Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson



Relevanta dokument
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Internet - Introduktion. Maria Kihl

Datasäkerhet och integritet

Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl

Brygga HUB. Brygga. Switch

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson

Grundläggande datavetenskap, 4p

Datakommunika,on på Internet

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Binära och hexadecimala talsystemen:

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson

EITF45 Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Datakommunika,on på Internet

Michael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas

Christer Scheja TAC AB

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Stora datanät. Maria Kihl

IT för personligt arbete F2

Isolda Purchase - EDI

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

TCP/IP och Internetadressering

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internetprotokollen. Maria Kihl

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Vässa kraven och förbättra samarbetet med hjälp av Behaviour Driven Development Anna Fallqvist Eriksson

Plats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

ETSF05 Repetition av KomSys

802.11b Wireless router w. 4 port switch. StarTech ID: BR411BWDC

Lösenordsportalen Hosted by UNIT4 For instructions in English, see further down in this document

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Webbregistrering pa kurs och termin

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Datakommunikation I 5p

Webbreg öppen: 26/ /

Switch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Historien om nätet, Informationsålderns fundament!

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit.

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Övningar - Datorkommunikation

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Problem som kan uppkomma vid registrering av ansökan

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Nätverksteknik B - Redundans på lager 2

Transkript:

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1

Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet? Jämför egen nätid med destinationens: Om samma: ARP request efter destinationens MAC-adress Om olika: ARP request efter default gateways MAC-adress 4 Domain Name System (DNS) Hierarkiskt namnsystem som består av ett antal nivåer. Internet delas in i ett antal domäner och varje domän får sin egen kod. Överst finns geografiska och organisatoriska domäner. Varje domän delas sedan in i underdomäner. 5 Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 6 2

Sändarsidan applikation transport AH S TH S AH S data AHS nät NH S TH S data länk NH S LH S TH S data AH S fysisk länk 11010101100011100011... 7 Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning Tree används i många applikationer och protokoll 8 Spanning Tree Protocol, Varför? En brygga använder flooding för utsändning av alla broadcast-ramar multicast-ramar alla ramar vars destinationsport är okänd Inga loopar får förekomma i ett bryggat nät Redundans/backup-länkar medför loopar 9 3

Spanning Tree Protocol, exempel(1) brygga brygga 10 Spanning Tree Protocol, exempel(2) brygga brygga 11 STP: Algoryhme I think that I shall never see A graph more lovely than a tree A tree whose crucial property Is loop-free connectivity A tree which must be sure to span So packets can reach every LAN First the Root must be selected By its ID it is elected Least cost paths from Root are traced. In the tree these paths are placed A mesh is made by folks like me Then bridges find a spanning tree. 12 4

Spanning Tree Protocol (1) 13 Spanning Tree Protocol (2) 14 Finns Internet? 15 5

Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla nät använder protokollsviten TCP/IP. Det finns allt från små lokala nät till stora så kallade Internet Service Providers (ISP). 16 Vad har näten gemensamt? Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla använder samma nätprotokoll, Internet Protocol (IP)! Däremot behöver näten inte använda samma länkprotokoll, vilket gör att en mängd olika slags nät kan kopplas samman. 17 Internets struktur Kunder ISP IX, lokal knutpunkt 18 6

Trafikutbyte, två och två 19 Trafikutbyte, knutpunkt 20 Knutpunkter Finns på olika nivåer Lokal Regional Nationell Global 4 stycken nationella i Sverige 21 7

Världens största distribuerade system? Global internet routing DNS 22 Lokala nät (repetition) Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en länk som flera datorer är kopplade till. På ett LAN använder alla samma länkprotokoll för att kunna kommunicera med varandra lokalt. Mellan LAN måste man ha ett nätprotokoll 23 Virtuella lokala nät (repetition) Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 24 8

Ett nät på OSI-nivå 1 A B D A C D I II switch router III B C A B IV C LAN 25 Samma nät med VLAN-teknik på OSI-nivå 2... I II III I III IV A A A B B B II III IV I II C C C D D 26 Och på OSI-nivå 3... router A B C D 27 9

Hemmanätet ISP FW + NAT (server,wlan) Switch Bredbandsdelare Brandvägg Router 28 Litet företagsnät ISP Router on a stick Hosting (DMZ) FW + NAT Switch med VLAN Servers Clients WLAN 29 GigaLUNET 30 10

GigaLUNET 10 Gbps i stamnätet and centrala distributionsnätet 1 10 Gbps in utlokaliserade distributions- and accessnäten Single Mode fiber EAPS i L2 (Distribution) Mycket snabb omkoppling vid fel; <50ms Equal Path Cost i L3 (Stamnät) Minst två parallella vägar över allt medför dubbel kapacitet Aktiv utrustning från Extreme Networks 31 Ny teknik Ethernet med mycket hög kapacitet (1-10 Gbps) Billigare nätadaptrar för långa distanser Våglängdsmultiplexering över optisk fiber våglängder, WDM L3-L4 switchar Centralt placerad routing Tillbaka till framtiden 32 11

OptoSUNET 34 OptoSUNET 2 * 1 eller 10 Gbps till campusnäten Hybrid-nätverk Vanligt IP/Internet Våglängder / Färger /DWDM < 40 Gbps/colour) Fiber TDC Song Aktiv utrustning Ägd av SUNET Optisk utrustning från Cienna Routrar från Juniper 35 OptoSUNET 36 12

NORDUnet 37 GLIF (Global Lambda Integrated Facility) 38 Virtuella nätverk Logiska overlay-nätverk Byggs med tekniker som VPN, MPLS tunnels Host-to-Host Network-to-Network Kombination 39 13

Historia: Internet 1961-69 Forskning packet switching 1969 ARPANET sätts i drift 1971 Email uppfinns 1974 Cerf & Kahn publicera spec för TCP/IP 1978 TCP/IP delas upp i TCP och IP. UDP tillkommer. 1983 Hela ARPANET byter till IP/TCP/UDP 1/1 09.00. 1984 ARPANET delas. MILNET tillkommer. Sammankopplas med router. DNS tas i drift. 1986 NFSNET blir ryggradsnät i USA. 1987 Första INTEROP. 1990 ARPANET upphör. 1991 Berners-Lee skapar WWW. 1993 Webläsaren Mosaic erövrar världen 1995 NFSNET återgår till rent forskningsnät. Tillräckligt med kommersiella ryggradsnät. 1996 Internet2 grundas. 40 Historia: LUNET och SUNET 1956 SMIL tas i drift 1970 SMIL ersätts med Univac 1981-82 Sverigetäckande nät för terminaler byggs, kallas SUNET. 1982 Terminalväxelnät börjar byggas i Lund, LUNET. 1982-83 Lokala termvxnät ansluts till SUNET. Nu nät för termvxnät. 1984 LDC och Ehuset bygger varsitt Ethernet. 1985 Optofiber förbinder de två ethernet:en. lth.se och lu.se registreras. 1986 SUNET byggs om till DECnet. 1988 Ryggradsnät (ethernet + optofiber) börjar byggas i Lund. SUNET kör IP. Lund ansluts till Internet. 1991-92 SUNET uppgraderas. 1992-94 Lunds termvxnät läggs ner. 1994 SUNET uppgraderas. 1997 Uppgradering av LUNET påbörjas. 1998 SUNET-155 tas i drift. 2002 Giga-SUNET tas i drift 2006 GigaLUNET och OptoSUNET tas i drift 41 ARPAnet was developed in 1968 Robert Taylor at ARPA (later DARPA) had three terminals for connecting with different sites: For each of these three terminals, I had three different sets of user commands. So if I was talking online with someone at S.D.C. and I wanted to talk to someone I knew at Berkeley or M.I.T. about this, I had to get up from the S.D.C. terminal, go over and log into the other terminal and get in touch with them. I said, oh, man, it's obvious what to do: If you have these three terminals, there ought to be one terminal that goes anywhere you want to go where you have interactive computing. That idea is the ARPAnet. Source: http://partners.nytimes.com 42 14

ARPAnet Four Interactive Message Processors (IMP) at four universities connected with leased lines of 50 kbps. The IMPs could store and forward messages. The picture shows Leonard Kleinrock with the first IMP at UCLA. Source: http://www.lk.cs.ucla.edu 43 ARPAnet evolution 44 Telnet Telnet was invented in 1969, and provided access to a remote terminal. Terminal driver TELNET, klient TELNET, server Pseudoterminal driver Local computer Network Applications 45 15

Email Ray Tomlinson sent the first email in 1971 between two computers in the same room. To separate a specific user on a host computer, he used the @ sign, which was unused on the keyboard. 46 Email Today, email basically works the same way: Source: http://www.tekguard.com 47 File Transfer Protocol (FTP) Another original application was FTP, which was devloped in 1971, and that enabled file transfer between two host computers. Source: http://opcenter.cites.uiuc.edu 48 16

Internet protocol In 1973, Robert E. Kahn and Vincent Cerf at DARPA developed the ideas of an internetwork protocol that made it possible for hosts on different networks to communicate with each other. The ideas were defined as the Transmission Control Protocol (TCP) protocol in 1974, where the term Internet was introduced. Later, some parts of the TCP protocol were moved to the Internet protocol (IP), creating the TCP/IP protocol suite. 49 Basic idea of Kahn and Cerf s internetworking Host identification (Addresses) Forwarding of messages between networks (routing) End-to-end reliability (error and flow control) 50 Internet was born The Internet protocol suite was formalized in 1982. Jan 1 1983, all networks connected to the Internet had to use the TCP/IP protocol suite. 51 17

1991: World Wide Web (WWW) 1984-1990: Tim Berners-Lee and his group at CERN worked on the ideas of information presentation and sharing. 1990: HyperText Transfer Protocol (HTTP), HyperText Markup Language (HTML), a web browser, and server software were presented at CERN. 1991: WWW goes public 1993: Mosaic, the first public web browser was presented. Source: http://info.cern.ch/ 52 First web site: http://info.cern.ch The first web site is still working. WWW is based on a simple client/server protocol HTTP, where clients send requests for pages to the server. 53 1991: The Trojan Coffee room pot The people working at the Computer Laboratory at the University of Cambridge implemented the first real-time Internet video application for their coffee pot. The application server sent real-time images of the coffee pot to the clients. Source: http://www.cl.cam.ac.uk/coffee/coffee.html 54 18

The rest is almost not history 1994: Pizza Hut started first online webshop 1997: AOL instant messanger 1997: Sixdegrees.com (first modern social network) 1997: Google.com 1999: Napster 2001: BitTorrent 2003: Skype 2005: YouTube 2005: Facebook.com 2008: Spotify 55 19