Foto: Astrid Bäckman CENTRALA STADEN CENTRALA STADEN STADSDELSBESKRIVNING Stadsbebyggelsen domineras av flerbostadshus i 3-5 våningar placerade i det klassiska strikta rutnätet som är typiskt för kvartersstaden. I många kvarter finns det kommersiell verksamhet på bottenplan i form av butiker, restauranger, café m.m. Det är också här Trollhättans äldsta bebyggelse finns. I en stadsdel där de offentliga och kvalitativa gröna ytorna redan är sparsamma, krävs det att man prioriterar att bevara och skapa nya gröna ytor genom innovativa och kvalitetshöjande satsningar, för att både de som idag bor där och de man vill locka dit skall ha en utemiljö som höjer deras livskvalitet. Enligt Översiktsplanen skall Centrala staden förtätas och utveckla befintlig bebyggelse. 37
1. BETTY BACKS PARK CENTRALA STADEN Finpark Ca 0,5 ha D:XIII/1992 Park: anlagd park I Betty Backs park finns flera sittplatser, ett fik och boulebana. Parken omgivs av rödblommande kastanjer mot gatan, vilket trots parkens lilla storlek hjälper till att skärma av den omgivande trafiken och skapa en rofylld miljö. De stora gamla almarna som är centralt placerade i parken ger en rymd och höjd till parken som yngre träd inte kan och är viktiga för att bevara lummigheten och parkens karaktär. Betty Backs park ligger centralt med närhet till både kanalen och stadens butiksutbud. I en stadsdel med många slutna kvarter blir parken ett grönt och lummigt avbrott i stadens annars hårdgjorda miljö. Parken är i form av en kvadrat som placerats i det för stadsdelen typiskt strikta rutnätet. Terrängen sluttar svagt ned mot kanalen och en bergshäll skapar variation och är med sitt rinnande vatten ett trivsamt inslag. Vegetationen är variationsrik och artrik med flera lite ovanliga arter. Artrikedomen bidrar till att skapa en plats med stark karaktär med innehållet av en finpark, dock är den dåliga insynen in i parken och den i emellanåt täta vegetationen en källa för otrygghet och en av de stora anledningarna till parkens ringa användning. 38
CENTRALA STADEN Nulägesbeskrivning: Utveckling: Betty Backs park har trots sin lilla storlek en viktig roll för att kunna säkerställa en grön stadskärna i Trollhättans Stad. Eftersom att det är en liten park är det av ännu större vikt att kvaliteten på parken är hög och att de ytor som finns är väl fungerande, kan rymma flera olika funktioner beroende på aktivitet, tid på dygnet och årstid. Ett sätt att göra detta är att erbjuda både större öppna rum utan tydlig användning, och mer intima mindre rum för sociala umgängen. Kvaliteten på parken höjs både genom en högre skötselfrekvens, en större omsorg för detaljer och fler och exklusiva växter som kan locka och skapa intresse hos besökaren. En ökad trygghet är av stor vikt för att parken skall börja användas av fler av Trollhättans invånare. En befolkad plats är i regel ansedd även vara en trygg plats. Så istället för att försöka bygga bort otryggheten borde satsningen användas för att locka fler till parken. Genom att satsa på utsmyckning, material, växter, events m.m. kan parkens sociala status stärkas. 39
2. JÄRNVÄGSPARKEN CENTRALA STADEN Minipark Ca 0,5 ha D:2/2011 Park: parkområde samt T1: resecentrum D:V/1997 Park: parkområde Järnvägsparken ligger i direkt anslutning till Trollhättans Resecentrum. Den ger tillsammans med Bergslagsparken ett grönt välkomnande till resenärer. Parken domineras av äldre almar och askträd i en klippt gräsmatta med inslag av skogslönn och björk. Flera av askträden och almarna är i dåligt skick, se Trädinventering för vidare information. 40 Byggandet av busstorget med det karaktäristiska vattentornet uppe på en stor bergshäll har delat upp parken. Parkens utsatta läge, med visuell kontakt med och i form av buller från den omgivande järnvägen och Kungsportsvägen, gör att parken fungerar främst som genomfart och som mellanstopp för pendelcyklister. Parken fungerar främst som genomfart eller parkering för pendelcyklister, vilket till stor del kan bero på parkens närhet till järnvägen och Kungsportsvägen. Parkens läge gör den oattraktiv som närpark och ett väntrum till centralstationen. Den funktionen utgör Bergslagsparken. Ur trygghetssynpunkt är det viktigt att bevara parkens öppna struktur annars kan parken upplevas som otrygg även dagtid. De riskträd som finns på området behöver hanteras och eventuellt ersättas för att bevara någon form av parkkaraktär.
3. KARL JOHANS TORG Finpark Ca 0,2 ha S:VI/1962 Gata eller torg Karl Johans torg är en central park med lång historia från början på 1900-talet. Parken har många prydnadsvärden men det som kanske lockar flest trollhättebor till platsen är för att se årets vapensköld i det som i folkmun kallas för tårtan. Det är en rund något sluttande plantering där det varje år planteras en ny och spännande uppsättning sommarblommor. CENTRALA STADEN Foto: Sandra Paasioja Joelsson En hög skötselstandard och omsorg om detaljer är oerhört viktigt för att parken skall fortsätta fungera som finpark. En ombyggnation påbörjades under sen höst 2015 och färdigställs under våren 2016. Foto: Sandra Paasioja Joelsson 41
4. KUNGSTORGET CENTRALA STADEN Minipark Ca 0,5 ha S:I/1904 Stadsplaneområde, S:I/1907 Stadsplaneområde Kungstorget är enda offentliga parken i södra centrum och det är därför viktigt att parken håller hög kvalitet för att säkerställa tillgången på grönska. Parken omgivs av flerbostadshus på tre sidor med öppen struktur och med den kulturhistoriskt värdefulla Folkskolan, Oscarskolan, längsmed östra långsidan. 42 Kungstorget består i dag av en stor central öppen yta bestående av gräsmatta samt en grusplan med eftersatt skötsel. Sittplatser omger grusytan men bänkarna är i stort behov av upprustning. Det finns också en lekplats bestående av en övervuxen sandlåda samt en lekstuga i anslutning till grusplanen. Stora friväxande tallar skapar höjd och karaktär åt parken. En eftersatt vegetationsridå skiljer parkområdet från Folkskolan i öster och bildar en visuell samt fysisk barriär. Då växtligheten är placerad utmed parkområdets kanter är parken lättöverskådlig och saknar mindre rumsligheter med plats för enskildhet, vilket kan vara till parkens nackdel. Parken är idag lättöverskådlig och skulle behöva byggas upp med fler rum för att skapa platser för både enskildhet och gemenskap. De vuxna fristående tallarna har karaktär och bör i största möjliga mån bevaras, dock krävs en utgallring för att ta bort riskträd, se Trädinventering. Vegetationsridån i öster behöver gallras och kompletteras med nya buskar. Genom att öppna upp i ridån stärks kopplingen till Folkskolan. Som enda offentliga park inom södra delen av centrum behöver parkområdet trots sin ringa storlek kunna erbjuda en variation i aktiviteter, större variation i vegetation genom till exempel blommande perenner och buskar. Detta för att kunna fungera som grön och trivsam park och mötesplats för närinvånarna.
5. POLHEMSPLATSEN Parktorg Ca 0,1 ha S:III/1973 Park eller Plantering Polhemsplatsen är ett litet torg i centrala Trollhättan. Stora mängder människor passerar dagligen men det är även många som sitter ner på de svängda gröna bänkarna för att få en paus från stadens tempo. Trots att det går mycket trafik utmed Polhemsplatsen på Torggatan ger de låga häckarna och perennerna ett visst insynsskydd utan att platsen upplevs som otrygg. CENTRALA STADEN Det är ett öppet torg där svart granit tillsammans med skiffer utgör markmaterial och bidrar med en modern och exklusiv känsla till torget. Det finns gröna inslag i form av skogslönn utmed båda långsidorna och klippt häck av Idegran och Avenbok men även stora prydnadsvärden i form av perenner och sommarblommor. En fontän upptar en del av den öppna ytan och skapar höjd och bidrar med porlande vatten. De skogslönnar som står utmed Torggatan är klassade som riskklass 3 av 4 och kan eventuellt behöva ersättas. En annan art mer lämpad som stadsträd skulle då kunna vara aktuellt. En del bar mark direkt under skogslönnarna där perennerna inte har tagit sig skulle behöva åtgärdas på något sätt. Hög skötselstandard samt att torget är rent och städat är viktigt för att parken skall behålla sin höga status. 43
6. SPIKÖN OCH MOSSBERGET CENTRALA STADEN NÄRPARK Parkkvarter Ca 3 ha D8/2014 Park: parkanläggning, D:V/1996 Natur: naturområde 1:15 000 Spikön och Mossberget är en rad delvis smala öar som ligger mitt i Trollhättekanalen som binds samman av broar och genomgående gångstråk. Parken är ett väldigt populärt promenad- och motionsstråk bland Trollhätteinvånarna och det finns även café, ankdamm, gästhamn, bangolf samt Trollhättans första temalekplats, Skrotnisses lekplats. Vattnet och kanalen är ständigt närvarande tack vare den långsmala formen på parkområdet och den öppna strukturen i vegetationen. Det har gjorts ett stort arbete med att sätta ut skyltar vid parkens olika delar och parken har stärkts genom en upprustning av perenn- och barrträdsplanteringen i parkens södra del. 44 Foto: Sandra Paasioja Joelsson Kontakten med vattnet är såklart en viktig del av Spikön och Mossbergets identitet och är viktig att bevara och utveckla. För att vidareutveckla Spikön och Mossberget som en central och viktig park i Trollhättan behöver det skapas fler rum och möjligheter till socialt umgänge. Artrikedomen tillsammans med prydnadsvärden i form av exoter, perenner, sommarblommor, blommande buskar m.m. behöver höjas för att öka känslan Foto: Sandra Paasioja Joelsson av finpark och för att skapa en nyfikenhet och intresse hos invånarna. Ett genomgående helhetstänk och upplyft av entreérna, främst den i södra delen. Skötselstandarden behöver vara hög för att parken skall uppnå god status.
7. KANALÖARNA STADSDELSPARK Ca 5 ha Saknar skydd av detaljplan, ägs av sjöfartsverket. CENTRALA STADEN 1:15 000 Trollhättans kanalområde är en stor del av stadens charm och identitet. Området ägs och förvaltas av Sjöfartsverket. Trollhättans Stad har idag inget skötselansvar på platsen men är av åsikten att området är oerhört viktigt för Trollhätteborna, vilket är varför platsen är inventerad och redovisar i Parkprogrammet. Det finns både mer naturlika områden samt mer parklika med klippta gräsmattor och solitära träd. Kanalen och närheten till vattnet är en stor inverkan på känslan av platsen och hur den upplevs. Vi på Gatu- park är av åsikten att området bör bevaras som grönområdet. Vi anser även att området bör vara tillgängligt för alla oavsett fysiskt eller psykisk förmåga. Större bilvägar, antalet broar från fastlandet tillsammans med dålig fysisk tillgänglighet (brant terräng och mjukt underlag) är något som skulle gynna staden att arbeta vidare mer. Genom att plantera fler intressanta och exotiska trädarter kan även attraktionsvärdet höjas. Kanalöarna är mycket populär hos Trollhätteborna för promenader men även för grillning. Man når parken via flera ett fåtal broar från fastlandet och trots områdets popularitet är en del gångar i dåligt skick. Den fysiska tillgängligheten på platsen hindras av ett flertal trappor och brantare partier. Det finns enbart ett fåtal mer intressanta trädarter, till exempel korstörne, annars är växtmaterialet till största delen inhemskt. 45
TINGVALLA TINGVALLA Foto: Astrid Bäckman STADSDELSBESKRIVNING Tingvallas bebyggelse består främst av bostäder från 40- och 50-talet i form av dels tvåplansvillor i rätvinkligt stadsplanemönster och dels av flera smala flerbostadsbus i öppen struktur. Tingvalla har ont om gröna offentliga parker och ligger mellan den trafikerade Gärdhemsvägen och Drottninggatan som även om den i dagsläget är ett grönt stråk också är relativt tungt trafikerad. I nordväst avgränsas Tingvalla av ett verksamhetsområde. På grund av sitt läge i staden och bristen på kvalitativa parker blir de gröna ytor som finns inom stadsdelen desto viktigare, och även att stärka kopplingen till närliggande stadsdelar. 47
TINGVALLA 1. BERGSLAGSPARKEN Finpark Ca 0,6 ha S:I/1937 Gata Fält- och buskskikt i woodlandet behöver kompletteras. Singelytorna i woodlandet är svårskötta och om inte skötselnivån är tillräckligt hög försvinner formspråket delvis. Detsamma gäller för den torgyta som finns i parken. Bristen på sittplatser i skuggan missgynnar framförallt äldre och barn men det är viktigt oavsett ålder att kunna erbjuda både soliga och skuggiga sittplatser. Flera av almarna samt en rödek, en ask och en balsampoppel är av riskklass 4 av 4, se Trädinventering, och kommer att på sikt behöva tas ned. Då stora och äldre träd är ett viktigt inslag är det viktigt att redan nu börja plantera för kommande generationer. 48 Bergslagsparken ligger i nära anslutning till Trollhättans Resecentrum och fungerar som ett förlängt väntrum och välkomnande park. Parkens nuvarande utformning fick den under en upprustning år 2000. Formspråket är modernt samtidigt som det finns inslag av platsens historia i form av järnvägsräls. Det är stor rörelse i parken och den upplevs som trygg, välfungerande och befolkad. Sittplatser finns främst i anslutning till Bergslagstorget. Det är en stor variation i platser och rum inom en relativt liten parkyta. Det finns både en större öppen gräsyta, ett mer lummigt woodland, flera större cykelparkeringar för pendelcyklister samt ett litet torg/ väntrum för tåg- och bussresenärer. Woodlandet i söder med ett par stora almar, några lindar och en ek bildar en fond till den öppna gräsytan i centrala delen av parken.
2. DICKSONPLATSEN Finpark Ca 0,2 ha D:V/1997 Park: parkområde samt P: parkering, D:XIII/1992 Park: anlagd park Dicksonplatsen är en liten park som är viktig för närområdet få det i området finns små friytori ytterkanten av stadsdelen. Parken är effektivt uppdelad i två delar av en friliggande bergshäll med omgivande buskar vilket gör att parken upplevs som mindre än vad den egentligen är. Den södra delen tillgängliggörs med gångar och det finns både buskar, perenner och en sittplats. Den norra delen är desto mer öppen och domineras av en öppen gräsyta med ett flertal tallar samt en liten sandlåda. Trafiken måste avskärmas mer då parken annars kan kännas otrygg för barnfamiljer och ljudet och närheten till bilar trafiken kan upplevas som störande ur bullersynpunkt samt visuellt. En vegetationsridå utmed vägen i norra delen skulle behöva planteras för att avskärma från trafiken, men behåll en öppen yta i norr för att kunna erbjuda plats för spring och lek. Det låga buskaget utmed vägen behöver bli mer varierat både i höjd och i arter för att skapa mer intresse. Allén av Dodongrönn gör att intrycket ändå känns enhetligt. Genom att öppna upp mellan de två delarna och skapa en rörelse genom anläggandet av en gång kan hela parken utnyttjas bättre och upplevas som en enhet istället för två. TINGVALLA 49
3. DJUPEBÄCKSPLATSEN TINGVALLA Finpark Ca 0,3 ha S:I/1937 Allmän plats: park och plantering Djupebäcksplatsen omges av flerbostadshus i öppna och luftiga kvarter, vilket också speglas i parkens utformning. Det är en öppen park och utmed parkens alla tre sidor står en rad med större äldre hästkastanjer som ger fri sikt in i och ut från parken. Utmed en av parkens tre sidor växer en låg friväxande häck i oregelbunden form som skapar små nischer där det står parkbänkar. Nischerna gör att parkbänkarna känns undangömda utan att för den sakens skull hindra utsikten mot parken. Det finns även en plattsatt sittplats med ett plank som fond med utblick över parken och resterna av en gammal vattenspegel. Den plattsatta sittplatsen behöver rustas upp och kompletteras med mer växter för att bli mer ombonad och inbjudande. Den gamla vattenspegeln skapar ett blickfång från den plattsatta sittplatsen och är väl värd att bevara, om inte genom att tillföra vatten så att rusta upp och framhäva formen, kanske genom sommarblommor eller perenner. Allén med hästkastanj behöver kompletteras då det på flera platser saknas träd. Viktigt att tänka på är att behålla parkens öppna struktur och framförallt genomsiktligheten mot de äldre fina kvarteren runt om. Den låga friväxande häcken skapar ett viktigt stöd i ryggen för de som väljer att slå sig ned på platsen och bör bevaras, med vissa modifikationer. En utgallring behövs och fler arter med högre prydnadsvärden tillföras för att bevara en småskalighet i parken och skapa en större variation i form, färg och upplevelse. 50 Foto: Innovatum Bildarkiv
4. MARIA ALBERTS PARK Finpark Ca 1,3 ha S:II/1975 Park eller plantering Entréerna till Maria Alberts är idag intetsägande och ger inte ett bra första intryck av parken. Entrén mot Högskolan Väst är mörk och insikten i parken är nästan obefintlig vilket leder till en känsla av otrygghet och till att människor undviker parken. Scenen Snäckan används i dagslägen vid enstaka tillfällen och är föremål för an del klotter. Det har nyligen gjorts en röjning i buskagen runt Snäckan för att öka tryggheten i parken. TINGVALLA Det finns en del fina exemplar av lite ovanligare arter varav den äkta kastanjen stående vid Snäckan är väl värd att nämna. Där även en blodbok och en hängande nytkacypress. Maria Alberts är en central och grön park med nära till Högskolan Väst samt butikerna i centrala staden. Parken är i dagsläget mörk och upplevs som monoton, tråkig och otrygg, mycket på grund av de många tallarna som väldigt står tätt. Tallarna skuggar och hindrar aktiviteter och vistelse. 51
FORT. MARIA ALBERT TINGVALLA Genom att skapa med inbjudande och öppna entréer kan man locka fler att besöka parken. Foto: Sandra Paasioja Joelsson För att skapa vistelseytor för umgänge och aktiviteter behöver det ske en omfattande gallring bland tallarna för släppa in solljus och skapa fler öppna ytor. Genom att bryta av med andra arter av träd och buskar, t.ex. ädelträd, exoter, blommande buskar och träd av ovanligare sorter, kan man öka attraktionsvärdet. Tillsammans med perennplanteringar och en större omsorg om detaljer och material ökas parkens kvalitativa värden. Lekplatsen behöver rustas upp och integreras mer med resten av parken. Integreringen kan ske genom att komplettera med mer lekvänlig vegetation runt lekplatsen. Foto: Innovatum Bildarkiv 52 Foto: Sandra Paasioja Joelsson
5. SOLGÄNTAN Lekpark Ca 0,3 ha S:I/1937 Allmän plats: park och plantering Solgläntan består av en lekplats i norr samt solitära björkar omgivna av gräsmatta. Platsen är liten till ytan men upplevs som ljus och luftig, mycket tack vare björkens ljusa egenskaper och luftiga habitus. I södra delen står två ädelgranar som är det enda vintergröna inslaget. Villorna runt om bildar väggar och björkarna tak. I den södra delen är gränsen mellan privat och offentlig mark inte tydlig och kan skapa en känsla av osäkerhet hos brukarna. Solgläntan fyller sin funktion väl som offentlig grönyta i ett område med främst privata villor. Som vidareutveckling skulle man kunna öka variationen i parken och samtidigt behålla ett enhetligt uttryck genom att gallra bland björken och plantera flera olika sorters björk, exempelvis Himalayabjörken. Genom att bryta av med björk med annat habitus, t.ex. flerstammiga kan variationen också öka samtidigt som man genom flerstammiga träd lättare kan bryta av sikten och skapa fler intima rum. Lekvänliga träd och buskar kan komplettera lekplatsens fasta utrustning, för att bygga vidare på Solängens främsta användning, lek, och för att stimulera barns naturliga vilja att utmana och förändra sin omgivning. TINGVALLA 53
TINGVALLA 6. VÄSTRA SOLGLÄNTAN Bostadsnära natur Ca 0,5 ha S:XII/1955 Park eller plantering Det är vanligt att se människor som vistas på den mer öppna gräsyta. I jamförelse med Maria Alberts som också ligger i nära anslutning Högskolan väst finns det här mer öppna ytor och ett större ljusinsläpp vilket kan förklara den frekventa användningen av området. Det finns även en koja inne i naturmarken som tyder på användning. För att ytan skall kunna behandlas enhetligt behöver även den ytan som i dagsläget inte sköts av kommunen vara inräknad för att platsen skall kunna navändas till sin fulla potential. I ett tätt och hårdgjort centrum blir dessa ytor viktiga att bevara och vidareutveckla. 54 Bakom parkeringen till Högskolan Väst finns en större öppen yta med klippt gräsmatta, en del bergshällar och delar av mer naturlik karaktär. Stora delar av denna yta är dock planlagd som parkering och ligger inte inom gata- och parkkontorets ansvarsområde. Enbart de mer naturlika planteringarna är skötta av kontoret och vegetationen består av björk, tall, lönn men även inslag av lärk.
7. TINGVALLAPLAN Minipark Ca 02, ha S:I/1937 Allmän plats: park och plantering TINGVALLA Tingvallaplan ligger i ett område med flerbostadshus samt villor. Parken är mörk med många stora tallar samt ett par buskage som bidrar till att minska ljusinsläppet. Platsen är lugn och stilla med lite trafik. Artvariationen är liten och platsen känns inte omhändertagen eller använd i någon större utsträckning. Potential för att kunna bli en fickpark. Tallarna behöver gallras ut för att få in mer ljus till platsen. Sittplatser behövs samt fler perennplanteringar och blommande träd och buskar för att skapa en inbjudande och trivsamt plats. Eventuellt bör det finnas plats för lek, men på grund av parkens storlek är det kanske inte möjligt utan får ske genom mer lekvänlig vegetation som t.ex. klätterträd eller buskar för kojbyggen. 55
8. TINGVALLAVÄGEN TINGVALLA Minipark Ca 0,3 ha S:I/1937 Allmän plats: park och plantering, D:IV/1998 Park: parkområde/träd skall bevaras. 56 Parkmarken utmed Tingvallavägen består av en klippt gräsyta med solitära träd. Småskaliga fabriksbyggnader ligger på andra sidan Tingvallavägen och ett villaområde på andra sidan parkmarken. Längs vägen står det flertalet björkar, både flickbladiga samt den mer vanliga vårtbjörken. Längre mot väster står flertalet tallar och även avenbok, varav den sistnämnda bildar ett tätt buskage. Det är god insikt i parken men bristen på gångar och parkens form och lokalisering utmed Tingvallavägen inbjuder inte till längre vistelser. Parkmarken är då viktig för att erbjuda ett grönt inslag i området. Eventuellt behövs flera tallar tas ner då de står riktigt tätt. Behöver det skapas ett större prydnadsvärde rekommenderas blommande buskar.