i vasterbotten Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur

i vasterbotten Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur

I Bips ateljé E lisab e th R ynell Wo In n e h å ll F örsök a tt fö rstå G u n illa L u n d a h l Bip p ro v tä n k e r om v erk lig h eten E lisab e th R asch R ytm en, rö relsen, stö rn in g e n, g rän sen B ritt-in g rid P ersso n I v a ije m ä n n isk a fin n s e n k o p p lin g m e lla n h e n n e s livsm iljö o c h h e n n e s in re. A tt u tty d a h u r d e tta sa m b a n d se r u t ä r o ftast in te lätt, v are sig fö r h e n n e själv e lle r fö r o m g iv n in g e n. I fallet B ritt-in g rid P e rsso n, B ip, k o m m e r m a n i fö rs ta h a n d a tt tä n k a p å m o ts a ts p a re t la n d sta d. U ta n u p p v ä x te n i G u n n a rn, S ten se le, h a d e m e d stö rsta sa n n o lik h e t in te B ips k o n st se tt u t so m d e n gör. M ö te t m e d storsta- 17 d e n,»civ ilisatio n en «, ä r lik a b ety d elsefu ll. D e t ä r b ry tp u n k te n, k o n tra s te n m e lla n d e t krav p å r ä ttrå d ig h e t o c h k o n se k v en s, so m ä r fö ru ts ä ttn in g e n fö r liv i e n kärv m iljö p å la n d e t, o c h sto rsta d e n s m e d n a tu re n s m å ttsto c k m ä tt m e r irra tio n e lla b e te e n d e, so m u tg jo rt e n fru k tb a r g r o g ru n d fö r B ips 2 1 k o n stn ä rsk a p. E tt d ry g t 4 0 -årig t k o n stn ä rsk a p m e d S to c k h o lm so m u t g å n g s p u n k t m e n m e d e n a ld rig fö rlo ra d k o n ta k t m e d u p p v ä x tm iljö o c h r ö tte r i G u n n a rn. j 0 T e m a n u m re t o m B ip, so m tillk o m m it m e d a n le d n in g av so m m a re n s re tro sp ektiv a u tstä lln in g i V ä ste rb o tte n s m u se u m, in le d s m e d e tt sa m ta l m e lla n B ip o c h fö rfa tta re n E lisab e th R ynell. D ä re fte r g e r fö rfa tta re n G u n illa L u n d a h l e n d ju p a re p r e s e n ta tio n av B ips k o n stn ä rsk a p, e tt k o n stn ä rs k a p so m h o n följt se d a n d e b u te n i m itte n av 1960-talet. 1 :e an tik v arie E lisab eth R asch vid V ä ste rb o tte n s m u se u m, so m ta g it in itiativ et till o c h p r o d u c e r a t utställ- DÖ n in g e n, p re s e n te r a r u tifrå n e tt p e rs o n lig t u rv al n å g ra av d e m e r fra m trä d a n d e sk u lp tu re rn a. B ips k o n s t h a r tid ig a re visats i U m e å, fö rs ta g å n g e n 1968 i V ä ste rb o tte n s m u se u m o c h se n a st 1991 i B ild M u seet. D e n re tro sp e k tiv a u tstä lln in g so m n u tillk o m m it in n e b ä r e n m ö jlig h e t a tt g e n o m k o n stn ä rlig a m e d e l o c h u t try ck få re fle k te ra t å e n a sid a n e tt d e stilla t av sa m h ä llsu tv e c k lin g e n se d a n 19 6 0 -talet, å a n d r a sid a n Bips allt a n n a t ä n o k o m p lic e ra d e m e n k o n se k v en ta u tfo rs k n in g av såväl k o n ste n s p o te n tia l so m dess m a te ria l o c h te k n ik e r. F ö r tid sk rifte n s g rafisk a fo rm sv a rar fo rm g iv a re n L ars E. P e tte rsso n o c h fö r b ild b e a rb e tn in g a r b o k fö rlä g g a re n M a g n u s W in b la d h till vilka r e d a k tio n e n vill rik ta e tt v a rm t tack. V ä ste rb o tte n s län s h e m b y g d s fö rb u n d vill fra m fö ra e tt v a rm t tack till Väste rb o tte n s län s la n d s tin g so m g e n o m a tt p r e n u m e re ra till sin a k lin ik e r o c h m o tta g n in g a r g e r e tt v ä lk o m m e t stö d till tid sk rifte n Västerbotten. O m sla g e ts fram sid a: S jä lv b ä ra n d e s tö d p la n. B ro n s, 1980-tal B ak sid an : S fä ren s h alv o r. B e to n g, 1980-tal

Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur T ex ter av G u n illa L u n d a h l B ritt-in g rid P ersson E lisab eth R asch E lisab eth R ynell V ästerb o ttens m u seu m i g j u n i- 5 se p te m b e r 2004

G ru p p e n A ktiv itet Passivitet. S te n g o d s, 1970-tal

K rets. B rons, 1990-tal P å fru s e t v a tte n v u rp a. B rons, 1980 90-tal

K om pass. R o stfritt stål o ch b ro n s, ig g o -ta l

D a g e n o c h n a tte n. B e to n g, 1990-tal A te ljé b ild m e d b e to n g sk u lp tu re r. ig 8 o -ta l

BIS

M in n e d an s. B e to n g o c h b ro n s, 2 0 0 0 -tal H o riso n ta l k rets. B e to n g, 2000-tal

~ V --

M in n e sfär. B e to n g o c h b ro n s, 2 0 0 0 -tal M in n e n av elsträn g. B e to n g o c h b ro n s, 2 0 0 0 -tal

M in n e lju sk rets. B e to n g, 2000-tal V ä x tfo rm I. J ä r n, 1990-tal

I Bips ateljé E lisab e th R ynell A te ljé n 2 0 0 4 P å h y llo rn a i B ritt-in g rid P erssons verkstad p å K ungsh o lm s S tran d i S to ck h o lm står s k u lp tu re r o ch trängs, d e t ä r som e n g am m eld ag s b utik, m e n i stället fö r k o n se rv b u rk ar o ch k etch u p flask o r ä r d e t gestalter, fo r m er, fo rm a tio n e r i b ro n s, lera, jä rn, b e to n g och skum plast. D e står d ä r o ch v ittn a r o m en v erk sam h et som p å g å ttju s t i d e h ä r lo k a le rn a i m e r än tre ttio år. N ä r ja g står d ä r o ch låte r ö g o n e n lö p a längs hyllorna, far e tt m in n e i m ig. N ä r ja g var lite n fanns d e t m ån ga b e rä tte lse r fö r b a rn som h a n d la d e o m vad som h ä n d e om n ä tte rn a in n e i leksaksaffärerna. N ä r dockor, lok o ch n allar fick liv o ch b ö rjad e p ra ta m e d v aran d ra; n ä r d e h o p p a d e u t u r sina askar, n e d från h y llo rn a, n e d p å golvet o ch lät alla sin a in stän g d a, in b ak ad e b e rä tte lse r k o m m a till uttryck; n ä r d e b ö rjad e leka. D et ä r n å g o n tin g m e d s k u lp tu re r som v äcker e n såd a n lu st i m ig, såd är som lek sak er e n g ån g g jo rd e. De ä r k ro p p a r o ch d e finns, fin n s p å riktigt. D e äg e r en verklig o ch p åtag lig tyngd o ch d e h a r även en yta som m a n k an (o ch m åste) rö ra vid o ch u tfo rsk a m e d h a n d e n, m e d fin g ra rn a. D e ä r sinnliga. J a g får lu st a tt p ra ta m e d B ip o m d e t sinnliga, om d e t h ä r m e d h ä n d e rn a o ch m a te ria n m a te ria le t som d e fo rm a r o ch o m sk ap ar vad d e t ä r som h ä n d e rn a ser o ch h ö r o ch lu k ta r n ä r d e ger-sig-in-i o ch arbetar. J a g g år n äm lig en o ch fu n d e ra r p å d e t h ä r själv l 7

o ch h a r två ra d e r av G u n n a r E k elö f som följeslagare, två ra d e r u r d ik ten»en verklighet«: Det fin n s detta vårt förnimmandes vittnesbörd, skriver h an. Det fin n s detta vått förnim m andes vittnesbörd/ och detta att vara till. F ö r m ig ä r k o n sten e tt p ro v tän k an d e, säger Bip. Allt ja g g ö r ä r skisser, e tt p rö v a n d e o ch e tt n ä rm a n d e. P recisio n en ä r viktig. H ä n d e rn a a rb e ta r o ch ger-sig-in-i, d e visar vägen o ch g år fö re, sed an k o m m e r ta n k a rn a efte r o ch försök er förstå, re d a ut. U n g e fär som n ä r m an b rä n n e r sig, k o m m e r vi på. H a n d e n rycks n n d a n in n a n m an ens vet a tt d e t g ö r ont. A lltså a tt h a n d e n g år före. Jag jä m fö r m ed skrivandet, a tt d å tä n k e r m an m ed p e n n a n, ta n k a rn a ä r själva fo rm a n d e t av bokstäver, n ä rv a ro n i varje lite n en sk ild h et. H e lh e te n o ch sam m a n sa tth e te n b lir synliga fö rst sed an m a n låtit sig gå fö rlo ra d i detaljen. A llt ä r rytm er, säg er Bip o ch ja g fråg ar vad h o n m e n a r m e d rytm. H o n säger a tt d e t ä r d e n fo rm e n e r g in ta r sig, d e t ä r u tta la d to n o ch tystnad. H o n u p p repar: u tta la d to n o ch tystnad. J a g fö rsö k er fö rstå och fö reställer m ig ry tm e n som e n ur-puls eller ur-andn in g o ch h u r vi b ä r d e n in o m oss, varelser, b erg, hav o ch skogar. N ä r vi sed an p ra ta r o m en av h e n n e s s k u lp tu re r säger h o n, d e t h ä r blev b ra, h ä r k ä n n e r m an ry tm en, h ä r fin n s ry tm en. O ch så visar h o n rytm en i b ro n se n, visar d e n m e d h a n d e n. 18

H jo rto n. B lyerts, 1978 B ritt-in g rid P ersso n fö d d es 1938 o ch växte u p p i byn G u n n a rn, b eläg e n m ellan Lycksele o ch S to ru m a n i sö d ra L ap p la n d. M an h ö r n a m n e t n äm n as i radio n s v äd e rlek sra p p o rt, v in te rtid e n rik tig kallort. B ry d ig in te o m vad d e säger om u m eåv äd ret, sade ja g till m in p a p p a i S tockholm n ä r ja g b o d d e u ta n fö r Lycksele. Lyssna vad d e säger om G u n n a rn, så vet d u h u r vi h a r det. M en d ä r var d e t j u tre ttio tre g ra d e r kallt, invänd e h a n bekym rat. G u n n a rn lig g er m ellan J u k tå n o ch U m eälven. D et ä r i skogslandet, b e rg e n ä r sk o g k läd d a o ch såd ä r sexh u n d ra m e te r h ö g a. M en d e t ä r in te b a ra sk o g arn a som u tm ä rk e r trak te n, d e t ä r m y ra rn a också. O m ja g m in n s rä tt var d e t n åg o n stan s p å d e än d lö sa m yrm a rk e rn a h ä r b o rta n fö r G u n n a rn, som L in n é p å sin L ap p lä n d sk a resa (o ch p å väg m o t Sorsele) an såg sig h a k o m m it till H elvetet. O ch h a n v än d e d ä r tillbaka. M en Bip tyckte o m a tt vara u te p å m y ren som b a rn. M yren var h e n n e s lan d sk ap. D e h em lig h etsfu lla växte rn a där, d e n särskilda, k ry d d ig a d o ften, sikten, fri åt alla håll. H o n var e n d rö m m a re, b e rä tta r h o n, e tt d rö m m a re b a rn. D et h em sk a o ch h o tfu lla, d e t var Krig et som fanns d ä r u tan fö r, d e t svarta svalget u ta n fö r h u se t o m kvällen, som k u n d e k o m m a v ältran d e in och g ö ra allt till m örker. In n e i h u se t fanns e n fam ilj m e d tre syskon o ch två p åh ittig a, h ä n d ig a fö räld rar. N ä r Bip b e rä tta r få r ja g fö r m ig a tt d e t var e tt så d a n t d ä r h e m d ä r d e t m esta är m ö jlig t o ch g ö rb a rt, d ä r b a rn får b å d e bygga o ch tän ka u t v ärld e n o ch våga tro a tt d e t går. P a p p a n var ock- *9

B jö rn b e rg e t. B lyerts, 1984 M e m b ra n. B e to n g, 1980-tal så u p p fin n a re. K riget som fanns d ä ru te i d e t svarta var e tt h o t, m e n in te v erk lig h et. O c h d ä ru ta n fö r fan n s även B jö rn b erg e t, som Bip te ck n a d e g ån g p å gång. V aije g ån g h o n kom h em, från gym nasiet i S kellefteå eller sen are från K onstfack o ch S tockholm, m åste h o n teck n a av B jö rn b erg e t, som e n h em k o m strit. J a g tän k er a tt h o n ville rita sig in i lan d sk a p e t ig en o ch ja g fö rstår h e n n e så väl. P lötsligt fö rstå r ja g b ä ttre d e t d ä r m e d ry tm e n också. O c h ju s t i d e t d ä r lan d sk ap et. Som en an d n in g. Stor, tu n g an d n in g. D et fin n s e n sk u lp tu r av Bip som h e te r Den begränsade ljuskretsen, ja, d e t finns flera p å sam m a tem a. N u tä n k e r ja g p å k rig stid sm ö rk ret som var så s to rt m o t d e t lilla u pplysta h u set. O ch alla b u llig t in b ä d d a d e fig u re r som står m e d fick lam p a eller slag ru ta i h ä n d e r na. Vi h a r p ra ta t o m m e m b ra n, h ö ljen, h in n o r o ch overaller. A lla dessa skydd o ch skal. D et lilla k lu m p ig a b a rn e t i m o d e rn s a rm a r sp ra ttla r i e n tä tt o m slu ta n d e fostersäck av seg, g en o m sk in lig plast. Vi p ra ta r e n stu n d om, a tt d e t o fta ä r u ta n fö r d e n d ä r b eg rä n sa d e lju sk retsen m a n rö r sig i k o n sten, a tt m an stän d ig t lockas u t i m ö rk re t u ta n fö r o ch vill söka vägar där, p å d e t fru sn a vattn et, i d e t farliga. G å m ed slag ru tan tills m a n k ä n n e r n ä rv a ro n eller ä r d e t kanske ry tm en skaka g en o m h ä n d e r o ch arm ar. D e n b e g rä n sa d e lju sk re tse n. Y tb e h a n d la d frig o lit, 1980-tal 20

Försök att förstå G u n illa L u n d a h l: sa m ta l m e d B ip D et var lån g t ifrån självklart a tt ja g skulle b ö rja p å K onstfack. J a g k u n d e valt n å g o t a n n a t. J a g tro r a tt m in teck n in g slärare skickade in an sö k n in g sp ro v e rn a. A tt ja g p asserat e tt lite t nålsöga, b e g re p ja g fö rst n ä r ja g kom dit. D et var e n alldeles ny o ch in tre ssa n t värld ja g h a m n ad e i. U ppväx ten styrde in te Bip m o t en k o n stn ärsb ana. Ä n d å ä r d e t d ä r h o n skaffat sig sin viktigaste färd k o st in fö r d e k o n stn ärlig a u p p d ra g h o n sed an givit sig. A tt u tfo rsk a g ru n d e n fö r vår existens. A tt försö k a förstå. P raktiska u p p g ifte r a tt ta h a n d om fanns d e t g o tt om p å fa rfarsg ård e n i G u n n a rn. F ö rä ld ra rn a h ad e ö v ertag it d riften o ch fa rm o r b o d d e ä n n u kvar. M andelp o tatis var h u v u d g rö d an. Till h ö sten s p o tatisp lo ck n in g kom m ån g a från byn fö r a tt h jälp a till. D å k än d es d e t som fest. F åren hölls om so m m aren p å en u d d e i sjön. D ikke-dasa, dikke-dikke-dasa, ljöd lo ck ro p et. F ö rä ld ra rn a var u p p fin n in g srik a o ch h än d ig a. Myck et tillverkade m an själv. S am m a gällde Bip o ch h e n nes tre y n g re b rö d er. M an blev en sån m än n isk a. D et blev en d el av ens nöjesliv. H u m o ristisk a u tfly k ter i fan tasin h ö ll också fam ilje n sam m an. S k id sp året till skolan styrde h o n o fta gen o m e n d u n g e, som sn ö n b ä d d a t in till e tt h ö g t h e m lig h etsfu llt ru m. G u n n a rn s k o n stn ä r h a d e d ä r slängt D ikke-dasa. T extil, 1970-tal 21

u n d a n sto ra fig u re r av gips. O u tg ru n d lig a. M en n a tu re n var o u tg ru n d lig a re än d å. A tt te ck n a var e tt sätt a tt förstå. A tt sam la v äx ter till e tt h e rb a riu m var en skolu p p g ift. A tt iak tta o ch b e g ru n d a blev en n ö d v än d ig h et. Till d e eg g a n d e m y steriern a h ö rd e livet p å myren. F ärg o ch ljus lag ra d e sig i sin n et. P å m yren in träffad e fö rb lu ffa n d e saker. G rä n sen m ellan d ju r och växt löstes u p p. D en b låö g d a tä tö rte n åt sm åkryp och i m ossan tilld ro g sig s p ä n n a n d e m ö te n i n a tu re n. G rä n se rn a var in te fasta. M ossa, d etalj. S te n g o d s, S o m m a ijo b b e n gav viktiga in sik ter om ja g e t och de ' 96o'tal a n d ra. V are sig d e t h a n d la d e o m sk o g sp lan terin g el- T_t_rL B, i9_g le r a tt vara d ag isfrö k en fö r b a rn vars fö rä ld ra r gick u t p å slåtter. I skolan i S to ru m a n fanns u n g a lära re m ed fri p ed a g o g ik som u p p m u n tra d e till eg et ansvar. Gym n asiet p å N o rd a n å i S kellefteå var dess m otsats. E n k u sin h a d e beskrivit d e t i sk im ran d e o rd alag. P ark en m ed svanarna. S k ö n h eten. D it m åste h o n. H o n kom till en gam m ald ag s skolvärld. M en m ed e n teckningslära re som visade h e n n e p å nya m öjligheter. K onstfackskolan K o n stfack sk o lan, 1960-tal Bip b ö rja d e p å k eram ik fack et, m e n flyttade efte r ett år vidare till teck n in g slärarin stitu tet, T I. D är fan n s rika m ö jlig h e te r a tt p röva p å olika m aterial. E fter exam e n d ä r å te rv ä n d e h o n till k eram ik en, n u p å H ö g re K o n stin d u striella S kolan, HKS. E fterso m flera ä m n e n re d a n var avklarade p å T I k u n d e h o n n u m e r o d elat äg n a sig å t a tt n tfo rsk a fo rm o ch m aterial. På HKS var 22 K ärl. S te n g o d s, 1960-tal

även a n d ra v erk städ er än keram ikfackets ö p p n a fö r h e n n e. S k u lp tu r fack et d ro g m est. O lle A d rin var lärare d ä r o ch h a n k o m a tt b ety d a m ycket. S k u lp tö ren O lle A drins m e to d a tt d u k a u p p h ela b o rd m e d allsköns fö rem ål o ch m aterial syftade till att väcka elevernas lusta a tt undersö k a, att läm n a d e t givna. H a n gav te m a n a tt sam la fo rm tä n k a n d e t kring. H a n u p p m u n tra d e till e x p e rim e n t, även d e om öjliga. A b strak tio n o ch sin n lig h e t fö ren ad e s i h an s e g e n konst. K am p. S te n g o d s, 1960-tal T id en p ek a d e m o t u p p b ro tt. A n d ers L iljefors och H e rth a H illfo n h a d e ö p p n a t vägen fö r ab strak t, känslostark och m o n u m e n ta l keram ik. E n stor u tställn in g p å Liljevalchs konsthall i S tockholm 1964,»Form Fantasi«, varslade b åd e om en saklig epoks m o g n a d och att d e n var p å väg b o rt. K o n sth an tv erk et b rö t m ed gam la h an tv erk sid eal o ch krävde plats i o ffen tlig h e te n. Stig L in d b erg var h u v u d lärare p å keram ikfacket och h a n sam lad e d e elever h a n fa n n m est n y sk ap ande till e n u tställn in g,»n ylera sex unga«1966 p å H a n t verket. D et var k o n sth an tv erk ets h u v u d scen i Stock- T e k a n n a. S te n g o d s, 1960-tal holm. Bip var en av d e sex utvalda, ä n n u in te u tg ån g en u r sin skola. B ertil V allien o ch U lrica H y d m an h ö r d e också dit. Bip h a d e en e rg isk t a rb e ta t m ed b e to n g, k o m b in e ra d e d e n m e d sten g o d s o ch gick även u p p i stö rre fo r m at. D e skålar h o n visade m o d e lle ra d e h o n u p p p å g ip sfo rm ar till sto ra tu n n v äg g ig a k ärl m e d en kraftfull dekor, in a rb e ta d i själva leran. H o n g jo rd e också sm å em b lem atisk a fig u re r som h o n ställde sam m an i,.,....,,. b ety d else b äran d e eru p p e r. På ex a m e n su tstä lln in een Verkstadsinterior m ed r et vals i. / o r r o S te n g o d s, 1960-tal h a d e h o n m o n te ra t sam m an e n m o d ell till en fo n tä n 23 F e t vals i i. S te n g o d s, 1960-tal M o ln. B e to n g o c h ste n g o d s, 1960-tal

av o lik färg ade glasblock som svävade i e tt system av glaskuber, e tt täv lin g su p p d rag som sed an byggdes i full skala. U n d e r e tt avslu tan d e p åb y g g n ad sår h a d e h o n ett eg et ru m p å skolan o ch k u n d e a rb e ta i sto r frih et. A teljén D irekt e fte r K onstfackskolan k u n d e Bip flytta in i en eg en ateljé som h o n fått överta av O lle A drin. H o n lyckades skaffa sig fö retag slån fö r e n sto r u g n a tt b rä n n a i. D et var en g en e rö s tid. D et fanns stip e n d ie r och u tställn in g sm ö jlig h eter. H an tv e rk et b eställd e fö r sina lotterivinster. D et k o m förfråam inerar frå n olika håll. s> o Ateljebild, 1960-tal M an blev b o rtsk äm d. A teljén h a r h o n b eh å llit sed an dess. N u ä r d e t som a tt k o m m a hem. E n plats fö r b åd e d e t h a n d g rip lig a och fö r tan k en. A llra fö rst b jö d to m h e te n u p p till dans. S ed an h a r d a n se n o ch ry tm en flu tit in i h e n n e s verk. D e sm å ru m m e n fylls av fig u re r i alla d im en sio n e r o ch o v än tad sam klang. E tt s to rt an tal ru m slig h e te r h a r u p p stå tt p å d e n lilla ytan. E n scen i fö n stre t m o t g atan, e tt v älso rterat k o n to r, ru m fö r gäster, p e n t ry o ch d u sch, p latser fö r fysiskt arb e te, tä t fö rv arin g i försvarets b ru n a h u rtsar, hyllor från golv till tak. E n p a rad o x al känsla av reda. O rg anisk t sam m an h ang. A n d n in g su try m m e. J a g h a r alltid trivts i sm å ru m, säg er Bip. D e g er m ig e n känsla av k o n tro ll o ch sto r frih et. Två å terk o m m a n d e p o la rite te r också i h e n n e s verk. 2 4

M ä n n isk a o c h m ä n n isk a. S te n g o d s, 1972 G ru p p e n A ktiv itet Passivite t. S te n g o d s, 1970-tal A teljén ä r h e n n e s c e n tru m, e tt slags livsarkiv. D et ä r e tt in re högkvarter. D är a rb e ta r ja g p å i m in eg e n takt. U n d e rsö k n in g a r p å g å r stän d ig t. D etta h a r blivit m itt liv. T em an utsätts fö r»provtänk«, sjunk er u n d a n o ch k o m m e r tillbaka i ny fo rm. J a g b a n g a r in te g e n o m väggen, ja g g n a g e r m ig ig en o m. M en d e t fin n s en kö av sak er som ja g ä r nyfiken på. P ä rm a r m e d skisser. U r d e tta u p p stå r m aterial fö r d e m ån g a u tställn in g a rn a i gallerier, p å k o n sth allar o ch m u seer i Stockh o lm o ch ru n t om i Sverige, i N o rd e n o ch i E u ro p a. Bip blev tid ig t u p p m ärk sa m m a d, m en d e t sto ra gen o m b ro tte t kom i b ö ija n p å 1970-talet p å D o k to r Glas i S tockholm. D är ställde h o n sed an u t m ed jä m n a m e lla n ru m så län g e g alleriet ex isterad e, h o n in gick i d eras»stall«. D en fö rsta d ä r visades 1972 och h e tte»m änniska o ch m änniska«, n ästa 1974»E xperim e n t m ed sam tal«. I bäg g e ä r d e n sam tid a sam hällsd e b a tte n stark t n ä rv a ra n d e. H o n sö k er fo rm u le rin g a r i sitt e g e t m aterial fö r a tt b e a rb e ta o ro n i tid en och p rö v a v årt kollektiva ansvar. F rån d e n n a tid ä r Muskelhjärna, en fig u r som k o m m it a tt fö rk n ip p a s m e d h e n n e. B ild en av d e n sp reds i A m nestys k a m p a n je r u n d e r m ån g a år. D en in g å r i e tt av u tställn in g e n s m ån g a g ru p p sa m tal k rin g tem at aktivitet o ch passivitet. T redje g ån g e n visar h o n sk u lp tu re r tillsam m ans m e d sin b ro r M agnus P ersson, som a rb e ta r i trä. D e a rb e ta r också en p e rio d tillsam m ans m e d o ffen tlig a utsm yckningar. P å 19 8 0 -talet å te rk o m m e r h o n m e d sk u lp tu re r d ä r fig u re rn a b lir fä rre o ch får en än stark are teckenka- 25 Vi ta la d e o m ö v e rb e fo lk n in g o c h e n s a m h e t. S te n g o d s, 1974 U tstä lln in g sb ild frå n G alleri D o k to r G las, 1 9 7 8.1 sa m a rb e te m e d M a g n u s P e rsso n

raktär. Fokus ställs p å p ro c esser o ch h ä n d e lse r i d e n stö rre v erk lig h etens k ro p p. U p p m ä rk sa m h e te n gälle r d y n am ik en i en värld d ä r allt h ä n g e r sam m an. På D o k to r Glas p re s e n te ra r h o n en ra d te m a n som h o n ska a rb e ta vidare m ed u n d e r lån g tid. D e id é e r som m a n får d ra g p å frig ö r gratisenergi. S tora p ro jek t u n d e r d e n n a tid är v an d rin g su tställn in g a rn a. I»V indens kraft«a rb e ta r h o n m ed forskare o ch k o n stn ä re r k n u tn a till G erlesborgsskolan. D et fo rtsä tte r i nya k o n ste lla tio n e r m ed»g enetik«som p rem iärvisas p å K u ltu rh u set i S tockholm 1991. E n b re d sam lin g id é e r m e d k o m m u n ik a tio n som sam m a n h å lla n d e tan k e k an m an fin n a i d e tjugo sk u lp tu re rn a p å TV -huset i S tockholm 1987. A b straktio n och k o n c e n tra tio n, sö k an d e e fte r en- S p ira lk a ry a tid e r. S k u m g u m m i, k elh e t p rä g la r alltm e r h e n n e s arb ete. U r u tstä lln in g e n G e n E tik J a g tro r att b eh o v e t att jo rd n ä r a an v ä n d a hän- P å K u ltu rh u se t, S to c k h o lm, d h fö rm å tin ab stra k tio n h ä n g e r n ä ra sam- 1991 6 & m an. Bip b y ter n u också alltm e r m aterial. V äxlar stark t i skala. D elar sin tid m ellan flera sto ra o ffen tlig a u p p d ra g o ch sina in re upptäck tsreso r. T id ges också fö r k o n stp o litisk a u p p d ra g. M en lä ra ru p p d ra g p å b lan d a n n a t K ungliga T ekniska H ö gskolans ark ite k tu rlin je o ch K onstfack ta r e n b eg rän sad tid i anspråk. 2 6

F ark o st. S te n g o d s, ig 6 o -ta l y l v / ' ' // ; a r y 1 ' / f V id e u n g. S te n g o d s, 1970-tal S fä ren s halvor. S ten g o d s, 1080-tal M aterialen Ja g h a r ald rig rik tig t h aft fö rm å g an a tt in sp ireras av m aterial. Alla m ateria l är m öjliga. M en vissa övar m an m er. U p p v äxten h a r sk än k t Bip e tt o tv u n g et fö rh ålla n d e till m ån g a m aterial o ch praktisk p ro b lem lö sn in g. Verktyg o ch m aterial fanns alltid till h an d s. A tt sy o ch sticka var n atu rlig t. L eran var h e n n e s fö rsta p ro fessio n ella m aterial. J a g älskar lera n, m en ser också fa ro rn a i d en, dess lockelser. Dess efterg iv lig h et o ch ch a rm fu lla e r b ju d a n d e n, säg er h o n. A tt ta k o n tro lle n o ch h itta o p rö v ad e m ö jlig h e te r i m a teria le t blev viktigt. H o n u p p lev d e d e t som att h o n u p p fa n n en eg e n»intarsiateknik«som krävde u th ållig t tilläg n ade in sik te r i lerans b e te e n d e n. K ornig, rö d b ru n rö rle ra kavlades sam m an m e d len vit p o rslin slera, n å g o n g ån g in färg ad i g rö n t eller blått. H o n utv eck lar åt sig e n tek n ik fö r in fo g n in g, som g e r h e n n e frih e t i sk u lp tu re rn a. H o n d riv er le ra n till n ästan o san n o lik a p re sta tio n e r i sina tid ig t m ycket tek n isk t av an cerad e fig u rg ru p p er. Ä ven glasy rern a äg n a d e h o n u p p m ä rk sa m h e t u n d e r stu d ietid e n. J u s t fö r a tt de in te skulle få ag e ra m ed tillfälliga tilltal. D e vita o ch svarta glasyrerna, m atta o ch to rra, svårast av alla a tt b em ästra, väckte h e n n e s intensiva intresse. D eras eg en u tstrå ln in g d ä m p a d e h o n. H o n fö rd ju p a r sig i silikatkem i. Tog sig ig en o m m asso r av p ro v er fö r a tt h itta d e t rä tta grafitsvarta. Sen te c k n a r h o n g ä rn a m ed k o b o lto x id p å d e n vita skröjb rä n d a m otsträviga ytan. M en ib la n d m ålar h o n i stäl- 27 ' Ä. ' l r A n te c k n in g av ah a-u p p lev else. S te n g o d s, 1970-tal D u tr o r a tt d u h a r n å g o t u n d e r k o n t r o ll... S te n g o d s, 1970-tal O sy n lig a g rän ser. S te n g o d s o c h b o rst, 1970-tal

S tu n d in. B ro n s, ig g o -ta l K ro p p m e d k rets. B e to n g, 2000- tal let sin a sakliga k o m m e n ta re r m ed oljefärg d ire k t p å d e fä rd ig b rä n d a fig u re rn a. E n k raftig d istan serin g till lera n s sen su alitet u p p n å r h o n n ä r h o n m e d kinesisk svinborst p u n k te ra r ytor. N u h a n d la r d e t om fö rh å lla n d e t till g rä n se r som e g e n tlig en in te syns. H o n rik ta r u p p m ä rk sa m h e te n m o t m ö jlig h ete r vi in te ta r p å allvar. S p ä n n in g e n m ellan slu te n h e t o ch ö p p e n h e t. E tt av m ån g a sätt a tt n ä r m a sig d e tta sto ra tem a. S am tid ig t som h o n u tm a n a r g rä n sen m ellan o b e h a g o ch lust. B eto n g a n v ä n d e r h o n nyfiket re d a n p å K onstfack, u tn y ttjar dess k ärv h et, m en m est i g eo m etrisk a bygg en, socklar o ch b ä ra n d e elem e n t. På 1980-talet g er h o n m ateria le t nya u ppgifter. E fter u tsm y ck n in g en i T V -huset vill h o n gå u p p i skala. F ö r a tt slip p a b ety d elseb ä ran d e skarvar i le ra n b y ter h o n till b eto n g. H o n fo rtsä tte r också m ed g ju tn in g i b ro n s o c h jä rn. T ek n ik er som åte rig e n ställer h e n n e in fö r nya fo rm m ässiga u tm a n in g a r o ch insikter. J ä rn b lo m m o rn a är fö rst sk u rn a i skum plast, som får sm älta b o rt n ä r jä r n e t rin n e r in. S k um gum m it u p p täck te Bip n ä r h o n arb e ta d e m ed»g enetik«. H o n byggde ru m sh ö g a m o d e lle r av DNAsp iralen. F ö r a tt ge e tt m ju k are, o rg anisk t u tse e n d e u tfö rd e h o n d em i sk u m g u m m i. S pillet tog h o n till vara som p ack m aterial. E tt å r sen are b ö rjad e h o n p rö va dess fo rm m ö jlig h eter. H o n skär sina fig u re r i skum g u m m i o ch g ju ter av d em i gips. B yter sen u t in n e h ållet m o t b e to n g som arm eras. M ö d o sam t k n ack ar h o n sed an b o rt g ip set o ch ser i d e n h å rd a b e to n g e n e tt re n t avtryck av d e t m ju k a m ateria l sk alp ellen skar 2 8 A te ljé b ild m e d b e to n g s k u lp tu rer. ig 8 o -ta l V ä x tfo rm I. J ä r n, i ggo-tal

Ä g g fo rm er. G räs, 1990-tal i. Y tan b lir b lek t g rö n av fo rm e n s släp p m ed el som kem iskt fö re n a t sig m e d b e to n g e n. Nya sp ä n n a n d e väg ar avslöjar sig. S p iralen som g ru n d fo rm i d e t lev an d e h a d e i m ån g a å r fu n n its i h e n n e s m ed v eta n d e. D e fö rsta m o d e lle rn a fö r D N A -spiralen g jo rd e h o n i k lar h å rd plast. H o n a n v ä n d e r sam m a m ateria l ih o p m e d e n av sina sö k arfig u rer (s. 37). I slu tet av 1 g g o -talet p rö v ade h o n gräs som sk u lp tu rm ateria l. T o rv k ro p p a r fo rm ades till ägg, som fro digt, m en tuktat, h ö ljd es av gräs. A ggen u p p to g h e n n e stark t re d a n p å 60-talet o ch fick även e n plats p å»gen- Etik«. S tora ägg vilade p å halm. Två teck e n fö r liv. Textil finns som e n n a tu rlig u n d e rströ m av g ö ra n d e, sällan p rö v ad som bild. M en från h e n n e s bokhylla b lick ar e tt b la n k t lax ro sa h u v u d u t, v ariatio n p å e tt lerh u v u d. Lösrivet, icke g o d k än t. T e c k n a n d e t fö ljer stän d ig t m e d som sökverktyg, n å g o n g ån g som vila. I ja n u a ri i å r in v ad erad es ateljéu try m m et av sto ra teck n in g ar av h y acin ter o ch am aryllis, starkt sk u lp tu rala i sin svällande svärta. B akom stod e n sto r vit b eto n g fig u r som ä r ö v erd rag e n av e tt n ä t av teck n a d e linjer, som o m h ela fig u re n var e n teck n in g, å te rg å tt till två d im en sio n er, ta p p a t k o n tu re n. H yacint. Kol, 2000-tal O rd e ts m ak t V iljan a tt påverka n u o ch h ä r fan n s h o s Bip re d a n u n d e r k o n stfack tid en. O rd e ts m ak t var sto r u n d e r dessa å r vid m itte n av 1960-talet. K u n sk ap en o m livets sår- 29

V attn ets k re tslo p p. S ten g o d s, 1960-tal In re o c h y ttre roller. S ten g o d s, 1960-tal U r S vansjön. S ten g o d s, 19 7 o-tal b a rh e t växte. Bip sökte sina e g n a vägar till u ttry ck och d eltag a n d e. A n d ra fö rstå elsefo rm e r fick u n d e rm in e ra d e språkliga figurer, som b eslö jad e v erk lig h eten. H o n insåg o rd e n s o tillräck lig h et o ch d e ra ste r de lägg er över tillvaron. H o n ö p p n a d e sam talet u tifrån b e g re p p sb ild n in g som h a r sin ig e n k ä n n in g i k ro p p e n o ch n å r p å så sätt m e d v eta n d elag er vi b eg rav t och ö p p n a r nya asso ciatio n srik tn in g ar. M en h o n släp p te in te o rd e n. H o n gav la d d a d e n a m n å t sina u tställn in g a r o ch fig u rg ru p p er, skrev sina o rd p å d em. D et fick e n sto r genom slagskraft. G eo rg B o rgström s b o k» G ränser fö r vår tillvaro«som u tk o m 1967 in sp ire ra d e h e n n e till en faktafylld sk u lp tu rg ru p p, e n tv ärh an d h ö g, som åskådliggjorde v attn ets k retslo p p. H ans P alm stiern as» P lu n d rin g, svält, fö rg iftn in g «frå n sam m a å r h ö rd e även d e n till V äckarklockorna. A tt resa sig u p p... S ten g o d s, L y ssn a n d e fo rm e r. S ten g o d s, 19 60-tal I sin ö n sk an a tt skildra rö relse, p ro c esser i tillvaron, 19t, "ta fram ställd e h o n g ä rn a serier, som film rem so r eller i k lu n g o r i in tim b e rö rin g m ed v aran d ra. H o n byter tex t m o t tal i en g ru p p p å te m a t id e n tite t Inre och yttre roller d ä r alla h u v u d e n ry m d e e n inbyggd m ik ro fo n. D en som lad e ö ra t intill fick h ö ra d eras viskningar. Lyssnande former står m e d sina labyrintiska h å lru m som b in d e r d em osynligt sam m an i e tt e g e t lan d sk ap. F ödelse skildras i en serie b ristn in g ar. K ollektivets styrka befästs i serien A tt resa sig; upp. ) ' blir speciallster utan over- / / 7 t 1 o blick. S te n g o d s, 1970-tal 1 Vi blir specialister utan överblick sitter h e n n e s sm a teck en fö r m än n isk a n e rsju n k n a i d e g ro p a r d e grävt, p ilar m a rk e ra r d eras cirkelrörelser. H ä r ä r b u d sk ap e t ra k t p å sak. B o k fö rlag et Trevi väljer sk u lp tu re n tjugo 3

D e t g ä lle r livet. S ten g o d s, 1970-tal S k ap elsen s k ro n a. S te n g o d s, 1970-tal g å n g e r till årlig t p ris å t sina b ästa fö rfattare, fö rsta g å n g e n till G eo rg B org strö m. I a n d ra verk sö k er h o n m etafo rer, d u b b e lty d ig h e te r o ch sym boler, som m e r sö k an d e skakar om vår känsla. Det gäller livet säg er h o n in fö r d e t m iljö h o t o ch d e n m an ip u la tio n m e d arvsan lag e n som p åg å r g en o m a tt låta två p isto ler växa fram u r e tt h u v u d o ch skjuta p å potatis. H o n bevekar vår inlevelse g e n o m a tt låta b lo d e t d ro p p a o ch låta pisto lm y n n in g arn a sp rick a u p p till d re g la n d e vargkäftar. M ed sagans tilltal n ä rm a r h o n sig vår k än slo g ru n d. S ag o tem at anslås också i sk u lp tu re n Se på utsikten kära hustru. D en fem inistiska iro n in är e tt av tid en s teck en. Redan skottskadad påstår du att du inte påverkas a n k n y ter till d e n ak tu ella d e b a tte n om d e n livsfarliga re k la m en, m e n skickar också ta n k a rn a vidare till h u r»vi envisas m e d a tt fö rb ise d e n p rocess som bygger u p p tyckande o ch tän k an d e«. P isto lern a å te rk o m m e r i flera k o n ste lla tio n e r och m a rk e ra r v reden. M en kusligare ä n d å b lir d e sk u lp tu re r d ä r m ak ten, försåtlig o ch lism ande a n tin g e n kram ar sin n ärm astes h jä rn a eller slickar h e n n e s k in d o ch sk ju ter m o t igensydda sin n en (s.4 5 ). Ge mig ett snyggare ansikte k allar h o n d e n g ru p p d ä r o m ig en m ak ten dem ask eras. Goddag säg er e tt g u b b h u v u d o ch lyfter p å h a tte n o ch u n d e r kravlar flu g o r p å b e rg e t av p en g - ar. M akten i v ard ag en ser alldeles o rd in ä r ut. _ * R e d a n sk o ttsk a d a d p å s tå r d u a tt d u in te påverk as. S ten g o d s, 1970-tal M iljöarv. S te n g o d s, 1970-tal Se p å u tsik te n k ä ra h u stru. S te n g o d s, 1970-tal 3 1

M a rk e n s blick. S ten g o d s, ig 7 o -ta l O rg anisk m ark Strax e fte r K onstfack gick Bip en p e rio d p å Stockh o lm s H ö g sk o la o ch läste b iologi om kvällarna. D et var jo b b ig t. M en ja g ville också u n n a m ig a tt ä g n a tid å t e tt sto rt intresse. H o n fö rd ju p a r sig i k u n sk ap so m rå d en fö r a tt försöka se h e lh e te n. D et öm sesidiga b e ro e n d e t, sp eg lin g arn a, å te rk o p p lin g a rn a m ellan s to rt o ch litet, u p p ta r h e n n e intensivt. U n iv ersu m som e n p u lse ra n d e, fö r än d e rlig m e n alltid sa m m a n h ä n g a n d e o rg an ism är fö rem ål fö r h e n n e s v etgirighet. D et o rg anisk a livet o ch id é e rn a s liv g e n o m g å r lik n a n d e processer. In sik te rn a k o m m e r till u ttry ck i alla h e n n e s verk, m en k o m m e n ta re rn a till d e n o rg anisk a v ärld en h a r också e tt alldeles e g e t u try m m e. D en lev an d e fo rsk an d e blicken, ögat, ser oss i flera verk. I Markens blick sam las e n lite n skara m e d frå g a n d e h å lln in g k rin g e tt öga, m ark en s öga, jo rd e n som organism, som vi själva. Spegling, ig e n k än n in g, ö m sesidighet. I sk u lp tu re n På organisk mark k äm p ar d e n lilla figure n fram i sitt ek o rrh ju l över e tt lan d sk ap fu llt av h e m ligheter, svårfram kom ligt, farofyllt fö r d e n som ställt in sig i en fastg ju ten b eg rep p sv ärld. E n sto r u p p täck tsresa in i m ikrokosm os företas m ed u tställn in g e n»g enetik«. F o rskare o ch k o n stn ä re r m öts u n d e r ett p a r å r fö r att ge o ch ta p å lika villkor. D et h a n d la r om a tt belysa d e frå g o r om an sv aret fö r livet som g en fo rsk n in g en väcker. I e tt av u tställn in g s ru m m e n in b ju d e r Bip till stilla efte rtan k e. S piralen, 32 P å o rg a n isk m a rk. S te n g o d s, 1970-tal

D an s. S te n g o d s,. 9 8 0 -tal kanske g ru n d p rin c ip fö r livet i rö relse, får ta plats som b ä ra n d e e le m e n t u n d e r en h im m e l d ä r b ild e rn a av våra 4 6 k ro m o so m e r lyser ner. D N A -spiralen ä r b äraren. A n d e n p å dess byggstenar b ä r d e fyra g ru n d fä rg e r n a i slum pvis o rd n in g. F ärg er som får sym bolisera livets o ch arvsanlagens g ru n d k o m p o n e n te r ATGC. M ellan d em står Den begränsade ljuskretsen sym bol fö r d e riskv ärd erin g ar v eten sk a p en g ö r in o m d e n fö r d em synliga v ärld en (s. 20). I h e n n e s b erättelse in g å r också Äggets och stråets minne, Jordklotsembryo, Solen, cellen, jorden, mazen>bördan ~ Påm innelser om fö d a n d e ts villkor. D e v rid a n d e s p ira le rn a lä m n a r h e n n e in te. E n forskare b e rä tta r fö r h e n n e a tt D N A -spiralen v rid er sig en m iljard g å n g e r i se k u n d e n o ch andas sam tid ig t i vissa d e la r av sin k ro p p. I v ib re ra n d e d a n sa n d e rö relser sk ap ar sp iralen k o p io r av sig själv o ch styr sam tid ig t p ro te in b ild n in g e n i d e n levande k ro p p e n. D e n n a livets d a n sa n d e rö relse k o m m e r ig en i fig u re r i lån g t d riv en e n k e lh e t o ch u rtid a h a rm o n i. Även o m h ä n d elser i tid e n fo rtfa ra n d e a n g å r h e n n e starkt, så sö k er h o n än m e r s tru k tu re r bakom. S p ira lk a ry atid er. S k u m g u m m i. U r u tstä lln in g e n G e n E tik p å K u ltu rh u se t, S to c k h o lm, t g g t Sam talets vägar» E x p erim ent m ed sam tal«h e tte h e n n e s a n d ra utställn in g p å D o k to r Glas. K o m m u n ik atio n ä r fö r B ip b åd e re d sk a p e t o ch u n d e rsö k n in g e n. E n sto r sam lad fokuserin g p å ä m n e t g e n o m fö rd e h o n i sin utsm y ck n in g fö r T V -huset 1987. I tjugo s k u lp tu re r k o m m e n te ra r h o n d e fallg ro p a r o ch m ö jlig h e te r vi h a n te ra r n ä r vi 33

K vartskristall. S ten g o d s, 1980-tal V arde UFO. S te n g o d s, 1980-tal fö rsö k er n å fram till vetskap o ch till v aran d ra. H ä r sam m an fö r h o n te m a n h o n tid ig are b e rö rt o ch som län g e än ska»ältas«. E n fö rsta id é k retsade k rin g e n re g e lb u n d e n h e t av sex k an tig a prism or, kvartskristallen, sed an u rm in n e s tid tilld elad m agiska k o m m u n ik ativ a eg en sk ap er, å te rfu n n e n i sham angravar. D en d yker u p p i d e tidiga ra d io m o tta g a rn a o ch i astro n o m isk a u r o ch sp elar så sm ån in g o m en ro ll i d a to re rn a s kiselchips. E fter in tensiva stu d ie r av ä m n e t b eslö t h o n sig fö r a tt n ö ja sig m e d två p o rträ tt av kvartskristallen i k o m p o stitio n en. H e n n e s Vattensökare går m e d slag ru tan i h a n d. H o n k o n s tru e ra r Självbärande stödplan (t. h. o ch s. 5 1 ). E n fjärilslik n an d e tvilling ö p p n a r Samtal med skogen Sam tal med vattnet (s.4 9 ). I Sfär o ch Sfärens halvor g lid er sa m m a n h a n g isär o ch m öts i sk iftan d e fo rm e r k rin g m in n e t av d e n h e la fo rm e n, en del också av fråg ek o m p lex et»processens väsen«(s. 5 3 ). E n liten stjärn a lig g er vid fo tte rn a p å en sto r fig u r m ed e tt k raftigt redsk ap i h a n d e n i själva v erk et e n av b ild n in g av en citro n p ress. Varde ufo, som d e n h eter, k o m m e n te ra r k reativ itetens gränser. D e in re ru m vi sk ap ar oss synliggör h o n m ed H uvudhand-jord-rymd. Ryggsäck p å ry g g en och flöjt i h a n d b a la n se ra r v aran n i d e t som lika g ä rn a k u n d e vara en re n ab strak tio n. I Förbi en blank hjärna stre ta r e n vit fig u r i rö relse fö rb i e n statisk svart. Ä n n u e tt k än slo stark t»provtänk«k rin g pro cessen s väsen o ch dess p o lära, m en in n e rs t in n e m ån g d im en - sionella, k ra fter g e r h o n u ttry ck fö r i Utvidgning Sam m andragning (s. 5 5 ). 34 S jälv b äran d e s tö d p la n. S te n g ods, 1980-tal F ö rb i e n b la n k h jä rn a. S te n g o d s, 1987. U tsm y c k n in g i TVh u se t, S to c k h o lm

F läta. B ro n s, tg g o -ta l S k u m g u m m iik o n Ö p p e n S lu te n. B e to n g, tg g o -ta l A rk ety p er U rb ild er, arketyper, n e d ä rv d a m ö n ste r v erk ar i e tt kollektivt u n d e rm e d v e te t, b ild e r som ä r n ä rv a ra n d e i konst, relig io n o ch v eten sk ap över h ela v ärld en. De b lir till teck en fö r fö rb in d e lse r m ellan d e n m aterie lla v ärld e n o ch d e n själsliga. B ild er som b åd e ry m m er sto r e n k e lh e t o ch sam tid ig t ä r m ycket sam m an satta, v än d a m o t en gränslös värld av ig en k än n in g ar. I sin strävan m o t allt stö rre e n k e lh e t h a r Bip tagit sig an flera arketyper. E n av d em ä r flätan, o ä n d lig t varie ra d i o rn a m e n t. O ckså en sym bol fö r tretalet. I sagan ä r talet tre m agiskt. T re ö n sk n in g ar, tre prinsessor, tre g o d a ting. H isto risk t ä r också ta let tre stän d ig t å te rk o m m a n d e. G e n o m tid en h a r fo rm ats sym boler som står fö r b ö rjan, m itt o ch slut, födelse, liv o ch d ö d, h im m el, jo r d o ch vatten. D en en k la flätan är en suggestiv fo rm, e n tre e n ig h e t som kan utveckla sig till d e m est k o m p lic era d e flätverk i väggar o ch kärl. T re aktiva d elar b ild ar en e n h e t. M am m a, p ap p a, b arn, k ro p p, själ o ch an d e. D en tred je d e le n ä r rö relsen m ellan poler. K retslo p p et, en o u tslitlig sym bol h a r Bip m ed en lätt v rid n in g fö rstärk t som evighetssym bol, n ä r fram sidan o m ärk lig t ö v erg år till baksida, d ag till n att, p o lern a s väg g en o m e n g em en sam gestalt. Ö g a t och h a n d e n k an följa tan k en s väg. M ed itatio n o ch rörelse. E tt fö rsö k a tt ge oss en m o d e rn arketyp g en o m fö r h o n m e d blixtlåset. I sk u m g u m m iik o n en Öppen Sluten ö p p n a r b lix tlåset fig u re n o ch g e r oss en lätt ig en k än n lig o ch v ardaglig bild. J u s t sk u m g u m m iik o n e rn a 35 K rets. B ro n s, ig g o -ta l D a g e n o c h n a tte n. B e to n g, ig g o -ta l

får b ära u p p flera av h e n n e s tan k em o d eller: Membran, Dagen och natten, Bukett, Kontemplation. A lltm er teckena rta d e förses dessa fö r d e t m esta m änskliga fig u rer m ed g ester eller redsk ap som a n g e r tillstån d o ch g er d em h an d lin g sm ö jlig h eter, in g å n g a r till u rb ild e rn a s tan k eflö d e. Ute*. K om pass. R o stfritt stål o ch b ro n s, ig g o -ta l O rie n te rin g K ro p p e n som k än slig t o rie n te rin g s in s tru m e n t får sitt m est åskådliga p o rträ tt i d e sk u lp tu re r som kallas Kompass eller Bort-Hem-Upp-Ned. I en m o d ell in läm n a d till en tävling g er h o n sk u lp tu re n fo rm e n av e tt lig g an d e tim glas. I tim glasets m id ja fin n s n u e t som i alla tim glas. N u e t som ä r m ö te t m ellan d e t fö rflu tn a s erfare n h e te r o ch fram tid e n s m ö jlig h ete r k an j u också ses som d e n kreativa p u n k te n d ä r fö rä n d rin g e n s m öjligh e te r o ch m än n isk an s o rien te rin g sfö rsö k finns. P å n u e ts plats sitter k o m p assen o ch o rie n te ra r om livets enklaste, b o rt, h em, u p p o ch n ed. R in g ar i vatte n sk u re t ro stfritt stål tillskriver h o n o sp ecificerad e tid sry m d er fram åt o ch bakåt. G enom d e n n a tid reser n u e t o ch d ä r sker också d e t som in te passar in i m ö n stret, b ö rja n till u p p b ro tt u r steln ad fo rm. S tö rn in g en s m öjligheter. B o rt-h em -U p p -N ed. B e to n g, ig 8 o -ta l 36

In ifrå n -u tifrå n P å fru s e t v a tte n sp e g lin g. B e to n g, 1 9 8 0-9 0 -ta l P å fru s e t v a tte n kajak. B e to n g o c h plast, 1 g 8 o -g o -ta l Bip ställer sig alltid n ä ra sina e g n a e rfa re n h e te r, k ro p p sm in n en, vardagsupplevelser som b e rö r oss alla. H o n ta r d em m ed sig u tifrån o ch in. M en lika o fta går rö relsen in ifrån o ch ut. H e n n e s ta n k a r om tillstån d et i v ärld en fa n n e n d ire k t väg till u ttry ck i b ö rja n av h e n n es karriär. H e n n e s o ro h a r in te m inskat, m e n h o n sök er n u svar p å sina frå g o r i stö rre stru k tu rer, i d e b e g re p p som h o n b e n ä m n e r ry tm en, rö relsen, stö r n in g e n, g rän sen. B ild er k o m m e r o fta i olika b räckvattensituationer. N är olika o m rå d e n m öts o ch ö v erla p p ar var- P å fru s e t v a tte n sp e g lin g, a n d ra, till ex e m p e l n ä r n a tte n ö v erla p p ar d a g e n och v akenheten ändras. S la g ru te m ä n n e n /k v in n o rn a kom fö rst som teck n in g ar, å te rv ä n d e m ed lån g a m ellan ru m, i b ö rja n alltid som tvillingar. J a g blev m e r nyfiken p å vilka d e var o ch fick lust a tt se h u r d e e g e n tlig en såg u t i k ro p p e n, ru n t om och p å baksidan. D e fick flera olika fram träd an d e n, försågs m ed olika redsk ap. S lagru tan var ett. De visade sig På fruset vatten. D e sp eg lar sig v än d a m o t sitt u n d e rla g. E n gestalt får en kajak, alldeles g en o m sk in lig, av is som e fte r resan å te rg å r till sitt u rsp ru n g. E n a n n a n står m e d sökarljus in fö r sin b eg rä n sa d e ljuskrets. N åg o n h a r fått sin tvilling i fa m n e n, om given av en sk y d d an d e h in n a, m e m b ra n, e tt e g e t ru m. D e fick b lo m b u k e tte r i h ä n d e rn a. Ö m sesid ig a gåvor m ellan n a tt o ch dag, m öjligen. P lötsligt g ö r en fig u r en vurp a. Var isen e tt k allt b eg rep p sk lim at? S ö k arn a själv p o rträtt (s.4, 59, 61)? 37 Påfrusetvatten. Koi, 1 9 8 0-9 0 -ta l

V ilägg. B e to n g, tg g o -ta l H e m m a i n a tu re n Varje fö rv erk lig ad m ö jlig h et ä r en av e tt otal andra. A tt p å g rän sen m ellan d rö m och v ak enhet försöka fästa m ed v e ta n d e t vid en b ild ä r e tt g am m alt sätt a tt tänka. Nya m ö jlig h ete r u p p trä d e r. D rö m m a rn a b lir stabila. J a g h a r h ela livet g jo rt försök. Av askan ru n t första fö rsö k g ö r ja g nästa. E n av sina sk u lp tu re r kallar h o n Vilägg. V iläggen ligg er som ä n n u icke fö rv erk lig ad e m ö jlig h ete r i sina n erv b an o r. Kan kallas fram. Ä n n u en sk u lp tu r b esk river a n d ra n erv b an o r. D en k u n d e lika g ä rn a vara bild e n av e tt v äx an d e träd. Varje sk u lp tu r av Bip ä r precis i sin iakttagelse av v erk lig h eten. D e n n a p recisio n v ä n d e r sig m o t alltm e r finstilta varia tio n e r av d e t n o rm ala. E n serie sk u lp tu re r h a n d la r om d e n lilla rö relsen. H a n d e n som rä tta r till h å re t, en liten v rid n in g p å h u v u d et, k ro p p e n s sträck n in g ar, d e t ru m fin g ra rn a k an skapa. T em at lever re d a n i en u to m h u ssk u lp tu r, Fjärilseffekt, från 90-talet d ä r h o n å te ru p p to g sam talet m e d v attn et o ch skogen, förtydlig ad e sk u lp tu ren s fjärilsform o ch p å m in d e oss m ed d e n om k ao steo rin. N a tu rv etarn a s sen a insikt o m u n i versum s o b e rä k n elig h et. A tt fjärilens fla d d e r h o s oss k an vara u p p h o v e t till en o rk a n i P eking. D en lilla rö relsens dynam ik. Även o m Bip i m å n g a sa m m a n h a n g h a n d la t som e n vänligt u tå trik ta d p erso n, så beskriver h o n sig själv som skygg o ch enstö rig. O c h även om sto rt allvar p rä g la r h e n n e s verk d e t g äller livet så präglas d e t också av e tt b e fria n d e stråk av h u m o r. E n h u m o r 38 V åg. B e to n g, 2000-tal S tu n d I. B e to n g, 2000-tal

som färgas av h e n n e s o m e d e lb a ra v erk lig h etsfö ran k ring. E n alldeles o sen tim en tal k ärlek o ch lust till n a tu re n. Som också b e ro r av d e n b e stå e n d e n ä rh e te n till h e m m e t i G u n n a rn. M in m am m a ä r m in d ju p aste vän. M in n e lju sk rets. B e to n g, 2 000- tal 39

Bip provtänker om verkligheten E lisab e th R asch K anske h a d e h o n k u n n a t bli fö rfattare, o rd k o n stn är, i stället fö r b ild k o n stn är. In tre sset fö r o rd e t fan n s tidigt hos B ritt-in g rid P ersson m e n b ild e n tog över. O rd e n s tillk o rta k o m m an d e, b e g rä n sn in g o ch a n p a ssn in g till vår ö v eren sk o m n a kultur, v erk lig h et, g ö r a tt h o n m ed h jälp av b ild e r tre d im e n sio n e lla såd a n a fram fö r a llt vill fö rsö k a n ö ta sig ig en o m g rä n sen till d e t tidig are in te tän k ta o ch i v art fall in te u ttalad e. T alsp råk et ä r d e n u ttry ck sfo rm som ä r m est följsam till våra sam hällsvärderingar. S p råk et utvecklar sig p å d e o m rå d e n som sam h ället p rio rite ra r och tillåter. Vi saknar o rd o ch b e g re p p a tt tala o ch tän k a m ed p å viktiga o m rå d e n. H o n ser lik h e te r m ellan poesi o ch skulptur. B åda a rb e ta r m e d re d u c e ra d e m ed el, ä r u t tryckt i b eg rä n sa t u try m m e. B åde en p o e t o ch en sk u lp tö r tvingas fo rm a n å g o t som ä r k o m p rim e ra t o ch lad d at. O ch om m an tvingas a tt vara p recis så kan d e t h ä n d a n ågot. M an kanske n ö te r sig ig en o m en h in n a i v erk lig h eten. Bip ser s k u lp tu re rn a som m ö te n som kanske k an fö d a fråg o r o ch sam tal. H o n h a r i te x tfra g m e n t o ch i fö red ra g sökt se o ch tyda vad d e t ä r som ligger b ak o m d e sk u lp tu rer och a n d ra b ild er h o n utvecklat o ch talar gärn a om a tt k o n st k anske ä r försö k till p erso n lig a fö rk la 4 0

rin g sm o d e lle r o ch e tt p ro v tän k a n d e k rin g v erk lig h e ten. H e n n e s attityd h a r m ycket g em en sa m t m ed forsk aren s, som fö rstår a tt k o m b in e ra fakta m ed d e n u n d e rv ä rd e ra d e resurs som g år u n d e r n a m n e t in tu itio n. D et ä r som om h o n vore i fä rd m e d att g e n o m sin k o n st p rö v a sig fram till e n slags livsfilosofi elle r tolkn in g sm o d ell över tillvaron. Själv fö rk la ra r h o n d e t blygsam t m e d a tt vaije m än n isk a h a r n å g ra sm å en k la frå g o r som fö ljer h e n n e livet ig en o m. V aije avslutat konstv erk u tg ö r u p p ta k te n till e tt nytt verk. E n asp ekt ä r b e a rb e ta d m e n ry m m e r sam tid ig t frö e t till nya infallsvinklar o ch nya fo rm e r o ch uttryck. F lera av sin a s k u lp tu re r ser h o n som sö k arteck en. M ed p ersp ek tiv b ak å t k an m an urskilja e tt an tal c e n tra la tem an, som å te rk o m m it i sk iftan d e g estalter o ch u ttry ck m e n m e d stö rre o ch stö rre g en e raliserin g o ch k la rh e t b å d e b e trä ffa n d e in n e b ö rd o ch fo rm. K anske m a n k an sam m an fatta h e n n e s p erso n lig a och strän g t självkritiska k o n stn ärsk a p m e d att h o n vill lyfta fram d e t ig n o re ra d e, d e t osynliga, d e t icke ä n n u tän k ta som k an fin n as b o rto m vår givna b e g re p p sa p p a ra t o ch vår kultur. E n såd an u p p täck tsfä rd ä r d e t e n d a st m ö jlig t a tt fö re ta m e d k o n stn ärlig u tru s tn in g o ch k o n stn ärlig a fö rte ck en. Som b ild k o n stn ä r g år d e t in te a tt g ö ra åtsk illn ad m ellan in n e h å ll o ch fo rm. 4 1

V attn et N a tu re n o ch h u r allt lev an d e h ä n g e r sam m an i e tt k retslo p p ä r n åg o t som in tresserat Bip sed an b a rn d o m en. D et startad e m e d iak ttag elser o ch fö ru n d ra n över livet i n a tu re n k rin g b a rn d o m s h e m m e t i G unn a rn i sö d ra L appla n d. U p p v a k n a n d e t u n d e r 1950- talet b e trä ffa n d e m än n isk o sam h ällets ovarsam m a h a n te rin g av jo r d e n fram fö r allt V ästvärldens m iljö fö rstö rin g, b efo lk n in g sk risen o ch d e n orättvisa fö r d e ln in g e n av jo rd e n s tillg ån g ar fick till följd a tt Bip re d a n u n d e r å re n p å K onstfack b ö rjad e an v ända sitt fo rm k u n n a n d e o ch kreativa fö rm å g a till a tt fylla sina verk m e d e tt sam hälls- o ch m iljö en g a g era t in n eh åll. E tt tid ig t verk ä r d e n lilla sk u lp tu re n Vattnets kretslopp som h o n in sp irera d es till e fte r a tt b la n d a n n a t h a läst växtfysiologen o ch d e b a ttö re n G eorg B orgström s böcker. V attnet, ib la n d synligt, ib lan d osynligt, d en kanske viktigaste ö v e rle v n ad sk o m p o n en ten fö r alla v arelser djur, växter och m ä n n isk o r fängslade Bip tid ig t (s.3 0 ). A tt n a tu re n ä r så fantastiskt in rä tta d a tt m an även k an tala om v attn ets k retslo p p, a tt vi k an nyttja d e t och sam tid ig t in te g ö ra slu t p å d e t (m en d ä re m o t g ö ra d e t o b ru k b a rt g en o m fö ro re n in g a r) ä r en tan k e som fo rtsatt a tt v erk a i Bips sin n e o ch som san n o lik t le tt till re flex io n e r även in o m a n d ra o m rå d e n. V attn et. T rä o c h ste n g o d s, 1970-tal 42

Två sid o r U n d e r 1960-talet o ch 1970-talet sk ap ade Bip e tt flertal s k u lp tu re r i le ra som m e d träffsäker, b ita n d e iro n i m en också h u m o r p u n k te ra r våra vanligaste fö rd o m ar o ch vår d u b b elm o ra l. H o n såg o ch ville fö rm e d la tid ig are o sed d a elle r fö rträ n g d a sam m an h a n g, som svårligen k u n d e fö rm ed las e n b a rt m ed o rd, m e n som blev synliga o ch k o n k re ta g e n o m k o m b in a tio n e n o rd o ch bild. H o n kallade d em»bild er m ed p ratb u b b lo r«. S k u lp tu re rn a k o m m u n ic e ra d e sin sem ellan o ch bild a d e g ru p p e r. Varje en sk ilt konstv erk fick en titel i fo rm av e n trivial fras m o t vilken sk u lp tu re n u tg ö r en p ro v o k atio n g en o m a tt avslöja frasens d u b b la b u d skap elle r n åg o n av våra livslögner. E n såd an u tställn in g var» E x p erim en t m e d sam tal«. Två sidor ingick u rsp ru n g lig e n i e n serie fö rsö k a tt fo r m u le ra b ild e r som visade m ak tu tö v n in g u n d e r täckm a n te ln»jag vill dig väl«,»jag h å lle r o rd n in g å t dig«,»jag sk ö ter d in a an g e lä g en h ete r, så a tt d u slipper«,»... fö rm y n d a rattity d e r...«,»jag k la p p a r dig p å huvud e t m e n ja g p assar sam tid ig t p å a tt k ram a d in h järna, a tt ta ifrån d ig frih e te n, a tt u tn y ttja d e t fö rtro e n d e d u visar m ig.«t vå sidor. S te n g o d s, 1970-tal 44

M u sk elh järn a S k u lp tu ren M uskelhjäm a tillkom 19 76 o ch var en del av g ru p p e n Aktivitet Passivitet (s. 2). D en h a r sen are visats i olika sam m a n h a n g som en sk ild skulptur. D en är ä n n u e tt ex e m p e l p å Bips tidiga, stark a en g a g e m an g i sam tid en s sto ra frågor. Å terig en h a n d la d e d e t om m ak tu tö v n in g. D et arkaiskt sk ö n a an sik tet u ta n in d iv id u ella d ra g o ch ö g o n e n täck ta av två kraftfulla o ch m u sk u lö sa a rm a r sym boliserar m akt, slu ten h et, o åtk o m lig h et, o b e rö rd h e t o ch passivitet ickeagera n d e. D et ä r e n m ak t som m o tsä tte r sig a n d ra tankeoch h a n d lin g sm ö n ste r än d em som d e n själv instiftat. S am tidigt ä r d e n själv b eg rän san d e av räd sla fö r tvivel o ch tvekan som skulle k u n n a u n d e rm in e ra m a k tu tö vandet. B ild en av sk u lp tu re n sp reds i A m nestys k a m p a n je r m o t våld u n d e r m ån g a år. M u sk e lh jä rn a. S ten g o d s, ig 7 o -ta l 4 6

Sam tal m e d sk o g en Sam tal m e d v attn et K onstverket Sam tal med skogen Samtal med vattnet u t fö rd e Bip i sam b an d m ed p ro je k te t»v indens kraft«1986. H ä r a n k n y ter B ip till d e t arkaiska g en o m sin gestaltn in g av e tt m ä n n isk o p a r en m an o ch en kvinna m ed vingar, som e rin ra r oss såväl om sagan om Ikaros som om d e n klassikt grekiska sk u lp tu re n N ike från S am o th rak e. D et ä r en m ed v eten an k n y tn in g till n åg o t u rsp ru n g lig t. E n p å m in n else o m m än n isk an s b e ro e n d e av n a tu re le m e n te n fö r sin existens. På v in g arn as sp etsar av tecknar sig re n a an sik tsp ro filer o ch p å d eras sid o r finns te ck n a d e n a tu rm o tiv som k an vara sp eg lar av v erk lig h e te n a ltern ativ t a tt de i san n p lato n sk a n d a u tg ö r d e n eg en tlig a sk o g en re spektive d e t egentlig a v attn et vars sk u g g b ild er sk ap ar vår verklighet. S am tal m e d sk o g e n S am tal m e d v a ttn e t. Y tb e h a n d la d frig o lit, ig 8 o -ta l 4 8

S jälvbärande stö d p lan I sk u lp tu re rn a Självbärande stödplan stö d er sig figurerna p å p lan de själva b ä r u p p eller också b ä r d e u p p d e n stol d e själva sitter på. S k u lp tu re rn a fo rm u le ra r sig k rin g styrka o ch b ä r k raft i våra id é e r o ch föreställningar. Bip h a r ställt en fråg a i sk u lp tu rfo rm : S tö d jer sig k ro p p e n o ch själen p å d e t p lan d e själva b ä r upp? J a g tä n k e r a tt d e fö reställn in g a r ja g h a r o m m in v erk lig h et kan vara d e som sk apar m in verk lig h et. D et som in tresserad e m ig d å ja g g jo rd e sk u lp tu re n var in te ifall d e t g år a tt sitta p å b en lö sa stolar, ja g trivs så b ra p å sto lar m ed b e n, u ta n d e t var n å g o t m e r diffust om b ärk rafte n i idéer. Självbärande stödplan. Brons, ig8o-tal 50

Sfärens halvor M ycket i Bips k o n st h a n d la r om m o tsatta m en sam verk an d e krafter. D ialek tik en fin n s re d a n i h e n n e s u p p levelse av h an tv e rk e t som e n växelvis k o m m u n ik a tio n m ellan h jä r n a /ta n k e och h a n d. D et ä r också h a n t v erk et som g er u try m m e fö r d e t n ö d v än d ig a m ed itativa seende t i sk ap an d ep ro cessen. T o m ru m m e t sju n g er om alla altern ativ en. D et tycker h jä rn a n om. In re lju d som b ö rja r to n a n ä r g ro va lju d som passar ö ra t tystnar. I sk u lp tu rm aterial vill Bip g estalta n å g o t så rö rlig t som p ro cessen s väsen. H e n n e s fo rm e r ä r n u m e r abstra h e ra d e än tidigare. F o rtfaran d e ä r o rg anisk a k ro p p a r ig e n k ä n n b a ra m e n d e ä r inskrivna i g eo m etrisk a form er. I sk u lp tu re n Sfärens halvor gestaltas d e n o av b ru tn a rö relsen m ellan två klothalvor. D e halva sfä rern a rep re s e n te ra r en sorts p o le r o ch tycks glida i fö rh ålla n d e till v aran d ra. Vi k an föreställa oss a tt d e d å o ch då k o m m e r i en p o sitio n så att d e b ild a r e tt h e lt k lo t en sfär. 52 S fä re n s halvor. B e to n g, 19 8 0 -tal

U tv id g n in g S a m m a n d ra g n in g M ed sk u lp tu re n Utvidgning Sam m andragning iscensätter Bip d e n o a v b ru tn a rö relse som h o n a n a r i allt levande o ch seen d e. P olära, m en v ara n d ra avhängiga o ch sam v erk an d e krafter. A n d n in g e n m ellan utvidgn in g o ch sa m m a n d ra g n in g ä r e n slags g ru n d g ra m m atik in o m ex isten sen s alla o m rå d e n. Två g estalter få n g ad e i e tt visst ö g o n b lick u n d e r en o av b ru te n rö relse. I n ästa stu n d k an vi a n a a tt fö rh ålla n d e t ä r d e t om vända. J a g ser all rö relse som a n d n in g e n m ellan u p p lö san d e o ch sam m an sättan d e. U tv id g n in g står till exem p el fö r n ä r o rg an isk t m aterial b lir nya byggstenar, lö ser u p p stö rre k ro p p a r till m in d re bitar, re d o fö r en ny försöksvis sam m an sättn in g, fö rtä tn in g, sam m an d ra g n in g. O m n u d ö d e n, u tv id g n in g en, d e n som g ö r nya byggstenar, ser rä tt så frim o d ig u t m e d u tb re d d a a rm a r i m itt e x p e rim e n t, så s e r ju livet, d e n försöksvisa sa m m an sättn in g en, rä tt så ih o p sk ru v ad o ch rä d d h åg a d u t. D et ä r väl en sp eg lin g av m in a fu n d e rin g a r u n d e r d e n h ä r p e rio d e n a tt vår k u ltu r h a r e n dålig förståelse fö r p ro cessen s väsen o ch i stället fö r a tt få gratis en e rg i g en o m a tt se m e d stö rre fö rv ä n ta n p å de friska fö rsk ju tn in g ar i b eg rep p sv ärld e n som kanske är e n n atu rla g, så b lir vi istället olyckliga fö r a tt vi to lk ar d e t som att vi h å lle r p å a tt fö rlo ra k o n tro llen. U tv id g n in g S a m m a n d ra g n in g. B e to n g, 1980-tal 54

På fruset vatten slagruta S k u lp tu re rn a Vattensökare o ch På fruset vatten slagruta kallar Bip sö k arteck en. Till skillnad m o t d å d e t g äller m ån g a a n d ra s k u lp tu re r så h a r Bip e tt m in n e av varifrån u p p slag et till v erk en kom. H ä n d e lse n ägde ru m i b a rn d o m e n s G u n n a rn. Bip b erättar: D et som g jo rd e d ju p ast in try ck p å m ig o ch som g jo rt a tt m in n e t s p u n n it g en o m alla år var n o g a tt dessa k arla r till slag ru ta skar sig e n grenklyka ur, som ja g u p p fa tta d e d et, n ä rm a ste trä d u r m in en k la vardagsm iljö tog d e ett k o n k re t red sk ap, så k raftfu llt a tt d e t k u n d e p ek a u t n å g o t osynligt o ch viktigt, vattnet. G e sta lte rn a m ed slag ru ta in g å r i e n stö rre g ru p p sk u lp tu re r p å te m a t På fruset vatten. S k u lp tu re rn a visar fig u re r i tjocka overaller, oftast m ed e tt redsk ap i sin h a n d. M an fö rk n ip p a r lä tt g esta lte rn a m e d astro n a u te r eller g ro d m ä n p å u p p täck tsresa. D e ä r e tt slags sökare p å h al is (s.4, 37). På fruset vatten slagruta. Betong, ig8o-tal 56

På fruset vatten ljuskrets I sk u lp tu re n På fruset vatten ljuskrets ser vi en väl p å byltad m än n isk a som rik ta r en ficklam pa n ed å t. S k u lp tu ren ä r u tfö rd i y tb e h a n d la d b e to n g o ch ljusk äglan b ild ar en ljus, fast k ro p p m o t e tt svart u n d e r lag. D en u tställd es fö r fö rsta g ån g e n 1992 p å världsu tställn in g e n i Sevilla som h a d e te m a t u p p tä c k te r o ch u p p fin n in g ar. S k u lp tu ren ingick som e tt teck en fö r sö k an d e. På fruset vatten ljuskrets kanske h a n d la r o m vår b e g re p p sa p p a ra t, som d e fin ie ra r vår kultur, världsbild och vår to lk n in g av tillvaron. Vi ser o ch e rfa r en d a st d e n b it av tillvaron som finns in o m d e t upplysta o m rå d e t o ch sö k er svaren p å våra frå g o r här. D e m ö jlig h e te r som fin n s i m ö rk re t u ta n fö r lju sk retsen ä r d o ld a fö r oss så län g e ljuskäglan in te ru b b as. B ip h a d e tid ig are g jo rt e n sk u lp tu r k allad Den begränsade ljuskretsen, som visades p å u tställn in g en»gen- Etik«1991. D en h a n d la r om risk v ärd erin g och a tt vi in te fö rm å r se elle r a n a d e risk er som lig g er u ta n fö r lju ssk enet (s. 20). D et ä r m o tstånd i att ta steg u t i m ö rk ret, try g g h eten h o tas o ch väl d ä r k an ja g an tag lig en stå u p p till k n ä n a i m ö jlig h ete r u ta n a tt k u n n a ta vara p å d em, k u n n a fästa b lick en. D et ä r b åd e överlevnad o ch fån g en sk ap som rym s i d e n sam h ällelig a ö v eren sk o m m elsen. På fruset vatten ljuskrets. Betong, 1980-tal 58

På fruset vatten m em bran N ä r Bip a rb e ta d e m e d te m a t På fruset vatten m ärk te h o n till sin fö rv å n in g a tt d e t alltid var e tt tvillingpar som p o ck ad e p å u p p m ä rk sa m h e t o ch g estaltning. H o n to lk ad e d e t som a tt d e t h a n d la d e o m två sid o r av h e n n e själv. E n d ag ersattes d e n e n a tvillingen av e n lite n fig u r i n å g o t p å m in n a n d e o m en fo sterh in n a, e tt m e m b ra n. D å v ar d e t som a tt h o n k o m ih åg a tt h ela v erk lig h e te n g en o m k o rsas av m e m b ra n id é e r o ch d e b ö lja d e u p p ta h e n n e s in tresse fö r lån g tid. M e m b ra n e t sym boliserar b eh o v e t av e n sk y d d an d e h in n a fö r vår fysiska o ch m e n ta la överlevnad, id e n tite t elle r in teg ritet. D et m åste vara flex ib elt o ch gen o m släp p lig t så a tt k o n ta k t o ch u tb y te k an ske m e d o m v ärld en. H u d o m slu ter alla kroppar, o rg an och celler. F osterh in n o r o ch kokonger. Såg e n b ild av ry m d e n»to m m a intet«som såg u t som cellvävnad. T ro r a tt d e t h a n d la d e o m sm å kraftfält m e d k o n tu r r u n t om. D et k än n s som a tt d e t finns sega m e n osynliga h in n o r ru n t b e g re p p e n i språket. Vad ä r syftet m e d a tt v erk lig h eten d e la t u p p sig i k ro p p a r? A r d e t fö r a tt skydda utvecklin g av d e t unika? 60 På fruset vatten m em bran. Brons, tggo-tal

S k u m g u m m iik o n fläta G enom sam a rb e te t m e d n atu rv e ten sk ap lig a forskare in fö r p ro je k te t G ene tik å terk o m B ip till sitt g am la in tresse fö r sp iralfo rm e n o ch dess g ru n d lä g g a n d e betydelse fö r allt som ä r i rö relse. A llt som skall vara m axim alt starkt, u try m m esek o n o m isk t o ch flex ib elt tycks h a sp iralfo rm e n som g ru n d p rin c ip. M ed sp iralen som u tg å n g sp u n k t h a r Bip g estaltat flera skulpturer. E n slags sp iralfo rm finns i Skum gummiikon fläta. T re aktiva d e la r b lir en e n h e t. T rots a tt sk u lp tu re n är u tfö rd i b e to n g g er d e n e tt m ju k t o ch rö rlig t in try ck tack vare a tt o rig in a le t u tfö rts i sk u m g u m m i. B eteckn in g e n ik o n b ety d er h elig bild. K anske m an k an se a tt d e t h a n d la r om en ex isten tiell rö relse fram o ch å te r p å sam m a sätt som d e n d a n san d e sp iralen. Livets fä rd e r v rid er sig o fta tillhaka m o t u tg ån g s p u n k te n, som också b lir sta rtp u n k t fö r en ny resa m ed d e n fö rra tu ren s e rfa re n h e te r i bagaget. S k u m g u m m iik o n fläta. B e to n g, 1 9 9 0 -tal 6 2

Blick Blick in g å r i en g ru p p som g estaltar sm å rörelser, Våg, Stund, R um (s. 2 8,3 8 ). D et h a n d la r o m stillh et o ch d e n lilla rö relsen s betydelse, b å d e in å t o ch u tåt. D et m in im ala som ib lan d kan utväxlas till sto r h än d else. E n blick k an läggas p å h o riso n te n o ch ge e tt s to rt in re lugn. E n långsam sträck n in g av e n k ro p p sd e l k an vitalisera h e la k ro p p en. E n h årlo cks plats k an k o n tro llera s m e d en liten h a n d rö re lse o ch ge trygghetskänsla. E n d ju p a n d n in g sp rid e r sig till h e la k ro p p e n o ch u ta n d n in g e n k an e n ligt k ao steo rin påverka k lim atet i en a n n a n världsdel. Blick. B ro n s, 2 0 0 0 -ta l 6 4

Rytmen, rörelsen, störningen, gränsen B ritt-in g rid P e rsso n, i g g i Jag lek te m ed e tt tem a som ja g kallade d u b b elsp iral. D et h a n d la d e om rytm o ch dans. S p iralfo rm e r m ö ttes och tog steg från v ara n d ra i sa m o rd n a d rytm. N u efterå t k an ja g tolka dessa ö v n in g ar som fö ra n in g a r till d e två års a rb e te m ed en u tställn in g om g en fo rsk n in g som följde, m ed d u b b elsp irale n DNA i fokus. E tt p ro je k t d ä r fo rsk are o ch k o n stn ä re r n ä rm a d e sig sam m a äm n e, g e n te k n ik e n o ch dess etiska frågor. U tställn in gens n a m n blev»g enetik«o ch visades b la n d a n n a t p å K u ltu rh u set i S to ck h o lm t gg i. N åg ra b e g re p p som alltid in tresserat m ig, ry tm en, s tö rn in g e n o ch g rä n sen, ak tu aliserad es y tterlig are i m itt ta n k e m ö n ste r u n d e r d e t arb etet. R ytm en. R örelsen. Ib la n d tä n k e rja g att allt ä r rytm övningar. D et ä r som vore alla våra a n s trä n g n in g a r p å livsresan e tt sätt a tt g e n o m försöksvisa p n lse r m ak a oss n ä rm a re k raftig are e n e rg iry tm e r eller kanske sn arare som a tt åstad k o m m a e n liten slin g ran d e rä n n il a tt färdas p å m o t stö rre en erg ib äck ar, m ed h o p p om n å g o t d ä r som k an fö rk la ra sam m an h a n g. A lla sin n e n a rb e ta r m e d rytm er. F ö r m ig h a r fo rm m e lo d ie rn a tagit d e t stö rsta u try m m et, m e n alltid h a n d la r d e t om d e n u tta la d e to n e n o ch p au sen. B åda lika b ety d else b äran d e fö r ry tm k ro p p e n. I D N A -tråden sitter n u k leo tid ern a som d e u tta la d e to n e rn a o ch d ä re m e lla n finns så 6 6

k allad e to m ru m, ju n k (sk räp ), som fo rsk a rn a k allar d et. N u tro rja g e g e n tlig en att p a u se n är n o g så in tressant, i alla fall om m an vill se d e n som u ttry ck fö r de icka valda m ö jlig h e te rn a (o ä n d lig t a n ta l). D en u ttalad e to n e n ä r vald o ch b eg rän sad. Varje h ä n d e lse in b e g rip e r ex isten sen av m öjliga h ä n d e lse r som in te visar sig, som in te ä r u ttalad e. D en u tta la d e to n e n k an k an ske jä m fö ra s m ed d ag e n, som ä r fån g e i sitt regelsystem fö r h a n te ra n d e t av vardagslivet, d o ck e n m in d re värld än d e n paus, n a tte n, d å våra d rö m m a r släp p er tid sb eg rep p och logik och vältrar sig i alternativa h a n d lingsm önster. T ä n k o m sam m a sak g äller DNAs tysta delar, a tt d e ä r m in n e strå d e n s friare storpsyke. R örelsen. S tö rn in g en. I v årt sam h älle, som h a r rä tt så sto rt fö rtro e n d e fö r k o n tro ll som redsk ap, tycker vi in te om stö rn in g e n. D en fö rstö r k o n tro llm ö jlig h eterna. D en h a r e n b a rt e n negativ klang. In o m b io tek n ik fo rsk n in g e n fo rm u le ra r m an sig också o fta i te rm e r av stö rn in g a r o ch brister, som m a n m ed ny tek n ik ska rå d a b o t på. B e g re p p e t stö rn in g h a r synliggjorts fö r m ig u n d e r d isk u ssio n e rn a och h a r blivit en följeslagare i fu n d e rin g a rn a. F örst m åste m a n väl k o m m a ih åg a tt n ä r m an b e d ö m e r n å g o t som stö rn in g, så görs d e t efte r filtrerin g g en o m vår k u ltu rs synsätt, d e n g em en sam m a ö v eren sk o m m elsen. Vi tycker a tt d e n g er o red a i våra m önster. M en d e t var in te d e t som m est å te r kom i b e g ru n d a n d e t, u ta n ta n k e n om stö rn in g e n, i vid b em ärk else o ch i alla sk eenden, som kreativt re d skap. A tt stö rn in g a r h a r e n katalysatorisk v erk an i alla dynam iska processer. A tt d e t som in te passar i m önst- 6 7

re t ä r b ö rja n till rö relsen, sä tte r ig ån g aktivitet fö r a tt lösa» p ro b lem et«, d riv er oss in p å nya o m rå d e n fö r a tt k o m p e n se ra eller h itta nya id é e r som situ a tio n e n b e höver. A tt ex isten sen ä r av rö re lse n a tu r o ch a tt p ro b le m e t in fin n e r sig fö r a tt åstad k o m m a rö relse i e tt h o tat, ste ln a n d e m önster. Alla h a r vi e rfa re n h e te r av h u r k riser i livet tv in g ar oss a tt rö ra p å oss, bygga nya m ö n ster, gå d it vi a n n a rs in te h a d e gått. J a g h a r e tt m e r in tresserat ö g a fö r s tö rn in g e n nu. R örelsen. S tö rn in g e n. G ränsen. Vi ä r fö rtju sta i g rä n ser i vår kultur. D e h ö r till v årt k o ntrollsystem o ch v årt sätt a tt söka k u nskap. Vi p lo ck ar s ö n d e r v erk lig h eten i m in d re o ch m in d re bitar, k o p p la r p å vår objektiviseringsiver o ch säg er a tt d e n d e le n n u är e tt b eg rä n sa t o b jek t o ch in te län g re e tt o rg a n i en stö rre kropp.v i bevakar g ränsen. M en m in fantasi om av g rän sn in g en ä r a tt d e n även ä r e tt kreativt redsk ap. E tt skyddan d e o ch flex ib elt m e m b ra n som k an ge en avskildhet d ä r e tt in d iv id u ellt sp rå k b ru k k an utvecklas. N ä r två sådan a sp rå k b u b b lo r m öts, k u ltu rk ro ck ar, (ib lan d kallar ja g s tö rn in g e n k u ltu rk ro ck, b la n d n in g av id e n tite te r) ö v erla p p ar v a ra n d ra i n å g o n sektor, u p p stå r d ä r en sp råk lig o re d a, e tt sorts b räck v atten, d ä r sp rå k b itar k an k o m b in e ra sig p å e tt o v än tat sätt. G rä n sen skulle d å vara d e t rö rlig a m e d le t a tt g ö ra tillfälliga e g n a ru m som behövs fö r a tt bygga u p p m e r k o m p lic era d e b y g g sten ar än urhavets, få e n in tressan ta re k o m p lex i tet i»bräckvattnet«som bildas i m ö tet. K anske d e t o r g aniska livet o ch b e g re p p sb ild n in g e n g ö r d e t p å sam m a sätt o ch a tt d e d a n sa r tillsam m ans. 6 8

U tställn in g a r i urval B ritt-in g rid P e rsso n B ip, a teljé p å K u n g sh o lm s S tra n d 1 7 1,1 1 2 4 8 S to c k h o lm. Tel. 0 8-6 5 4 4 0 75. S e p a ra tu tstä lln in g a r G alleri 67, U p p sala ig66. G alleri A E, G ö te b o rg 1 967, 1 970. V ä ste rb o tte n s m u se u m, U m e å 1968, 1 974, 2 0 0 4. V a n d rin g su tstä lln in g i g 6 8-6 g. K rogn o sh u s e t, L u n d 1971. N y k ö p in g 1 g 7 1,1 9 8 0. G alleri D o k to r G las, S to c k h o lm 1 9 7 2,1 9 7 4,1 9 7 8, ig 8 8, ig g 2. G alleri F 1 5, N o rg e 1973. G ävle 1974. V an d rin g su tstä lln in g, D a n m a rk 1976. L u n d 1977. Skövd e K o n sth a ll 1981. M a lm ö 1984. T o m e lilla K onsth all ig 8 6. B ild g alleriet, V a rb e rg 1986. A h lb erg s- h a lle n, Ö s te rs u n d 198g. B ild M u seet, U m e å 1991. K o n stm ä ssa n, S o lle n tu n a 1991. G a lle ri S tatio n S k e ld e rh u s 1990, 1994. G a lle ri W e stlu n d, S tockh o lm 1995. H ä rn ö s a n d s K o n sth a ll 1996. L u le å K o n sth a ll 1997. S k ellefte å K o n sth a ll 1 997. G alleri K o n s tfö rm e d la rn a, S to c k h o lm 1998. G alleri K arneval, Ö la n d 1998. G a lle ri K v arn en, S ö d e rh a m n 1 99g. K o n stfo ru m, N o rrk ö p in g 2 0 0 0. Ö re b ro K o n sth a ll 2 0 0 0, G alleri P e rsso n, M a lm ö 2 0 0 1. G alleri H e d lu n d, S to c k h o lm 2 0 0 2. Ja k o b sb e rg s K onsth all o c h G ö rv e ln s slo ttsp a rk 2 0 0 2. T o m a rp s K ungsg å rd 2 0 0 3. V ä ste rb o tte n s m u se u m, U m e å 2004. S a m lin g su tstä lln in g a r i u rv a l N ylera, S to c k h o lm 1966. R ö h ssk a m u se e t, G ö te b o rg 1967, tg 6 8.»E ro tisk k o n st«, L u n d 1968.»Fata M o rg an a«, G ö te b o rg 1968. M in n e a p o lis 1968. S ted elijk M useum, A m sterd am 1968. S tu ttg a rt 1969. L o n d o n 1972.»V in d en s k raft«, v a n d rin g su tstä lln in g 1975 85.»Sverige ig å r o c h idag«, v a n d rin g su ts tä lln in g Ö s ts ta te rn a, G re k la n d, S pan ie n, P o rtu g a l 1 9 7 9 81. G alleri F en ix, Ö re b ro 1983. S k u lp tö rfö rb u n d e ts u tstä lln in g i H u m le g å rd e n o c h G alleri B leu e, S to c k h o lm 1985. K ristia n stad s m u se u m 1988. H a lm sta d ig 8 8.»G ene tik«, K u ltu rh u se t, S to c k h o lm 1991, d ä re fte r U d d ev alla o c h L u le å 1992, H e lsin g fo rs o c h O slo 1 9 9 3, U p p sala 1994. V ä rld su ts tä lln in g e n i Sevilla 1 992, d ä r e fte r L in k ö p in g, D ju rg å rd s h a lle n, S to c k h o lm 1993, Sky City, A rla n d a 1994. In s ta lla tio n e n»svenska H isto rie n «p å S taten s h isto risk a m u se u m, S to c k h o lm 1993. N ynäs slo ttsp a rk, N yköp in g 1994. G rä ss k u lp tu r 1996, 1998. G alleri D o k to r G las, S to c k h o lm 2 0 0 0. G a lle ri K o n stfo rm, S to c k h o lm 2 0 0 0. R e p re s e n te ra d b la n d a n n a t i M o d e rn a M u seet, N a tio n a lm u se u m, R ö h ssk a m u se et, V ä ste rb o tte n s m u se u m, U m e å. O ffe n tlig a u p p d ra g V ad sten a ig 6 6. S trä n g n ä s 1967. S:t G ö ra n s sjukh u s, S to c k h o lm 1972. P e la re i k v a rte re t K o rp e n, S k e lle fte å 1982. T V -h u set S to c k h o lm, 2 0 st. sk u lp tu r e r 1987. H e ls in g b o rg s sta d sp a rk, b ro n s 1994. N a c k a sju k h u s e n tré, b ro n s 1996. D ro ttn in g V ictorias g u ld b rö llo p s h e m, b ro n s, S to c k h o lm 1997. Karo lin s k a sju k h u set, b e to n g 2 0 0 1. G ö rv e ln s slo ttsp a rk, J a k o b s b e rg, b ro n s 2 0 0 3. H a rh o lm e n, S tockh o lm, b ro n s 2 0 0 3. O ffe n d ig a u p p d r a g i sa m a rb e te E n tré i L a n d stin g e ts k a n slih u s, U m e å 1977. B erg e n d a lssk o la n, S o lle n tu n a 1 9 7 8 79. H a b o v ård c e n tra l 1980. C a rlsh ö jd ssk o la n, U m e å 1981. T råsä tra sk o la n, Å k e rsb e rg a 1 9 7 8 80. 70

B ild fö rteck n in g 2. G ru p p e n A ktiv itet P assivitet 4. P å f ru s e t v a tte n v u rp a g. K rets 6. K om pass 8. D a g e n o c h n a tte n. F o to P e r M y reh ed g. A te ljé b ild m e d b e to n g s k u lp tu re r 1 o. M in n e d an s. F o to J a n D ahlqvist 11. H o riso n ta l k rets. F o to B e p p e A rv id sso n 12. M in n e n av elsträn g. F o to ja n D ahlqvist 13. M in n e sfär. F o to ja n D ahlqvist 14. V ä x tfo rm 1. F o to ja n D ah lq v ist 15. M in n e lju sk rets. F o to M a g n u s W in b la d h 16. A teljén 2 0 0 4. F o to M a g n u s W in b la d h 19. H jo rto n. F o to ja n D ah lq v ist 20. B jö rn b e rg e t, fo to M a g n u s W in b la d h. M em b ra n. D e n b e g rä n sa d e lju sk re tse n 21. D ikke-dasa. F o to A n d e rs W ep säläin en 22. M ossa, d etalj. K o n stfack sk o lan, fo to A n d e rs W e p sälä in e n. T ä tö rt, f o to ja n D ahlqvist. K ärl 23. K am p. T e k a n n a, fo to M a g n u s W in b la d h. V erksta d sin te riö r m e d F e t vals 1. F e t vals 11, fo to B eata B e rg strö m. M o ln 24. A te ljé b ild 1960-tal. F o to L e if A. A n d e rsso n 25. M ä n n isk a o c h m ä n n isk a. G ru p p e n A k tiv itet P assivitet. Vi ta la d e o m ö v e rb e fo lk n in g o c h e n sa m h e t. U tstä lln in g sb ild frå n D o k to r Glas 26. S p ira lk a ry a tid e r 27. F ark o st. V id e u n g, f o t o j a n D ahlqvist. S fä ren s halvor. A n te c k n in g av ah a-u p p lev else. D u tro r a tt d u h a r n å g o t u n d e r k o n tro ll, fo to M a g n u s W in b la d h. O sy n lig a g rä n s e r 28. S tu n d in. K ro p p m e d k re ts, fo to M a g n u s W in b la d h. A te ljé b ild m e d b e to n g s k u lp tu re r. V äxtfo rm 1, fo to M a g n u s W in b la d h 29. A g g fo rm er. H y acin t, fo to M a g n u s W in b la d h 3 0. V attn ets k re tslo p p, fo to R eijo R iister. In re o c h y ttre ro lle r, fo to Sven-Eric D elér. U r S vansjön. L y ssn a n d e fo rm e r, fo to A n d e rs W ep säläin en. A tt re sa sig u p p... Vi b lir sp e c ia liste r u ta n ö v erblick, fo to B e a ta B e rg strö m 31. Det gäller livet. Skapelsens krona, foto Anders Qvarnström. Se på utsikten kära hustru. Redan skottskadad påstår du att du inte påverkas, foto Jan Dahlqvist. Miljöarv, fotojean M ontgrenier 32. Markens blick. På organisk mark, foto Beata Bergström 33. Dans. Spiralkaryatider 34. Kvartskristall, foto Per-Olle Stackman. Varde UFO. Självbärande stödplan. Förbi en blank hjärna 35. Fläta. Skumgummiikon Ö ppen Sluten, foto Per Myrehed. Krets, foto Per Myrehed. Dagen och natten, foto Per Myrehed 36. Kompass. Bort-Hem-Upp-Ned, foto Göran Gustafsson 37. På fruset vatten spegling, foto Göran Gustafsson. På fruset vatten kajak, foto Göran Gustafsson. På fruset vatten spegling, kolteckning, foto H orst Tuuloskorpi. På fruset vatten, kolteckning, foto Horst Tuuloskorpi 38. Vilägg, foto Magnus W inbladh. Våg, foto Beppe Arvidsson. Stund I. H orisontal krets, foto Beppe Arvidsson. Minne ljuskrets, foto Magnus W inbladh 43. Vattnet 45. Två sidor 47. Muskelhjärna 49. Samtal med skogen Samtal m ed vattnet 51. Självbärande stödplan. F otojan Dahlqvist 53. Sfärens halvor 55. Utvidgning Samm andragning 57. På fruset vatten slagruta 59. På fruset vatten ljuskrets. Foto H orst Tuuloskorpi 61. På fruset vatten m em bran. Foto Per Myrehed 63. Skumgummiikon fläta 6g. Blick 6g. Bort-Hem-Upp-Ned. Brons, 1980-tal 70. Porträtt. Foto Horst Tuuloskorpi 7 1

G rafisk fo rm g iv n in g av L ars E. P e tte rsso n, S to c k h o lm. R e p ro av D o n e I n te rn a tio n a l, S to ck h o lm. T ry c k t h o s W allin & D a lh o lm B o k try c k e ri AB, L u n d 2004. U p p h o v s m ä n n e n o ch V ä ste rb o tte n s län s h e m b y g d s fö rb u n d

V ästerbotten Redigeras vid Västerbottens museum i samarbete med Skellefteå museum. Chefredaktör & ansvarig utgivare Ola Kellgren, 090-17 18 02 Grafisk form detta nummer Lars E. Pettersson Prenumeration och distribution Receptionen, 090-17 1801 och Lena Bertilsson, 090-17 18 05 Telefax 090-77 90 00 Redaktionens adress Tidskriften Västerbotten Västerbottens museum Box 3138, 903 04 Umeå Telefon 090-17 18 00 Telefax 090-77 90 00 E-post: ola.kellgren@vasterbottensmuseum.se www.vasterbottensmuseum.se V ä g a rb e ta re n A im e r A b ra h a m sso n frå n K u ltsjö lu sp e n k ö r ig å n g sin tru m u p p tin in g sm a sk in. F o to Sven H a n s so n, Västerbottens-Kurirens fö rre lo k a lre d a k tö r i Vilh e lm in a, vars arkiv fin n s h ä r i m u se e t. I n ä sta n u m m e r... A re ts fjä rd e n u m m e r k re ts a r k rin g te m a t»a tt färdas». I n o r ra S verige fa n n s e n h e lt a n n a n syn p å v äg b y g g an d e ä n sö d e rö v e r. E x e m p e l p å d e tta ä r en k ro n asv ä - g a rn a, ö d eb y g d sv ä g a rn a o c h e n k la b y g d ev äg ar so m alla fick b e ty d lig t e n k la re u t f ö ra n d e ä n a n d r a väg ty p er. C y k e lstig arn a k a n o ckså rä k n a s in i d e n g ru p p e n. D et g ä lld e h e lt e n k e lt a tt sk a p a fö rb in d e ls e r, o m m a n se d a n k u n d e fä rd a s p å dessa v a r e n a n n a n sak. M e r ä n halv a v ä g n ä te t i V ä ste rb o tte n s lä n h a r b e s tå tt av så d a n a e n k la vägar. H u r p la n e ra d e o c h b e s lu ta d e m a n o m dessa, h u r a d m in istre ra d e s b y g g a n d e t o c h v ä g a u k tio n e rn a? H u r an läg g s e n m o d e r n väg o c h h u r an p assas v ä g e n till la n d s k a p e t, d e t vill säga h u r k an d e n ges e n estetisk u tfo rm n in g? K an m a n till o c h m e d p la n e ra fö r u p p le v e lser lä n g s v äg arn a? G å r d e t a tt bygga nya väg a r i»gam m al» stil? D e t ä r n å g ra frå g o r so m d isk u teras. L än ssty relsen h a r nylig e n g e n o m fö rt e n in v e n te rin g av lä n e ts ä ld re v ä g b e s tå n d o c h re s u lta te t av d e n p re s e n te ra s. E n a rk e o lo g isk u n d e rsö k n in g fö rra s o m m a re n p å H o lm ö n red o v i sas m e d m a te ria l frå n d e n tid d å k o n ta k te rn a o c h k o m m u n ik a tio n e rn a h u v u d saklig e n gick lä n g s k u st o c h v a tte n d ra g.»a tt färd as«u tk o m m e r i d e c e m b e r, la g o m till å re ts ju lm a rk n a d p å G a m m lia d e n a n d r a ad v en t. Rekvisitioner och prenumeration Västerbottens läns hembygdsförbund Postgiro 6 26 22-6. Tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 2004. Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Tidskriften är Svanen-märkt. Prenumeration Årets nummer 25a Årets nummer i en bok 265: Årets nummer och bok 305: ISSN 0346-4938 Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. Lösnummerpris 75 Wo

Västerbotten T id s k rifte n p ro d u c e ra s av V ä ste rb o tte n s m u se u m fö r V ä ste rb o tte n s län s h e m b y g d s fö rb u n d Pris: 7 5 :-