Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@korsnas.fi Aloitusaika 11.4.2012 Lopetusaika 11.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari Enare 0 149 Inkoo Ingå 0 151 Isojoki Storå 0 152 Isokyrö Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen Jockis 0 171 Joroinen Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää Träskända 0 202 Kaarina S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki Bötom 0 223 Karjalohja Karislojo 0 224 Karkkila Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen Grankulla 0 236 Kaustinen Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki Kumo 0 272 Kokkola Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 1 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki Kristinestad 0 288 Kruunupyy Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö Kjulo 0 398 Lahti Lahtis 0 399 Laihia Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta Villmanstrand 0 408 Lapua Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto Lundo 0 425 Liminka Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 MänttäVilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen Nousis 0 540 NummiPusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku Påmark 0 609 Pori Björneborg 0 611 Pornainen Borgnäs 0 638 Porvoo Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe Brahestad 0 710 Raasepori Raseborg 0 680 Raisio Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo Sibbo 0 755 Siuntio Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio Torneå 0 853 Turku Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy Nykarleby 0 895 Uusikaupunki Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat Virdois 0 942 Vähäkyrö Lillkyro 0 946 Vöyri Vörå 0 972 YliIi 0 976 Ylitornio Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Kommundirektör Namn Anita Ismark Epost anita.ismark@korsnas.fi Tfn 063479 120 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Ekonomichef Namn Caroline Westerdahl E.post caroline.westerdahl@korsnas.fi Tfn 063479 126 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Korsnäs kommun konstaterar att behoven av olika reformer varierar ställvis inom landet. Kommunerna behöver få ta del av arbetsgruppens förslag om social och hälsovården för att kunna uttala sig om reformen som helhet och reserverar möjligheten att komplettera utlåtandet. Kommunernas viktigaste framtidsåtgärder är sådana som befrämjar kontinuerlig produktivitetsutveckling. Statens viktigaste uppgift i förhållande till kommunerna är att vara en påtaglig och långsiktig samarbetspart som lever upp till finansieringsprincipen. Korsnäs kommun är en av tre svenska kommuner på fastlandet. Möjligheterna att klara sig och få service på sitt eget modersmål får inte försämras (GrUB 10/1998 rd) Kommunen motsätter sig tvång i genomförandet av reformen.
6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Kommunernas försörjningskvot i sig är inget bra kriterium för bedömning av kommunstrukturen annat än om staten strävar till att ta bort skatteutjämningen, vilket kommunen motsätter sig. I Sverige har man inte avskaffat skatteutjämningen då den befolkning som bor i glesbygden också behöver kommunal service som hälso och sjukvård, socialvård, utbildning o.a. kommunal basservice. Korsnäs befinner sig i den fjärde och femte kvintilen både vad gäller befolkningsutveckling och försörjningskvot. Den åldrande befolkningen är inget framtidsproblem hos oss eftersom vi i våra trakter inlett anpassningen till befolkningsutvecklingen redan på 1980talet. Under tiden 19802010 ökade antalet invånare som är 85 år och äldre, men från 2010 till 2030 kommer antalet invånare över 85 år att minska med 3,3 % enligt prognos. Framtidens åldrande befolkning ställer inte större anpassningskrav på kommunen än de förändringsprocesser vi redan genomgått. Se statistik. I Korsnäs kommun är sysselsättningsgraden hög. Det beror på det vitala näringslivet och det stora antalet företag i kommunen. Endast 3,1 % av den arbetsföra befolkningen är arbetslös. En viktig faktor och ett viktigt kriterium när man bedömer en kommuns livskraft är näringslivet och sysselsättningen. När man analyserar Korsnäs kommuns livskraft kan man konstatera att sysselsättningen är på hög nivå och att försörjningskvoten i Korsnäs hela tiden blir bättre tack vare arbetskraftsinflyttningen och den ökande nativiteten. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Arbetsgruppen borde nyansera sin analys av kommunernas och statens ekonomi som helhet. Arbetsgruppens analys av riskbegreppet kräver en omdefiniering. Utfallet av samfundsskatten kan t ex vara mycket föränderligt beroende på konjunkturen. Städer och kommuner som är beroende av samfundsskatten som inkomstkälla kan upplevas ha risker i sin finansiering. Däremot ska statsandelarna vara långsiktiga och pålitliga. Att använda en kommuns beroende av statsandelar som mått på att kommunen har en riskfylld ekonomi kan tolkas som detsamma som att säga att staten inte är en långsiktig samarbetspart för kommunerna. Korsnäs kommun har i jämförelse med andra kommuner en mycket god ekonomi och låg skuldsättning. År 2010 var kommunens lån per invånare 488 euro och år 2011 uppgick lånen per invånare till 383 euro. Kommunen uppvisar ackumulerade överskott totalt 4.472.144,91 euro. Soliditeten uppgick till 73,42 % i bokslutet 2011. Kommunen har uppgjort en strategiplan för Korsnäs 2020 i vilken utvecklingen av skuldsättningsgraden regleras. Trots att kommunen ända sedan 1980talet genomgått en demografisk utveckling med en ökande andel äldre i befolkningen har det inte lett till en ohållbar ekonomi i kommunen. Kommunerna är mycket bra på att anpassa sin servicestruktur lokalt. Det samma syns också på nationell nivå. Bland annat har de kommunala utgifternas andel av bruttonationalprodukten allt sedan medlet av 1980talet hållit sig ganska konstant på nivån 20 procent, trots en liknande demografisk utveckling och utökad efterfrågan och utbud av offentlig service. De flesta kommunerna i Vasaregionen har inga större ekonomiska problem. Flera kommuner har under största delen av 2000talet uppvisat en sjunkande effektiv skattesats, så även i Korsnäs, se statistik. Eftersom staten med sina åtgärder kraftigt kan inverka på kommunernas ekonomi är det av yttersta vikt att staten har en långsiktig kommunpolitik som är stabil, som inte innebär tvära kast i kommunernas finansieringsmöjligheter och som utgår ifrån finansieringsprincipen (får kommunerna nya uppgifter ska de också få resurser). Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? De övergripande samhällspolitiska målsättningarna för ett förtätande av samhällsstrukturen är få. De finländska stadsregionerna har i internationell jämförelse överlag liten inverkan på klimatutsläpp. Strukturen eller typ av bostadsområden har enligt forskning (Jukka Heinonen 2012) inte heller visat sig ha en signifikant inverkan på
minskande klimatutsläpp. I stället är klimatutsläppen mer beroende av konsumtionsvolymen och privatbilismen. I Vasaregionen utvecklas samhällsstrukturen bäst genom effektiverat MALPEsamarbete. (markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv) Konkurrensen om invånare mellan kommunerna i Vasaregionen är inte heller ett inrikesnollsummespel. Regionens befolkning ökar på grund av en positiv nettoimmigration från utlandet. Ca 9 % av Korsnäs kommuns befolkning är utlänningar. I Österbotten har arbetskraftsinvandringen lett till en positiv inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden. Även landsbygdsnäringarna får tillskott till arbetskraften och vissa byar, som tidigare haft befolkningsminskning, har under de senaste åren fått en befolkningsökning. Nettomigrationen bidrar alltså även till att förstärka den redan decentraliserade regionstrukturen. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Kommungränserna är inte avgörande när det gäller pendling, tillgänglighet och uträttande av ärenden. Korsnäs är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen men har också många egna arbetsplatser, då antalet företag i kommunen är högt, ca 300 företag på en befolkning om 2260 invånare. Korsnäs är en av de företagstätaste kommunerna i Finland. Pendlingen sker norrut till Malax och Vasa och i mindre skala söderut till Närpes, Kaskö och Kristinestad. Även en stor inpendling till kommunen sker från Vasa, Korsholm, Malax och Närpes till kommunens alla företag och kommunens inrättningar samt Yrkesakademins enhet i Korsnäs. Faktorer som gör att kommuninvånare utför sina ärenden i Vasa är den specialiserade service som finns där, särskilt specialsjukvården och andra stadiets yrkesutbildning m.fl. serviceformer för våra kommuninvånare och som kommunerna också följaktligen investerat i under många årtionden. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Korsnäs är en enspråkigt svensk kommun med ca 89 % svenskspråkiga invånare. Ca 9 % av befolkningen är utlänningar. Dessa är från BosnienHercegovina, Sverige, Myanmar (Burma), Vietnam, Ryssland, Vitryssland, Estland m.fl. länder, vilket gör att Korsnäs är en av de mest globaliserade kommunerna i Finland. Den grundläggande servicen fungerar väl. För arbetskraftsinvandrarna och kvotflyktingarna finns en integrationsplan och en socialarbetare anställd för att koordinera integreringen. I arbetsgruppen har man förbisett möjligheten att ordna service i samarbete på större förvaltningsområden än kommuner. Till de delar som Korsnäs kommun själv inte producerar service görs det i samarbete med andra kommuner eller samkommuner. Vi framhåller samkommunen som en särskilt viktig samarbetsform, för att kommunerna tillsammans fritt och smidigt ska ordna sin förvaltning. Samkommunens språkliga status är också reglerad i lag, vilket bl.a. inte värdkommunsamarbetet är. Kommunen är medlem i flera välfungerande samkommuner vilka säkerställer närdemokratin i samarbetet. T.ex. Kårkulla samkommun ger idag en jämlik service åt en liten minoritet (handikappade) bland den svenskspråkiga befolkningen. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Kommunerna i Vasaregionen har år 2003 grundat ett gemensamt näringsbolag, VASEK, som bedriver en mångsidig utvecklingsverksamhet, särskilt inom företagsrådgivning, regionala utvecklingsprojekt och regional marknadsföring. Arbetskraftsbristen i regionen har motverkats tack vare en positiv nettomigration. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Vasaregionen är en av de starkaste framgångsregionerna i Finland. Med nuvarande kommunstruktur har Vasaregionen möjlighet att fortsättningsvis vara en framgångsregion. Korsnäs kommun i Vasaregionen är en framgångskommun som är livskraftig. Korsnäs kommun anser att kommunen redan är en funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet av och finansieringen av servicen. Korsnäs kommun anser att arbetsgruppen och regeringen måste beakta kommunernas möjligheter till kommunalt samarbete i enlighet med 121 i grundlagen.
7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 0 1 1 2 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 0 1 1 2 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 7 7 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? På kommunernas ekonomiska utmaningar och tjänstesektorns framtida finansieringsbehov inverkar en god sysselsättning, kontinuerlig produktivitetsutveckling och ett stabilt, långsiktigt åtagande från statens sida utan större oväntade förändringar i statsandelssystemet eller utjämningen. De största vinsterna för produktivitetsutvecklingen finns inom volymsektorer som vården. Regeringens aftonskola har också konstaterat att det behövs en reform av social och hälsovården på basis av indelningen i de nya primärkommunerna. Det ter sig också klart att de nya kommunerna ändå inte kommer att producera specialsjukvård inom egen organisation och därför behövs det även i framtiden samarbetsmodeller för socialoch hälsovård. Eftersom arbetsgruppens syn på hur den strukturen ska se ut klarnar först i maj anser Korsnäs kommun att kommunerna måste ges möjlighet att uttala sig om kommande social och hälsovårdsstrukturer. Korsnäs kommun konstaterar också att socialvårdens äldreomsorg är en typisk närservice. Klientunderlaget i specialsjukvården och primärhälsovården överlappar varandra till stora delar, medan socialvårdens äldreomsorg är en närservice som bör skötas lokalt.
9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Samarbetsmodeller behövs för att de har en mindre negativ inverkan på den språkliga statusen om primärkommunerna kvarstår medan samarbetet inom exempelvis social och hälsovården ökar. (Inrikesministeriets publikation Nr 8/2006.) Korsnäs kommun konstaterar att nuvarande grundlag ( 121) beaktar möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region/landskapsnivå vilket ger möjligheter till att utveckla nya former för samarbete. Samarbetsmodeller bör ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Kommunen anser att nuvarande samarbetsområden ska beaktas i framtida samarbetsområden. Mellanstegsförvaltningen borde utvecklas i vårt land. 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej
13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Ingen kommentar. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ingen kommentar. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Kommunerna i Vasaregionen genomförde en omfattande utredning 20082010, där två kommuner (Vasa Lillkyro) beslöt om samgång och övriga kommuner beslöt att förbli självständiga. Därtill genomfördes en samgångsutredning med Malax kommun 20092010, som utmynnade i att Malax och Korsnäs kommuner beslöt att förbli självständiga. Inga vidare utredningar behövs. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Korsnäs kommun anser att staten ska tillämpa ändamålsbundenhetsprincipen vid utformning av statsandelssystemet. Statsandelarnas syfte är att trygga likvärdiga förutsättningar för att ordna basservicen i hela landet. I statsandelssystemet ska de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna beaktas. Korsnäs anser att i synnerhet språkliga faktorer ska beaktas i enlighet med nuvarande grundlag. Statsandelssystemets uppgift är inte att sporra till kommunfusioner. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Finansieringssystemets syfte är inte att genomdriva reformer utan dess syfte är att trygga den lagstadgade basservicen och den lokala självstyrelsen. Kommunernas beskattningsrätt är tryggad i grundlag. Skatteutjämningen skall ej avskaffas i Finland, eftersom det kommer att medföra en utarmning av den viktiga finländska landsbygden. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service
Korsnäs kommun motsätter sig kommunfusioner genom tvångsåtgärder. Annat, vad? Kommunen motsätter sig schablonmässig tillämpning av befolkningsunderlag som kriterium för ordnande av service eftersom förhållandena och förutsättningarna varierar så mycket inom landet. Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Ingen kommentar. 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. En landsomfattande reform av kommunernas verksamhetsfält kan inte ske på basis av det förslag som lagts fram. En grundlig utredning bör göras om statens och kommunernas uppgiftsfördelning och uppgifternas finansiering. 19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Inget svar. 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. 1. Korsnäs kommun motsätter sig att staten använder tvång för att genomföra ändringar i kommunindelningen, särskilt om förändringen leder till att majoritetsspråkförhållandena byts; 2. Korsnäs kommun uppmanar staten att fungera i enlighet med finansieringsprincipen och stöder i motsvarande grad Finlands kommunförbunds program för stabilisering av kommunernas ekonomi från 8.2.2012; 3. Korsnäs kommun konstaterar att nuvarande grundlag räknar med möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region/landskapsnivå. I det fortsatta reformarbetet bör samarbetsmodeller ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Om den regionala självstyrelsen behöver förstärkas ska det ske genom lag. (Kaarlo Tuoris tankegångar och Kuntarakennekirja Oikeusoppineet puhuvat); 4. Korsnäs kommun anser att nuvarande samarbetsområden skall beaktas i framtida samarbetsområden.
21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Inget svar. 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Inget svar. 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Korsnäs kommun anser att staten ska tillämpa ändamålsbundenhetsprincipen vid utformningen av statsandelssystemet. Statsandelarnas syfte är att trygga likvärdiga förutsättningar för att ordna basservicen i hela landet. I statsandelssystemet ska de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna beaktas. Korsnäs anser att i synnerhet det svenska språket och befolkningens åldersstruktur och basservicebehov ska beaktas även i framtiden. Korsnäsborna lever länge. Den utländska befolkningens integrationsbehov bör också beaktas i statsandelarna. Då kommunen tar emot kvotflyktingar bör staten kompensera kostnaderna för detta fullt ut, således även för kvotflyktingarnas hälso och sjukvårdskostnader samt för tilläggspersonal som behövs för mottagning av kvotflyktingar under minst 5 års tid. Korsnäs kommun hänvisar igen till ändamålsbundenhetsprincipen. Finansieringssystemets syfte är inte att genomdriva reformer utan att trygga kommuninvånarnas basservice. Kommunernas beskattningsrätt är tryggad i grundlag. Korsnäs kommun anser att en levande landsbygd och bosättning i hela landet bör vara en primär målsättning i Finland. Servicekvaliteten får inte försämras på landsbygden. Det är viktigt för kommuninvånarna att ha nära till kommunal basservice. Att kommuninvånarna har arbete och mår bra bör vara ytterligare en primär målsättning i Finland. 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Inget svar. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Staten ska respektera finansieringsprincipen. Definieringen av kommunernas nya uppgifter Inget svar.
25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Kommunreformen i dess nuvarande form har långtgående konsekvenser för såväl förutsättningarna för Finlands invånare att leva och verka på svenska ett av de två nationalspråken i Finland som väsentliga förvaltningsindelningar exempelvis evangelisk lutherska kyrkan. Staten bör vinnlägga sig om att då reformer planeras måste det finnas tid och tillräckliga resurser för ett kvalitativt och mångsidigt utredningsarbete och planering. De som berörs av reformplaner måste få tillräckligt med tid för hörande så att synpunkterna kan beaktas i den fortsatta planeringen. Korsnäs kommun kräver att staten inte tar reforminitiativ som står i strid med grundlagen. En reform får inte medföra försämring av kommunernas servicekvalitet. Kommunerna är tjänsteorganisationer där närheten mellan beslutsfattare och användare är den allra viktigaste kvalitetsfaktorn. Korsnäs kommun kräver en detaljerad beskrivning av hur staten har bedömt att den planerade reformen ska ge ekonomisk nytta för kommunen och bättre service till kommuninvånarna. Eero Laesterä, doktor i förvaltningsvetenskaper, säger i en intervju i Vasabladet 12.12.2011: Det finns inga exakta beräkningar om de ekonomiska effekterna av fusioner. Grundproblemet är att kommunerna fått alltför många uppgifter.