Utvärdering av huseldningsveckan 2012 vecka 48

Utvärdering av huseldningsveckan 2012 vecka 48 Erfarenheter och lärdomar om materiel, utrustning och metoder Anders Nordlund & Niklas Ekberg Operativa avdelningen Räddningstjänsten Halmstad den 20/12 2012

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Sammanfattning av dagarnas upplägg... 3 5. Övningsdelar... 4 5.1 Befälsövning... 4 5.2 Konstruktionsbrand... 5 5.2.1 Rökdykning... 6 5.3 Ren miljö... 6 6. Utrustning... 8 6.1 Rökskydd... 8 6.2 Motorsåg... 8 6.3 Värmekamera... 9 6.4 Dimspik... 9 6.5 Dimspiksborr och borrmaskin... 10 6.6 Ventilation med PPV-fläkt... 11 6.6.1 Aerodynamisk ventilation... 12 6.7 Strålrör och slang... 12 6.8 Radio och kommunikation... 13 6.9 One-Seven... 14 6.10 Fireexpress... 16 6.10.1 X-fog... 17 6.11 Skärsläckaren... 17 7. Tillbud och olycksfall... 18 8. Dokumentation och specialistkunskap... 18 9. Mat och fika... 19 10. Mediahantering och information... 19 11. Tekniskt stöd, verkstaden... 19 12. Värdefulla erfarenheter... 19 13. Behov av mer övning... 20 14. Behov av ny utrustning... 20 15. Slutsats... 20 2

1. Bakgrund Ödehusen på fastigheten Vrangelsro 1:1 har eldats ner av räddningstjänsten i övningssyfte. Sammanlagt har ca 50 medarbetare deltagit under övningsveckan. Vi övar för att utveckla vår förmåga att hantera kriser och olyckor. Genom ett kvalitativt utvärderingsarbete ökar möjligheten att identifiera och dessutom tillvarata de lärdomar som dras vid övningar. Det är viktigt att se utvärderingen som en självklar del av en övning. En väl genomförd utvärdering ger bättre förutsättningar för den övade organisationen att utvecklas, därför är denna utvärdering gjord. Utvärderingen är gjord av övningsledningen själva. Därför berör den inte särskilt omfattande hur övningen genomfördes, mer än det som framkommit till oss. Övrigt underlag för utvärderingen har dokumenterats vid varje dags slut, med deltagarna, under den genomgång som då hölls. En stor del av erfarenheterna vid användning av utrustning och metoder är egna tolkningar från oss. Stor hjälp till detta har Lars Ågerstrand, brandman Värnamo bidragit med. 2. Syfte Ta vara på det fina tillfället vi har att med dessa hus skapa realistiska övningsförhållanden som efterliknar verkligheten så mycket som möjligt, för alla kategorier. 3. Mål Att rökdykare ska känna sig säkra i hanteringen av strålröret vid rumsbränder och därmed kunna skapa säker och kontrollerade situationer vid rökdykning. Moment som stärktes var brandgaskylning och ytkylning för att kunna göra en säker inträngning fram till ett brandrum. Andra momentet som tränades var hantering av konstruktionsbränder. Två av dagarna var externa parter inbjudna. Detta för att vi skulle kunna prova och känna på deras släcksystem, One-seven och X-fog. Insatsledare och brandingenjörer fick möjlighet att bygga upp en skadeplatsorganisation för att kunna hantera konstruktionsbränder på ett bra sätt vid verkliga situationer. Att läsa byggnaden och göra bedömningar samt redovisa dessa var moment som ingick. Även hanteringen med ren miljö gavs tillfälle att praktisera. Därför kommer de rutinerna vi provade kring detta redovisas. 4. Sammanfattning av dagarnas upplägg Samtliga dagar var upplagda på ungefär samma sätt. Samling på morgonen på BAS, där alla förutsättningar redovisades. En ritning på objektet visades samt hur fordonsuppställning och slangsystem skulle göras. Detta justerades något från första dagen då det blev något förvirrat på platsen när inte alla visste vad som skulle göras. När allt var klart på platsen samlades alla för att tillsammans med frukost få en säkerhetsgenomgång. Den uttalades av mången vara bra, då alla på plats fick samma information och oklarheter kring säkerheten togs bort. När alla sedan gått igenom objektet startade första momentet med 3

strålförarteknik ute i det fria, för alla som skulle vara med inne. De två första dagarna gjordes inte detta. Detta medförde att många var ovana att hantera strålröret när väl brandgaskylning och ytkylning övades inne i brandrummet. När samtliga inne hade fått känna på strålröret och slå ner branden varsin gång backade alla ut och vi lät påbörja insatser utifrån. Två rökdykare och en rökdykledare övade angrepp in till brandrum genom att på instruktörs kommando jobba sig in med att kyla brandgaser och säkra reträttväg med ytkylning. Väl framme vid brandrummet slogs branden ner och sedan gick de ut igen. Mängden sådana övningar blev olika alla dagar efter förhållande. Några dagar gjordes underventilerade angrepp medan andra även provade offensiva brandgasventileringar med dimspiksattack innan inträngning. Sista gången släppte vi branden något längre och sista släckningen skulle bli fullständig inför nästa moment. Konstruktionsbrand blev nu det moment deltagarna skulle få praktisera. Branden skulle helt släckas och platsen skulle kunna lämnas utan risk för att branden skulle starta igen. Detta moment uppfattade vi som mycket bra. Mer verklighetstroget än så här kan det inte bli. Denna insats fick aktuellt befäl helt styra över. Själv bygga upp en organisation och använda de metoder som fanns lämpliga. Hur mycket denna övning gav på befälssidan var otroligt varierande. Flera befäl tog tillfället och gjorde något riktigt bra av övningsdagen, vilket resulterade i att gruppen fick ut mycket av övningen. Efter att konstruktionsbranden var avklarad tändes det åter igen upp (inte under måndagen och onsdagen). Nu fick deltagarna åter igen chansen att göra inträngningsövningar med rökdykning. Detta kunde göras tills vi kände att dagen höll på att ta slut, då vi släppte branden helt och huset fick brinna ner. När samtliga kommit hem och duschat återsamlades vi för att gå igenom dagen. Detta för att ta fram alla erfarenheter från dagen. Det gav bland annat underlag till denna utvärdering. 5. Övningsdelar Dagarnas delar kommer nedan beskrivas vad de i stort bestod av. Under tisdagen och fredagen deltog även externt inbjudna för förevisning och test av deras system. 5.1 Befälsövning Vår planering med fördelning av insatsledare och brandingenjörer jämnt över veckan, gjordes för att erbjuda dessa en meningsfull övningsdag. Samtidigt förväntade vi oss att deras kunskap och erfarenhet skulle bidra till att gruppen fick del av den. Vi ville även ge den insatsledande personen möjlighet att få praktisera en verklighetstrogen insats mot konstruktionsbränder. Befälet själv fick styra över organisationsuppbyggnad, personalplanering, resurshantering, matfrågan, taktik- och metodval. Under onsdagens 4

övning deltog ingen av de inplanerade insatsledarna pga. seminariet Hanson & Möhring. Detta gjorde att styrkeledarbefattning fick denna uppgift istället, vilket fungerade mycket bra. En av dagarna blev det inte en bra befälsövning. Detta tror vi beror på att vi inte tillräckligt tydligt talade om vad vi förväntade oss av personen, som mer blev en åskådare. 5.2 Konstruktionsbrand Detta är ett av de viktigaste övningsmoment vi ville att samtliga skulle få mer kunskap och övning kring. Allmänt bygger konstruktionsbränder på att insatspersonalen är duktig på att hantera utrustning. Det är även viktigt att metoderna för hur vi ska hantera konstruktionsbränder är kända av alla inblandade. Mycket från veckan visar att det är viktigt med ett insatsbefäl som är aktiv med resursplanering så att vi har personal som står klar när insatsen går in i detta skede. Optimalt är nog att man ser det som en ny insats med ny fräsch personal. En bra uppbyggd organisation kan vara insatsbefäl som har ett helhetsgrepp och fördelar ut till sina sektorchefer vad som ska uppnås. Det visade sig värdefullt att ha en styrkeledare till uppgiftsledning, som klart och tydligt klargör hur uppgiften ska genomföras, då de oftast är mer insatta i metoder och materiel än högre befälskategorier. En följd av att de i allra högsta grad hanterar utrustningen tillsammans med sitt arbetslag under övningar. Allmänt när vi ska hantera konstruktionsbränder måste alla vara införstådda hur det ska genomföras. Ingen konstruktionsbrand ska öppnas upp innan temperaturen går neråt, ingen konstruktionsbrand ska krypa ifrån oss pga. att en öppnad konstruktion tillför syre och ventilerar branden ifrån oss. Bilden visar en typisk bild över hur vi bör angripa en konstruktionsbrand. En person med värmekamera som pekar med laserpunkten, var brandmannen med andningsskydd ska göra borrhålen till dimspiken. 5

5.2.1 Rökdykning En mycket bra lärdom från dagarna är organisationen för rökdykning. Det finns ibland en mental låsning kring vad som är rökdykning och vad som är invändigt arbete. Rökdykning och således rökdykare är en skyddsnivå som regleras i afs:en. Om det inte behövs skyddsnivå rökdykning kan arbetsledare sätta en egen lämplig nivå, som kan vara lägre, likvärdig eller högre än vad afs:en kräver, för just inträning i tät brandrök=rökdykning. Den mentala låsningen gör att invändigt arbete låses till att nästan alltid innefatta rökdykning som skyddsnivå. Vi bör arbeta med att starta och avsluta rökdykning efter behov under insatsen. Resurser kan då frigöras som kan jobba effektivare än i en ganska trög och resurskrävande organisation som rökdykning. Det går inte att komma från att rökdykning kräver fem personer som oftast gör en persons arbete i slutändan. Lars Insatsbefälet har beslutat att det inte längre är rökdykning. Två brandmän med skyddsmask 90 jobbar här med konstruktionsbränder mycket effektivare utan tryckluftsapparat. Ågerstrand uttrycker att det finns mycket att vinna på att istället för att tänka rökdykare, använda sig av yttrycket brandman med andningsskydd. Ibland själv, ibland i ett par, ibland i ett par med backup, ibland i skyddsnivå rökdykning och ibland i högre skyddsnivåer med skyddsgrupper, nödlägesgrupper mm. Våra politiker och ledning uttrycker tydligt att FIP, Första-Insats-Person, är en beredskapslösning som vi kommer satsa på i framtiden. Detta och vårt koncept med bemanning på två personer i insatszon N170 talar för att vi borde öva mer på andra arbetsmetoder såsom en attack utifrån på olika sätt (stråle genom fönster, dimspik, skärsläckare etc.) som sedan följs upp med en övertrycksventilering och eventuell inträngning. En insats som då inte bör vara rökdykning alls. Låsningen kring skyddsnivån rökdykning anser jag att vi i många fall kan brytas upp på plats, för att använda resurserna mer effektivt vid t ex en livräddningssituation. Resa en stege, ventilera, hjälpa folk ut vid evakuering, sjukvårdsinsatser, mm är akuta åtgärder som en omfördelning av resurser på plats kan bidra positivt till. 5.3 Ren miljö Detta område är som vi alla vet högaktuellt. Många är vi som känner att det kommande arbetet inom detta projekt är mycket viktigt för vår framtid. Vi försökte tänka ren miljö under våra förberedelser inför denna vecka. Vårt mål var att vi skulle prova på en del nya saker och samtidigt få möjlighet att komma på nya metoder. Vi tror att ordning och reda på en olycksplats är a och o. Kan vi få en struktur över kontaminerad utrustning är det också 6

lättare för servicefunktionen att hantera det på bästa möjliga sätt. Har vi samtidigt tydlig uppmärkning ute på plats över ren utrustning och kontaminerad utrustning, undviker vi att detta blandas. Ett sätt som provades under övningsdagarna var att ha skyltar över de olika kategorierna av utrustning. Just dessa dagar hade vi i princip allt upp skyltat för att testa. På en verklig insats är det inte aktuellt att med alla dessa skyltar, men vi tror att följande kan vara bra att märka upp: Fyllda flaskpaket Tomma flaskpaket Använda rökskydd Övrig kontaminerad utrustning, såsom slang, strålrör, radioapparater, lampor mm. För att kunna göra en grovsanering av en rökdykare efter insats, monterades en tryckluftsslang i släckbilens fack 4. Med den blåstes hela rökdykaren av. Vi kan nu konstatera att detta är en lätt och smidig åtgärd för att få bort mycket av den grova smutsen på huva, runt mask och rökskyddet. Om det yttre på rökdykaren är blött har avblåsningen dock en mycket begränsande effekt. Vi hade även anordnat en plats för personlig hygien med varmvatten på dunk, tvål, handsprit och torkpapper. Detta kan istället anordnas i fack 4 och 5 på lämpligt sätt. Det blir då naturligt att rökdykare först går till avblåsningen fack 4, tar av sig huva och mask för att sedan tvätta sig med varmt vatten och tvål från fack 5. Vi vet nu att om brandpumpen har varit igång kommer vi ha färdigproducerat varmvatten på tryckuttagen när det gäller högtryckspumparna på 1010 och 1110 i alla fall. Om inte pumpen varit igång tar det ca 2-5 minuter att få färdigt varmvatten. Under de tre sista dagarna hade vi tillgång till andningsskydd av typen halvmask från Sundströms. De provades framför allt av befäl men även några brandmän kände på masken. Det man kan säga om den är att det är ett betydligt bekvämare alternativ jämfört med helmasken, skyddsmask 90 som vi använder idag. Denna immar lätt igen och man har ett väldigt begränsat synfält. Det krävs en utredning vilken typ av filter vi ska använda och till vilka ändamål masken är lämplig för. Konstaden för ett filter är dock relativt låg och kan användas flera gånger. Ett arbetslag uttryckte vikten av att vi i projektet tar ett helhetgrepp för att lösa frågan på bästa sätt. Allt från hantering av utrustningen på plats tills den kommer in på station. Särskild tvättmaskin för larmställ där inte stationskläder tvättas. Flera har känt att stationskläderna luktar rök efter att de tvättats i stora maskinen. Bra arbetsbänkar för att sanera kontaminerad utrustning behövs. Det är inte hållbart att sitta på huk i tvätthallen och gnugga rent t ex rökdykarlampor, och rökskydd. Vi kan även konstatera att trots att kontaminerade larmställ hanteras enligt ny rutin med ombyte ute på plats och sluten förvaring i tvättsäckar, luktar det ändå rök från det. En lösning vi provade under tre dagar var att förvara de förslutna tvättsäckarna i en vanlig soptunna med lock, tills de skulle in i 7 Halvmask SR 100 från Sundströms

tvättmaskinen. Med denna åtgärd märkte vi en stor förbättring. Reservlarmställ hade inför övningsveckan tagits hem till samtliga deltagare. Detta var en bra lösning både för ren miljö, att det inte slet onödigt på ordinarie larmställ, samt att personalen som skulle tjänstgöra på kvällen hade sina personliga larmställ orörda på sin plats. Samtliga använde de nya textilskydden över flaskpaketen. En lätt åtgärd för att bespara slitage och slitsam sanering av flaskorna. Skydden var bara att slänga i tvättmaskinen och var sedan torra till nästkommande dags övning. De bör dock inte tvättas i tvättmaskin där stationskläder tvättas. 6. Utrustning Under dagarna användes väldigt mycket utrustning. Detta satte hela verksamheten på prov då det krävdes mycket underhåll och återställning. Nedan redovisar vi varje utrustning för sig hur det har hanterats, om det behövs mer övning och om utrustningen behöver förbättras, kompletteras eller ifrågasättas. 6.1 Rökskydd Under de två första dagarna användes enbart s.k. QSR. Under dessa två dagar kände instruktörerna starkt obehag till följd av vad vi tror är brandrökpåverkan. Illamående, huvudvärk, aptitlöshet, torrhet och röksmak i munnen. En av oss har även vid vissa andetag känt av brandrök. För att prova använde vi resterande dagar de äldre rökskydden typ Spiromatic, med en annan innermask som vi upplever passar bättre. Dessa dagar upplever vi inte något av de tidigare symptomen. Avvikelserapport skrivs separat. Just hantering av rökskydd har under hela veckan varit en belastning för organisationen. Särskilt under måndagen och tisdagen blev det mycket jobb i rökskyddet, då vi samtidigt hade en pågående brand i Åled. Allting löste sig tack vare duktiga medarbetare i rökskyddsverkstaden. Vårt största försörjningsbekymmer inom rökskydd verkar vara antalet tillgängliga flaskpaket. Det har påtalats från rökskyddspersonal att fler reservflaskor och ett annat system på hyllan för andningsapparater kan förbättra den problematiken som känns igen från andra belastningstillfällen. Under någon av dagarna blev remställ och masker så dåligt tvättade att det rann sot och smutsigt vatten när de tvättades om. Detta upplevde en av rökskyddspersonalen när han jobbade med att montera rökskydden. De som planerar för åtgärder i samband med ren miljö projektet bör behandla det här. 6.2 Motorsåg Vid momentet konstruktionsbränder använde samtliga gruppen sig av motorsåg. Detta visar sig vara det överlägset bästa för att öppna golv, väggar och tak vid dessa bränder. Någon grupp provade först att jobba med alternativet cirkelsåg. Argumentet var att det tar för långt tid att klä en motorsågsförare med all skyddsutrustning. Efter att ha jobbat ca 30 minuter med cirkelsågen som hela tiden ville nypa fast och i några fall kasta, valde man att ändå klä en man. Vi valde även då att ta en tid på hur lång tid från order till att han var helt klädd och klar. Sågen startades efter ca 6 minuter. En tid som lätt arbetades igen vid det fortsatta 8

arbetet. Vi upplevde alla att motorsågen var otroligt effektiv i de material som det sågades i, golv av träplank och väggar av rå spont och skiva. Erfarenhet visar dock att det är noga hur man sågar. Det gäller att tänka till och inte gå i material som den inte är avsedd för, t ex tegelpannor, ståltråd och vinkeljärn. Dessa material gjorde att två kedjor förstördes under dessa dagar. En annan lärdom är att när en kedja upplevs bli dålig, ska man avsluta sågningen snarast för att få en ny kedja monterad. Om detta görs slipper man slita hårt under sågningen samt att det går att slipa om kedjan senare. Fortsätter man däremot sågningen finns det stor risk för att kedjan går varm och förstörs, till följd att den får kasseras. Då en ny kedja är väldigt kostsam är detta något man noga ska överväga. Det kan Brandman med rätt skyddsutrustning, motorsåg är en effektiv metod. även vid liknande insatser vara mycket värt att ha två sågar tillgängligt för att direkt kunna välja bort en dålig kedja och få den servad på plats, i form av ny fräsch kedja. Detta görs då samtidigt som man kan fortsätta arbetet med sågningen med den andra sågen utan avbrott. Under en dag användes sågen i en extra rökig miljö. Detta gjorde att sågen fick syrebrist och stannade. Värt att veta är att villkoret för att få använda motorkedjesåg inomhus är att vi har god sikt för att undvika skador på varandra. Dessutom ska andningsskydd användas om inte lokalen är välventilerad. Under dagarna användes sågen både med och utan sågdjupsbegräsning. Denna kan i flera fall anses vara till nytta för att undvika att såga onödigt djupt. 6.3 Värmekamera Värmekameran visar sig ännu en gång vara ett otroligt viktigt verktyg när vi jobbar med bekämpning av konstruktionsbränder. De som var aktiva med värmekameran kunde göra insatser på rätt ställe. Detta gör att vattenskador bli betydligt mindre. En noggrann kontroll med värmekamera och gemensam bild över var arbetet ska sättas in bidrar till att konstruktionsbränderna bekämpas snabbare och inte blir lika resurs och energikrävande. De som övade uttryckte flera gånger att de skulle behöva fler värmekameror för att kunna göra ett effektivare arbete. Under dagarna fick vi även möjlighet att testa en lånad kamera från MSB. Den visar sig vara otroligt värdefull och ger ett helt annat synintryck. Otroligt lätt att jobba med och visar tydligt var konstruktionsbränderna är. Till denna arbetsmetod finner vi inte vår rökdykarkamera som rätt verktyg, rätt typ av kamera till rätt uppgift. 6.4 Dimspik Detta visar sig vara ett mycket bra verktyg vid konstruktionsbränder i bjälklag och regelverk. Genom att borra hål på de ställen man kommit fram till är det smidigt att sticka ner 9

begränsningsdimspiken och kyla i några få sekunder, för att sedan gå vidare till nästa borrhål. Det visar sig att det är viktigt med en aktiv dimspiksinsats. Det går inte att sätta in dimspiken, öppna ventilen för att sedan låta den vara. Med 75 l/min resulterar detta så klart i att vattnet inte gör någon nytta, samt stora vattenskador. Kylning i 2-5 sekunder visar sig vara fullt tillräckligt i dessa lägen. Det vi inte kylt då kommer inte heller kylas än hur länge vi håller på. Dimspiksinsats vid konstruktionsbränder i golvbjälklag och regelverk visar sig fungera bra om man rekar med värmekamera, borrar med bra avstånd och är aktiv. Det vi gör är att vi köper oss tid och kan stoppa en pågående dold brandspridning. Det krävs i alla fall att man sedan frilägger och öppnar upp för att kunna lämpa ut och säkerställa att temperaturhöjningen avstannat. Under dagarna gjorde vi även dimspikssläckningar in i brandrum utifrån, innan rökdykare med frånluft i brandrummet och fläkt i ryggen gjorde angrepp. Detta är en metod som vi så långt som möjligt ska eftersträva att använda oss av. Metoden ger oss en säkrare och bättre miljö att jobba i. Förfarandet kan vara följande vid denna typ av insats: 1. Angör attackdimspik utifrån t ex i fönsterkarm, rakt in i brandrummet, gärna vinklat snett uppåt. Påbörja kylning och kör 15-30 sekunder beroende på bl a hur stort rummet är. 2. Ordna frånluft, helst i brandrummet. 3. Starta PPV-fläkt och kör den i 5-10 sekunder. När man ser att det blir bra sikt kan man gå med luften in. Samtidigt kyl eventuella brandgaser, ytkyl. 4. Väl framme vid brandrummet, släckning genom kylning av alla pyrolyserande ytor. Detta är en teoretisk förklaring över hur det kan gå till. Givetvis måste flera andra aspekter vägas in och beaktas som t ex: Vindpåverkan, möjlighet till frånluft, stängda innerdörrar mm. Det är även viktigt med en samordning och tydliga order från den som leder insatsen. Denna insats kan så klart även göras med skärsläckare, fire express eller motsvarande. 6.5 Dimspiksborr och borrmaskin Används för att dimspik ska kunna appliceras in i konstruktion. Att vi har ett välslipat dimspiksborr och en kraftfull borrmaskin är högst avgörande om det ska vara framgångsrikt att använda dimspik som metod. Här skulle man kunna kolla på alternativa material i borren som klarar av att gå i spik. Dimspiksborr som passar direkt i TE-chuck är att föredra för att slippa snabbchuck. Under övningsdagarna fick vi möjligheten att prova två maskiner från Hilti. De var helt nya med fräscha batteriet och var enligt användarna kraftfulla och enkla att använda. Vi finner ett stort behov att hitta ett fungerande system för hantering av batterier bland våra handmaskiner. Ett system där vi på samtliga bilar väljer ett märke som är helt kompatibelt är så klart att föredra. Det gör att vi på insats med flera resurser har samma typ av batteriet till samtliga våra maskiner. Kan vi även använda oss av samma fabrikat i daglig verksamhet som verkstad, kan vi få cirkulation på batterierna. Vårt tidigare bekymmer har varit att batterierna på bilarna står på laddning hela tiden utan att användas. Detta gör att de tappar kapacitet och kan vara helt 10

slut när vi tar de till en skarp räddningsinsats. Detta är inte längre ett bekymmer enligt de som säljer maskinerna. Värnamo räddningstjänst använder sig av metoden att ha just samma fabrikat på operativa maskiner som de i driften. På fordonen finns inga laddare för att undvika sönderladdning, men alla batterier cirkulerar enligt ett schema för att användas i driften och därmed motioneras och laddas. 6.6 Ventilation med PPV-fläkt Fläkten vi använder oss av i Halmstad för övertrycksventilering är av typen Swefan 24. Den har en flödeskapacitet på 8,6 m³/sek. Erfarenheter från veckan visar att det trots detta bara behövs lite vind i motsatt riktning för att övertrycksventilationen inte ska bli lyckad. Därför är det viktigt att tänka till innan man beslutar sig för denna metod om man inte vill drabbas av oförväntat resultat. Målet är ofta att man vill skapa ett inlopp där angreppsvägen är. Ordnar vi frånluft mot vindriktningen kan detta istället resultera att rökdykarna får göra sitt angrepp i ett utlopp med högre värmebelastning och risker. I vissa fall är det inte möjligt att göra på något annat sätt, det viktiga är att vi är medvetna och beredda på händelseförloppet. Det kan även vara ett bra alternativ att jobba med konceptet antiventilering där tillfälle ges, dvs stryp syretillförseln till den underventilerade branden så mycket som det går och skapa helst även en sauna inne i lokalen, genom att få in vatten som övergår till gasfas. Då köper vi tid och när temperaturen går ner och vi bunkrat upp resurser samt skapat en Generellt placerades fläkten för långt ifrån den öppning vi ville trycksätta. Luftkonen ska helst hamna inom öppningen, oftast är ett avstånd på 0,5-1m lagom för en vanlig dörr. plan för att både ventilera korrekt och få vatten på ytorna kör vi igång. D.v.s. börja om möjligt och lämpligt insatsen som antiventilerad och gå över till att taktiskt angripa branden efter att vi både har resurser och en plan för angreppet. Gäller framför allt källare, vindar, dolda utrymmen och konstruktionsbränder där vi inte förväntar oss personer att rädda. Om personer finns att rädda, överväg en aggressiv, offensiv ventilering av byggnaden där fokus är kontroll på branden (5 sekunder vatten på branden och stäng dörren) så fort som möjligt. Efter branden är dämpad, ventilera resterande lokaler, avsluta rökdykningen så fort som möjligt och leta igenom byggnaden effektivare med samtlig personal med andningsskydd. Tänk gärna att strypa fläkten så fort som lokalerna är ventilerade för att inte förvärra troliga konstruktionsbränder. Metoderna kräver så klart att alla arbetslag får utbildning och övning för att det ska fungera bra. 11

En återkommande följdpåverkan om vi använder ppv-fläkten på icke avsett sätt är att den tar skada. PPV står som bekant för Positiv Pressure Ventilation. Alltså ska den användas som en tryckande fläkt. I de fall den används som sugande fläkt kommer varm skitig rök att passera genom fläkten. Detta resulterar i att den kommer att bli belagd av tjära och annat som röken innehåller. En fläkt som utsatts för detta kommer att kräva en omfattande service med bl. a. kilrembyte och nedplockning för sanering. I vissa fall kan det dock bli aktuellt att utsätta fläkten för detta om man tror att resultatet är så pass bra att det motiverar kostnaden för återställningen. Enligt vår bedömning finns det oftast bättre alternativ än att använda fläkten på detta sätt. Under veckan blev en fläkt påverkad av rök i den omfattningen att den fick genomgå en service. Den hade då använts som tryckande fläkt, men då den stod precis i dörröppningen och vriden, resulterade det i att turbulens skapades och rök inifrån huset sögs med den friska luften genom fläkten. En service av fläkten tar ca 5 timmar att genomföra. Mer om övertrycksventilation finns på http://www.brissmans.se/pdffiler/ppvse.pdf 6.6.1 Aerodynamisk ventilation Vi fick under en dag erfarenheten att s.k. aerodynamisk ventilation kan vara oerhört effektiv. Istället för att jobba mot vinden med fläkt vändes ventilationsriktningen och gjordes mkt framgångsrikt av vindens egen kraft, aerodynamiskt. 6.7 Strålrör och slang Ett av våra viktigaste verktyg anser vi är dimstrålrören. När vi befinner oss i en situation där vi ska göra angrepp i en underventilerad miljö, kanske för att rädda liv eller stora ekonomiska värden, är det otroligt viktigt att strålröret är av högsta kvalitet. Med det menar vi att strålröret är pålitligt i sitt grundutförande, men även att vi som personal kan hantera det. Underhållet ska ligga på topp. Vi förutsätter att vår operativa personal tar våra underhållsrutiner på allvar, som är följande: Varje dagpass kontrollera strålrör och funktion. Ställ in önskat flödesläge, rengör och smörj upp om minsta behov finns. På funktionskontroll strålrör, ta vara på tillfället och öva strålförarteknik ute på gården under några minuter, inte bara konstatera att strålröret fungerar. På söndagsöversynen, rengör och smörj upp strålrör enligt de anvisningar som finns. Om brister på utrustningen finns, åtgärda själv eller gör en felanmälan till verkstaden. Om detta görs tror vi att bättre förutsättningar finns för att göra en insats av hög kvalitet och på ett säkert sätt. Vi kan efter övningsveckan konstatera att vi har många duktiga dimstrålförare som vet precis hur de ska manövrera detta verktyg. Samtidigt kan vi även konstatera att många behöver öva mer. Det kan för en del vara svårt att hitta rätt strålbild samtidigt som val av flödesläge och allmän hantering kan bli bättre. 12

Rökdykare som avancerar sig fram mot brandrummet. Kylning av brandgaser är här en viktig åtgärd för att undanröja riskerna med att det heta brandgaslagret antänder. Med detta handgrepp är det svårt att reglera konvinkeln effektivt. De röda linjerna visar vad optimal konvinkel brandgaskylning hade varit. Även här används dimstrålröret med en helt sluten stråle under högt tryck. Vad är målet med åtgärden? Vi kan konstatera att det mesta av vattnet inte kommer göra någon nytta mot brandförloppet. Generellt så var strålbilden för gaskylning för smal i förhållande till hur långt brandmännen ville få vattnet, dvs. mestadels av vattnet hamnade på ytorna. I de flesta fall är ytorna en bit från branden inte speciellt varma, även om röken kan vara varm. Så behovet av ytkylning en bit från branden är oftast inte stort. Vi tror att det är ett stort egenansvar att upprätthålla detta grundläggande kompetenskrav. Är inte individen själv intresserad och vill, är det svårt för en lagförman att serva med utbildning och övning för att säkerställa det. Under dagarna fick vi ett allvarligt slangbrott på en grovslang som small av helt vid en koppling, resulterade inte i några skador. Mindre läckage på några smalslangar förekom. Detta bör anses som bra då samma slang användes under hela veckan. Efter att grovslangshaveriet hände uppdagades det att slangarna under en tid har provtryckts på för lågt tryck. Detta är nu åtgärdat så att samtliga som arbetar i slangverkstaden vet hur provtryckning ska genomföras. 6.8 Radio och kommunikation Detta är en ständigt återkommande punkt vid alla insatsutvärderingar. Det upplevs ofta som att det är svårt att bygga upp en fungerande kommunikationsplan. Vi tror absolut att det har blivit bättre de senaste åren. Just hur kommunikation kan byggas upp på skadeplats har vi inte berört denna vecka. Kommunikationsmedel som använts är vår s k rökdykar- och skadeplatsradio. Först kan vi konstatera att de relativt nya radioapparaterna fungerar bra och har inte visat på nämnvärda brister i batteritid. Dessa fem dagar av intensiv radioanvändning har bevisat det. Det vi däremot vill påtala är att det åter igen visar sig hur undermålig resten av länken är. En väl fungerande radio hjälper 13 Här ett exempel på öronmikrofon för rökdykning, från Connectron AB.

inte särskilt mycket i de arbetssituationer vi befinner oss i. Det är i flera lägen som vi upplever att personal som är insatta i övningen inte hör oss. Flera under veckan har även själva uttryckt att det är väldigt svårt att uppfatta vad som sägs på radion. Vi måste sätta oss in i vår verklighet med störande omgivningsljud och stressade situationer där vi kan vara andfådda. Gammal utrustning som savox med öppen högtalare kan inte vara det mest optimala, det bör finnas annat på marknaden idag. Vi anser att det nu är hög tid att detta prioriteras upp ordentligt och vi slutar utsätta vår personal för de risker bristfällig kommunikationsutrustning medför, innan vi råkar ut för en allvarlig olycka. Det var till och med deltagare som frustrerande uttryckte att de överväger att vägra fortsätta med rökdykning om inte ny bättre utrustning köps in. Förslag från oss är att omedelbart tillsätta en arbetsgrupp som tar fram vilken ny kompatibel utrustning som finns på marknaden och kostnaden för detta. Exempel på ny utrustning kan vara personligt gjutna öronsnäckor samt ny lösning för rökdykarmask. 6.9 One-Seven Vi fick några veckor innan övningen bokat upp Nordic Fire & Resque som marknadsför systemet One-seven. Daniel Haldorsson som skulle komma under tisdagen fick förhinder och istället skötte Stefan Andreasson förevisningen av systemet. One-seven är ett s.k. Compressed Air Foam System, CAFS. Släcksystemet består av vattentank, skumtank, brandpump, skuminjektor och kompressor. Släckmedlet består alltså av vatten, skum och luftbubblor. Systemet har en lång kastlängd vilket gör att man kan göra ett första angrepp från relativt långt håll. En vanlig bild när man pratar om CAFS är att visar en sekvens där det pågår en fullt utvecklad rumsbrand på andra våningen i en villa. Genom att brandman från marken utanför sprutar in släckmedlet i rummet och försöker träffa så stora delar av ytan som möjligt, leder det till en kraftig temperatursänkning och branden släcks till stora delar. Sedan kan en insats med PPV-fläkt ta bort den täta brandröken och brandmännen går in och gör en sista släckning inifrån med andningsskydd på. Under denna dag var tre brandmän från Oskarström inbjudna för att testa One-Seven. De gjorde följande moment: 1. Fullt utvecklad rumsbrand, dörren till brandrummet öppnades och brandgaserna vandrade ut via köket, hallen till entrén. Rökdykarinsats via entrén med One-seven 14

påbörjades genom att sluten stråle från några meter sprutades in i köket, när trycket och därmed kastlängden sedan sjönk startade inträngningen med uppgift att lägga CAF på så stora ytor som möjligt och därmed avstanna all fortsatt pyrolys. För att uppnå detta ska man vara väldigt aktiv med strålrör och systematiskt måla in alla ytor. Detta uppnåddes bra och branden blev släckt. Det som återstod var eftersläckning och behov av lämpning från rummet. Vid genomgång efter insatsen kan man se att skum hänger kvar på väggar och tak. På en del ytor har dock skummet ätits upp av värmen genom förångning. Systemet har en mycket bra ytkylande effekt. 2. Släckning av rumsbrand utifrån testades även. Detta gjordes dock i ett skede när branden i huset skulle släppas helt. Planen var att göra ett angrepp utifrån och sedan med offensiv ventilation göra sista släckningen inifrån. Tyvärr gick inte detta att genomföra pga. missbedömning. 3. Skyddande av fasadbeklädning genom att lägga torrskum på ytorna. Detta är ett moment som testades på icke brandpåverkad fasad. Det som kan konstateras är att det relativt lätt går att täcka t ex en hel gavel med torrskum. Så länge man ser att det ligger ett lager skum på, kan pyrolysering inte ske på den ytan. Innan släckning påbörjas, fullt utvecklad rumsbrand, lågor har antänt klädsel på gavelspets CAF läggs på fasaden som ett skyddande lager som förhindrar att det antänder igen. I detta moment sprutas CAF in i rummet från säkert avstånd, målet att träffa så mycket ytor som möjligt. Rumsbranden är nu nersläckt, brandmannen har gått fram till fönstret för att komma åt de sista bränderna. 15

Tyvärr blev denna dag inte den bästa pga. flera omständigheter. Vi kommer försöka få hit ett CAF-system vid ett annat tillfälle. Fördjupad information kring One-Seven finns på nätverket under G:\RT-RÄ-Operativverksamhet\Operativa adv\caf. 6.10 Fireexpress Fireexpress är ett släcksystem Halmstad har på FIP-fordon 255-1560, Volkswagen transporter Pickup. Släcksystemet består av en liten vattentank på 130 liter, högtryckspump, slangvinda och en lans med kombimunstycke. Munstyckstrycket är ca 20 bar och ger en mycket fin vattendimma med droppstorlekar på 7-100µm. Kan även ställas om för sluten stråle och därmed längre kastlängd. Under fredagen fick vår FIP Sylve Andersson, chans att prova systemet fullt ut mot brand i byggnad. Tre olika scenarier testades för att se vilka begränsningar systemet har. 1. Föreldning av brandrum 10m² och stor produktion av pyrolysgaser. Dörren till brandrummet öppnades helt och de heta gaserna vandrade ut genom kök och hall till entrén mot det fria. Lansföraren gjorde sedan ett angrepp när det var fullt utvecklad brand i brandrummet och gaserna som vandrade ut började spontanantända. Under sin väg in utfördes kylning hela tiden med mycket aktiva rörelser snett upp i brandgaslagret. Spontanantändningen avtog men sikten bibehölls, upplevde instruktören som låg inne i köket. Väl framme vid dörren till brandrummet gjordes en även nu aktiv brandgaskylning under ca 10 sekunder. Branden slogs ner helt till initialbranden och dörren stängdes, därefter avbröts insatsen. Vi blev båda överraskade över förmågan systemet hade. 2. Föreldning av brandrummet och en släckning genom fönster utifrån under ca 20 sekunder gjordes. Därefter gjordes en offensiv ventilationsinsats via entrén, av två brandmän med andningsskydd slang och dimstrålrör. Släcksystemet visar att det är fullt möjligt att slå ner en rumsbrand med dessa förutsättningar, utifrån via ett fönster. 3. Föreldning av brandrummet och en släckning likt punkt 1. Denna gång var släckvattnet uppblandat med tillsatsmedlet x-fog. Det är svårt att avgöra om släckningen var effektivare, vi kan däremot ana att det inte lika lätt ville återantända. Vi var flera som tyckte att släcksystemet fireexpress var effektivare än vad vi tidigare trodde. Försöken var inte alls vetenskapliga utan bygger helt på vår egen uppfattning från synintryck. Fördjupad information kring Fireexpress finns på www.firexpress.com. 16

Lans till Fireexpress Bilderna visar hur munstycket hanterar vattnet i de olika lägena. 6.10.1 X-fog Detta är ett tillsatsmedel som inblandas i släckvatten i ett ordinarie släcksystem. Kan användas i vilket släcksystemet som helst i princip, lågtryck, förhöjt lågtryck, högtryck eller CCS. Fredrik Carlstein förevisade x-fog för alla under fredagens övning. Han arbetar på Ringhals AB och har tillsammans med X-fire som lanserar produkten varit med och testat fram olika lösningar för produkten. X-fog påstås ha effekt på att förhindra återantändning på brännbart material. Vi fick se ett försök där han eldade på två stickor, varav den ena var behandlad med X-fog, som inte gick att antända till självuppehållande låga. Produkten innehåller inga flourtensider och anges vara icke skadlig mot miljön. Vi upplevde att användningen av X-fog i rumsbranden gjorde att återantändningen blev mindre. Släckmedlet användes även för att kyla ytterfasad där lågor från rumsbranden slog ut. På det området x- fog var applicerat skedde ingen pyrolysering, vilket det gjorde på annan yta i anslutning där x-fog inte var applicerad. En klar och tydlig bild som visar att produkten kan göra skillnad. Särskilt i ett släcksystem där vi har en begränsad mängd vatten. Kostnaden för produkten ligger på ca 100: -/ liter vilket vi i sig anser som högt. Om vi ser på det fakta att inga övriga investeringar behöver göras och att inblandningen endast är 1%, så blir totalkostaden i förhållande till nyttan mycket låg. 6.11 Skärsläckaren Vi har under denna vecka valt att inte använda oss av skärsläckaren. Det är ett medvetet val för att främja de andra grundläggande alternativen vi har till förfogande. Vi har i Halmstad de senaste åren jobbat hårt med skärsläckaren och blivit duktiga på den som verktyg vid 17

bränder. Den är helt klart ett mycket bra verktyg även vid konstruktionsbränder. Den ska då enligt användare med erfarenhet användas med många korta sekvenser för att undvika att man skjuter rakt igenom en vägg eller ner i en grund. Det går även bra att vinkla lansen för att inte vinkelrätt gå in i en konstruktion. Att öppna golvet på ett ställe för att därefter sticka in lasten i fackverket är även det oftast framgångsrikt. 7. Tillbud och olycksfall Under veckan var vi förskonade från allvarliga olycksfall. Vi har noterat tre saker som är värt att ta upp: 1. Tidigare nämnt är att instruktörerna fick symptom på rökpåverkan, särskild avvikelserapport skrivs för detta. 2. Fallande dörr i huvudet på rökdykare. En brandman meddelade att en dörr fallit och träffat honom över rygg och nacke. Det var en lös dörr som instruktör ställt åt sidan. Placeringen var uppenbarligen inte bra då detta kunde hända. Instruktör påtalade tillbudet för arbetsledaren och uppmanade denne att skriva en tillbudrapport. 3. Belastat system. Under tisdagen genomfördes planerad övning trots att det under natten pågått en brand i Åled. Insatsen pågick även under morgonen när vi anländer. Vår åtgärd var då att tillsammans med operativ chef kontakta Hill för att få en lägesbild. Efter samtal med räddningsledaren på plats, dialog med hill och inventering av rökskydd gjordes en bedömning och det beslutades att genomföra övningen enligt planerat. Efter genomgång inför hela övningsgänget kom det dock en kontraorder att övningen inte alls kunde genomföras enligt plan. Beslutet gjorde att planeringen och genomförandet fick göras om och på ett annat sätt. Övningen kunde dock genomföras, men på ett sämre sätt och försenat. Några av deltagarna blev negativt påverkade av förändringen och uttalade att de var missnöjda över detta. Det har hörts andra kritiska röster över att övningen genomfördes. Att ställa in var aldrig ett alternativ från övningsledningens sida pga. flera faktorer. Övningen planerad sedan lång tid tillbaka med helt friställt personal och resurser. Mycket externa inplanerade att delta under dagen bl a flera media inbokade, anländande från Oskarström 3st, Värnamo 2 st, Ringhals 3 st, Skövde 1. Punkt 3 har det inte gjorts någon särskild avvikelserapport för. 8. Dokumentation och specialistkunskap Lars Ågerstrand har deltagit under de första fyra dagarna. Han har tillfört otroligt mycket till genomförandet. Han har med sin kunskap bidragit med tips och idéer för att få det så bra som möjligt. Även det han uppmärksammat kring hur deltagarna agerar och hanterat olika situationer har han kunnat uppmärksamma oss på. Lars har även dokumenterat mycket med filmning och fotografering med både vanlig kamera och IR. En del av materialet kommer han 18

använda som utbildningsmaterial. Viss dokumentation kommer vi få ta del av, vilken kommer finnas på extern hårddisk som tillhör utb./övningsavdelning. 9. Mat och fika Frukost, lunch och eftermiddagsfika har förvaltningen bjudit på under veckan. 10. Mediahantering och information Då det misstänktes att eldningen skulle få stort massmedialt intresse vidtogs flera åtgärder inför övningsveckan. En av stadskontorets kommunikatörer, ombads hjälpa oss för att få information på hemsidan Halmstad.se. Den texten samt den som sändes ut varje morgon på Radio Hallands trafik och service, granskades av henne. De har varit mycket tillmötesgående och till stor hjälp. Utbildnings-och planeringschef Pär Stensson blev kontaktperson för media. Han bokade även in media under tisdagen för intervju. Övningsledare Niklas Ekbergs telefonnummer fanns även som hänvisning i vår reception. Han utförde även intervjuer Hallandposten var en av många media. under dagarna som visades i tv. 11. Tekniskt stöd, verkstaden Tack vare Krister Jönsson, har vi blivit servade med allt vi önskat. All logistik, med bl a materiel, mat och skjuts har sköts på ett bra sätt. Det är aldrig jobbigt att be honom om hjälp. Tack! 12. Värdefulla erfarenheter 1. Överväg att vid konstruktionsbränder tidigt klä en motorsågsförare som jobbar med att såga upp efter beställning 2. Kontrollera noga vilka material som ska sågas i innan sågning om möjlighet finns 3. Byt kedja tidigt för effektivare sågning och möjlighet till omslipning 4. Aktiv dimspiksinsats med korta sekvenser i många borrhål, vid konstruktionsbränder 5. Se över antal flaskpaket och förvaringen av gripbara andningsapparater på hyllan 6. Använd alla de situationer som finns för att öva med och underhålla strålrören 7. Sektorchefer med kunskap om utrustning och metod, som leder de uppgifterna 8. Tänk brandman med andningsskydd när omständigheterna tillåter detta, istället för rökdykare. Omvärdera behovet av rökdykarorganisation fortlöpande 9. Tillgänglig information angående huseldningen är av stor vikt som visar på öppenhet och vilja att tillgodose behovet av fakta till allmänheten 19

13. Behov av mer övning 1. Motorsåg, teori hur vi ska såga i byggnadsdelar, vilka material som helt ska undvikas 2. Påklädnadsövning av egen skyddsutrustning inför användning av motorsåg 3. Ventilationsövningar med PPV-fläkt 4. Hantering av dimstrålrör, strålförarteknik. Kanske ett årligen återkommande kompetensprov, teoretisk och praktiskt 5. Personal bör ta del av denna utvärdering, samt få en genomgång av det filmmaterial som finns. Det kan vi lära oss mycket av. 14. Behov av ny utrustning 1. Värmekamera 2. Batteridrivna handmaskiner 3. Flaskpaket 4. Tvättmaskin för rökskydd 5. Tvättmaskin för larmställ 6. Ny kommunikationsutrustning, t ex personligt gjutna öronsnäckor 15. Slutsats Vi övningsledare och tillika utvärderare lämnar nu detta projekt. Det har varit en stimulerande och utvecklande arbetsuppgift. Att planera en hel vecka med eldningar är inte lätt och som vi upplevt det krävande. Det har varit många kontakter att ta och mycket att tänka på. Vi tror det är noga att allting är väl dokumenterat över vilka åtgärder som är vidtagna och vilka kontakter som tagits. Hela planeringsdokumentet ligger i dataträdet och heter Ödehusen Vrangelsro. Även övnings PM som hör till, finns med namn övningspm Vrangelsro. Erfarenheter från veckan har lärt oss att det är av största vikt att starta dagen med vilka förväntningar vi har av deltagarna. Att de är medvetna om vad vi vill med dagen är oerhört viktigt. De två första dagarna var vi otydliga kring det. Vi trodde att noggrann planering räckte för att göra dagarna bra. Viktigast av allt är att deltagarna är medvetna över att, om de är på hugget och vill göra det till en bra dag, finns det också större förutsättningar för att det blir så. Ett passivt gäng som inte tar eget ansvar kommer inte få ut lika mycket av dagen. Vi vill tacka alla som hjälp till med förberedelser, under övningsdagarna samt alla deltagarna. Även till de externa aktörerna som varit med uttrycker vi vårt stora tack. 20