2008-03-04 Reg.nr. 63-1157-08 Begreppsmanual för uppföljning av högskolan 1
Adjungerad adjunkt Adjungerad lektor Adjungerad professor Lärare som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet. Tidsbegränsad anställning för lärare som uppfyller respektive behörighetskrav. HF 4 kap. 1, 30 Adjunkt Anställningsform för lärare. Vid rapportering i personalstatistiken ingår även bl.a. adjungerad adjunkt, universitetsadjunkt. HF 4 kap. 1, 9, 30 Administrativ personal Personalkategori/befattnings kategori i personalstatistik för personal med administrativa arbetsuppgifter. Här ingår bl.a. administratör, byråsekreterare, chef, ekonomihandläggare. över högskolans personal Aktiv doktorand Aktivitet (utbildning på forskarnivå) Doktorand med en aktivitet om minst 1 %. I detta sammanhang mått på doktorands studieinsats, där 100 % motsvarar 40 timmar per vecka i genomsnitt under kalenderhalvåret. Normal semester påverkar inte aktiviteten. Tidigare användes definitionen minst 10 % aktivitet. Anges i hela procent. Aktivitet redovisas i SCB:s högskolestatistik i intervallerna: 0 1-40 41-60 61-79 80-100 över utbildning på forskarnivå SFS 1993:1153 3 kap. 7 över utbildning på forskarnivå ALF-ersättning Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården. I avtalet regleras bl.a. ersättningen för landstingens medverkan i läkarutbildning och medicinsk forskning, den s.k. ALF-ersättningen eller det s.k. ALF- anslaget. Berörda lärosäten är alla som ger läkarutbildning, dvs. Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet. Amanuens, anställning som Anställningsform på deltid som skall avse undervisning, medverkan i forskning eller administration. Tidsbegränsad anställning som i personalstatistiken tillhör kategorin annan undervisande och forskande personal. HF 5 kap. 8-12 SLU-F 4 kap. 1 över högskolans personal Andra krav på behörighet Andra krav på behörighet för en utbildning som vänder sig till nybörjare än de som anges i områdesbehörigheterna. Ett lärosäte skall ha tillstånd från Högskoleverket för att kunna ställa andra krav på behörighet. Tillämpas bl.a. vid antagning till konstnärliga utbildningar. HF 7 kap. 11 2
Anknytning till annan högskola (Utbildning på forskarnivå) Anges i de fall en doktorand har anställning eller motsvarande vid annat lärosäte än det som doktoranden är antagen vid. Även anknytning till utländskt lärosäte samt land för detsamma skall anges. över utbildning på forskarnivå Annan undervisande och forskande personal Personalkategori/befattnings kategori i SCB:s personalstatistik för personal med undervisande och/eller forskande arbetsuppgifter och som inte är lärare enligt definition i Högskoleförordningen. Här ingår exempelvis amanuens, forskare och forskningsassistent. över högskolans personal Annan utbildning Utbildning som bedrivs av universitet och högskolor och som inte är utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå enligt högskoleförordningen. Till exempel basårsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och uppdragsutbildning. Anslag Av riksdagen anvisat anslag som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål och för vilket myndigheten har dispositionsrätt. Universitet och högskolor med vetenskapsområde disponerar ett ramanslag för utbildning på grund- och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå samt konstnärligt utvecklingsarbete. Övriga högskolor disponerar ett ramanslag för utbildning på grund- och avancerad nivå och ett för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Även andra anslag förekommer, t.ex. anslaget för klinisk forskning och utbildning och till SLU. Vissa medel som riksdagen tilldelat universitet och högskolor disponeras av Kammarkollegiet, som i sin tur betalar ut medlen. Sådana medel är inte att betrakta som anslag. Regleringsbrev SFS 1996:1189 3 (Anslagsförordningen) Anstånd med studier Möjlighet för den som är antagen till utbildning på grund- och avancerad nivå att av särskilda skäl vänta med studiestarten eller fortsätta sina studier efter studieuppehåll (se d:o). Särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra t.ex. vård av barn, värnplikt, studentfackligt uppdrag. HSVFS 1999:1 HF 7 kap. 33 Anställning som lärare Se Lärare, anställning som 3
Anställningskategori Tjänstebenämningar grupperas i anställningskategorier. Indelning av anställningar i högskolan. Anställningar som lärare är indelade i enlighet med högskoleförordningen. Se Lärare, anställning som över högskolans personal Antagen till utbildning på avancerad nivå Medgiven tillträde till en kurs eller ett utbildningsprogram. HF 7 kap 1-4 över högskolans personal Antagen till utbildning på forskarnivå Medgiven tillträde till utbildning på forskarnivå inom visst ämne. Kan avse antingen studier mot licentiatexamen eller doktorsexamen. Se Behörighet till utbildning på forskarnivå. 7 kap. 34 över utbildning på forskarnivå Antagen till utbildning på grundnivå Medgiven tillträde till en kurs eller ett utbildningsprogram. HF 7 kap. 1-2 Antagning Av lärosätet fattat beslut om tillträde till viss utbildning. Begreppet används också för att beteckna den process som pågår från fastställande av utbud till utbildningens start. HF 7 kap. 4 SFS 1993:1153 2 kap. 3 Antagningsomgång Sammanhållen hantering av anmälan till visst utbildningstillfälle/grupp av utbildningstillfällen med gemensam anmälningstid och urvalstidpunkt. Anmälningstiden kan i undantagsfall variera inom samma antagningsomgång. NyA Antagningsordning De lokala regler för utbildning på grund-, avancerad eller forskarnivå som ett lärosäte tillämpar dels i fråga om behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. HF 6 kap. 3 Arbetslivserfarenhet (ALE) Erfarenhet av yrkesverksamhet eller motsvarande verksamhet förvärvad på annat sätt utan angivet krav på innehåll. Arbetslivserfarenhet kommer att finnas kvar under en övergångsperiod inom ramen för 25:4- regeln. HF 7 kap.13, 23 HSVFS 1996:22 5 Relevant arbetslivserfarenhet kommer att kunna utgöra grund både för behörighet och urval. 4
Arvodist Personalkategori som används i SCB:s personalstatistik. Avser arvodesanställda. Jämför gäst- och timlärare över högskolans personal Aspirantutbildning Se Särskild teoretisk och praktisk utbildning. Assistent med utbildningsbidrag Tidsbegränsad anställning på deltid för doktorander med utbildningsbidrag. Arbetet skall avse undervisning, medverkan i forskning eller administration. HF 5 kap. 8-12 SLU-F 4 kap 1 Tillhör kategorin Forskarstuderande i personalstatistiken. Avancerad nivå Nivå i högskoleutbildning som bygger på grundnivå. Se även Grundnivå, Uppdragsutbildning och beställd utbildning. HL 1 kap. 7, 9 Avlagda examina Uttagna examensbevis. Gäller examina inom såväl utbildning på grund-, avancerad, och forskarnivå som utbildning inom grundoch utbildning på forskarnivå. Avklarade högskolepoäng Avklarade och dokumenterade högskolepoäng på hela och/eller delar av en kurs. Används bl.a. av SCB och CSN för att beskriva en students samlade poängproduktion. SFS 1993:1153 3 kap. 3 Avklarade poäng Avklarade och dokumenterade poäng på hela och/eller delar av en kurs. Används bl.a. av SCB och CSN för att beskriva en students samlade poängproduktion enligt äldre examensordning. SFS 1993:1153 3 kap. 3 Basårsutbildning Högst ettårig behörighetsgivande förutbildning som sammanknyts med viss högskoleutbildning på grundnivå. Från början var basårsstudier en behörighetsgivande utbildning för högskolestudier enbart inom naturvetenskap och teknik, men från år 2002 har lärosätena rätt att erbjuda basår som ansluter till andra utbildningar där antalet sökande är lägre än antalet platser. Utbildningen bedrivs i högskolornas regi men utgör inte högskoleutbildning. Basår utan knytning till viss högskoleutbildning finns vid kommunal vuxenutbildning. SFS 1992:819 5
Behörig sökande Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande behörighet och i förekommande fall särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning. Till gruppen hänförs även de som medgivits undantag från visst eller vissa villkor. HF 7 kap. 2-3 Behörighet till utbildning på grundnivå För att bli antagen till utbildning på grundnivå krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. De flesta utbildningar har krav på särskild behörighet. SFS 1992:1434 4 kap. 1-2 HF 7 kap. 1-4 HSVFS 1996:21 och 22 Grundläggande behörighet: Av regeringen i högskoleförordningen fastställda generella behörighetsvillkor. Särskild behörighet: Av ett lärosäte uppställda krav på särskilda förkunskaper för tillträde till viss utbildning. Vissa föreskrifter fastställs av Högskoleverket. I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan är de särskilda behörighetskraven organiserade i ett system av standardbehörigheter (fr.o.m. hösten 2010 områdesbehörigheter, se områdesbehörighet) HF 7 kap. 5-6 HSVSF 1996:22 HF 7 kap. 8-11 HSVFS 1996:21 Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter/ områdesbehörigheter som finns, samt meddelar föreskrifter om vilken standardbehörighet/ områdesbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en yrkesexamen. Lärosätet bestämmer vilken standardbehörighet/ områdesbehörighet som skall gälla för övriga utbildningar. Annan verksamhet än utbildning kan utgöra grund för såväl grundläggande som särskild behörighet. 6
Behörighet till utbildning HF 7 kap. 28 30 på avancerad nivå För att bli antagen till utbildning på avancerad nivå krävs att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Grundläggande behörighet till program på avancerad nivå har den som har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Särskild behörighet får avse kunskaper från en eller flera högskolekurser och andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. HF 7 kap. 31 Behörighet till utbildning på forskarnivå För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att sökanden har dels grundläggande, dels särskild behörighet. Vidare krävs att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. HF 7 kap 35 7
Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet har den som avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort utbildning om minst 240 högskolepoäng, varav 60 på avancerad nivå eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För att kunna antas till utbildning på forskarnivåen måste den sökande kunna erbjudas handledning och godtagbara studievillkor. Dessutom måste den studerandes studiefinansiering vara klar. HF 7 kap. 39 Fakultetsnämnd kan medge undantag. Särskild behörighet: Kraven på särskild behörighet föreskrivs av fakultetsnämnd och skall avse kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Kraven kan också avse särskild yrkeserfarenhet eller språkkunskaper. HF 7 kap. 40 Behörighetsgivande förutbildning Se Basårsutbildning Behörighetsmodell Viss av Högskoleverket, i form av standardbehörigheter/ områdesbehörigheter, eller av ett lärosäte fastställd uppsättning av särskilda förkunskapskrav. NyA Beställande högskola Ett lärosäte som köper kurser av annat lärosäte för studenter som är antagna vid det egna lärosätet. Se Beställd utbildning 8
Beställd utbildning Utbildning enligt avtal med annat svenskt lärosäte eller med ett annat utländskt lärosäte inom EU/EES, samt utbildning enligt avtal med annan svensk statlig finansiär. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga eller enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd. Kurser som säljs till universitet och högskolor, får endast erbjudas studenter som antagits hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. I beställd utbildning ingår också kvalificerad yrkesutbildning (KY) som ett lärosäte bedriver. I lärosätenas årsredovisningar skall beställd utbildning särredovisas. Regleringsbrev över högskolans ekonomi SFS 2001:239 SFS 2001:1131 Betyg, gymnasieskolan Beträffande betyg från gymnasieskolan, se författningar avseende skolområdet. Se utbildningsväsendets författningsböcker (UFB) del 1. Betyg, högskolan Uttryck för bedömning av students prestationer på del av kurs eller kurs (motsv.) i högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå och på prov och avhandling i utbildning på forskarnivå. Endast betyg på hel kurs kan ingå i examen. Grund- och avancerad nivå : HF 6 kap 18-19 Forskarnivå :HF 6 kap. 39 och 43 SFS 1993:1153 2 kap. 2-3 Betygspoäng Se Meritvärdering och HF Bilaga 3. Betygsvärde Se Meritvärdering och HF Bilaga 3. 9
Bisyssla Varje syssla som bedrivs vid sidan av huvudanställningen och som inte kan hänföras till privatlivet. För statligt anställda är en bisyssla tillåten eller otillåten. De otillåtna bisysslorna delas in i förtroendeskadliga, konkurrerande eller arbetshindrande. Högskolelärare tillåts, i jämförelse med andra statligt anställda, i högre utsträckning att bedriva bisysslor inom anställningens ämnesområde. Bisysslorna skall då avse forskning eller utvecklingsarbete (FOUbisysslor) och inte vara förtroendeskadliga. De skall hållas klart åtskilda från lärarens ordinarie arbete. Läraren är skyldig att underrätta lärosätet om alla bisysslor inom anställningens ämnesområde. Undervisning däremot, bedöms enligt LOA som en vanlig bisyssla. HL 3 kap. 7, HF 4 kap. 31-32, SFS 1994:260 7-7d, kollektivavtal (ALFA, Chefsavtalet och Läkaravtalet). Biträdande lektor Tidsbegränsad läraranställning som kräver doktorsexamen eller motsvarande. Biträdande lektorer skall i huvudsak bedriva forskning. En biträdande lektor skall på begäran befordras till en anställning tills vidare om han eller hon har behörighet och bedöms som lämplig vid en prövning. (I personalstatistiken återfinns biträdande lektorer under lektor.) HF 4 kap. 1, 3, 8a, 13a, 30 Biträdande professor Boendekommun Bruttostudietid i utbildning på forskarnivå Den kommun i vilken studenten är folkbokförd den 31 december ett visst år. Avser endast lektor som erhöll ställning som biträdande professor före 1999-01-01. En lektor som visat särskild skicklighet, inom ramen för sin anställning som lektor, kunde ges ställning som biträdande professor. (I personalstatistiken återfinns biträdande professorer under lektor.) Kan mätas t.ex. före studiernas påbörjande respektive efter examen. Se Studietid i utbildning på forskarnivå bruttostudietid. Övergångsbestämmelse till HF, SFS 1998:1003 punkt 4 SFS 1993:1153 3 kap. 4 över utbildning på forskarnivå 10
Budgetår Sammanfaller fr.o.m. 1997 med kalenderåret. Collegeutbildning Se Högskoleintroducerande utbildning Datum för godkänd avhandling (Utbildning på forskarnivå) Det datum då avhandlingen godkänns. Gäller både doktors- och licentiatavhandling. Datum för sist avklarad kurs (motsv.) ingående i examen Det datum då studenten klarat det sista momentet i utbildningen. I regel ej samma datum som datum för utfärdande av examensbevis. Datum för utfärdande av examensbevis Det datum då ett lärosäte utfärdar examensbevis på begäran av studenten. Se Examensdatum Datum när alla kurser är klara (Utbildning på forskarnivå) Det datum då alla prov (förutom avhandlingen) i utbildning på forskarnivåen är klara. Delkurs I kursplan poängsatt del av kurs. Ibland används även begreppen moment och prov i kurs. HF 6 kap. 15 Deltagande i prov Dokumenteras i form av resultat i prov. SFS 1993:1153 2 kap. 3 Deltagande i utbildning Dokumenteras i form av registrering på kurstillfälle (motsv.). SFS 1993:1153 2 kap. 3 Deltid - kurs Se Kurstakt Deltidsstuderande Student som är registrerad vid visst lärosäte för högskolestudier som omfattar mindre än 1,5 högskolepoäng per vecka i genomsnitt under en termin. Studenter klassificeras i officiell högskolestatistik som deltidsstuderande av SCB. Uppgiften härleds bl.a. från -uppgifter om studietakt för kurstillfällen. NU-statistikdatabasen Diploma Supplement Diploma Supplement är en bilaga till examensbeviset, på alla utbildningsnivåer, och beskriver utbildningen och dess plats och nivå i det svenska utbildningssystemet. Bilagan innehåller också information om det svenska högskolesystemet. Syftet med bilagan är att underlätta för högskoleutbildade att arbeta och studera i andra länder. 11
Direktgrupp Urvalsgrupp där inga kompletteringar får tillgodoräknas i meritvärdet. I HF bilaga 3 kallas Direktgrupp för Grupp 1 Detta träder i kraft 2010. Jämför kompletteringsgrupp (Grupp 2). HF bilaga 3, träder i kraft 1 jan 2010 Distansutbildning Utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och/eller rum. För uppföljningsändamål har distansutbildning särskild märkning i. Jämför nätbaserad distansutbildning. Distansutbildning, nätbaserad Distansutbildning där hela eller huvuddelen av utbildningen genomförs med stöd av IKT (informations- och kommunikationsteknik). Nätbaserad distansutbildning är synonymt med IKT stödd distansutbildning. För uppföljningsändamål har nätbaserad distansutbildning särskild märkning i. Distributionsform Den form som lärosätet tillhandahåller utbildningen i vid ett visst kurstillfälle. I används normalt följande begrepp (benämns undervisningsformer): - normal - distans - nätbaserad distans Även andra begrepp kan förekomma. SFS 1993:1153 3 kap. 3 Doktorand Student som antagits till och bedriver utbildning på forskarnivå. SCB samlar även in uppgifter om doktorander som antagits (inkl. antagna till licentiatutbildning) men inte är aktiva. HF 1 kap. 4 SFS 1993:1153 3 kap. 7 Doktorand, anställning som Tidsbegränsad anställning som ger doktoranden möjlighet att främst ägna sig åt sin egen utbildning på forskarnivå. HF 5 kap. Doktorsexamen Examen inom utbildning på forskarnivå som omfattar 240 högskolepoäng (160 poäng), varav minst 120 högskolepoäng (80 poäng)skall utgöras av avhandling. Får utfärdas av universitet samt av högskola inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan. Bilaga 2 till HF 12
ECTS-betyg European Credit Transfer System, internationellt jämförbar översättningsskala för betyg som rankar studenternas prestationer enligt följande: A de bästa 10 % B följande 25 % C följande 30 % D följande 25 % E följande 10 % FX underkänt visst arbete krävs för godkänt F underkänt avsevärt arbete krävs för godkänt De sju betygsgraderna används också i Sverige vid vissa lärosäten och för vissa utbildningar som ordinarie betygsskala, men då som absoluta och inte som relativa betyg. EU-kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/education ECTS-poäng European Credit Transfer System, internationellt jämförbart poängsystem som syftar till att underlätta studenternas rörlighet. 60 ECTS-poäng motsvarar ett års heltidsstudier. Se också Högskolepoäng. Enskild utbildningsanordnare Se utbildningsanordnare Regleringsbrev SFS 1993:792 Erasmus Erasmus är det största av EU:s program inom högre utbildning och det vänder sig till universitet och högskolor. Erasmusprogrammet erbjuder möjlighet till bl.a. utbyte och praktik för studenter och lärare inom högre utbildning i Europa. Målen är att stödja förverkligandet av ett europeiskt område för högre utbildning, att uppnå ökad kvalitet i student- och lärarmobilitet samt att förstärka bidraget från högre utbildning och avancerad yrkesinriktad utbildning till innovationsprocessen. Internationella programkontoret EU:s program för livslångt lärande Programmet för livslångt lärande startade 2007 och syftar till ökat samarbete och ökad rörlighet inom EU. Programmet för livslångt lärande består av delprogrammen Comenius (för skolor), Erasmus, se d:o (högskoleutbildning), Grundtvig (vuxenutbildning) och Leonardo da Vinci (yrkesutbildning). Internationella programkontoret 13
Examen, grundläggande högskoleutbildning (1993- års examensordning) Fullgjorda kursfordringar (motsv.) enligt de krav för examen som anges i Högskoleförordningens bilaga 2 Examensordning eller i bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Inom grundläggande högskoleutbildning får följande examina avläggas: - magisterexamen med ämnesdjup (minst 160 p) - magisterexamen med ämnesbredd (minst 40 p) - kandidatexamen (minst 120 p) - högskoleexamen (minst 80 p) - yrkesexamina enl. Högskoleförordningen, bil. 2 - examina enl. förordning för Sveriges lantbruksuniversitet - examina enl. äldre studieordning. Inom utbildning på forskarnivåen får följande examina avläggas. - doktorsexamen enl. Högskoleförordningen, bil. 2 - licentiatexamen enl. Högskoleförordningen, bil. 2 I punkterna 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) anges att de äldre examina fortfarande kan utfärdas under vissa förutsättningar. Examen på grundnivå (2007 års examensordning) Fullgjorda kursfordringar (motsv.) enligt de krav för examen som anges i Högskoleförordningens bilaga 2 Examensordning eller i bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Inom utbildning på grundnivå får följande examina avläggas: Högskoleexamen (120 hp) Kandidatexamen (180 hp) Konstnärlig högskoleexamen (120 hp) Konstnärlig kandidatexamen (180 hp) Yrkesexamina enligt Högskoleförordningen, bilaga 2. HF bilaga 2 14
Examen på avancerad nivå (2007 års examensordning) HF bilaga 2 Fullgjorda kursfordringar (motsv.) enligt de krav för examen som anges i Högskoleförordningens bilaga 2 Examensordning eller i bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Inom utbildning på avancerad nivå får följande examina avläggas: Magisterexamen (60 hp) Masterexamen (120 hp) Konstnärlig magisterexamen (60 hp) Konstnärlig masterexamen (120 hp) Yrkesexamina enligt Högskoleförordningen, bilaga 2 Examen på forskarnivå (2007 års examensordning) Inom utbildning på forskarnivå får följande examina avläggas: Licentiatexamen Doktorsexamen HF bilaga 2 Examensbenämning Namn på examina på utbildning på grundavancerad och forskarnivå enligt Högskoleförordningens bilaga 2 Examensordning eller i bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. I vissa fall skall utöver benämning även inriktning anges. HF bil. 2 SLU-F Examensarbete Självständigt arbete som krav för examen. Redovisas som kurs eller del av kurs. HF, bilaga 2 Examensordning Examensbevis Bevis över avlagd examen. Utfärdas på studentens begäran av lärosäte med examensrätt för den berörda examen. I examensbeviset skall, där examensordningen så föreskriver, examens huvudsakliga inriktning (motsv.) anges. HF 6 kap. 9 och 10 Examensdatum Det examensdatum som anges i. Lärosätena tillämpar olika praxis. Se Datum för utfärdande av examensbevis Jfr Datum för sist avklarade kurs (motsv.) ingående i examen. Examensfrekvens Se Genomströmning Examensmål Kvalitativa mål för olika examina som anges i Högskoleförordningen. Jämför Mål för antal examina HF bilaga 2 SLU-F bilaga 15
Examensordning Bilaga 2 till Högskoleförordningen. Bilagan anger vilka examina som får avläggas inom utbildning på grundavancerad och forskarnivå samt vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen. HF bilaga 2 Examensrätt Tillstånd för universitet/högskola/enskild utbildningsanordnare att utfärda viss examen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskoleverket beslutar om vid vilka universitet och högskolor examina får avläggas. Regeringen beslutar om vilka examina som får avläggas vid SLU, Försvarshögskolan och av enskild utbildningsanordnare. Utbildning på forskarnivå Examina får avläggas vid universiteten samt vid högskolor med vetenskapsområde inom respektive vetenskapsområde. HL 1 kap. 11, 12 SLU-F SFS 1993:792 HSVFS 2007:2 (Den s.k. krysslistan som uppdateras fortlöpande på HSV:s hemsida, hsv.se.) Examenstyp Sammanfattande beteckning på viss grupp av examina. Varje examenskod klassas i efter typ av examen. SFS 1993:1153 3 kap. 7 Fakultetsnämnd Nämnd med ledamöter enligt 2 kap. 6 i Högskolelagen som ansvarar för forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden ansvarar också för utbildning på grund- och avancerad nivå om inte särskilda organ för denna finns. Det skall finnas minst en fakultetsnämnd vid varje universitet och vid varje högskola där det finns vetenskapsområde. Lärosätet bestämmer vilka fakultetsnämnder som skall finnas. HL 2 kap. 5a HF 3 kap. 3 FFG-registrering För första gången registrerad. Se Registrering av student Finansieringsform (inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå) Beteckning för att klassificera visst kurs- eller programutbud utifrån krav på uppföljning av studerande och särredovisning av studier bl.a. i högskolornas årsredovisningar (motsv.). Exempel: - olika former av uppdragsutbildning - kurser ingående i beställd utbildning. Finansieringsplan (för studiefinansiering i utbildning på forskarnivå) Plan för hur en doktorands forskarstudier skall finansieras, dvs. doktorandens försörjning. Se även Försörjningstyper och Studiefinansiering i utbildning på forskarnivå. Högskolornas policydokument 16
Forskarassistent Tidsbegränsad anställning som kräver doktorsexamen eller motsvarande. Meriteringsanställning efter doktorsexamen. Forskarassistenter skall i huvudsak bedriva forskning. HF 4 kap. 1, 10, 30 Se Lärare, anställning som Forskarskolor, nationella Definieras här som av regeringen och med särskilda medel inrättade forskarskolor för utbildning på forskarnivå. Det finns även andra forskarskolor. SFS 1993:1153 3 kap. 7 Forskarstuderande Begreppet används i personalstatistiken för bl.a. doktorand med doktorandanställning och assistent med utbildningsbidrag m.fl. över högskolans personal Forskarnivå, utbildning på Utbildning inom högskolan som bygger på 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå. Utbildningen omfattar 240 högskolepoäng i ett ämne. Utbildning på forskarnivå avslutas med doktorsexamen. En etapp om 120 högskolepoäng kan avslutas med licentiatexamen. HL 1 kap. 2, 7, 9a, 10a HF bilaga 2 Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) Begreppet används bl.a. i SCB:s forskningsstatistik och definieras i Frascatimanualen. Frascati-manualen Forskningsbidrag Medel för forskning från extern finansiär och där bidragsgivaren inte kan förbehålla sig rätten till resultaten. Frascati-manualen Proposed standard Practice for Surveys on Research and Experimental Development. Frascati Manual 2002. Dokument som ligger till grund för definitioner inom OECD:s forskningsstatistik. SCB använder Frascatimanualen för sin insamling av forskningsstatistik. Free mover Student som på egen hand ordnar sina studier utomlands, dvs. utanför utbytesprogram. Kan avse såväl svenskar som reser utomlands för studier, som utländska studenter som reser till Sverige för att studera. Enstaka free movers förekommer också inom Erasmusprogrammet. De hänförs i statistiken till gruppen utbytesstudenter. 17
Fördjupning Klassifikation av kurs med utgångspunkt i kravet på successiv fördjupning inom huvudområde för generella examina. För närvarande genomförs, på SUHFs och NSHUs uppdrag, ett arbete i avsikt att åstadkomma beteckningar för progression. Ett förslag kommer att finnas i februari 2008 och beteckningarna väntas vara helt klara hösten 2008. Avsikten är att detta skall kunna tillämpas på hela kursutbudet. 18
Försörjningstyper i Olika typer av finansiering utbildning på forskarnivå av studierna. Se även Studiefinansiering, utbildning på forskarnivå. Redovisning av försörjning skall enbart avse den del av doktorandens verksamhet som avser utbildning på forskarnivå. Summan av försörjningstyperna skall alltid bli 100 procent av doktorandens aktivitet även om doktoranden har lägre aktivitetsgrad. Försörjningstyper som fastställs av Högskoleverket och samlas in av SCB - Anställning som doktorand vid ett universitet eller en högskola. - Annan anställning (än som doktorand) inom eget eller annat universitet/ högskola som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen. - Utbildningsbidrag - Företagsdoktorand, dvs. doktorand som är anställd vid ett företag (och får sin lön från företaget) och bedriver utbildning på forskarnivå inom anställningen. - Anställning som läkare med utrymme att bedriva utbildning på forskarnivå inom anställningen. - Annan anställning utanför högskolan (än vid företag eller som läkare) som innebär att utbildning på forskarnivå kan bedrivas inom anställningen. - Stipendium - Övrigt, dvs. försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan anknytning till utbildning på forskarnivå. Här redovisas även studiemedel SFS 1993:1153 3 kap. 7 över utbildning på forskarnivå 19
Genomströmning Ett samlingsbegrepp för flöden och andelen examinerade i högskoleutbildning t.ex. examensfrekvens, medianstudietid och antal högskolepoäng efter viss period samt prestationsgrad. Examensfrekvens anges som andelen examinerade inom ett visst antal år efter påbörjad utbildning. Grundläggande behörighet Se Behörighet. Grundnivå, utbildning på Utbildning inom högskolan som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte utgör utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på program i gymnasieskolan och bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Basår är behörighetsgivande förutbildning, ej utbildning på grundnvivå. Se även Uppdragsutbildning och Beställd utbildning. HL 1 kap. 7, 8 Gästlärare Gäststudent Heltid - kurs Heltidspersoner anställda En form av tidsbegränsad anställning av lärare. Se Helårspersoner Anställningstiden får sammanlagt högst omfatta 5 år. Se Lärare, anställning som Kallas numera Utländsk student/ Inresande student Se Utländsk student/ Inresande student Se Kurstakt HL 3kap. 3 HF 4 kap. 1, 30 Heltidsstuderande Student som är registrerad vid visst lärosäte för högskolestudier omfattande minst 1,5 högskolepoäng per vecka i genomsnitt under en termin. Motsvarar registrering om 30 högskolepoäng/termin eller 60 högskolepoäng/år. Studenter klassificeras som heltidsstuderande av SCB. Uppgiften härleds från bl.a. -uppgifter om studietakt för kurstillfälle. NU-statistikdatabasen 20
Helårspersoner anställda (tidigare Heltidspersoner) Antalet anställda personer omräknat till heltidsarbetande under ett år. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summan av antalet helårspersoner med den procentandel av en helårsanställning som deras anställning utgör. En halvtidsanställd person ingår således i summan som 0,5 helårspersoner. Korrigering bör göras för tjänstledigheter. över högskolans personal Helårsprestationer Summa avklarade högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60. Ersättning för redovisade helårsprestationer erhålls enligt föreskrifter i regleringsbrev. Regleringsbrev Helårsstudenter Antalet studenter som är förstagångsregistrerade resp. fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets högskolepoängomfattning under en viss period dividerat med 60. Ersättning för redovisade helårsstudenter erhålls enligt föreskrifter i regleringsbrev. Regleringsbrev Huvudområde (2007 års examensordning) Huvudsakligt område för utbildningen. Tillämpas enligt examensordningen för generella och konstnärliga examina. HF bilaga 2 Huvudämne (1993 års examensordning) Av lärosäte fastställt ämne med möjlighet till de fördjupade studier, inklusive självständigt arbete, som krävs för kandidat- respektive magisterexamen. I punkterna 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) anges att de äldre examina fortfarande kan utfärdas under vissa förutsättningar. 21
Högskola Utbildningsanordnare för högre utbildning och forskning vars huvudsakliga verksamhet regleras i HL och HF. HF bilaga 1 Vissa enskilda utbildningsanordnare som av regeringen har tillstånd att utfärda examina inom utbildning på grund-, avancerad och/eller forskarnivå har valt att benämna sig högskola. Högskoleverket prövar och beslutar om tillstånd för statliga högskolor att utfärda examina inom utbildning på grund- och avancerad nivå. En högskola kan efter prövning av Högskoleverket av regeringen tilldelas ett eller flera vetenskapsområden och därmed erhålla tillstånd att inom dessa utfärda examina på forskarnivå. Statliga högskolor kan efter prövning av Högskoleverket av regeringen ges rätten att benämnas universitet (se d:o) och därmed erhålla tillstånd att inom samtliga vetenskapsområden utfärda examina på forskarnivå. Statliga högskolor förtecknas i bilaga 1 i högskoleförordningen. Högskolanybörjare Se Nybörjare, högskola- Högskoleexamen Generell examen med viss inriktning som omfattar 120 högskolepoäng. Lärosäte med examensrätt bestämmer möjliga inriktningar. HF bilaga 2 Högskoleintroducerande utbildning Utbildning på grundnivå om högst 30 högskolepoäng samordnad med gymnasial vuxenutbildning. Kallas vanligen collegeutbildning. SFS 2002:763 Högskolekod Kod för lärosäte i Sverige eller utomlands. Svensk kod, se bilaga 1 till denna manual. För europeiska lärosäten används ERASMUS koduppsättning. NU-statistikdatabasen NyA För resten av världen kan STARS kodlista användas, se STARS. Högskolenybörjare Se Nybörjare, högskole- 22
Högskolepoäng Högskolepoäng kan ges av statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd av regeringen att utfärda examen. 1,5 högskolepoäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Högskolepoäng har en nära koppling till ECTS-poäng. 60 högskolepoäng motsvarar ett års heltidsstudier. Enligt tidigare bestämmelser motsvarade en veckas heltidsstudier en poäng. HF 6 kap. 2 Högskoleprovet Ett nationellt prov som högskolor använder vid urval till sådan utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Resultatet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Provet är avgiftsbelagt. Högskoleverket svarar för provet på regeringens uppdrag. HF 7 kap. 12 13, 20, 21, 23, 26 Högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen Satsning för att öka andelen behöriga lärare i skolan. Ingår i Lärarlyftet (se d:o). Antagning 1 juli 2007 31 dec 2009. Pågår t.o.m. 30 juni 2010. SFS 2007:224 Identitetsuppgifter Namn och personnummer. I de fall svenskt personnummer saknas skapas ett nationellt interimspersonnummer. SFS 1993:1153 2 kap. 5 Inresande student Utländsk student som har kommit till Sverige för att studera och som är registrerad vid ett svenskt lärosäte. Synonymt med Utländsk student. Här ingår både inresande studenter inom utbytesprogram och inresande studenter som kommer till Sverige på egen hand (Free movers). Inresande studenter avräknas inom takbeloppet. Inriktning på examen Precisering av vissa examensbenämningar i eller enligt examensordningen. Inriktningen för en generell examen anges normalt i form av ett för- eller efterled till examensbenämningen. HF bilaga 2 SLU-F Inriktning på yrkesexamen skall i vissa fall anges enl. HF, bilaga 2 och SFS 1993:221. 23
ISCED 97 ISCED = International Standard Classification of Education. ISCED 97 är den internationella standarden (nomenklaturen) för utbildningsklassificering. UNESCO är huvudansvarig för ISCED 97. Nivå enligt ISCED 97 översatt till det svenska utbildningsväsendet: 0 = förskolenivå 1 = årskurs 1-6 2 = årskurs 7-9 3 = gymnasieskolan 4 = eftergymnasial utbildning kortare än 2år 5a = högskoleutbildning, min 3 år, normalt 4 år eller längre 5b = högskole- eller annan eftergymnasial utbildning, normalt 2-3 år 6 = utbildning på forskarnivå. Jämförelsetal Se Meritvärdering och HF Bilaga 3. Kandidatexamen Generell examen på grundnivå, omfattande 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. Fullständiga fordringar för examen anges i högskoleförordningen, bilaga 2 eller SFS 1993:221 samt i förekommande fall i lokala examensförordningar. HF bilaga 2 SLU-F Klinisk assistent Kommun där kurs huvudsakligen ges Tidsbegränsad anställning endast för den som avlagt läkar- eller tandläkarexamen eller antas till eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicinskt vetenskapsområde. En klinisk assistent skall arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Tillhör kategorin Annan undervisande och forskande personal i personalstatistiken. Se Kursort HF 5 kap. 8-12 Kompletteringsgrupp Urvalsgrupp där kompletteringar får tillgodoräknas i meritvärdet. I Bilaga 3 kallas kompletteringsgrupp för Grupp 2. HF bilaga 3, träder i kraft 1 jan 2010. Detta träder i kraft 2010. Jämför Direktgrupp (Grupp 1). 24
Kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker Regleringsbrev Utländska akademiker kan komplettera sin tidigare utbildning i avsikt att få en anställning och för att kunna möta specifika nationella krav inom vissa yrken. Förutom den s.k. aspirantutbildningen (se Särskild teoretisk och praktisk utbildning) är flertalet av de kompletterande utbildningarna uppdragsutbildningar som köps av AMS. Konstnärliga examina Konstnärlig högskoleexamen Konstnärlig kandidatexamen Konstnärlig magisterexamen Konstnärlig masterexamen Fr.o.m. 2007 är konstnärliga examina en särskild kategori av examina i examensordningen. HF bilaga 2 Konstnärligt utvecklingsarbete Konstnärligt utvecklingsarbete utgör (alternativt ingår i) verksamhetsgrenen forskning vid högskolor med konstnärlig utbildning. En särskild nämnd med ansvar för det konstnärliga utvecklingsarbetet skall finnas inrättad vid lärosäten med konstnärlig utbildning. HL 1 kap. 2, 4, HF 3 kap. 6 HF 4 kap. 3 Regleringsbrev Kurs Den största enhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som åsätts betyg och för vilken det finns en fastställd kursplan. Även poänggivande praktik är kurs. Kurspaket är ej en kurs, utan flera. Kurser förekommer i praktiken även på forskarnivå, men är ej föreskrivna i förordning. HF 6 kap. 13, 14, 15 NyA Kursbevis Dokument som utvisar att viss student godkänts i kurs. HF 6 kap. 20 Kursens högskolepoängomfattning Det antal högskolepoäng som kursen är åsatt i kursplan. 1,5 högskolepoäng motsvarar en veckas heltidsstudier. HF 6 kap. 15 SFS 1993:1153 3 kap. 3 Kursens tidsperiod Tid från kurstillfällets första till dess sista dag. Används av CSN för beräkning av studietid. Grundas på uppgifter från lärosäte (start- och slutvecka) och student. SFS 1999:1395 SFS 2000:655 Studiestödsförordningen Kursklassificering Hänförande av kurs till ett eller flera utbildningsområden för beräkning av ersättningar för helårsstudenter och helårsprestationer eller till för annat ändamål fastställd klass, t.ex. finansieringsform, ämnesgrupp och fördjupning. Andra indelningar av kurser i klasser förekommer, t.ex. för interna uppföljningsändamål. Lärosätet beslutar själv om kursklassificering. SFS 1993:1153 3 kap 3 25
Kursomgång Beteckning som används för att skilja kurstillfällen åt där de andra specifikationerna som krävs för att identifiera ett kurstillfälle är identiska. Exempel: Biokemi C, 15 högskolepoäng, (fristående kurs, normal undervisningsform, dagtid, kurstakt 100 %, kursort högskoleorten, starttermin ht -07), ges med start både vid terminsstart och vid terminsmitt. Kursort Den kommun/det land där huvuddelen av undervisningen sker eller, vid distansundervisning, huvuddelen av sammankomsterna sker. Kommun är i de flesta fall högskoleorten. Kommun anges med läns- och kommunkod enligt SCB:s kodförteckning. Vid distansundervisning där studierna genomförs med lika antal sammankomster i flera kommuner eller utan sammankomster, skapas särskilda kommunkoder. Utländska kursorter anges med en 2-ställig landskod enligt ISO-standard (ISO 3166-1:1997). SFS 1993:1153 3 kap. 3 NyA Kurspaket Se Kurstillfälle. Kursplan Obligatoriskt dokument som definierar och ger föreskrifter för kurs. Kursplan fastställs av rektor eller på rektors delegation. Minimikrav på innehåll i kursplan föreskrivs i Högskoleförordningen. HF 2 kap. 3 HF 6 kap. 14 Kurstakt Den takt med vilken utbildning vid visst kurstillfälle ges, t.ex. heltid eller deltid. Kurstakten anges i procent av genomsnittlig högskolepoäng per vecka under hela kursperioden (1,5 högskolepoäng per vecka = 100 %). SFS 1993:1153 3 kap. 3 NyA Kurstid Tid på dygnet alternativt dagar under veckan då undervisning huvudsakligen sker. Exempel: dag, kväll, veckoslut, blandad. NyA Kurstillfälle Specifikation av visst antagnings- och/eller registreringsalternativ för kurs. Ett kurstillfälle definieras av kurs, kursens tidsperiod, starttermin, kurstakt, kursort, kurstid, undervisningsform, finansieringsform och kursomgång. Kurs definieras av en kursplan. Vid specifikation av kurstillfälle i anges även hur kursens poäng fördelar sig mellan terminer. Flera kurstillfällen kan sammanföras till ett kurspaket i antagningssammanhang. SFS 1993:1153 3 kap. 3 NyA 26
KY, Kvalificerad yrkesutbildning Eftergymnasial utbildningsform som bygger på nära samarbete mellan arbetslivet och olika utbildningsanordnare (gymnasieskola, komvux, universitet/högskola och utbildningsföretag). Utbildningen finansieras av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, som också fastställer utbildningsplanerna. En kvalificerad yrkesexamen omfattar normalt 80 KY-poäng. Kurserna i KY kan i undantagsfall tillgodoräknas inom högskolan, men det avgörs av respektive lärosäte. SFS 2001:239 SFS 2001:1131 Köpande högskola Se Beställande högskola är ett nationellt system för studieadministration inom högre utbildning i Sverige. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. Idag ingår 34 högskolor i konsortiet samt Centrala studiestödsnämnden (CSN). Se även studieregister Land där kursen huvudsakligen ges Se Kursort Lektor Läraranställning som kräver doktorsexamen eller motsvarande. För lektorer inom konstnärlig verksamhet gäller andra behörighetskrav. Används också av SCB som en personalkategori i statistiken över högskolans personal. I personalstatistiken ingår bland lektorer också bl.a. biträdande professor, adjungerad lektor högskolelektor, överläkare. HF 4 kap. 1, 7, 8, 30 över högskolans personal Licentiatexamen Examen inom forskarutbildning som avser etapp om minst 120 högskolepoäng varav minst 60 ska utgöras av en vetenskaplig uppsats. Licentiatexamen kan också utgöra del av utbildning på forskarnivå som avslutas med doktorsexamen. HF 6 kap. 30, 34 HF bilaga 2 Lokalvårdare Personalkategori/ befattningskategori i statistiken över högskolans personal avseende personal med lokalvårdande arbetsuppgifter. över högskolans personal Låneram Det högsta belopp till vilket en statlig myndighet vid varje tidpunkt får ha tagit upp lån för att finansiera anlägg-ningstillgångar. En låneram för varje statligt lärosäte fastställs årligen av regeringen. Regleringsbrev SFS 1996:1188 27
Lärare, anställning som Universitet och högskolor får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare. Andra kategorier av lärare får inte anställas. Se också respektive kategori HL 3 kap. HF 4 kap. Inom ramen för en försöksverksamhet får biträdande lektorer anställas som lärare. Lärarlyftet Satsning på fortbildning och vidareutbildning av lärare i skolväsendet. Se Högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen samt Uppdragsutbildning för fortbildning av lärare. Proposition 2006/07:1, se bl.a. sid. 130 och 179 Proposition 2007/08:1, se bl.a. sid. 103 Inom lärarlyftet finns också en satsning på utbildning på forskarnivå för lärare. Lärosäte Begrepp som används för universitet och högskolor. Läsår Höst- och vårtermin sammantagna. Omfattningen är inte reglerad i författning. CSN infordrar särskild uppgift om terminens och läsårets start- och slutdatum. SCB - högskolestatistik Magisterexamen Se Examen på avancerad nivå. Magisterexamen med ämnesbredd (93 års examensordning) Generell examen med av respektive lärosäte fastställd inriktning, omfattande minst 40 poäng/60 högskolepoäng, varav ett självständigt arbete om minst 10 poäng/15 högskolepoäng. Magisterexamen med ämnesbredd finns inte i nu gällande examensordning, men får avläggas t.o.m. 2015. Magisterexamen med ämnesdjup Generell examen omfattande minst 160 poäng/240 högskolepoäng och innefattande fördjupade studier i huvudämnet, varav ett självständigt arbete om minst 20 poäng/30 högskolepoäng eller två om vardera 10 poäng/15 högskolepoäng. Magisterexamen med ämnesdjup finns inte i nu gällande examensordning, men får avläggas t.o.m. 2015. 28
Masterexamen Se Examen på avancerad nivå. Meritkurs Se Meritvärdering och HF Bilaga 3. Meritpoäng Se Meritvärdering och HF Bilaga 3. Meritvärdering (av betyg) Bestämmelser för hur betyg från gymnasieskolan skall värderas vid urval av sökande till högskolan. Allt som har med meritvärdering av betyg, såsom betygsvärde, siffervärde, jämförelsetal, meritkurs, meritpoäng, etc. finns beskrivet i HF Bilaga 3. HF Bilaga 3 Moment Se Delkurs Mål för antal examina I regleringsbrev fastställda mål för lägsta antal avlagda examina av viss kategori. Regleringsbrev Nationellt forskningsämne Gruppering av forskningsämnen som fastställs av SCB:s programråd för forskningsstatistik. Nettostudietid Gruppering i tre olika nivåer: 12 nationella forskningsämnesområden (2-siffernivå), 55 nationella forskningsämnesgrupper(3- siffernivå) och c:a 245 nationella forskningsämnen (4- siffernivå) Se Studietid i utbildning på forskarnivå nettostudietid Officiell FoU-statistik över högskolans personal och utbildning på forskarnivå Nivå, utbildning på Högskoleutbildning förekommer på tre olika nivåer: Grundnivå Avancerad nivå Forskarnivå HF 7 kap. HL 1 kap. 7 29
Nollaktiv (Utbildning på forskarnivå) Se Aktivitet NU-statistikdatabasen Högskoleverkets interaktiva statistikdatabas (Nationell uppföljningsdatabas) med aktuell högskolestatistik. Databasen är tillgänglig via Högskoleverkets hemsida: www.hsv.se. NyA Gemensamt antagningssystem för samordnad antagning till utbildning på grund- och avancerad nivå. Systemägare: Verket för högskoleservice. Flertalet lärosäten deltar. Nybörjare i utbildning på forskarnivå Doktorand som viss termin för första gången redovisar aktivitet om minst 1 % under ett kalenderhalvår. Nybörjare i utbildning på forskarnivå räknas från det kalenderhalvår som doktoranden påbörjar sina studier (registreras första gången). över utbildning på forskarnivå Nybörjare, högskola- Student som för första gången är registrerad i utbildning på grund- eller avancerad nivå vid ett visst universitet eller en viss högskola. Synonymt används begreppet Nybörjare vid en viss högskola. Nybörjare, högskole- Student som för första gången är registrerad i utbildning på grund- eller avancerad nivå i Sverige. Nätuniversitetet Sveriges nätuniversitet är en samverkansform för universitet och högskolor avseende IT-stödd distansutbildning som registrerats hos Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU). NSHU ansvarar för en databas där kurserna registreras. Syftet är att stödja och främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning. Myndigheten ansvarar också för webbportalen där utbildningsutbudet visas upp. SFS 2002:25 SFS 2002:26 Lärosätena anordnar och svarar själva för den utbildning som ingår i nätuniversitetet. 30
Områdesbehörighet De särskilda behörighetskraven för utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare är fr.o.m. hösten 2010 organiserade i ett system av områdesbehörigheter. En områdesbehörighet innehåller dels behörighetsgivande kurser, dels meritkurser (se meritvärdering). Gäller fr.o.m. hösten 2010. HF Områdeskurs Områdesprov Poäng Områdeskurs är en form av meritkurs (se meritvärdering) som är knuten till en viss områdesbehörighet (se d:o). Områdesprov är ett antagningsprov för ett visst område inom högskolan. Gäller fr.o.m. hösten 2010. Högskoleverket utvecklar för närvarande områdesprov för teknikområdet och vårdområdet. Proven ska användas i urvalet till vissa utbildningar i en försöksverksamhet under 2008-2009. Se Högskolepoäng. Poängomfattning i examen Den enskilde studentens poängomfattning i examen. Begreppet behövdes för examina på studier enligt tidigare bestämmelser. Prestationsgrad Antal helårsprestationer i relation till antal helårsstudenter. Se Helårsstudenter och helårsprestationer Professor Anställning som professor är den främsta anställningen som lärare vid universitet och högskolor. Används också som en personalkategori i statistiken över högskolans personal. Där ingår också bl.a. gästprofessor och adjungerad professor. HF 4 kap. 1, 5, 6, 30 HF 4 kap. 11 och 12 Program Se Utbildningsprogram Programfart Den genomsnittliga takt med vilken ett utbildningsprogram vid ett visst tillfälle ges t.ex. heltid eller deltid. Jämför Kurstakt. 31
Programnybörjare Student som för första gången registreras på kurs inom utbildningsprogram. Programnybörjare i Officiell högskolestatistik är en student bara en gång per yrkesexamen oavsett lärosäte och oavsett byten av studieinriktning inom samma examen. I lokal uppföljning betyder programnybörjare nybörjare på enskilt program vid lärosätet, oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett generellt program. Programort Den ort där huvuddelen av undervisningen inom ett program bedrivs. Vid utlandsförläggning är ort lika med land. Jämför Kursort. NyA Programtillfälle Specifikation av utbud av visst utbildningsprogram med angivande av starttermin, programfart, undervisningsform, programort och finansieringsform. Jämför Kurstillfälle. NyA Prov Muntlig, skriftlig eller annan form av examination på kurs, del av kurs eller moment inom del av kurs. HF 6 kap. 15 HF 6 kap. 35, 39 HF 10 kap. 1-2 SFS 1993:1153 2 kap. 3 Reell kompetens Form av grundläggande eller särskild behörighet som innebär att sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Behörighet genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller annan omständighet som ger förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. HF 7 kap. 5.5, 8.2, 28.2, 31,2 Registrering av doktorand Dokumentation i studieregistret av doktorands avsikt och rätt att, under den kommande perioden (halvåret), delta i utbildningen. Registrering av student Dokumentation i studieregistret av en students avsikt och rätt att delta i kurs på grund- eller avancerad nivå vid visst kurstillfälle. Registrering på kurs sker terminsvis under kursens tidsperiod. 32