Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Relevanta dokument
Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Upplysningar.

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Kommunal vuxenutbildning

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år efter avslutad kommunal vuxenutbildning

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Inriktning Kommun Kommunkod

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

Redovisning av del 5 i uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Kommun- och landstingsdatabasen

Kommunal vuxenutbildning

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2016/17

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

Utlandsstudier vad händer sedan?

Inriktning Kommun Kommunkod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

REKRYTERINGSBEHOV I VÄSTERBOTTENS LÄN. Gunnar Brandén Andreas Forsgren Marcus Holmström

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2015/16

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommun Kommunkod Skolform

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Bäckadalsgymnasiets elevresultat

Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?

Övergång mellan utbildningar

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Kommun Kommunkod Skolform

Sökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli

Etablering på arbetsmarknaden och övergång till högskolestudier

I och utanför arbetskraften

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Sveriges bästa skolkommun 2014

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 679 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Landareal: 328 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Transkript:

Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2007/08, 2009/ respektive 2011/12. 2007/08 2009/ 2011/12 Antal 3 224 3 882 3 411 Andel (%) kvinnor 70,1 71,7 69,7 Andel (%) män 29,9 28,3 30,3 Andel (%) utländsk bakgrund 15,6 14,1 14,7 Andel (%) av elever på alla program* 4,0 4,5 4,1 * Andelen av elever på alla program som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg respektive läsår Etableringsstatus år 2013 för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2007/08, 2009/ respektive 2011/12. 2011/12 28 16 34 11 7 3 2009/ 43 12 17 17 9 3 2007/08 52 11 12 14 7 4 0 20 30 40 50 60 70 80 90 0 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier

Skillnad i etableringsstatus år 2013 mellan kvinnor och män. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/, verksamhet 3 år efter avslutade gymnasiestudier. % 0 90 80 Kvinnor (N=2 785) Män (N=1 097) 70 60 50 40 30 42 44 20 0 12 17 16 17 17 9 9 3 4 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier Skillnad i etableringsstatus år 2013 mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/, verksamhet 3 år efter avslutade gymnasiestudier. % 0 90 80 70 60 50 Svensk bakgrund (N=3 334) Utländsk bakgrund (N=548) 40 30 20 0 44 32 12 16 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier 18 16 24 9 9 3 8 Varken arbete eller studier

De tio vanligaste yrkena för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 2009/ och har en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Total N=2 155 % Kvinnor N=1 535 % Män N=620 % Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 40,9 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 42,6 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Vård- och omsorgspersonal 8,6 Vård- och omsorgspersonal 11,0 Lager- och transportassistenter Kundinformatörer 4,4 Kundinformatörer 5,2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Köks- och restaurangbiträden 4,2 Köks- och restaurangbiträden 36,7 6,2 5,4 5,1 Byggnadshantverkare 2,8 Kassapersonal m.fl. 3,7 Kassapersonal m.fl. 4,4 Montörer 2,8 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Lager- och transportassistenter Övrig kontorspersonal 2,7 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Städare m.fl. 2,5 Lager- och transportassistenter Brevbärare m.fl. 1,7 Storhushålls- och restaurangpersonal 3,5 Övrig kontorspersonal 3,2 Vård- och omsorgspersonal 2,7 3,2 Städare m.fl. 3,0 Kundinformatörer 2,6 2,7 Kassapersonal m.fl. 2,1 1,9 Fordonsförare 2,1 1,7 Brevbärare m.fl. 2,0 Övriga 25,0 Övriga 19,0 Övriga 35,0 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0 Antal och andel per ämnesinriktning på högskola/universitet för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2009/ och är högskolestuderande 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Total N=665 % Kvinnor N=481 % Män N=184 % Juridik och samhällsvetenskap 44,2 Juridik och samhällsvetenskap 42,8 Juridik och samhällsvetenskap Undervisning 22,9 Undervisning 27,9 Teknik 15,8 Humaniora och teologi 9,0 Vård och omsorg,8 Humaniora och teologi 14,1 Vård och omsorg 8,3 Humaniora och teologi 7,1 Undervisning 9,8 Teknik 8,1 Teknik 5,2 Naturvetenskap 4,3 Naturvetenskap 3,2 Naturvetenskap 2,7 Vård och omsorg 1,6 Medicin och odontologi 0,5 Lant- och skogsbruk 0,4 Konstnärligt område 1,6 Konstnärligt område 0,5 Medicin och odontologi 0,4 Medicin och odontologi 0,5 Lant- och skogsbruk 0,3 Okänt 0,2 Lant- och skogsbruk 0,0 Okänt 0,2 Konstnärligt område 0,0 Okänt 0,0 Övrigt område 3,0 Övrigt område 2,5 Övrigt område 4,3 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0 47,8

Andel per typ av studier för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2009/ och som är i övriga studier 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnor (N=244) Män (N=95) 9 11 2 2 32 11 1 3 13 26 3 5 41 41 Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Kompletterande utbildning Övriga med studiemedel Komvux Tekniskt basår vid universitet/högskola Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier Kompletterande utbildning Övriga med studiemedel

Programbladen för ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan sammanfattar per program statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Uppgifter avser ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2013 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grund läggande högskolebehörighet läsåren 2011/12, 2009/ eller 2007/08. Statistiken över ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan gäller kalenderår 2013. Registerdata har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Redovisningen som är aktuell för i år omfattar upp gifter om elever som läst enligt den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy 2000. I redovisningen summeras vissa andelar inte till 0 på grund av avrundningar. Förklaringar & definitioner Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller specialutformade program kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Ungdomar som har läst specialutformade program utan anknytning ingår inte i redovisningen. Ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg och ingår därmed inte i redovisningen. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskole studier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola lägst har betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 20 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alter nativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Kön och svensk/utländsk bakgrund Ungdomar som är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Sverige kategoriseras som att de har svensk bakgrund. Utlandsfödda ungdomar samt ungdomar som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands kategoriseras som ungdomar med utländsk bakgrund. Observera att om uppgiften baseras på färre än 3 ungdomar, redovisas inte den. Etableringsstatus Individernas etableringsstatus är årsbaserad och totalräknad. Variabeln klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Kategoriseringen av etableringsstatus sker enligt följande (inkomstgränser gäller för verksamhetsåret 2013): Etablerad ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 178 900 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2013), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 151 300 kr och upp till 178 900 kr. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande.

Eller: Arbetsinkomst på minst 178 900 kr och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgårder eller inte klassificerad som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till 151 300 kr. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst 151 300 kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/ arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande. Högskolestudier Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen 2013 och erhållit någon form av studie ersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studier Erhållit någon form av studieersättning under 2013. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Varken arbete eller studier Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande. 70 procent av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för 2013. De saknade upp gifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en post enkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet kan ge upphov till. Den hjälpinformation som har använts är program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda variabeln etableringsstatus. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och etableringsstatus. Uppgifter om yrke är därför behäftad med viss osäkerhet. Eftersom det kan finnas flera yrken där samma antal ungdomar arbetar kan det vara så att alla yrken inte tas med i redovisningen över de vanligaste yrkena trots att de har samma andel som ett yrke som redovisas. Ämnesinriktning på högskola/universitet Uppgifter om ämnesområde på högskola redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2009/ och som är klassificerade som högskolestuderande år 2013 (se definition ovan). Till ämnesinriktningskategorin övrigt område hör tvärvetenskap, idrott- och friskvård, transport samt militär utbildning. Yrke Uppgifter om yrke redovisas bara för ungdomar som är klassificerade som att ha en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden år 2013 och som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2009/. Yrkesuppgifterna kommer från yrkesregistret vid SCB. Redovisningen är på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Observera att om uppgiften baseras på färre än 3 ungdomar, dubbelprickas den i redovisningen. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Typ av studier Uppgifter om typ av studier redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 2009/ och är klassificerade som i övriga studier år 2013 (se definition ovan). Uppgifter om studerande är enligt registret för personer i utbildning där vissa utbildningar kan saknas. Därför kan vissa uppgifter om utbildning saknas.