Samhällets stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Broschyren Samhällets stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättning är uppdaterad 2010 av kuratorerna på Barn- och ungdomshabiliteringen i Lund och Eslöv. Omslagsfoto: Gregory Jakobsson
Innehåll Habilitering & Hjälpmedels ansvar Barn- och ungdomshabiliteringen 7 DAHJM DUMLE 7 8 Datateket i Lund 8 Hjälpmedel 9 SKED 9 Hörsel- och dövenheten 9 Försäkringskassans ansvar Vårdbidrag 10 Tillfällig föräldrapenning 11 Tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn 12 Kontaktdagar 12 Assistansersättning 13 Bilstöd 13 Aktivitetsersättning 14 Bostadstillägg 14 Handikappersättning 14
Innehåll Kommunens ansvar Bostadsanpassningsbidrag 15 Färdtjänst 15 God man och förvaltare 16 Parkeringstillstånd 16 LSS 17 Insatser enligt LSS Personlig assistent Ledsagarservice 18 18 18 Kontaktperson 18 Avlösarservice i hemmet 18 Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för barn över 12 år 19 19 Bostad med särskild service för barn och ungdomar 19 Bostad med särskild service för vuxna 19 Daglig verksamhet för vuxna 19
Innehåll Region Skånes ansvar inom LSS Rådgivning och annat personligt stöd 20 Förskola/skola Förskola 21 Skolplacering Specialskola 21 22 Särskola 22 Riksgymnasium 23 Övrigt Arbete Fonder Fritid 24 24 24 Läger/kolonivistelse 25 Sjukresor Tandvård 26 26 Inkontinensartiklar Patientnämnden 26 27
Innehåll Övrigt Patientskadeförsäkring 27 Informationscentrum för ovanliga diagnoser 27 Socialstyrelsen 27 Ågrenska 28 Samordnande enhet för handikappförbund 28 Handikappförbund 28 Ungdomsorganisationer 33 Diskrimineringsombudsmannen 34 Handikappupplysningen 34
Habilitering & Hjälpmedels ansvar 7 Habilitering & Hjälpmedels ansvar Barn- och ungdomshabiliteringen Inom Region Skåne är det Habilitering & Hjälpmedel som svarar för många av de insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. Barn- och ungdomshabiliteringen är en verksamhet inom Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne som består av 10 lokala enheter. Dessa vänder sig till barn och ungdomar under 20 år med varaktig funktionsnedsättning samt till deras familjer. Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller ha uppkommit genom skada eller sjukdom under uppväxten. Habilitering innebär att man utvecklar starka sidor, tränar de funktioner som är nedsatta, anpassar miljön och ger familjen stöd att hantera situationen på bästa sätt. Detta sker ofta i samverkan med andra instanser i samhället. DAHJM (DAtorbaserade HJälpMedel) DAHJM är Region Skånes specialenhet inom området datorbaserade hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. DAHJM har som mål att samla och sprida kunskap om datorbaserade hjälpmedel till förmån för personer med synnedsättning, rörelse och/eller kommunikationshinder. Kontakta specialpedagog eller arbetsterapeut på Barn- och ungdomshabiliteringen.
8 Habilitering & Hjälpmedels ansvar DUMLE (Du Utvecklas Med LEk) DUMLE är en verksamhet inom Habilitering & Hjälpmedel. På DUMLE förenas lek och kommunikation med enkel teknik och elektronik. DUMLE använder specialanpassat lekmaterial, till exempel batteridrivna leksaker. Lek och utprovning av leksaker sker både individuellt och i grupp. Kontakta specialpedagog eller arbetsterapeut på Barn- och ungdomshabiliteringen. Datateket i Lund Till Datateket kan barn och föräldrar komma och under handledning ta del av vad datorn kan tillföra i leken och inlärningen. Vid dessa tillfällen ges möjlighet att anpassa programvara och styrsätt. Det finns också möjlighet till hemlån av dator eller erbart programvara och alternativt styrsätt. Kontakta specialpedagog eller arbetsterapeut på Barn- och ungdomshabiliteringen. Hjälpmedel Det finns hjälpmedel som underlättar i det dagliga livet, t.ex. förflyttningshjälpmedel kommunikationshjälpmedel ortopediska hjälpmedel syn- och hörselhjälpmedel Kontakta sjukgymnast, arbetsterapeut eller logoped på Barn- och ungdomshabiliteringen.
Habilitering & Hjälpmedels ansvar 9 SKED (Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi) SKED arbetar för att sprida kunskap om dyslexi och samverkar med skolpersonal för att skapa fungerande rutiner och en god pedagogik i arbetet med elever som har dyslexi. För mer information se www.skane.se/sked Hörsel och dövenheten Barn- och ungdomsteamet är en samlad resurs som kan erbjuda stöd och hjälp till familjer som har ett barn eller ungdom med hörselnedsättning eller dövhet. Teamet ger stöd i psykosociala, pedagogiska och tekniska frågor. Kurator, psykolog, specialpedagog, teckenspråkslärare, hörselvårdsingenjör samt skolkonsulent finns att tillgå.
10 Försäkringskassans ansvar Försäkringskassans ansvar Vårdbidrag Vårdbidrag är en ersättning för det merabete som föräldern gör, utifrån det särskilda behov av vård och tillsyn som barnet har, jämfört med friska barn i samma ålder. Vårdbidraget kan beviljas när en förälder vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller sjukt barn i hemmet under minst sex månader. Man kan också ansöka om att få ersättning för merkostnader som beror på barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Bidragets storlek beror på omfattningen av merarbetet och de eventuella merkostnaderna. Försäkringskassan gör en prövning av förälderns ansökan. Om det finns flera barn med funktionsnedsättning eller sjukdom i familjen grundas rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande, utom den del som avser merkostnader. Det räknas som en inkomst och kan påverka andra inkomster eller bidrag som familjen uppbär. Vårdbidraget kan längst betalas ut till och med juni månad det året barnet fyller 19 år. Vid ansökan till Försäkringskassan skall bifogas ett utlåtande från läkare. Om barnet stadigvarande vistas i ett annat hem eller på en institution kan föräldern erhålla vårdbidrag för de dagar som barnet är hemma. Detta kallas ferievård. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information.
Försäkringskassans ansvar 11 Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning betalas ut till den förälder som är hemma från sitt arbete för att vårda sitt barn när det är sjukt eller behöver besöka vårdcentral eller annan sjukvårdsinrättning. Barnet skall inte ha fyllt 12 år. Tillfällig föräldrapenning betalas också ut när barnets ordinarie vårdare är sjuk. Från och med åttonde kalenderdagen krävs intyg från läkare eller sjuksköterska. För besök till habiliteringen (med eller utan sitt barn) har föräldern rätt att söka tillfällig föräldrapenning om man varit tvungen att ta ledigt från sitt arbete under denna tid, förutsatt att ersättningen för detta inte skall ingå i eventuellt vårdbidrag som föräldern uppbär. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för hel, trefjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Efter 12 års ålder gäller att om barnets behov av vård eller tillsyn är större än för andra barn i motsvarande ålder kan rätten till föräldrapenning förlängas fram till det att barnet fyller 16 år. För detta krävs en ansökan från föräldern samt ett aktuellt läkarintyg. Efter 16 års ålder gäller att om barnet tillhör personkretsen inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och insjuknar i ny sjukdom eller om grundtillståndet försämras, kan föräldern ansöka om fortsatt rätt till tillfällig föräldrapenning fram tills barnet är 21 år, förutsatt att barnet bor hemma. Om barnet har fyllt 21 år, bor hemma och går i särskolans gymnasium eller annan särskild gymnasieutbildning för
12 Försäkringskassans anvar ungdomar med funktionsnedsättning, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminen det år barnet fyllt 23 år. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information. Tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn Om du är förälder till ett allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 år har du rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Båda föräldrarna har rätt till ersättning för samma barn och tid. Ett barn anses vara allvarligt sjuk när det är stor fara för barnets liv barnet får behandling mot sjukdom och det finns fara för barnets liv utan denna behandling. Du behöver ett särskilt läkarutlåtende. Kontaktdagar Kontaktdagar är en ersättning till föräldern för förlorad arbetsinkomst och kan endast sökas om barnet tillhör personkretsen i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Barnet skall inte ha fyllt 16 år. Det finns tio kontaktdagar per barn och år att använda. Kontaktdagarna kan t ex användas vid föräldrautbildning där man lär sig att vårda sitt barn eller vid besök i förskola/skola eller skolbarnomsorg och kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information.
Försäkringskassans ansvar 13 Assistansersättning Lag (1993:389) om assistansersättning (LASS) Assistansersättning är en rättighet för personer som ansöker om personlig assistent enligt LSS 9 2. Om behovet av personlig assistans överstiger 20 timmar per vecka är det Försäkringskassan som beslutar om assistansersättning. Är hjälpbehovet mindre än 20 timmar i veckan är det kommunens LSS-handläggare som tar beslutet. Se under rubrik Kommunens ansvar- Personlig assistent 9:2 Familjen eller den unge kan själv välja person och bestämma hur man anställer assistent, till exempel genom att själv vara arbetsgivare, genom kommunen eller genom ett assistansföretag. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information. Bilstöd Föräldrar som har ett barn/ungdom med funktionsnedsättning kan i vissa fall ha rätt till ett ekonomiskt bidrag för inköp av bil, om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet. Man kan också ansöka om bidrag till att anpassa bilen. Bilstödet kan även avse annat transportmedel, som t ex moped eller motorcykel. Ungdomar med funktionsnedsättning kan ansöka för egen del om bilstöd eller annat transportmedel. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information.
14 Försäkringskassans ansvar Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är ett ekonomiskt stöd som man kan ansöka om vid sjukdom eller funktionsnedsättning och om arbetsförmågan är nedsatt. Ersättningen betalas tidigast ut från och med juli månad det år man fyller 19 år fram till månaden innan man fyller 30 år. Under tiden man uppbär aktivitetsersättning finns det möjlighet att delta i aktiviteter vars syfte är att ge förutsättningar till en förbättrad arbetsförmåga. Sådana aktiviteter planeras i samråd med Försäkringskassan. Om man på grund av sin funktionsnedsättning måste förlänga sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå, kan man ansöka om aktivitetsersättning studietiden ut. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information. Bostadstillägg När man uppbär aktivitetsersättning kan man ansöka hos Försäkringskassan om ett bostadstillägg. Tilläggets storlek beror på vilken inkomst samt boendekostnad man har. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information. Handikappersättning Om man behöver extra hjälp i vardagen eller har stora merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning kan man i vissa fall erhålla handikappersättning från och med juli månad det år man fyller 19 år. Försäkringskassan bedömer det sammanlagda behovet av hjälp och merkostnader. Kontakta tjänsteman på Försäkringskassan för mer information.
Kommunens ansvar 15 Kommunens ansvar Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag som söks hos kommunen och omfattar anpassning av hemmet så att vardagen fungerar både inom och i anslutning till bostaden. Det är viktigt att samråda med kommunen och eventuellt fastighetsbolag. Bidraget beviljas ej i efterhand. Kontakta arbetsterapeut på Barn-och ungsomshabiliteringen och/eller kommunens handläggare för bostadsanpassning. Färdtjänst Den som på grund av varaktig funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel kan ansöka om färdtjänst hos kommunen. För längre resor kan det bli aktuellt med riksfärdtjänst. Avgörande för om mindre barn ska beviljas färdtjänst eller riksfärdtjänst bör vara om barnet kan resa med allmänna kommunikationsmedel tillsammans med vuxen. Klarar barnet detta kan det inte anses uppfylla kriterierna för tillstånd. Kontakta färdtjänsthandläggaren i din kommun.
16 Kommunens ansvar God man och förvaltare Alla blir myndiga vid 18 års ålder. Några kan behöva en god man som hjälp att tillvarata sina intressen. Så här säger lagen: Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att; bevaka sin rätt förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, förordna en god man för henne eller honom. Den det gäller kan själv ansöka om god man. Även föräldrar och nära släkting kan göra ansökan. I de fall det inte är tillräckligt att utse en god man kan istället en förvaltare förordnas. Kontakta överförmyndarexpeditionen i din kommun. Parkeringstillstånd Vid begränsad förflyttningsförmåga på grund av fysiskt eller psykiskt handikapp kan man få tillstånd av kommunen att parkera på handikappmärkta parkeringsplatser. Parkeringstillstånd är även till för personer som behöver mycket hjälp av föraren utanför fordonet. Parkeringstillstånd kan alltså även beviljas för barn med funktionsnedsättning. Kontakta Tekniska förvaltningen i din kommun.
Kommunens ansvar 17 LSS LSS är en förkortning av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. I LSS finns tio olika insatser. För att få rätt till insatserna enligt LSS görs först en prövning av tillhörighet och behov. Detta görs av LSS-handläggare som finns i varje kommun. Grupper som omfattas av LSS-lagen är: Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd, exempelvis Aspergers syndrom Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I samband med att insatser enligt denna lag beviljas har den enskilde rätt att ansöka om en individuell plan, enligt LSS 10. Planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordningen mellan de olika organ som individen får stöd av.
18 Kommunens ansvar Insatser enligt LSS Personlig assistent (9 2) Med personlig assistent menas ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov, så som hygien, av- och påklädning, mat och kommunikation. Är hjälpbehovet mindre än 20 timmar i veckan är det kommunens LSS-handläggare som beslutar enligt LSS. Om behovet överstiger 20 timmar i veckan är det Försäkringskassan som beslutar enligt LASS. Se under rubriken Försäkringskassans ansvar- Assistansersättning. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun eller Försäkringskassan. Ledsagarservice (9 3) Barn och ungdomar som är beroende av en vuxen för att till exempel kunna delta i fritidsaktiviteter har rätt att ansöka om en ledsagare som följer med till och från aktiviteten. Ledsagare beviljas i allmänhet från mellanstadiet och uppåt. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Kontaktperson (9 4) Kontaktpersonen ska fungera som en kompis att prata och umgås med. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Avlösarservice i hemmet (9 5) En avlösare fungerar som avlastning för föräldrarna. Avlösarservicen ska ske i barnets hem. Meningen är att föräldrarna
Kommunens ansvar 19 ska få tid för sig själva och/eller för familjens övriga barn. Man kan välja en person som man känner eller få en avlösare genom kommunens försorg. Korttidsvistelse utanför hemmet (9 6) Korttidsvistelse kan ske hos en stödfamilj eller i ett korttidshem och beviljas för ett antal dygn per månad. Detta är avsett som både avlastning för föräldrarna och stimulans för barnet/ungdomen. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Korttidstillsyn för barn över 12 år (9 7) Från det skolår barnet fyller 13 år kan ansökan om korttidstillsyn/fritidstillsyn utanför skoltid göras. Kontakta LSS-handläggaren i din kommun Bostad med särskild service för barn och ungdomar (9 8) Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Bostad med särskild service för vuxna (9 9) Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Daglig verksamhet för vuxna (9 10) Kontakta LSS-handläggaren i din kommun. Vissa av ovanstående insatser kan sökas enligt Socialtjänstlagen om man inte tillhör de grupper som har rätt till stöd enligt LSS.
20 Region Skånes ansvar inom LSS Region Skånes ansvar inom LSS Rådgivning och annat personligt stöd (9 1) Insatsen Råd och stöd syftar till att underlätta för barnet/ den unge och dennes familj att leva med funktionsnedsättningen. Detta kan exempelvis innebära att få hjälp med information om samhällets resurser av en kurator information om hjälpmedel, bostadsanpassning av en arbetsterapeut råd angående träning av funktionsförmåga etc. av en sjukgymnast. Sjukvårdande behandling eller habilitering/rehabilitering kan man inte begära som en rättighet enligt LSS. Ansökan om råd och stöd kan ske muntligt eller skriftligt. Kontakta Region Skånes LSS-handläggare inom Habilitering & Hjälpmedel.
Förskola/Skola 21 Förskola/Skola Förskola Förskoleverksamheten ska utgå från varje enskilt barns förutsättningar och behov. För barn i behov av särskilt stöd kan insatser såsom anpassning av lokaler, extra resurs i gruppen eller annat behövas. Se vidare skollagen, kapitel 2 9. För närmare besked och hjälp med placering, kontakta ansvarig tjänsteman i din kommun. Skolplacering Vid skolplacering och i utbildning ska hänsyn tas till elev i behov av särskilt stöd. Eleven har rätt till det stöd som krävs för att utvecklas utifrån sina speciella förutsättningar. Se vidare skollagen, kapitel 1. Olika insatser kan behövas såsom anpassning av lokaler, speciella läromedel m.m. Det kan också vara fråga om insatser från t.ex. specialpedagog eller annan resursperson, för att skolan på bästa sätt ska kunna tillmötesgå elevens behov. Skolans rektor har ansvar för att undervisningen utformas så att eleven får det särskilda stöd och hjälp som behövs. Rektor har också ansvar för resursfördelningen på skolan.
22 Förskola/Skola Som förälder har du rätt att välja i vilken skola ditt barn ska gå. Se vidare skollagen kapitel 4 6. Det finns dock en del inskränkningar i denna rätt. För vidare information kontakta rektor på den skola där du vill att ditt barn ska placeras. Specialskola Förälder har rätt att i vissa fall välja skola i annan kommun Om barnet på grund av sitt funktionshinder behöver en speciell undervisningsform och denna inte kan erbjudas i hemkommunen, kan detta bli aktuellt. Se vidare skollagen, kapitel 7 1. För vidare information kontakta ansvarig tjänsteman i din hemkommun. Särskola Barn som bedöms inte kunna uppnå grundskolans kunskapsmål beroende på att de har en utvecklingsstörning, har rätt till särskild skolgång. Även barn med autism eller autismliknande tillstånd eller med förvärvad hjärnskada, kan ha rätt att gå i särskola. Särskolan är en egen skolform men följer samma läroplan som grundskolan och gymnasieskolan, Lpo 94 och Lpf 94. Målen är inte lika högt ställda som i grundskolan respektive gymnasieskolan och man har egna kursplaner, som är anpassade för särskolans elever. Särskoleklassen är oftast liten och har tillgång till fler vuxna per elev än andra klasser, vilket ger stora möjligheter till individuell anpassning.
Förskola/Skola 23 Särskolan omfattar den obligatoriska särskolan, uppdelad i grundsärskola, träningsskola och den frivilliga gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är fyraårig. För vidare information kontakta särskolesamordnaren i din hemkommun. Riksgymnasium För ungdomar under 21 år finns det olika riksgymnasium utifrån funktionsnedsättningar såsom rörelsehinder, hörselnedsättningar/dövhet. De som har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och uppfyller de allmänna behörighetskraven för att söka till gymnasieskolan och är i behov av habilitering kan söka rh/rgh/rgd-anpassad gymnasieutbildning. Kontakta studie- och yrkesvägledare på din skola.
24 Övrigt Övrigt Arbete Unga funktionshindrade är en särskild resurs inom Arbetsförmedlingen som bland annat erbjuder yrkesvägledning för ungdomar mellan 15 och 30 år med omfattande funktionsnedsättning. Kontakta Arbetsförmedlingen, Kundtjänst tel. 0771-416416 för att komma i kontakt med handläggare i din kommun. Fonder Möjlighet finns att ansöka om fondmedel till vissa ändamål. Förteckning över fonder finns i boken Fonder och stipendier i Sverige, som kan läsas på biblioteket. Region Skåne och vissa kommuner har egna fonder. Även handikappföreningarna och kyrkan har en del fonder. Stiftelsen Svenska Kommittén för Rehabilitering ger ut en skrift, Bidragsmöjligheter för handikappade. Skriften kan beställas på tfn 08-620 18 57 eller fax 08-471 71 35 eller www.svcr.se Fritid I alla kommuner finns olika fritidsaktiviteter och föreningar att välja mellan. Dessutom finns det organiserade aktiviteter anordnade av olika handikappföreningar.
Övrigt 25 Fritidskonsulent på Barn- och ungdomshabiliteringen kan hjälpa till att: Väcka och stärka lusten att prova på olika aktiviteter genom att presentera och visa olika möjligheter till fritidsaktiviteter Hitta en passande fritidssysselsättning efter individuella behov och önskemål. Hitta lämpliga föreningar och kontaktpersoner som man kan vända sig till. Vara stöd till familjen när det gäller att ge information och kunskap runt barnets funktionshinder till föreningar och verksamheter. Kartlägga behov, anpassningar, önskemål, syfte och behov av specialarrangemang för att fritidsaktiviteten ska bli så bra som möjligt. Läger/kolonivistelse Läger och koloniverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning anordnas av handikappföreningar/ organisationer, scoutkårer, privata verksamheter med flera. Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar sommarläger för tonåringar med funktionsnedsättning. Information om vissa läger kan man få på Barn- och ungdomshabiliteringens hemsida www.skane.se/barnhab under Fritid. Vid behov av personlig assistent eller ledsagare i samband med vistelsen, se under rubriken LSS.
26 Övrigt Sjukresor Sjukresor ska i första hand ske med billigaste färdsätt (buss, tåg och privat bil). I andra hand, om resan pga hälsotillsåndet inte kan ske med allmänna kommunikationer, med taxifordon. För detta krävs sjukreseintyg. Sjukreseintyget utfärdas av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal. Kontakta sjukreseansvarig i sjukvårdsdistriktet där du är bosatt. www. skanetrafiken.se/sjukresor Tandvård Specialisttandvård är möjlig för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kontakta läkare eller logoped på Barn- och ungdomshabiliteringen. Ungdomar över 19 år som tillhör LSS personkrets kan ansöka om reducerad avgift i form av ett tandvårdintyg s.k. grönt kort. Kontakta LSS handläggare i din kommun Inkontinensartiklar När barnet kommit upp i 3-års ålder och behöver använda blöjor på grund av försenad utveckling eller fysisk skada kan detta erhållas kostnadsfritt. Kontakta sjuksköterska på Barn- och ungdomshabiliteringen eller distriktssköterska.
Övrigt 27 Patientnämnden finns till för dig som har frågor eller synpunkter på hälso- och sjukvården, vården inom kommunerna och folktandvården i Skåne. Kontakta Patientnämndens kansli Skåne, tfn 0770-11 00 10, www.skane.se/ patientnamnden Patientskadeförsäkring Om man vill ha ersättning för skada som orsakats i samband med undersökning, vård eller behandling får man lämna in en skadeanmälan till PSR Personskadereglering AB Box 17830 118 94 Stockholm www.psr.se Informationscentrum för ovanliga diagnoser tfn 031-786 55 90 www.sahlgrenska.gu.se/sgc Socialstyrelsen informerar om små och mindre kända handikappgrupper. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm tel 075-2473000 www.socialstyrelsen.se/ovanliga diagnoser
28 Övrigt Ågrenska Ågrenska ordnar familjeverksamhet där familjer får information om funktionshindret, dess orsaker, utveckling och konsekvenser. Ågrenska Box 2058 436 02 Hovås Tfn 031-750 91 00 Fax 031-750 91 77 www.agrenska.se E-post: agrenska@agrenska.se Samordnande enhet för handikappförbund www.hso.se Handikappförbund Riksförbundet Attention-neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Förmansvägen 2, 117 43 Stockholm Tfn 08-709 22 60 www.attention-riks.nu De handikappades Riksförbund, DHR Katrinebergsvägen 6, Box 47305, 100 74 Stockholm Tfn 08-685 80 00 www.dhr.se
Övrigt 29 Förbundet Funktionshindrade med Läs- och skrivsvårigheter Förbundet FMLS, Solnavägen 100, 169 51 Solna Tfn 08-665 17 00 E-post: info@fmls.nu www.fmls.nu Föreningen Anonymous Förening för familjer med svårt hjärnsjuka barn. Att leva utan diagnos. www.anonymous.se Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Surbrunnsgatan 42, 1 tr ög, 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56 www.fob.se FUB Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Box 6436, 113 82 Stockholm Tfn 08-508 866 00 www.fub.se Hjärnkraft Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Hjärnkraft Skåne Län Norra Gränsvägen 1, 226 47 Lund Tfn 046-32 30 90 www.hjarnkraft.nu eller www.skane.hjarnkraft.nu
30 Övrigt Hjärtebarnsföreningen Drakenbergsgatan 47 nb, Box 9087, 102 72 Stockholm Tfn 08-442 46 50 www.hjartebarn.org HRF Hörselskadades Riksförbund Gävlegatan 16, Box 6605, 113 84 Stockholm Tfn 08-457 55 00 Texttfn 08-457 55 01 www.hrf.se DHB Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Klostergatan 15, 703 61 Örebro Tfn 019-170830 E-post: kansliet@dhb.se NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 49084, 100 28 Stockholm Tfn 08-677 70 10 www.nhr.se E-post: nhr@nhr.se Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering Vanadisvägen 21, 113 46 Stockholm Tfn 08-545 472 00 www.rekryteringsgruppen.se
Övrigt 31 RBU Förbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Kansli: S:t Eriksgatan 44, 4 tr, 104 20 Stockholm Tfn 08-677 73 00 www.rbu.se RMR Riksförbundet Mot Reumatism Alströmergatan 39, Box 12851 112 98 Stockholm Tfn 08-505 805 00 www.reumatikerforbundet.org RFA Riksföreningen Autism Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm Tfn 08-702 05 80 www.autism.se Svensk Dysmeliförening Sanddal 7091 762 93 Rimbo Tfn 08-20 94 35 www.dysmeli.se
32 Övrigt Svenska Downföreningen Box 1506 171 29 Solna Tfn 08-730 48 25 www.svenskadownforeningen.se E-post: info@svenskadownforeningen.se Svenska epilepsiförbundet (SEF) Box 1386 172 27 Sundbyberg Tfn 08-669 41 06 www.epilepsi.se Sällsynta diagnoser Box 1386 72 27 Sundbyberg Tfn 08-764 49 99 www.sallsyntadiagnoser.nu Williams syndromföreningen Ordf Stefan Blomberg Källvindsgatan 17 602 40 Norrköping Tfn 011-39 74 20 www.williams-syndrom.se E-post: ordforande@williams-syndrom.se Tourettes syndrom Se under Riksförbundet Attention
Övrigt 33 FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede Tfn 08-399000 www.fsdb.org E-post: fsdb@fsdb.org Ungdomsorganisationer Förbundet unga rörelsehindrade (DHRs ungdomsförbund) Katrinebergsvägen 6 Box 47305 100 74 Stockholm Tfn 08-685 80 80 Fax 08-19 02 77 www.ungarorelsehindrade.se De Unga Neurologiskt Handikappade i Sverige (DUNS) www.nhr.se Förbundet Unga Rörelsehindrade www.ungarorelsehindrade.se Svenska epilepsiförbundets ungdomssektion www.epilepsi.se/ung Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) www.sdrf.se/sdu
34 Övrigt Unga RBU:are (Rörelsehindrade Barn och Ungdomar) www.ungarbu-are.se Unga Reumatiker www.ungareumatiker.com Unga Hörselskadade www.uh.se Diskrimineringsombudsmannen är en myndighet som bevakar frågor angående rättigheter och intressen för personer med funktionshinder. Diskrimineringsombudsmannen ( DO ) Box 3686 103 59 Stockholm tel.08-120 20 700 www.do.se Handikappupplysningen är en informationstjänst kring handikappfrågor i Stockholms län. www.handikappupplysningen,se, tel. 08-690610
35
Habilitering & Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Art nr: 01-25 Februari 2011 www.skane.se/barnhab Tfn 0771-22 23 41