Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail kronoby.kommun@kronoby.fi Aloitusaika 13.2.2012 Lopetusaika 13.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö - Enontekis 0 49 Espoo - Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki - Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto - Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina - Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko - Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki - Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää - Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö - Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna - Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi - Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen - Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi - Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari - Enare 0 149 Inkoo - Ingå 0 151 Isojoki - Storå 0 152 Isokyrö - Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen - Jockis 0 171 Joroinen - Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää - Träskända 0 202 Kaarina - S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani - Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki - Bötom 0 223 Karjalohja - Karislojo 0 224 Karkkila - Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen - Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen - Grankulla 0 236 Kaustinen - Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari - Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava - Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi - Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki - Kumo 0 272 Kokkola - Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki - Kristinestad 0 288 Kruunupyy - Kronoby 1 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi - Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö - Kjulo 0 398 Lahti - Lahtis 0 399 Laihia - Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi - Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta - Villmanstrand 0 408 Lapua - Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto - Lundo 0 425 Liminka - Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja - Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa - Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto - Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti - Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia - Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli - S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari - Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä - Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 Mänttä-Vilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali - Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen - Nousis 0 540 Nummi-Pusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö - Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu - Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio - Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta - Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari - Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala - Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku - Påmark 0 609 Pori - Björneborg 0 611 Pornainen - Borgnäs 0 638 Porvoo - Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää - Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe - Brahestad 0 710 Raasepori - Raseborg 0 680 Raisio - Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma - Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo - Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna - Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo - Sibbo 0 755 Siuntio - Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo - Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere - Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva - Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio - Torneå 0 853 Turku - Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula - Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila - Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy - Nykarleby 0 895 Uusikaupunki - Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa - Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa - Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli - Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti - Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat - Virdois 0 942 Vähäkyrö - Lillkyro 0 946 Vöyri - Vörå 0 972 Yli-Ii 0 976 Ylitornio - Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri - Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa - Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne - Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Österbotten - Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel - Kommundirektör Namn - Michael Djupsjöbacka E-post - michael.djupsjobacka@kronoby.fi Tfn - 068343202 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel - Kommunsekreterare Namn - Kerstin Myrskog E.post - kerstin.myrskog@kronoby.fi Tfn - 068343206 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun- och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? - Kronoby kommun omfattar inte strukturgruppens reformförslag och tågordningen för hur det skall genomföras. Breddningen och fördjupningen av KSSR processen måste föras vidare, relationen stat/kommun bör utvecklas i en hållbar riktning och därefter görs justeringar i statsandelssystemet och kommunernas beskattningsrätt. En vertikal integrering av specialiserad sjukvård i den process som i KSSR processen påbörjats är av avgörande betydelse för att på nationell nivå stabilisera den offentliga ekonomin, säkra serviceutbudet och trygga tillgången på personal på regional och nationell nivå. 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? - - Kronoby kommun rankas högt enligt de demografiska och strukturella kriterier som arbetsgruppen använt. Antalet födda barn överstiger klart det antal på 50 barn som strukturgruppen använder som gräns. Den demografiska utvecklingen fram till 2040 är positiv för Kronoby kommuns del och med tanke på det goda sysselsättningsläget kan prognosen t.o.m. uppfattas som pessimistisk. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Kronoby kommun anser att prognosen till 2030 innehåller allt för många osäkerhetsfaktorer för att vara tillförlitlig. Relationen stat och kommun har inte reglerats, statsandelsreformen har inte påbörjats och arbetsgruppens prognos bygger på bokslutsuppgifter för år 2010 som var svaga pga recessionen 2008. Dessutom utgår man från antaganden att kommunerna inte skulle vidta åtgärder för att anpassa sina ekonomier till realekonomin. Fakta visar att kommunerna sedan 1975 framgångsrikt anpassat sina ekonomier till realekonomin.
- - - - - Strukturgruppens granskning av kommunens ekonomi, vilken enbart bygger på prognos och inget empiriskt material, kan därför inte på ett trovärdigt sätt påvisa att de ekonomiska kriterierna för en stark primärkommun inte skulle uppfyllas framöver. Kronoby kommun ligger enligt de utredningar ministeriet presenterat på riksnivå vad gäller prognos för tryck på skatteuttag. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Det interregionala samarbetet för att utveckla markanvändning, boende och trafik (MBT) har inte beaktats och detta arbete kommer i samarbete kommuner emellan att avsevärt stärka regionens konkurrenskraft. Detta samarbete sker stadsregioner emellan och över landskapsgränser för att skapa samarbetsformer som når nationell nivå. Samarbetet för att utveckla samhällsstrukturen sker i ett kommunalt samarbete som redan idag går vida utöver det förslag till utredningsområden strukturgruppen föreslår. Som ett exempel kan nämnas det utvecklingszonprojekt som sträcker sig från Kannus till Nykarleby ett projekt som går över landskaps- och stadsregiongränser. Ett allt större antal servicefunktioner förutsätter i framtiden betydligt större samarbetsområden än vad strukturgruppen föreslår t.ex. inom räddningsväsendet, avfallshanteringen, miljöhälsovården samt andra och tredje stadiets utbildning. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Kronoby kommun har en hög självförsörjningsgrad vad gäller arbetsplatser, mycket låg arbetslöshet och en stabil demografisk utveckling och dessutom en betydande inpendling till kommunen. Den pendlingsstatistik strukturgruppen använt är bristfällig och tendentiös då den endast beaktar utpendling. Inom ramen för det regionala samarbetet och MBT projektet har mera detaljerad pendlingsstatistik framtagits som tydligt visar på den dynamik och rörlighet som bidragit till god sysselsättning och starkt utvecklat företagande. (Bilaga över pendlingsstatistik). Strukturgruppens granskning via sina kriterier ger entydigt och klart belägg för att Kronoby kommun ingår i en utvecklingszon med stark koncentration av kommersiella tjänster, med mycket god tillgänglighet tack vare goda kommunikationer; hamnar, järnväg, riksvägar och flygfält. Området har stor potential och kommunerna samarbetar i allt större omfattning för att på alla områden utveckla nya former för samarbete. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Ordnandet av social- och hälsovårdssamarbete (värdkommunmodell), samarbete inom andra stadiets utbildning, räddningsväsendet, avfallshanteringen och många andra former av samarbete sker vida utöver de geografiska områden som arbetsgruppen skissat. Allt större andel av modern samhällsservice också av grundläggande basservicekaraktär kommer att produceras i interkommunalt samarbete på betydligt större områden än vad strukturgruppen föreslår. Strukturarbetsgruppens förslag till samarbetsområden har inte beaktat de volymkrav som kommer att anläggas i produktion av specialiserad sjukvård (Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice, MÖCS) då den föreslår en kommunindelning som inte klarar av dessa kvalitativa och kvantitativa kravnivåer varför förslagen måste betraktas som orealistiska också till denna del. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Kronoby kommun är delägare i ett utvecklingsbolag (Concordia) som arbetar regionalt och samarbetar i stor omfattning också interregionalt. En samordning och koordinering av verksamheten sker inom nationella och EU finansierade projekt. Den starkt utvecklade företagsamheten och sysselsättningsstatistiken berättar om de framgångar som gjorts. Arbetslöshetsprocenten i Kronoby är 4,2 %. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Kronoby kommun ingår i två stadsregioner med starkt samarbete på många områden inom service och näring åt båda hållen. Kommunen har ett växande logistikcentrum, (se bifogad pendlingsstatistik). Strukturgruppens förslag till utredningsområden utgör inte i sig lösningen eller ens ett realistiskt alternativ till de samarbetsformer som redan etablerats och som i framtiden måste utvecklas för att stärka den offentliga servicen i regionerna. Därmed bildar de inte heller sådana funktionella helheter som svarar mot invånarnas behov och preferenser.
Strukturgruppen har inte heller beaktat kravet på en språkkonsekvens-bedömning i sitt förslag till samarbetsområde. 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 0 1 1 2 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 0 1 1 2 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 7 7 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? - Kronoby kommun konstaterar att det inte finns orsak att begränsa serviceproduktionen till ett innehåll och geografiskt område som är mindre till innehåll och omfattning än det som är realitet i dagens läge. Utgående från de kriterier som strukturgruppen använt, de ekonomiska, demografiska och övriga prognoser som gjorts, samt beaktande de samarbetsformer som utvecklats inom vården, skolan och omsorgen och som redan idag överskrider de geografiska gränser strukturgruppen föreslår som utredningsområde, finner Kronoby kommun i sin analys inte stöd för ett sådant utredningsområde. Det är varken realistiskt eller funktionellt ändamålsenligt. Kronoby kommun anser därför att invånarnas service bäst säkras i en självständig kommun som i fortsatt samarbete med sina grannar utvecklar servicen på invånarnas villkor i enlighet med vad kommunfullmäktige i sin strategi enhälligt slagit fast.
9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? - Det samarbete som utvecklats inom ramen för social- och hälsovårdssamarbetet måste förstärkas och utvecklas till att också omfatta specialiserad sjukvård. Inom utbildningen bör andra stadiets utbildning säkras och utvecklas genom utökat samarbete och profilering i samarbete med utbildningsenheter för att på bästa sätt tjäna regionens behov av yrkeskunnig arbetskraft på kort och lång sikt. Dessa reformer förutsätter ett samarbetsområde som geografiskt går långt utöver det område strukturgruppen i sin kartövning föreslagit, varför det inte kan anses vara realistiskt att anta det förslaget som utgångspunkt för ett utökat och fördjupat samarbete. Strukturgruppen bör dessutom notera att inom regionen har sedan 1969 genomförts kommunsammanslagningar. Sammanslagningen av Terjärv, Nedervetil och Kronoby kommuner till Kronoby kommun var regionens första egentliga kommunsammanslagning. Strukturella åtgärder har också vidtagits i samband med utvecklandet av samarbetsområden inom social- och hälsovården. Kronoby kommun konstaterar mot bakgrunden av vad som tidigare framkommit och utgående från kommunfullmäktiges enhälligt omfattade strategi att kommunen bäst säkrar servicen för sina invånare som en självständig kommun med regionalt samarbete. 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej
13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Annat, vad?
17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. 19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Medel för utvecklande av två förvaltningsspråk. 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. - Kommunerna i regionen uppvisar hög andel självförsörjningsgrad och pendlingen till omfattning och inriktning är ett fenomen som skapar en dynamik och hög levnadsstandard på ett relativt komprimerat geografiskt område över kommun-, landskaps- och språkgränser. Förutsättningarna för att utveckla ett serviceutbud inom en specialiserad och integrerad social- och hälsovårdsproduktion finns inte inom det geografiskt begränsade område strukturgruppen föreslår. Inom specialiserad sjukvård (MÖCS) måste samarbetet utvidgas både norrut och söderut. Kvalitativ, kostnadseffektiv och marknadsanpassad serviceproduktion inom vården förutsätter betydligt större befolkningsunderlag än vad strukturgruppen anvisar, varför en modell för samarbete kommuner emellan också i framtiden blir den bästa garanten för att dessa kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Av bifogad pendlingsstatistik framgår att strukturgruppen inte i sitt arbete konsekvent har utnyttjat den pendlingsstatistik som finns för att skapa funktionella helheter. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga till sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf. 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga till sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf.
23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga till sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf. Finansierings- och statsandelssystemet bör inte förändras från nuvarande praxis. 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga till sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga till sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf. Definieringen av kommunernas nya uppgifter - Kronoby kommun hänvisar i denna fråga tiil sin intressebevakningsorganisation Finlands Kommunförbund rf. 25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. - Alternativa lösningar och modeller som inte alls prövats i arbetsgruppens material bör tas till prövning pga. att en schablonlösning tillämplig för hela landet inte är möjlig, ändamålsenlig och att en sådan svarar sällsynt illa mot de krav på kvalitet och innehåll i lokalförvaltning som omfattats och godkänts internationellt. Språkkonsekvensutredningar bör ingå i allt reformarbete och de förvaltningsmässiga modellerna i strukturgruppens förslag innehåller inte denna aspekt. Språkliga olägenheter bör lösas med två förvaltningsspråk. Pendlingsstatistiken kan inte ha en utslagsgivande funktion i en analys av hur offentlig service ordnas på landsbygden eller ens inom ekonomiområden. En stark befolkningsmässig bas och en positiv befolkningsutveckling i kombination med god sysselsättningsutveckling och hög självförsörjningsgrad samt ett utvecklat nätverk av kommunalt samarbete med brett demokratiskt inflytande ger de bästa förutsättningarna för att bevara en livskraftig landsbygd och konkurrenskraftiga stadsregioner som står i ständig växelverkan. Tredje sektorn kompletterar kommunernas tjänster inom ramen för lagstiftningen. Tjänster ska kunna skräddarsys utifrån lokala behov. Tredje sektorns och församlingarnas kunnande och erfarenheter utnyttjas. Kronoby kommun, som självständig kommun, vill därför utveckla och fördjupa samarbetet med kommunerna som ingår i de funktionella helheter som redan skapats inom vård, omsorg, bildning och regionalt utvecklingsarbete på alla fronter.