Odlings- och skogslandskap i Södra Årbyområdet

ADOXA Naturvård org.nr.590419 1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se, Janne Elmhag, biolog. Telefon: 0708-80 45 82, Pg 456 10 12-8 www.adoxanatur.se Odlings- och skogslandskap i Södra Årbyområdet Mariefred - Strängnäs kommun Naturvärdesinventering 2015 Inklusive inventering av fladdermöss 1

Titelbladets fotografier: Vy söderut från punkt 34 på kartan, inventeringsområdets dominerande markslag åker och skog. Värdefull natur- och kulturmiljö stenrikt odlingsröse, en och blommande nypon i område 10. Lundbock en mindre vanlig skalbagge (långhorning) funnen i område 3e. Sammanfattning En naturvärdesinventering som inkluderar inventering av fladdermöss har genomförts i området Södra Årby i Mariefred i Strängnäs kommun för att komplettera kommunens informationsunderlag i en pågående detaljplaneprocess. Högt naturvärde konstaterades i tre delområden. Påtagligt naturvärde gavs samtliga åkerholmar och ett hygge i väster bedömdes hysa visst naturvärde. Områdets dominerande arealer utgörs av monokulturerna skogsplantage och åker vilka tillskrevs lågt naturvärde. Sex fladdermusarter noterades och det är inte otroligt att de rör sig mellan inventeringsområdet och det närliggande Natura 2000- området Hjorthagen. Inga läderbaggar hittades. Inte heller fanns några lämpliga läderbaggsmiljöer. Skyddsvärda träd liksom ett stort antal småbiotoper som omfattas av det generella biotopskyddet markerades på karta. Inledning/bakgrund På uppdrag av Strängnäs kommun, LarsGöran Sandström, har Adoxa Naturvård, Janne Elmhag i samarbete med fladdermusinventerare Eva Rihm under våren och sommaren 2015 genomfört en inventering av naturvärden inklusive en inventering av fladdermöss i området Södra Årby i Mariefred, i Strängnäs kommun. Avsikten har varit att värdera områdets naturvärden för att komplettera kommunens underlag i en naturvårdsinriktad detaljplaneprocess och inför en eventuell exploatering. I inventeringsområdets närhet förekommer områden med mycket höga naturvärden Hammaren och Natura 2000-området Gripsholms hjorthage. I dessa uppträder en lång rad sällsynta, skyddsvärda och i många fall rödlistade organismer. De flesta är knutna till eklandskapet med grova, håliga och solexponerade ekar. För att på lång sikt försäkra sig om de skyddsvärda organismernas fortlevnad initierade Strängnäs kommun denna naturvärdesbedömning med frågeställningarna: Finns de skyddsvärda organismerna fladdermöss och läderbagge i Södra Årby? Vilken roll kan Södra Årby spela som spridningskorridor och födosökslokal? Fältarbetet genomfördes 2015-04-27 2015-08-10. Metodik Naturvärdesinventeringen inleddes med en genomgång av befintligt material i huvudsak databaser som artportalen, trädportalen, nyckelbiotopsinventeringen mm. Nya och historiska kartor studerades och en preliminär naturtypsindelning gjordes med hjälp av flygoch satellitbilder. Naturtypsindelningen jämfördes med den befintliga indelningen som gjordes 2008. Inventeringsområdet besöktes i fält och den preliminära naturtypsindelningen justerades efter verkligheten. GPS-spår användes för att underlätta det efterkommande kartarbetet. Viktiga strukturer och substrat noterades, exempelvis vattensamlingar, jätteträd, lodytor, block, torrträd, lågor mm. En artinventering genomfördes med fokus på signalarter och rödlistade arter eftersom dessa särskilt tydligt berättar något viktigt om den miljö de lever i. 2

Fladdermusinventeringen genomfördes under tre nätter om vardera ca 4 timmar mellan 22:00 och 02:00. Både manuell detektorinventering och automatisk registrering av fladdermusljud tillämpades. Kantzoner mellan skog och åker respektive skog och annan öppen mark, äldre skog och lövträdsmiljöer prioriterades under inventeringen. Ljudfiler från svårbestämda arter granskades av extern expertis. Beskrivningar och naturtypsindelning bygger i stor utsträckning på Naturinventering Läggesta-Södra Årby Wijkmark J, White arkitekter, 2008. Naturvärdesbedömningen har biologisk mångfald i fokus och utgår från Svensk standard SS 1999 000, 2014 som innefattar bedömningar i fem klasser med både artförekomst och biotopegenskaper som grund: 1. Högsta naturvärde området bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald på nationell eller internationell nivå. 2. Högt naturvärde området bedöms ha särskild betydelse för biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. 3. Påtagligt naturvärde Kvaliteten motsvarar ungefär skogsstyrelsens objekt med naturvärde eller länsstyrelsens restaurerbar fodermark 4. Visst naturvärde Trots stor mänsklig påverkan finns strukturer eller arter av positiv betydelse för biologisk mångfald. 5. Lågt naturvärde Hyggen, trädplantager, åkrar, igenväxande åkermark mm. Brister Något eller några få rösen kan vara dubbelnoterade. Generellt sett är troligen för få rösen noterade eftersom flera sannolikt gömmer sig i täta slånsnår eller under annan vegetation. Beskrivning av inventeringsområdet med delområden Se bilaga 2 Fladdermöss Sex fladdermusarter noterades med säkerhet under inventeringen - samtliga under födosök eller förflyttning. Inga kolonier upptäcktes. Tre av fyra arter som tidigare hittats i det närbelägna området Hjorthagen noterades även här i Södra Årbyområdet. Till detta gjordes tre ytterligare fynd gråskimlig fladdermus och den rödlistade arten sydfladdermus noterades i allén öster om inventeringsområdet, nr 6 på kartan i bilaga 3, beläget mellan inventeringsområdet och den välkända ekhagen och fladdermuslokalen Hjorthagen. Gråskimlig fladdermus noterades även i delområde 22 inom det egentliga inventeringsområdet och på flera platser mellan Hjorthagen och inventeringsområdet. Den tredje nya registreringen är antingen taiga- eller mustaschfladdermus. Dessa arter är mycket svåra att särskilja om de inte fångas in. Närvaro av obestämda arter från släktet myotis konstaterades i delområde 1-2 och delområde 22 (se kartan i bilaga 1). Läderbagge 3

I inventeringsuppdraget ingick även att söka efter läderbagge. Läderbagge är en sällan sedd skalbagge som är starkt knuten till gamla grova lövträd i solexponerad miljö. Skalbaggens larv utvecklas under tre-fyra år i den mulm som bildas i mycket gamla träd och som består av gnagmjöl, svamphyfer, spillning från fåglar, småkryp och fladdermöss mm. I Sörmland har den huvudsakligen hittats i grov ek. Läderbaggen är rödlistad i nästan alla länder i Europa och är klassad som sårbar enligt IUCNs globala rödlista. Arten har fått högsta prioritet enligt EUs habitatdirektiv och skall därför skyddas. Arten listas också i Bernkonventionen. År 2000 tog Naturvårdsverket fram ett nationellt åtgärdsprogram för läderbagge. Sedan dess är Läderbaggen nationellt fridlyst och föremål för ett omfattande skyddsarbete genom projektet Bevarandet av läderbaggen och dess habitat i Sverige. Naturvårdens fokus på läderbagge de senaste ca 15 åren har gjort den till en symbolart för de öppna ekmiljöerna - finns läderbagge i ett område är det sannolikt att andra sällsynta skalbaggar och andra organismer med likartade krav på sin livsmiljö också kan hittas på platsen. Läderbagge finns i de närbelägna lokalerna Hjorthagen och Hammaren. Skälen är alltså många till att läderbaggen eftersöktes även i området i Södra Årby. I inventeringsområdet hittades inga lämpliga värdträd för läderbagge. Verkliga trädjättar (ek, ask, lind m fl lövträdsarter) med en omkrets över 4-5 meter i solexponerat läge och med stor mulmbildning som läderbaggen föredrar saknas i området. Endast tre träd med mulm påträffades en dubbelask och en lönn i område 3e och en ek i område 18, samtliga i skuggat läge och med ganska lite mulm. Varken skalbaggar, spillning, larver eller skaldelar från läderbagge hittades i mulmen som även i övrigt var fri från intressanta fynd. Rödlistade kärlväxter Endast en av de rödlistade arter som enligt inventeringsuppdraget särskilt skulle eftersökas återfanns ask (VU) som växer talrikt i ädellövskogen i delområde 3e. Både friska träd och träd angripna av askskottsjuka noterades. Generellt skyddade biotoper Biotopskyddsområde är en skyddsform som används för små mark- och vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt för variationen i landskapet. Det finns två olika former av biotopskyddsområde. Det ena innebär ett generellt skydd för vissa biotoper. Det andra innebär att skydd för en biotop beslutas i varje enskilt fall. Den första formen av biotopskyddsområde utgörs av vissa lätt identifierbara små biotoper som är skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Dessa biotoper finns i de flesta fall i jordbrukslandskapet och har minskat starkt till följd av rationaliserad markanvändning. De kvarvarande biotoperna utgör värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter i ett i övrigt påverkat landskap. Följande småbiotoper omfattas av generellt biotopskydd i Södra Årbyområdet: Odlingsröse i jordbruksmark Åkerholmar Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Öppna diken 4

Exempel på åtgärder som kan skada dessa småbiotoper är: Schaktning, utfyllnad och grävning, stentäkt, kulvertering av öppna diken, deponering av jordmassor, gödsel eller skräp. Vid eventuell exploatering av området då många småbiotoper riskerar att förstöras måste dispens från biotopskyddet begäras hos Länsstyrelsen. På kartan i bilaga 1 är odlingsrösen, öppna diken och en källa markerad. Källan är ett område med ytligt grundvatten som i Whites inventering från 2008 angavs som källa men som i 2015 års inventering inte är tillräckligt vattenförande för att kallas källa. Beträffande områdets alla åkerholmar är de inte särskilt markerade på kartan i bilaga 1 men samtliga små åkerholmar med en areal < 0,5 ha omfattas av det generella biotopskyddet. De lite större åkerholmarna nr 10-12 a-d, nr 13 och nr 20 omfattas inte av det generella biotopskyddet (men hyser likvärdiga naturvärden). Det finns många odlingsrösen i området och de som hittades under inventeringen är markerade på kartan i bilaga 1. Sannolikt finns ytterligare ett antal odlingsrösen dolda under tät buskvegetation främst slån. Värdefulla brynzoner Brynzoner är värdefulla ur ett naturvårdsperspektiv genom att här överlappar den slutna skogens ekosystem den öppna markens och en särskilt artrik zon uppstår. Inte minst utnyttjas brynzonerna av olika slags vilt. Småvilt kan söka skydd i slån- och nyponbuskage och det större viltet ses ofta beta i brynzoner. Genom betet gynnas också en speciell flora som tillsammans med bärande buskar och träd ger goda förutsättningar för ett rikt insektsliv. Brynzoner är även hemvist för många småfåglar t ex törnskata som noterades under inventeringen. På nätterna är det ofta i brynzonerna som fladdermössen söker föda och där den största fladdermusaktiviteten följaktligen noteras. De värdefulla brynzonerna är markerade med svagt/transparent grönt på kartorna i bilaga 1. Dessutom bör områdets samtliga åkerholmar betraktas som värdefulla brynzoner även de lite större åkerholmar som inte omfattas av det generella biotopskyddet. Värdefulla träd Många värdefulla träd noterades under inventeringen. De flesta är markerade på kartan i bilaga 1. Undantagna är vissa träd i delområde 3e, 8 och 18 där delområdenas naturvärde är särskilt tydligt knutet till en stor förekomst av värdefulla träd. Med värdefulla träd avses här olika typer av träd som är särskilt gamla eller grova eller som är angripna av exempelvis tallticka. Hålträd markerades också liksom träd med ett solitärt eller karakteristiskt växtsätt. Området hyser inga trädjättar de grövsta träden har en omkrets mellan 2 och 3 meter vilket är mycket för en tall och en asp men förhållandevis lite för en ek. Slutsatser/diskussion Inventeringsområdets roll för läderbaggsbeståndet i de närliggande områdena Hjorthagen och Hammaren är i dagsläget obefintligt på grund av avsaknaden av lämpliga miljöer men också på grund av det mellanliggande områdets dominans av öppen mark utan skyddande och läskapande träd- och buskvegetation. Avståndet till Hjorthagen är ca 1 km och till Hammaren ca 2,5 km. Läderbaggen anses inte på egen hand kunna flytta så långa sträckor - 200 meter anges ibland som maximalt flyttavstånd. Till det kommer den tämligen hårt 5

trafikerade Stallarholmsvägen, länsväg 978, som ytterligare en försvårande omständighet. Den utgör en svårforcerad barriär för flera organismer vars spridningsmöjligheter från den ena sidan av vägen till den andra därför begränsas kraftigt. Det är troligt att även läderbagge, som ju är en dålig och ovillig flygare, också hindras av vägen. Trots detta är det viktigt att tänka på att Södra Årbyområdet har möjligheter att utveckla mycket höga naturvärden på sikt när t ex områdets ädellövträd har vuxit sig stora och utvecklat håligheter med mulm och när de har fått döda och döende grenar och stampartier. Omkring 200 rödlistade skalbaggsarter lever eller utvecklas i gamla ihåliga ekar. Sammantaget är över 1000 olika organismer beroende av ek som livsmiljö och trädens betydelse ökar med åldern. Skalbaggar och andra organismer som lever på gamla ekar tillhör den mest hotade gruppen av djur i Sverige och även i övriga Europa. Bland de viktigaste åtgärderna för att bevara eklevande organismer är att fylla luckor i ekbeståndets kontinuitet. Gamla grova ekar har vi ovanligt gott om i Sörmland liksom ung ek men medelålders träd som inom en snar framtid ska ersätta dagens jätteekar är det ont om. Bevarandet och skötsel av medelålders ekar i Södra Årbyområdet skulle kunna bidra till att minska den obalansen. Frihuggning det vill säga att konkurrerande vegetation kring ekarna tas bort är ett bra sätt att värna och öka trädens naturvärde. Vid en eventuell exploatering kan följaktligen sparandet och vårdandet av medelålders ekar ge en stor naturvårdsnytta på sikt. Södra Årbyområdet kan då erbjuda lämpliga livsmiljöer för flera av de skyddsvärda och ekbundna eller ekgynnade organismerna i de närbelägna lokalerna Hjorthagen och Hammaren. Genom att i planeringen för en eventuell exploatering även ta hänsyn till övriga träd som inventeringen lyfter fram i bilaga 1, i synnerhet grov tall, kan ytterligare naturvärden räddas och genom frihuggning för ökad solexponering till och med förstärkas i vissa fall. De rödlistade kärlväxter som är noterade i artportalen och som särskilt eftersöktes eftersom de teoretiskt skulle kunna ha hittats inom inventeringsområdets gränser återfanns inte ask (VU) i delområde 3e undantaget. Noteringarna av samtliga dessa arter härrör från inventeringen av Sörmlands flora med angivet inventeringsdatum 1980-1999. Dessa fynd är koordinatsatta med en mycket stor felmarginal +/-2,5 km eftersom man då jobbade med kvadranter av ekonomiska kartblad i skala 1:10 000 och storleken 5 x 5 km. Att naturvärdesinventeringen 2015 inte ledde till fynd av dessa arter beror alltså sannolikt på att de inte växer i området och kanske inte heller gjorde det vid tiden för inventeringen av Sörmlands flora. Sex fladdermusarter noterades under inventeringen och flygaktiviteten var relativt hög trots att förhållandena inte var helt optimala beträffande temperatur och insektstillgång. Fladdermusfaunan är viktig eftersom denna däggdjursgrupp utgör en betydelsefull del av den biodiversitet i landskapet som kräver fortlöpande hänsyn och skyddsåtgärder. Sverige har genom lagstiftning, internationella konventioner och överenskommelser åtagit sig att genomföra uppföljning och skydd av fladdermusfaunan. Övervakning av fladdermöss behövs också för att följa upp några av miljömålen, i synnerhet "Ett rikt växt- och djurliv". 6

Alla fladdermusarter i Sverige är fridlysta och det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att döda, störa eller avhysa dem från sina tillhåll. EU:s Habitatdirektiv har i sin bilaga 2 listat de arter som kräver strikt skydd och skyldighet att skapa särskilda bevarandeområden. Fyra av dessa arter finns i Sverige, nämligen större musöra, dammfladdermus, Bechsteins fladdermus och barbastell. Dessa arter har inte påträffats i inventeringsområdet och inte heller i det närliggande Natura 2000-området Hjorthagen. I direktivets bilaga 4 anges arter som kräver strikt skydd, dvs. samtliga fladdermusarter i Sverige. Artskyddsförordningen (4 ) fastställer den svenska tillämpningen av Habitatdirektivet. Europeiska fladdermusöverenskommelsen EUROBATS (under Bonnkonventionen) ställer också liknande krav som Sverige förbundit sig att följa som även utsträcker skyddet till fladdermössens boplatser och viktigaste jaktbiotoper. Den svenska tillämpningen av EUROBATS har fastställts av Naturvårdsverket i ett Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Skydd av fladdermöss finns i Bernkonventionen (Konventionen om skydd av europeiska vilda växter och djur och dess naturliga miljö). Fladdermöss är i vissa fall skyddade enligt jaktlagstiftningen, (Jaktlagen 3). Om fler rättsliga styrmedel, kan man läsa i Naturvårdsverkets Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Av ovanstående punkter framgår att det finns många skäl att ta stor hänsyn till fladdermusfaunan och den miljö de lever i. Sverige har dessutom ett ansvar att upprätthålla gynnsam bevarandestatus i det intilliggande Natura 2000-området Hjorthagen varför det är av intresse att veta om fladdermössen rör sig mellan inventeringsområdet och Hjorthagen. Om så är fallet kan en störning i inventeringsområdet även innebära en störning av fladdermuspopulationen i Natura 2000-området. Enligt bevarandeplanen för Hjorthagen upprätthålls gynnsam bevarandestatus om fyra arter fladdermöss förekommer i området. Fyra arter noterades i Hjorthagen vid en inventering 1999. Sannolikt skulle fler fladdermusarter upptäckas i Hjorthagen vid en inventering med moderna metoder kanske samma arter som konstaterats i föreliggande inventering. Det går inte att säkert fastslå att fladdermöss i Natura 2000-området utnyttjar inventeringsområdet Södra Årby för födosök men några saker talar för att de gör det: De har kapaciteten och hindras i mindre grad än t ex läderbaggen av avståndet och de öppna fälten. Stor brunfladdermus t ex kan flyga flera mil från kolonin varje natt. Inga kolonier upptäcktes i inventeringsområdet. Kolonierna finns följaktligen någon annan stans möjligen, kanske sannolikt, i Hjorthagen. Fladdermusaktivitet noterades på flera platser mellan inventeringsområdet och Hjorthagen. 7

Bilagor: 1 Kartor naturvärdesbedömning, värdeelement, odlingsrösen mm 2 Beskrivningar av delområden 3 Fladdermusinventering 4 Artförteckning 5 Artfakta - sydfladdermus Referenser Den nya nordiska floran, Mossberg, Stenberg, Wahlström & Widstrand, 2003 Sörmlands flora, Rydberg, Wanntorp, Botaniska sällskapet i Stockholm, 2001. 2009-08-18. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Nitare m fl, Skogsstyrelsens förlag, 2000. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html (Lantmäteriets historiska kartor), Häradskartan ca 1900, Ekonomiska kartan ca 1950. Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen. År 1997. Gärdenfors, U. ed. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Rödlistade arter i Sverige, 2015. Svensk standard SS 199000:2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Swedish Standards Institute 2014. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Bevarandeplan för Natura 2000-område Gripsholm (SE0220085) Strängnäs kommun, Södermanlands län, 2007. Johan Gertz, Fladdermusinventering i Södermanlands län, norra delen, juli-augusti, Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1999 http://www.naturvardsverket.se www.artportalen.se http://www.google.com/earth http://www.fladdermus.net Sköldinge 2015-09-30 Adoxa Naturvård Janne Elmhag 0708-804582 janne.elmhag@adoxanatur.se www.adoxanatur.se 8