Byggnader i Nationalstadsparken - Solnadelen

Byggnader i Nationalstadsparken - Solnadelen SOLNA STAD Stadsarkitektkontoret

2

Byggnader i Nationalstadsparken - Solnadelen Solna stad Oktober 06 3

Titel: Byggnader i Nationalstadsparken - Solnadelen. Utgivare: Solna stad oktober 06. Projektledare: Text och layout: Fotografier: Kartor: Omslagsbild: Per Linder, stadsarkitektkontoret. Lars Lagerås, stadsarkitektkontoret. Om ej annat anges: Christer Joelsson, stadsarkitektkontoret. Svartvita fotografier är från kultur- o fritidsnämndens bildarkiv. Stadsingenjörskontorets kartor bearbetade av Annelie Mellin, stadsarkitektkontoret. Mellersta koppartältet i Hagaparken. Solna stad 06. 4

Förord Sveriges första och hittills enda nationalstadspark inrättades 95 och har 1/3 av sin yta i Solna och 2/3 i Stockholm. Inför utställning av fördjupad översiktsplan för Solnas del av Nationalstadsparken har denna förteckning över byggnader i parkens Solnadel tillkommit. Här beskrivs byggnader som bedömts vara kulturhistoriskt eller arkitektoniskt intressanta eller på annat sätt viktiga. Det gäller byggnader som i Solnas kulturminnesvårdsprogram anges kräva antikvariskt hänsynstagande, som har skyddsbeteckning på detaljplan, som är byggnadsminnesförklarade eller som i Solnas översiktsplan 06 har klassats som särskilt skyddsvärda. Några tillägg har också gjorts. Området har delats upp i fem delområden, från söder till norr: södra Haga, norra Haga, södra Ulriksdal, norra Ulriksdal och Bergshamra. Beskrivningen av varje delområde inleds med en karta. På denna är de beskrivna byggnaderna markerade med röd färg och siffra. Byggnader som kan anses höra till samma bebyggelsegrupp avseende t ex tillkomsttid, byggherre eller funktion har sammanförts, med en kort övergripande historik för gruppen som inledning. Bebyggelsegrupper och byggnader är placerade i kronologisk ordning. Beskrivningen av varje byggnad innehåller nummer på karta, populärnamn, byggnadsår, uppgifter om i vilket sammanhang byggnaden kommit till, arkitekt (om uppgift funnits), viktigare förändringar, konstruktion, nutida funktion, gatuadress och fastighetsbeteckning. Sist i arbetet finns korta biografier över några av de mer kända arkitekter som ritat byggnader i området, ordförklaringar samt en redogörelse för de källor som använts. Förteckningen är sammanställd av arkitekt Lars Lagerås. Värdefulla uppgifter avseende Hagaparken och Ulriksdals slottsområde har lämnats av slottsarkitekterna Erik Langlet och Peter von Knorring. Solna oktober 06 Per Linder Biträdande stadsarkitekt 5

6

Innehåll Sida Södra Haga. 8 Norra Haga. Södra Ulriksdal.. Norra Ulriksdal.. 44 Bergshamra 46 Arkitekter.. 60 Ordförklaringar. 64 Källförteckning.. 65 7

Södra Haga 1. Stallmästaregården Stallmästaregården har anor från 40-talet och är stockholmstraktens äldsta utvärdshus. År skänkte Carl Carlsson Gyllenhielm på Karlberg en bit mark till sin stallmästare Ebbe Håkansson och gav denne rätt att bygga ett hus. Stallmästaren hyrde ut en del av sitt nya hem som festvåning. Efter hans död 52 inrättades en mer traditionell krog, med ett strategiskt läge vid Norrtull. En glansperiod inträdde under Lucas Boogers tid 35-79. Denne lät nybygga gården omkring 40, varvid den fick ett utseende som i stort har bevarats tills våra dagar trots många om- och tillbyggnader. En ny trädgård anlades 33. I början av 00-talet renoverades värdshuset av källarmästare Martin Persson. År 00 lät nuvarande ägaren Alessandro Catenacci uppföra en tvåvånings hotelldel. Stallmästaregården blev enskilt byggnadsminne 85. Fastigheten är Q-märkt och alla byggnader q-märkta på 98 års detaljplan. Fastighetsbeteckning Haga 2:7. Västra värdshuslängan ( Värdshuset ). Detta är den äldsta värdshusbyggnaden, uppförd ca 40. Före år tillbyggdes den i två våningar varvid den fick ett nytt kök med mera. En envånings matsal, Hagapaviljongen, uppfördes mot Brunnsviken på -talet, med Carl Åkerblad som arkitekt. Interiören bibehåller gamla byggnadsdelar. Den innehåller också väggmålningar av kända konstnärer från tidigt 00-tal. Målningarna finns i bottenvåningens Götiska rummet och den övre våningens smårum. Västra värdshuslängan är en två våningar hög timrad och panelklädd byggnad med sadeltak. En hotellflygel med 50 rum byggdes i väster vid sekelskiftet. Den är byggd i vinkel i två våningar, så Östra värdshuslängan ( Tingshuset ). Längan blev troligen färdig 44. Den var då en våning hög. Övervåningen är från 04. Under krögaren Hambergs tid, från, tillbyggdes en festsal. Byggnaden fungerade som Danderyds skeppslags tingshus från 84 fram till 05. Den har därefter utvidgats, främst efter ritningar av Carl Åkerblad och Arthur Clarin. Bottenvåningen med festvåningslokaler innehåller väggmålningar av att en nästan helt sluten gård bildas bakom den gamla värdshuslängan. Arkitekter för flygeln var Rits Arkitekter AB. Västra värdshuslängan från sydost. kända konstnärer. Festsalen användes för Solnas fullmäktigesammanträden 43-47. Övervåningen inrymmer nu kontor. Längan är en två våningar hög timrad och panelklädd byggnad med sadeltak. Den har tillbyggnader i en våning. Lusthuset. Det lilla lusthuset är från 00-talet, men flyttades hit på 40-talet. Det är placerat strax nordost om de gamla värdshuslängorna, med utsikt över Brunnsviken. Lusthuset är en åttakantig panelad träbyggnad med fönster av karolinsk typ och karnissvängt koppartak. Den innehåller vägg- och takmålningar från 00-talets slut, i ursprungligt skick. 9

Fyrkanten. Huset härrör från 00-talet. Det har tidigare använts som bostad. Efter en brand 36 restaurerades det och flyttades då några meter. Det fungerar nu som förrådsbyggnad och verkstadsbod. Fyrkanten är en envånings panelad timmerbyggnad med pyramidtak. Fiskarstugan. Stugan byggdes senast 54, men kan vara från 00-talet. Den är en våning hög, timrad byggnad med läktpanel och sadeltak. Hagaparken Gustav III var initiativtagare till lustparken, som utgör ett unikt historiskt exempel på en engelsk park, i Sverige ofta kallad gustaviansk park. Denna typ av park uppstod som en reaktion mot barockens mer strikta och symmetriska anläggningar. I tiden låg en vurm för den vilda, fria naturen, och för det enkla naturnära lantlivet. År 71 hade kungen köpt prästgårdstorpet Hagen och det angränsande Finntorpet. Här kunde han dra sig undan den strikta hovetiketten. När trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper år 80 återvände från en längre studieresa till bland annat England fick han i uppdrag att utforma en engelsk park på Haga, med de stämningsskapande inslag som hörde till en sådan. Parken skulle naturligt ansluta till terrängen, och slingrande stigar med lämpliga viloställen skulle anläggas. Vid utsiktsplatser skulle fantasigivande och tankeväckande byggnader uppföras. Vid denna tid var det speciellt antiken och den kinesiska kulturen man inspirerades av. Arbetena med parken satte igång år 81. När kungen återvände från sin italienska resa 84 hade han delvis nya planer för Haga. Det skulle bli mer representativt och storslaget genom att vara uppbyggt kring ett magnifikt slott på samma sätt som Versailles. För att detta skulle bli möjligt köpte han granngården Brahelund norr om Haga 85. Därigenom kunde han utvidga Hagaparken till mer än dubbla storleken. Kungen engagerade nu landets främsta arkitekter. 86 lades grunden till det stora slottet, tänkt som ett magnifikt klassiskt tempel. Placeringen valdes så att en storslagen siktlinje skulle erhållas från Stockholms slott i nuvarande Sveavägens förlängning. Åren 86-87 anlades så den centrala Pelousen, en stor gräsmatta som sluttar ned mot Brunnsviken. Den blev, med en arkipelag av små konstgjorda holmar nedanför, parkens huvudmotiv. Ett stort antal träd och buskar nyplanterades också. Gustav III:s död i mars 92 ledde till att arbetet med det stora slottet avbröts och att även andra byggnadsföretag inställdes. Grundmurarna till slottet finns kvar än idag. Hagaparken präglas ännu av det sena 00-talets smak, även om en del tillskott av byggnader har skett under 00-talet och också andra förändringar har gjorts. År 63 byggdes Ålkistekanalen, vilket ledde till att Brunnsvikens vattennivå sänktes med 1, m och att de grunda kanalerna öster och söder om Haga slott samt på nuvarande Tingshusslätten försvann. År 74 fastställde riksmarskalkämbetet allmänna föreskrifter för utarrendering av tomtmark i Haga. Villabebyggelsen i parkens östra del tillkom nu. Under 00-talets lopp fick Haga ökad betydelse som promenadpark för Stockholms invånare. Hagaparken är idag en av landets bäst bevarade historiska parkanläggningar, och den anses vara en av världens främsta företrädare för den engelska landskapsstilen. År 35 blev parken statligt byggnadsminne. Förslag till skyddsföreskrifter har upprättats 04, liksom förslag att skyddsgränsen ska flyttas ut till ägogränsen utmed E4, från Finnstugan upp t o m Hagakullen. Hagaparken med Haga slott förvaltas av Statens fastighetsverk, som ansvarar för drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Ståthållarämbetet företräder kungens dispositionsrätt på Haga och ansvarar för skötseln av Hagaparken, vilket på uppdrag förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Fastighetsbeteckning Haga 2:1.

Byggnader i Hagaparken (Haga 2:1), i kronologisk ordning. 2. Gamla Haga. Huvudbyggnaden. Haga, även kallat Hagen eller Prästhagen, var ursprungligen ett torp under Solna prästgård. Haga gård hyrdes som sommarställe 67 av dåvarande kronprins Gustav. Den låg då nere vid Brunnsviken, vid nuvarande Vasaslätten. År 71 köpte Gustav III Haga. Det hade några år tidigare försetts med en liten herrgårdsbyggnad med flyglar. Huvudbyggnaden och flyglarna flyttades upp till sin nuvarande plats 85-86. Kungen bodde på Haga i perioder fram till att Gustav III:s paviljong blev inflyttningsklar 89. Byggnaden hyrs idag som privatbostad. Den är i en våning och inredd vindsvåning, timrad och panelad samt har brutet och valmat tak. Adress Gamla Haga 1. Lilla byggnaden. Den gamla ekonomibyggnaden eller köksflygeln återuppfördes ca 86, alltså i samband med uppflyttningen av Gamla Haga från Vasaslätten. Idag hyrs byggnaden som privatbostad. Huset är en envånings panelklädd timmerbyggnad med inredd vindsvåning, brutet tak och en inklädd veranda. Adress Gamla Haga 2. 3. Sofieberg. Sofieberg blev 00-talets namn på den arrendetomt där Haga gårds andra flygel kom att stå. Vid uppflyttningen från Vasaslätten placerades den med avsikt skymd bakom köksflygeln. Huset var länge ett sommarnöje. Det fick sitt nuvarande utseendet efter omfattande till- och ombyggnader under -40-talen. Huset kallas Villa Pousette efter den familj som bor där nu. Byggnaden är en våning hög och har en inredd vindsvåning,, är klädd med stående läktpanel och har ett brutet och valmat tak. Adress Sofieberg 1.

4. Turkiska paviljongen. Lusthuset byggdes 86-88, och kallades ursprungligen en turkisk chiosk. Det innehåller tre rektangulära förrum och en sexkantig salong. Byggnaden har putsade fasader med målade plåtdraperier. Taket är konkavt och krönt med en förgylld halvmåne. Arkitekt var Fredrik Magnus Piper. Den gustavianska epokens store inredningsarkitekt, Louis Masreliez, svarade för dekoren i pompejisk stil och för möbleringen. Gustav III höll ibland konselj i denna paviljong. Byggnaden restaurerades. 5. Kinesiska pagoden. Lusthuset byggdes 87 och kallades först ett chinesist tempel. Det är en öppen byggnad. Åtta smala träkolonner bär upp ett böl-jande tälttak prytt med drakhuvuden. Dessa var ursprungligen försedda med klockor som klämtade i vinden. I byggnadens mitt stod i början ett stort åttakantigt bord och runt byggnaden har funnits fyra piedestaler med kinesfigurer. Arkitekt var Louis Jean Desprez. Templet har renoverats 74 och 97-99. 6. Finnstugorna. Stora Finnstugan. Stugan nämns första gången 56 och kallas då även Haga krog. Den ingick i Gamla Haga, och följde med i Gustav III:s köp 71. Finnstugan var då, enligt en karta, en högreståndsgård flankerad av två flyglar. Efter Gustav III:s död var byggnaden huvudsakligen tjänstebostad för arbetsfolket på Haga. Vid slutet av 00-talet delades den upp i fem lägenheter. Det var då fasaden fick sin nuvarande panel med lövsågerier. De från början öppna verandorna är också från 00-talet. Byggnaden är exteriört mycket välbevarad från denna tid. Den rymmer numera privatbostäder i två lägenheter per våningsplan. Stora Finnstugan är en tvåvånings timmerbyggnad med bred liggande och stående fasspontpanel, glasverandor på båda långsidorna och brutet tak.

Lilla Finnstugan. Lilla Finnstugan är den enda av Stora Finnstugans båda flyglar som finns kvar. På -talet ombyggdes den till sitt nuvarande originella utseende, med empiredrag. I byggnaden fanns från -talet ett café, som upphörde 51. Stugan byggdes om 54, varvid bostadsdelen utrymdes och värmecentral installerades, liksom badrum, bastu och tvättstuga både för hyresgästerna i Stora Finnstugan och dem på Gamla Haga. Byggnadens exteriör är mycket välbevarad. Lilla Finnstugan är en lång envånings timmerlänga klädd med slät panel. Fönster har halvcirkelformad överdel och taket är ett pulpettak. 7. Gustav III:s paviljong. Byggnaden, som även kallats Konungens paviljong, uppfördes 87-89. Inredningen fullbordades 92. Arkitekt var Olof Tempelman. Det lilla lustslottet uppfördes som tillfällig bostad för kungen i väntan på att det stora slottet skulle bli klart. Gården Brahelunds tio år äldre bostadsflygel användes i starkt förändrad form som kärna i byggnadens mittparti. Till denna är två lägre flyglar fogade. Byggnaden är en intim paviljong med bekväma bostadsutrymmen, men med inslag som associerar till ett tempel. Louis Masreliez svarade för inredningen, och byggnaden med dess rika dekor blev hans märkligaste skapelse. Speciellt intressanta är Stora salongen, med bilder ur antikens gudavärld, och Spegelsalen, som har fönster utefter ena långsidan och stora speglar mitt emot. Kungen hann bo i paviljongen bara en kort period innan han mördades på maskeradbalen 92. Byggnaden fick delvis nytt utseende på 40- talet, under Oskar I:s tid, samt på Karl XV:s tid då två låga mellanvåningar gjordes om till en. 8. Koppartälten. De tre koppartälten uppfördes 87-90 som gardeslogement och stallar för Gustav III:s högvakt. Det mellersta var byggt av timmer och brädor medan sidotälten är av korsvirke med ilagt tegel. Framsidans fasader ut mot den stora gräsytan ned mot sjön ger intryck av tält genom det sätt på vilket de klätts med kopparplåt som dekormålats. De romerska härlägren utgjorde en förebild. Arkitekt var Louis Jean Desprez. Åren -56 var fyrtio akershusiske hästjägare, föregångare till Norska gardet, förlagda hit. Det mellersta tältet förstördes helt av brand 53. Tältfronten återuppfördes 62-64 under ledning av Ragnar Hjorth. Åren 77-78 byggdes även längorna bakom upp, efter ritningar av Torbjörn Olsson. Den förut öppna stallgården utformades nu som ett tältrum med tak ( Silvertältet ). Sedan 83 inryms Haga parkmuseum i byggnaden. Invid Silvertältet finns även ett café. Det västra koppartältet är idag bostadshus. Det östra tältet innehåller numer en restaurang. Interiören återställdes vid en restaurering 37-46 under ledning av Ragnar Hjorth. Paviljongen, som i sin sengustavianska klassiska stil har kommit att betecknas som den gustavianska tidens mest utsökta byggnadsverk, har varit en förebild för många senare herrgårdar. Den är öppen för museivisningar. Mellersta koppartältet.

9. Övre Haga. Orangeriet. Huvudbyggnaden på Övre Haga byggdes ursprungligen som ett värdshus med flyglar och uthuslängor. Den uppfördes 88-89. Arkitekt var Louis Jean Desprez. Gustav IV Adolf använde huset till orangeri. Byggnaden restaurerades på 50- talet. Den används sedan 60-talet av konstnärer och rymmer fyra ateljéer. Orangeriet är en tvåvånings stenbyggnad med förhöjt framskjutet mittparti. Västra flygeln. Huset nyuppfördes 88-89 som en flygel till värdshuset och inrymde bostäder. Arkitekt var Louis Jean Desprez. Byggnaden är av timmer med putsad fasad. Den hyrs ännu idag som privatbostad. Östra flygeln. Huset flyttades hit upp från Brahelunds gård där det var ekonomiflygel till Stenhuset (som förvandlades till Kungens paviljong). Huset blev värdshusets östra flygel vid återuppbyggnaden 88-89. Arkitekt var Louis Jean Desprez. Byggnaden är av timmer med putsad fasad. Den hyrs idag som privatbostad. Östra uthuslängan. Längan uppfördes som en av två uthuslängor, med fähus, stall och brygghus. Arkitekt var Desprez medarbetare Carl Christoffer Gjörwell. Båda längorna uppfördes i timmer med fasad av lockpanel. Den andra längan brann ned till grunden 56. Byggnaden, som har runda fönster i övervåningen, har efter fasadreparationer förlorat en del av de blindfönster och blindportar som fanns från början. Den innehåller numera personalutrymmen.. Ekotemplet. Lusthuset byggdes 90. Det uppfördes som sommarmatsal för Gustav III och har tidigare kallats Gröna salongen. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell, då ung medarbetare till L J Desprez. Lusthuset renoverades 46 under ledning av Axel Nyström d ä, varvid målningsdekoren ändrades. Det rustades upp 92-93. Ekotemplet har en oval grundplan, från vilken tolv par pelare bär upp ett lågt kupoltak av koppar.

. Haga slott. Gustav IV Adolf lät uppföra slottet 02-05 som ståndsmässig bostad åt de tre minderåriga barnen: kronprinsen, storfursten av Finland och prinsessan. Det kom att kallas Drottningens paviljong sedan Hedvig Charlotta, Karl XIII:s drottning, sommarbodde här. Slottet byggdes i italiensk villastil. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell. År 32 restaurerades slottet som bostad åt arvprinsparet Gustav Adolf och Sibylla under ledning av Ragnar Hjorth. Slottet var kunglig bostad fram till 47. Här växte vår nuvarande kung, Carl XVI Gustav, upp tillsammans med sina fyra systrar - Hagasessorna. År 66 avstod Gustav VI Adolf den kungliga dispositionsrätten av Haga slott till staten, att användas som gästbostad åt besökande stats- och regeringschefer. Gustav III lät uppföra den ursprungliga ekonomibyggnaden. Den låg delvis i nuvarande längas läge, norr om Gustav III:s paviljong. Längan restaurerades 46, på uppdrag av Oskar I. Arbetet leddes av G T Chiewitz, som återskapade L J Desprez rundbågearkad i nygötisk stil. 32 var byggnaden så svårt skadad av sättningar i grunden att den revs för att ge plats åt en ny ekonomibyggnad. När slottet 44 fick sin nya loggia in mot parken, byggdes även ekonomibyggnaden ut till nuvarande skick.. Villa Japan. Villan uppfördes på arrenderad tomt omkring 60 och är en tidstypisk och välbevarad snickarglädjevilla. Den användes som sommarbostad av förmögna stockholmare och är idag privat året runtbostad. Byggnaden är av trä, och har en mycket rikt artikulerad panelbeklädnad, en ståtlig glasveranda mot sjön och sadeltak. Villa Japan t v och Villa Kina t h.. Villa Kina. Villan byggdes ca 60, på arrendetomt, och är en tidstypisk och välbevarad snickarglädjevilla. Den användes som sommarbostad av förmögna stockholmare och fungerar idag som privat året runt-bostad. Huset byggdes vid sekelskiftet 00 till med bland annat en öppen veranda. Det är av trä, och har en mycket rikt utformad panelklädsel, sadeltak och en veranda mot Brunnsviken.

. Walhalla. Villan visades på världsutställningen i London 73, som ett monteringsfärdigt hus. Tillverkare var Ekmans trävarufirma i Sundbyberg. Den uppfördes därefter på arrendetomt som sommarbostad åt Carl Johan Wall, och var då en rikt dekorerad schweizervilla. Villan byggdes om och till hårdhänt på 30-talet, varvid den bland annat reveterades. Den har efter en ombyggnad ca 02 fått träfasaden återskapad. Villan används idag som året runt-bostad Trädgårdsvillan Walhalla. Huset har varit trädgårdsmästarbostad och är uppförd på Walhallas arrendetomt samtidigt med, eller något senare än, stora villan, i något enklare snickeristil. Det används idag som bostadshus. Byggnaden är en våning hög, klädd med liggande spontad panel och har sadeltak.. Villa Ädelsten. Villan byggdes på en arrendetomt. Den är i herrgårdsstil, en våning hög med inredd vindsvåning och slätputsad. Taket är brutet, och valmat mot gavelspetsarna. Byggherre var Anders Wall, kamrer i Walls sågeri- och trävaru AB. Villan är idag privatbostad.. Vasaslättens servering. Husets äldsta parti är vattenkiosken från 80- talet, närmast in mot parken. Denna har sedan blivit utvidgad åt sjösidan i etapper, som ett litet café med uteservering. Kaffet med dopp har de senaste åren kompletterats med maträtter. Konditoriet är en våning högt, klätt med stående panel och har sadeltak.

. Haga tingshus. Tingshuset byggdes 05-07 för Södra Roslags Domsaga. Stilen är tysk jugendbarock. Efter en tävling blev Fritz Ullrich arkitekt, dock inte som 1:apristagare. Det sista tinget hölls i slutet av 70- talet. Därefter har bland andra Statens Strålskyddsinstitut använt lokalerna. Byggnaden är exteriört mycket ursprunglig. Putsen var dock från början vitfärgad. Interiört bevarar den en hel del ursprunglig inredning. Huset rustades upp år 00 till modernare kontorsstandard, men med beaktande av dess status som byggnadsminne. Det fick bl a en ny entré på baksidan. Tingshuset är i två våningar med inredd vind och har en kvadratisk grundplan med fyra utskjutande hörnpartier. Fasaderna har ornamentik i stuck och natursten. Taket är ett högt valmat säteritak. Interiört innehåller huset bland annat kryssvalv, stuckoch marmorklädda väggar och kalkstensgolv i entrén, fast träinredning med åhörarläktare och träpaneler i rådssalen och kalkstenstrappa i trapphuset. Haga tingshus blev statligt byggnadsminne 93. Adress Annerovägen (Haga 2:1). Haga tingshus från Uppsalavägen.. Haga Forum. Huset byggdes 62 som vänthall och flygbussterminal åt SAS. Det utformades i utpräg-lad modernistisk anda. Arkitekter var Rasmussen o Kampmann arkitektkontor genom Hack Kampmann. Det slitna och förvanskade huset ombyggdes år 00, med Magnus Ståhl Arkitektur & Design som arkitekt. Det fick då sitt nuvarande namn, Haga Forum. För upprustningen utdelades Solna stads stadsmiljöpris. Haga Forum inrymmer nu lokaler för restaurang, konferens och utställning. Byggnaden är en våning hög och har uppglasade släta fasader åt alla håll samt ett upphöjt skärmtak. Adress Annerovägen 4 (Haga 2:).

Norra Haga 1. Annelunds herrgård Annelund var ursprungligen ett torp under Lilla Frösunda. Erik Giers arrenderade torpet 66-77, och troligen var det han som lät bygga om sitt sommarnöje till en liten herrgård. Det var under denna tid det fick sitt nuvarande namn, efter Giers hustru. 06 friköptes Annelund och år förvärvades det av Per Henrik Ling, kallad den svenska gymnastikens fader. Han lät bygga om huvudbyggnaden till det utseende den har idag. Lings familj ägde Annelund till 46. År övertog fortifikationsförvaltningen herrgården, som nu kom att användas som bostad åt regementschef. År 85 köptes Annelund av SAS, som renoverat herrgården för att använda den till representation. Annelund blev enskilt byggnadsminne 87. Det är kulturreservat (Q-märkt) på 87 års detaljplan. Lings väg (Haga 2:8). Huvudbyggnaden. Huset uppfördes troligen någon gång 70-77. Per Henrik Ling byggde på 00-talet om delar av det. Han lät bland annat skapa en halvcirkelformad sal på bottenvåningen, en valvtäckt sal på övervåningen, revetera ytterväggarna och sätta en hög frontespis på det brutna taket. Byggnaden utgör ett bra exempel på empirens arkitektur och inredningskonst. Den har rustats upp av SAS på ett kulturhistoriskt förtjänstfullt sätt. Byggnaden är i en våning och inredd vindsvåning, av timmer, slätputsad och med brutet tak. Uthusbyggnad med gymnastiksal. Byggnaden är från. I nordvästra delen finns timmerväggar från en tidigare uthuslänga. Vid Lings ombyggnad breddades huset mot väster, förlängdes mot söder och fick en ny takresning. Ett övre våningsplan inreddes längs västra sidan. Utvidgningen gjordes bland annat för att åstadkomma bra utrymmen för kroppsövningar och här växte Lings gymnastiksystem fram. Byggnaden är dels av tegel och korsvirke, dels av trä. Den är delvis panelad och har ett pulpettak. Trädgårdspaviljongen. Paviljongen byggdes troligen. Den är emellertid uppförd i två etapper. Byggnaden har ett omsorgsfullt utfört detaljarbete i klassicistisk anda på fasad med mera. Den har tidigare fungerat som bostad och rymmer två rum och kök samt förstuga.

2. Linnéaholm Ett torp låg redan på 00-talet på platsen. Det lydde först under Lilla Frösunda och sedan Annelund. 87 avstyckades det till en självständig fastighet. Bostadshus var då nuvarande Västra Linnéaholm.05 såldes Linnéaholm till Järvafältskommissionen. flyttade Svea Ingenjörskår till Frösundaviksområdet, och på Linnéaholm uppfördes nu bland annat en mindre officersvilla, nuvarande Östra Linnéaholm. 85 köptes Linnéaholm av Solna kommun, som samma år sålde det vidare till SAS. Fastighetsbeteckning Haga 2:8. Västra Linnéaholm. Bostadshuset byggdes före 98 och har varit Linneaholms huvudbyggnad. Det är en 1-vånings slätputsad tegelbyggnad med sadeltak. Byggnaden är q-märkt på 85 års detaljplan. Östra Linnéaholm. Huset byggdes, alltså då militären var innehavare. Det uppfördes som underofficersvilla, och är i nationalromantisk stil. Arkitekt var Erik Josephson. SAS lät ändra användningen från bostad till kontor ca 98. Det är en envånings panelad träbyggnad med inredd vindsvåning och brutet tak. Byggnaden är q-märkt på 85 års detaljplan. Frösundaviks herrgård och kasernområde Frösundavik var ursprungligen ett torp under Lilla Frösunda. Namnet fick det när grosshandlaren C E Oldenburg arrenderade det på 60-talet. Liksom många andra torp i Stockholms närhet blev det nu sommarbostad. Det var troligen Oldenburg som lät bebygga torpet ståndsmässigt. En gård med två flyglar fanns på 80-talet. Frösundavik köptes 09 av grosshandlare Nils Zettervall. Han lät omgestalta mangårdsbyggnaden till en tvåvånings byggnad i stram empirstil (se byggnad 3 Frösundaviks Herrgård nedan). Frösundavik såldes 04 till direktör Erik Johansson, som började projektera för en villastad och lät avstycka 62 tomter. Några av dessa såldes och bebyggdes. År köpte staten genom Järvafältskommissionen in hela området, inklusive de nyligen avsöndrade tomterna. Ett nytt kasernetablissement uppfördes nu åt ingenjörstrupperna. Arméns chefsarkitekt Erik Josephson ritade och projekterade huvuddelen av detta, se byggnaderna 5- nedan. Herrgårdens läge och infartsalléns sträckning kom vid sidan av områdets topografi att bestämma dispositionsplanen för området. Den stora kasernbyggnaden placerades så att den gamla herrgårdsallén leder fram till den. Områdets byggnader är slätputsade och präglas, med sina väl avvägda proportioner och antikiserande element, starkt av -talsklassicismen. Svea Ingenjörskår kunde flytta in i området. År 70 flyttade regementet ifrån Frösundavik. Därefter avvecklades successivt den militära verksamheten. Några av de byggnader som tillhörde den militära anläggningen är numera rivna. Solna stad köpte Frösundavik 84. Därefter såldes en del av marken till fastighetsbolaget Frösundavik. Frösunda Center flyttade sin rehabiliteringsverksamhet till Frösundavik 92. En ny detaljplan för området vann laga kraft i december 04.

3. Frösundaviks herrgård. En gård med flyglar uppfördes på 80-talet. Denna omgestaltades i stram empirestil ca 09. Även interiören är i konsekvent empire. Byggnaden har fungerat som kanslihus och även periodvis bostad för Ing I:s regementschef, och mycket av den ursprungliga inredningen gick då förlorad. Den såldes 88, tillsammans med den stora kasernbyggnaden, till Fastighetsbolaget Frösundavik i Solna KB. Stora salen med mera återställdes ca 91 under antikvarisk ledning till empirestil. Idag används byggnaden av Radisson SAS Royal Park Hotel för konferenser. Byggnaden har ett mittparti i två våningar och två med detta ihopbyggda envånings flyglar. Den har stomme i tegel och trä och är slätputsad med rusticerade hörnkedjor. Byggnaden är q-märkt på 04 års detaljplan. Adress Frösundaviks allé 8 (Kasernen 2). Herrgården från nordost. Foto Gisela Tibblin. 4. Höglunda. Villan är uppförd före 98, och var en av byggnaderna i den tilltänkta villastaden. Den var ursprungligen panelad men i samband med en smärre ombyggnad ca reveterades den. Byggnaden har använts som bostad för underofficerare. 91-92 ombyggdes den, varvid hotell inreddes med fyra bostäder. Byggnadens exteriör återställdes i samband med detta till dess utseende på ritningar från, med revetering. Byggnaden är q-märkt på 04 års detaljplan. Adress Frösundaviks allé (Kasernen 4). 5. Kasernen med hotell tillbyggt. Den stora kasernen byggdes - och var avsedd för sex kompanier. Den är tre våningar hög och 2 m lång. Byggnaden har ett nyantikt formspråk. Den är av tegel och slätputsad, med lisener, och har dubbla sidoflyglar, mittflygel och mittrisalit. Samtliga fasader har frontespis. Taket har takkupor, många nytillverkade med de gamla som förlaga. Kasernen om- och tillbyggdes 89-91. Det nya komplexet fick inrymma kontor, hotell och konferensanläggning. Ombyggnaden av kasernen gjordes för Procordias huvudkontor. Interiört försågs kasernen med bl a glasade korridorväggar och inredd vindsvåning. Mot Brunnsviken uppfördes som tillbyggnad en stort hotell- och konferensdel. Arkitekter var JUNO arkitektkontor med Staffan Wätte som ansvarig arkitekt. Idag används kontorslokalerna av flera företag. Hotelldelen drivs av Radisson SAS Royal Park Hotel, och omfattar ca 0 rum. Sturebadet Haga inryms också i lokalerna. Byggnaden är q-märkt på 04 års detaljplan. Adress Frösundaviks allé (Kasernen 1). Kasernen sedd inifrån tillbyggnaden i öster. Foto Gisela Tibblin.

Kasernens fasad mot väster. Foto Lars Lagerås. 6. Mässen. Huset byggdes som officersmäss. Byggnaden används nu som kontor för ett privat företag. Byggnaden, som är av tegel och är putsad, har två våningar och mansardvåning. Den har monumental entré och halvcirkelformat burspråk med krönande balkong. På varje fasad finns frontespis uppburen av lisener. Mot väster, söder och norr finns takkupor. Byggnaden är kulturhistoriskt och arkitektoniskt mycket intressant. Den är q-märkt på 85 års detaljplan. Adress Frösundaviks allé 9 (Haga 2:). Mässen. 7. Matsalen. Huset byggdes - som militär matsal. Frösunda Center flyttade sin rehabiliteringsverksamhet till Frösundavik 92, då matsalen renoverades och anpassades till verksamheten. Byggnaden innehåller efter upprustning matsal, en stor sal för sjukgymnastik, terapilokaler, personalrum med mera, och nyttjas av Frösunda LSS AB, ett dotterbolag till Praktikertjänst. Frösunda Assistans är inrymda i lokalerna. Byggnaden är en är i en våning, av tegel, slätputsad och med rundbågefönster och sadeltak. Den har en putsad tillbyggnad i en våning åt söder och öster. Byggnaden är q-märkt på 04 års detaljplan. Frösundaviks allé (Järva 4:).