2013 -Og- 1 i Meddelad i Malmö KLAGANDE Ljud och Bildskolan LBS AB, 556485-1649 Box 150 03 167 15 Bromma Mål nr 266-13 20121/ 1 61 Sida 1 (4) MOTPART Barn- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm ÖVERKLAGAT BESLUT Barn- och utbildningsnämndens beslut den 20 november 2012 SAKEN Bidrag enligt skollagen till fristående gymnasieskola i form av grundbelopp FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.ld 170371 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 måndag fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmogdom. se 08:00-16:00
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN 266-13 BAKGRUND Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 november 2012 om bidrag i form av grundbelopp till Ljud och Bildskolan LBS AB (skolan) för år 2013. Vid beräkningen av beloppens storlek hänförde nämnden kommunens kostnad för gymnasiechef till kostnadsslaget administration. YRKANDE OCH INSTÄLLNING M.M I överklagande yrkar skolan att förvaltningsrätten upphäver barn- och utbildningsnämndens beslut och återförvisar målet till kommunen för nytt beslut i vilket kostnad för gymnasiechef ska kategoriseras som undervisning. Skolan åberopar i huvudsak följande. Genom att kategorisera kostnad för gymnasiechef som en administrativ kostnad har skolan tilldelats för lågt bidrag. Gymnasiechefen i Ängelholms kommun har ledande arbetsuppgifter inom kommunens gymnasieverksamhet varför kostnaden därmed bör avse en sådan kostnad för "andra anställda med ledningsuppgifter" som enligt gymnasieförordningen ska räknas som en del av kostnaden för undervisning. Anställda i ledande ställning som är överordnade rektorer finns även på fristående skolor. En extensiv tolkning av vad som ska ingå i administration skulle leda till att kommunens verkliga administrationskostnader blir betydligt högre än tre procent och att schablonen då inte speglar de verkliga kostnaderna. Barn- och utbildningsnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl a följande. I kommunen finns administrativa inslag vid de olika skolorna och på central nivå. Gymnasiechefen är överordnad chef för programrektorer och administrativ enhet. Kostnaden för programrektorer har i sin helhet hänförts till undervisning. Gymnasiechefen utför inga arbetsuppgifter som kan härledas till undervisning. Vägledning för vad som avses med "andra anställda med ledningsuppgifter" bör hämtas från skollagen enligt vilken rektorn under får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i
frågor som det enligt lagen ankommer på rektorn att besluta om. En anställd som får uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter kan aldrig benämnas rektor. En rimlig tolkning är därför att med uttrycket avses anställda som av rektor fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Rektorn kan aldrig uppdra åt någon utanför skolenheten att fullgöra ledningsuppgifter, som till exempel en gymnasiechef. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Bestämmelser Enligt 16 kap. 52-54 skollagen ska hemkommunen under vissa förutsättningar lämna bidrag till huvudmannen för en fristående gymnasieskola. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Närmare bestämmelser om bidrag i form av grundbelopp för fristående gymnasieskolor finns i gymnasieförordningen enligt vilken kostnadsslaget undervisning ska avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. Kostnadsslaget administration ska avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet. Förvaltningsrättens bedömning i nu förevarande mål Av 2 kap. 9-11 skollagen framgår följande. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor som ska benämnas på det sättet. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor inom rektorns ansvarsområde, om inte annat anges.
I förarbeten till den tidigare skollagen angavs att "I kostnadsposten undervisning bör inte bara kostnaderna för lärare utan även för rektor ingå" (se prop. 2008/09:171 s. 33-34). Först genom den nu gällande skollagen tydliggjordes att ledningsansvaret vid en skolenhet inte får delas av flera och samtidigt infördes möjligheten för en rektor att delegera enskilda ledningsuppgifter. I nära anslutning till ikraftträdandet av den lagen föreskrevs i förordningsform, utöver vad som redan tidigare uttryckligen hade angetts, att ersättning för kostnadsposten undervisning ska avse kostnader för "skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter" (se SFS 2010:317). I avsaknad av tydliga uttalanden i lagförarbeten eller rättspraxis om vad som i gymnasieförordningens uppräkning av kostnader för undervisning närmare ska förstås med uttrycket "andra anställda med ledningsuppgifter" anser förvaltningsrätten att det avser anställda (men ej uppdragstagare) vid skolenheten som på formlig delegation från rektorn fullgör enskilda ledningsuppgifter. Med den utgångspunkten kan kostnader för ledningsuppgifter som utförs av en chef som inte är rektor i skollagens mening och som har en överordnad ställning i förhållande till rektorer vid skolenheter inte hänföras till kostnadsslaget undervisning. Det har i det här fallet inte framkommit att gymnasiechefen har arbetsuppgifter som avser annat än administration. Förvaltningsrätten anser därmed att det inte finns skäl att ändra barn- och utbildningsnämndens beslut. Överklagandet ska följaktligen avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1B) Marianne Alwall 1 avgörandet har även nämndemännen Margareta Hovbrandt, Kent Kjellgren och Åsa Ragnarsson deltagit. Håkan Hall har föredragit målet.
411. SVERIGES STOLAR Bi taga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅN D Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. P 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. www.domstol.se