap på södra sidan. Här finns flera äldre träd, lågor och en del död ved i högstubbar. Ca 100 meter åt nordost finns ytterligare en gammal bokdunge (5.9.8). Skogsbiotop med stor potential för rödlistade arter. Viktigast är att skapa kontakt mellan bestånden och öka solintrålningen genom att göra öppna spridningskorridorer och buffertzoner genom granskogen. Gammal klibbal med början till sockelbildning 394
7.5 Backlandskapet (7.5.9) 6 Betesmark S Vasaholm (3) Area: 17 ha Naturtyp: Betesmark, K, F, L (7.5.9) 7 Bokskog N Vasaholm (3) Area: 11 ha Naturtyp: Bokskog Ett öppet beteslandskap med både naturbeten och kulturbetesmarker på f.d. åkermark. Området har dock inte hävdats sedan mitten av 1990-talet och stängsel saknas. Trots ohävden finns en relativt intressant flora på de kvarvarande naturbetesresterna. Markerna är relativt näringsfattiga med gråfibbla, blåklocka och buskstjärnblomma som typiska arter. Längst upp i nordväst finns en sluttning som med sin tuvighet tyder på lång beteskontinuitet. I den centrala delen finns ett skogsdungar som tidigare betats. Skogen domineras av al och är utpekad som naturvärdesobjekt av Skogsvårdsstyrelsen. I söder ligger grundresterna av torpet Sjöbo med några fruktträd och prydnadsbuskar bevarade. På de sandiga kullarna i väster finns flera fornlämningar under mark och från kullarna i sydväst finns en vid utsikt över Björkeåkrasjön och landskapet i väster. Varierade marker med både biologiska och kulturhistoriska värden. Området är attraktivt för friluftslivet men hyser samtidigt rika viltstammar som är känsliga för störningar. Återupptagen beteshävd. Stängsling och återupptagen beteshävd. Strandzonen mot sjön som idag är igenväxt med bladvass kan restaureras genom vasslåtter och markberedning med efterföljande bete. Genomgångar i hägnen underlättar för friluftslivet. Länsstyrelsen i Malmöhus län. 1987. Riktlinjer för skötseln av Häckeberga naturvårdsområde. Området består av tre olika bokskogsbestånd. Väster om Vasaholm ligger en högstammig, 100-120 årig bokskog. Fältskiktet är frodigt med bredbladiga gräs, gulplister m.m. I sydvästra hörnet skär en liten bäckravin genom sluttningen ned mot Björkesåkraån. I nordost finns äldre bokskog som markberetts för föryngring. Området är kuperat och höjer sig i öster i en åsbildning. Fältskiktet är relativt magert med gräs som dominerar. Intill vägen söder om Vasaholm finns ett bokparti med äldre bokar som är nyckelbiotop enligt Skogsvårdsstyrelsen. Området utgörs av en sluttning med relativt stor nivåskillnad och många av träden är krokiga och flerstammiga. Äldre bokskog med botaniska och zoologiska värden. Spara äldre träd i den nya generationen som s.k. evighetsträd. Länsstyrelsen i Malmöhus län. 1987. Riktlinjer för skötseln av Häckeberga naturvårdsområde. Bokskog norr om Vasaholm 395
7 och analys 396