fakta Om Sveriges kust och skärgårdar 1
Många öar med få invånare på varje ö I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. I skärgårdsområden, som består av både öar och delar av kustområdet, bor ca. 80 000 människor. Detta enligt en avgränsning som Glesbygdsverket gjorde i samråd med länsstyrelserna 1997. Statistikmaterialet i denna broschyr avser dock bara öar utan fast landförbindelse. En genomgång som Glesbygdsverket gjorde 2006 visade att: 52 kommuner och 13 län hade havsskärgård. Totalt fanns 574 öar utan fast landförbindelse med folkbokförd befolkning. 50 av dessa fanns i de sex största insjö öarna. Totalt var 31 985 personer folkbokförda på öarna 2006. På Koster i Strömstad kommun är det bilfritt, men däremot finns det gott om flakmopeder. Livsmedelsaffären ligger på Sydkoster, men tack vare en ny linfärja mellan öarna har nu även befolkningen på Nordkoster närmare till service. Foto: Birgitta Rhodin 2
3
Vad är skärgård? Det finns många olika definitioner av begreppet skärgård. En central fråga i sammanhanget är t.ex. hur långt in på fastlandet som skärgården sträcker sig. Glesbygdsverkets officiella definition lyder: Med skärgård avses öar längs kusterna liksom angränsande fastlandsområden och öar i våra större insjöar där förhållandena i övrigt kan jämföras med skärgården. Av praktiska skäl begränsas statistiken i denna broschyr till öar utan fast landförbindelse. Sex regioner För att beskriva de likheter och olikheter som råder i våra skärgårdar har vi delat in dem i sex regioner: 1. Norrlandskusten (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län) 2. Stockholms, Uppsala och Södermanlands läns skär gårdar 3. Östergötland och Kalmar läns skärgårdar 4. Sydkustens skärgårdar (Blekinge och Skåne län) 5. Västkustens skärgårdar (Västra Götaland och Hallands län) 6. Öar i landets insjöar (de befolkningsmässigt största öarna utan fast landförbindelse finns i Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren, Storsjön och Ivösjön) 4
Figur 1. Glesbygdsverkets indelning i skärgårdsregioner 6 1 2 Länsgräns Kommungräns 5 4 3 5
Underskott på kvinnor 87 procent av öbefolkningen bodde år 2006 på öar i regionerna Västkusten och Stockholm-Uppsala-Södermanland. Det är också där som befolkningen ökar. Totalt har öbefolkningen ökat med 0,3 procent mellan 2002 och 2006. Det råder ett kvinnounderskott i samtliga regioner. Mest framträdande är det på Norrlandskusten, men även i Stockholm- Uppsala-Södermanland. Befolkningsstrukturen vad gäller ålder och kön ser väldigt olika ut. Västkusten, Stockholm-Uppsala-Södermanland och Insjööarna har en förhållandevis god tillväxt av barn. Norrlandskusten, Östergötland-Kalmar och Blekinge-Skåne präglas av en stor andel äldre befolkning. Folk flyttar både till och från öarna. Det rör sig generellt om små tal, men med relativt stora skillnader mellan åren. Minskad befolkning i många skärgårdskommuner Glesbygdsverket har uppdaterat befolkning per ö utifrån 2006 års befolkningsstatistik. Sammanräknat på kommunnivå visar det en negativ utveckling i de flesta kommuner. I Gävle, Nacka, Täby, Trosa, Nyköping, Eskilstuna, Var berg, Stenungsund, Uddevalla, Mariestad och Säffle kommuner har ingen förändring skett befolkningsmässigt på öarna. De största befolkningsökningarna skedde i Öckerö (+237), Vaxholm (+154), Österåker (+85), Danderyd (+53) och Ekerö (+36) kommuner. De kommuner som hade de största minskningarna befolkningsmässigt är Kungälv (-53), Värmdö (-49), Östhammar (-44), Norrtälje (-39), Karlskrona (-34), Orust (-32), Tjörn (-31), Haninge (-29), Umeå (-25), Örebro (-22), Valdemarsvik (-20), Södertälje (-18) och Sotenäs (-17). 6
Tabell 1. Befolkning på öar utan fast landförbindelse 2006 och förändring 2002-2006 2002 2004 2006 2006 Förändr. Region totalt totalt män kvinnor totalt antal % Norrlandskusten 593 571 314 239 553-40 -6,7 Stockholm-Uppsala- Södermanland 8 189 8 361 4 483 3 856 8 339 150 1,8 Östergötland-Kalmar 571 539 288 244 532-39 -6,8 Blekinge-Skåne 1 020 1 013 507 480 987-33 -3,2 Västkusten 19 310 19 416 9 794 9 638 19 432 122 0,6 Insjööarna 2 202 2 184 1 098 1 044 2 142-60 -2,7 Totalt 31 885 32 084 16 484 15 501 31 985 100 0,3 Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. Tabell 2. Nettoflyttning per region 2003-2006 på öar utan fast landförbindelse Region 2003 2004 2005 2006 Norrlandskusten -9 13 15 0 Stockholm-Uppsala- Södermanland 137-23 -44 12 Östergötland-Kalmar 26-19 31-19 Blekinge-Skåne 3 11-2 -31 Västkusten 64 3 38-19 Insjööarna 37-30 27-16 Totalt 258-45 65-73 Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 7
Skilda förutsättningar för kommunikationer Skärgårdstrafiken bedrivs med många olika förutsättningar. Den kan vara helt statlig, landstingskommunal, kommunal eller enskild. Alla formerna, med olika finansiering, betyder att det finns olika regler och tillämpningar i olika regioner. Kollektivtrafik kan utgöras av allt ifrån Vägverkets stora, gula bilfärjor till småbåtar som bara kan ta ett par skolbarn. De senaste åren har förbättringar skett på vissa håll medan problemen är fortsatt stora, eller större, på andra håll. Godstransporter Även vad gäller godstransporter ser verkligheten väldigt olika ut för öborna. Flera län har infört ett fraktstöd för att göra kostnaderna mer konkurrensneutrala jämfört med företag på fastlandet. I Norrbottens och Gävleborgs län saknas dock detta helt. På andra håll, t.ex. i Södermanland, Östergötland och Kalmar, utgår fraktstöd med en viss procent av fraktkostnaden. Till de öar som trafikeras av Vägverkets gula färjor är frakterna oftast helt gratis. En utförlig beskrivning av transporter i skärgård finns i en vitbok utgiven av Skärgårdarnas riksförbund (se hänvisning på sid. 23). 8 Foto: Birgitta Rhodin
9
Skärgårdsungdomarna alltmer högutbildade Skärgårdsskolorna har stor betydelse för både boendemiljö och utveckling. Skolan har ofta karaktären av lokalt resurscentrum och är en samlingsplats i byn som utnyttjas för en rad ändamål. I andel av befolkning hade 74,8 procent tillgång till skola med årskurserna 1-6 på den egna ön år 2006. Störst är andelen på Västkusten samt i Blekinge-Skåne. I Östergötland-Kalmar saknas helt skolor på öarna. Tabell 3. Antal och andel befolkning år 2006 på öar utan fast landförbindelse som har skola med årskurserna 1-6 Befolkning Med skola Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten 553 1 79 14,3 % Stockholm-Uppsala Södermanland 8 339 12 4 978 59,7 % Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % Blekinge-Skåne 987 2 804 81,5 % Västkusten 19 432 16 17 307 89,1 % Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % Totalt 31 985 32 23 917 74,8 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: SCB, Skolverket. Glesbygdsverkets bearbetning. 10
Utbildningsnivåerna varierar mellan de olika regionerna. Blekinge-Skåne, Stockholm-Uppsala-Södermanland och Västkusten har de högsta andelarna med eftergymnasial utbildning. Blekinge-Skåne har till och med högre andel än riket. Mest har andelen med eftergymnasial utbildning ökat längs Norrlandskusten. I sammanhanget bör dock nämnas att regionerna Blekinge-Skåne, Norrlandskusten och Östergötland- Kalmar har en relativt liten öbefolkning. Figur 2. Högsta utbildningsnivå 2000 och 2006 i befolkningen 20-64 år på öar utan fast landförbindelse 60 50 40 30 20 10 % 0 Norrlandskusten Stockholm-Uppsala- Södermanland Östergötland-Kalmar Blekinge-Skåne Västkusten Riket Insjöarna Gymnasial 2000 Gymnasial 2006 Eftergymnasial 2000 Eftergymnasial 2006 Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 11
Fler har jobb Andelen förvärvsarbetande är högre i skärgårdsregionerna än i riket. År 2005 var andelen högst i regionen Östergötland- Kalmar. Studeras i stället antalet förvärvsarbetande så är siffrorna självfallet högst där det finns mest folk, på Västkusten och i Stockholm-Uppsala-Södermanland. Tabell 4. Förvärvsarbetande år 2000-2005, i åldern 20-64 år på öar utan fast land Andel förvärvsarbetande, % 2000 2003 Region Totalt Män Kvinnor Totalt Norrlandskusten 60,5 64,0 64,6 64,2 Stockholm-Uppsala-Södermanland 77,3 74,8 73,2 74,0 Östergötland-Kalmar 69,6 73,9 58,5 67,3 Blekinge-Skåne 70,8 75,4 68,8 72,3 Västkusten 81,2 83,9 78,3 81,2 Insjööarna 76,7 78,7 77,5 78,1 Totalt samtliga öar 78,9 80,0 76,0 78,1 Jmf riket 75,2 77,0 73,1 75,1 Andel förvärvsarbetande, % 2004 2005 Region Totalt Män Kvinnor Totalt Norrlandskusten 68,9 76,6 72,7 74,9 Stockholm-Uppsala-Södermanland 78,1 78,5 77,1 77,9 Östergötland-Kalmar 74,3 88,8 76,6 83,7 Blekinge-Skåne 76,4 80,5 74,6 77,7 Västkusten 82,1 84,2 79,8 82,0 Insjööarna 78,5 78,8 77,2 78,0 Totalt samtliga öar 80,2 82,1 78,6 80,4 Jmf riket 75,8 77,5 73,7 75,6 12
SCB har fr.o.m. 2004 gjort några förändringar i bearbetningar av sysselsättningsdata. Bland annat används en ny källa för att identifiera företagare. Därför redovisas två olika tabeller, före och efter förändringen. förbindelse Källa: SCB. Glesbygdsverkets bearbetning. Antal förvärvsarbetande Förändring 2000 2003 2000-2003 Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % 211 128 93 221 10 6,3 3 696 2 099 1 737 3 836 140-4,2 213 133 79 212-1 -3,3 397 230 187 417 20 2,1 8 524 4 643 4 077 8 720 196 0,0 947 535 458 993 46 1,8 13 988 7 768 6 631 14 399 411-0,9 3 922 231 2 063 687 1 902 920 3 966 607 44 376-0,2 Antal förvärvsarbetande Förändring 2004 2005 2004-2005 Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % 244 147 109 256 12 8,6 3 900 2 084 1 746 3 830-70 -0,3 234 159 98 257 23 12,7 441 243 203 446 5 1,7 8 838 4 628 4 212 8 840 2-0,1 954 504 440 944-10 -0,6 14 611 7 765 6 808 14 573-38 0,3 4 015 476 2 091 937 1 931 868 4 023 805 8 329-0,3 13
Många solo- och mikroföretag Generellt kännetecknas skärgårdens arbetsmarknad av en hög andel kombinationssysselsättningar, många solo- och mikroföretag (0-9 anställda), säsongsarbeten och verksamheter inom ideell sektor. På storstadsnära öar finns också en hög andel arbetspendlare. Ju längre från städerna, desto mer beroende är skärgårdsbefolkningen av de traditionella näringarna fiske, jordbruk och skogsbruk. Tabell 5. Antal licensierade yrkesfiskare Län 2002 2006 Förändring Stockholm 51 36-15 Uppsala 36 32-4 Södermanland 44 38-6 Östergötland 36 25-11 Jönköping 8 6-2 Kronoberg 6 4-2 Kalmar 173 136-37 Gotland 68 51-17 Blekinge 220 159-61 Skåne 236 208-28 Halland 187 162-25 Västra Götaland 916 776-140 Värmland 24 18-6 Örebro 18 17-1 Västmanland 26 24-2 Dalarna 0 1 1 Gävleborg 57 49-8 Västernorrland 31 31 0 Jämtland 1 1 0 Västerbotten 25 24-1 Norrbotten 68 69 1 Totalt 2 231 1 867-364 14 Källa: Fiskeriverket
Yrkesfisket har genomgått en stor förändring. 1948 fanns det ca. 12 000 yrkesfiskare, 2006 fanns inte ens 2 000 kvar. Bara mellan 2002 och 2006 har antalet yrkesfiskare minskat med 364 personer. Turismen har haft en stark utveckling i skärgårdarna och betyder allt mer för befolkningens sysselsättning. Olika regler och restriktioner gör det dock svårare att kombinera olika typer av företagande. I Kristianopel i Blekinge skärgård bor ca. 30 personer vintertid. På sommaren tar de emot 50-60 000 besökare. I byn finns ett stort antal företag, bland annat café, restaurang, gästgiveri, camping, handelsbod, rosengård och VVS-kompani. Foto: Annika Lidgren 15
Foto: Eva Widlund Jordbruket viktigt på öar Jordbruket på öar fyller en viktig funktion, inte bara för näringens egen skull utan också för att bevara kulturlandskapet i skärgården. En sammanställning som gjordes av Skärgårdarnas Riksförbund 2005 visade att det då fanns 239 aktiva brukare fördelade på ca. 118 öar. Det motsvarar ca. 20 procent av landets bebodda öar. På 80 procent av öarna finns alltså inget jordbruk. Detta innebär stora problem med outnyttjade och igenväxta områden. Mest påtagligt är detta i Stockholms skärgård. I området från Södermanland ner till och med Kalmar län är situationen ljusare. Även en stor andel av de bebodda öarna i insjöarna, utom i Vänern, är aktivt brukade. 16
Stora variationer i service Det finns stora variationer mellan olika skärgårdsområden både vad gäller utbud och behov av service. I den mer tätortsnära skärgården, framför allt i Göteborgs och Stockholms skärgårdar, är befolkningsunderlaget oftast tillräckligt för att upprätthålla service. Närheten till fastlandet gör också att behoven av service kan tillgodoses där. I de delar av skärgården där öarna helt saknar dagliga kommunikationsmöjligheter, där turtätheten är låg eller restiderna långa finns ofta stora brister i grundservicen. Tillgång till bensin är en förutsättning för boende och företagare i skär gårdarna. Det finns därför en stor oro att omstruktureringen inom driv medelsbranschen ska drabba även sjömackarna. Detta tankställe ligger på Vinön i Hjälmaren. Foto: Eva Widlund 17
Svårt att driva butiker året runt 82,9 procent av öbefolkningen hade år 2006 tillgång till butik på sin egen ö. Skillnaden mellan olika skärgårdsregioner är markant. Det beror till stor del på de olika områdenas skilda befolkningsstrukturer, där det främst är den mer spridda befolkningen i Östergötland-Kalmar och längs Norrlandskusten som inte har tillgång till butik på den egna ön. Mellan de två senaste mättillfällena 2005 och 2006 hade det tillkommit en butik. Sviktande kundunderlag på flera håll gör det dock svårt att hålla igång butiker på sikt, särskilt sådana som är öppna året runt. Tabell 6. Antal och andel befolkning som har butik på sin ö år 2006 Med butik på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten 553 2 123 22,2 % Stockholm-Uppsala- Södermanland 8 339 19 5 910 70,9 % Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % Blekinge-Skåne 987 3 838 84,9 % Västkusten 19 432 21 18 159 93,4 % Insjööarna 2 142 2 1 473 68,8 % Totalt 31 985 47 26 503 82,9 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Konsumentverket, Glesbygdsverkets bearbetning. 18
Totalt sett har 68,7 procent av den folkbokförda befolkningen tillgång till apotek eller apoteksombud på den egna ön. Värt att poängtera är att endast Öckerö och Marstrandsön har regelrätta apotek. Övriga öar har endast ombud. Denna service saknas helt i Östergötland-Kalmar. På öar längs Norrlandskusten, på Insjööarna och i delar av Stockholm- Uppsala-Södermanland är tillgången också låg. Några större förändringar har inte skett de senaste åren. Det har tillkommit apoteksombud på vissa håll, medan det försvunnit ombud på andra håll. Tabell 7. Antal och andel befolkning som har apotek eller apoteksombud på sin ö år 2006 Med apotek/ombud på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten 553 2 123 22,2 % Stockholm-Uppsala- Södermanland 8 339 12 3 576 42,9 % Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % Blekinge-Skåne 987 2 804 81,5 % Västkusten 19 432 18 16 721 86,0 % Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % Totalt 31 985 35 21 973 68,7 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Apoteket AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 19
Bredband en nyckelfråga Service via internet ersätter i allt högre grad platsbunden service. Bredband med hög kapacitet är också en bra förutsättning för att skapa nya arbetstillfällen. De många gånger besvärliga fasta kommunikationerna gör det extra viktigt att den nya ITtekniken blir ordentligt utbyggd med bra kvalitet. Skärgårdarnas Riksförbund har 2007 genomfört en inventering. Den visar att vissa skärgårdar har en utmärkt fungerande teknik, men det finns de som helt saknar möjlighet att få fast bredband. Där tekniken fungerar bra har också nya typer av arbetsplatser kunnat skapas. Det finns dock också ett fortsatt behov av service på plats. Tabell 8. Antal och andel befolkning som har brev/paketservice på sin ö 2006 Med brev/paketservice på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten 553 0 0 0,0 % Stockholm-Uppsala- Södermanland 8 339 5 1 742 20,9 % Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % Blekinge-Skåne 987 1 452 45,8 % Västkusten 19 432 11 14 796 76,1 % Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % Totalt 31 985 18 17 739 55,5 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Posten AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 20
För många småföretagare är det exempelvis viktigt med tillgång till en kassafunktion som kan ta emot kontanta medel. Kassaservicen på öar har minskat ganska kraftigt de senaste åren, allra mest i Insjööarna. År 2006 var andelen befolkning med tillgång till kassaservice på sin egen ö 38,7 procent. År 2006 hade 55,5 procent av befolkningen tillgång till brev/ paketservice på sin egen ö. De regionala skillnaderna är stora, men har naturliga förklaringar. På Västkusten där befolkningen är störst är också tillgången som bäst. Längs Norrlandskusten och i Östergötland-Kalmar, med liten öbefolkning, finns ingen service av detta slag. Tabell 9. Antal och andel befolkning som har serviceställe med kassaservice på sin ö 2006 Med kassaservice på sin ö Befolkning Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. Norrlandskusten 553 0 0 0,0 % Stockholm-Uppsala- Södermanland 8 339 7 2 028 24,3 % Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % Blekinge-Skåne 987 1 452 45,8 % Västkusten 19 432 10 9 903 51,0 % Insjööarna 2 142 0 0 0,0 % Totalt 31 985 18 12 383 38,7 % Med befolkning avses folkbokförd befolkning. Källa: Svensk kassaservice, Glesbygdsverkets bearbetning. 21
Luleå kommun arbetar aktivt med skärgårdsutveckling inom en rad olika områden. Ett exempel på insatser är de stugvärdar som tar emot turister på ön Kluntarna. Luleå, Haparanda, Kalix, Piteå och Skellefteå kommuner har tillsammans formulerat en skärgårdsstrategi för 2008-2013. Foto: Per Pettersson Finansiera skärgårdsprojekt Under perioden 2007-2013 finns inget eget EU-program för skärgårdarna i Sverige. Lokala insatser för skärgårdar och öar ska i första hand genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. På nationell nivå hanteras programmet av Jordbruksverket, på regional nivå är varje länsstyrelse ansvarig. I landsbygdsprogrammet ingår Leader som en metod för landsbygdsutveckling, vilket kan vara en möjlighet för lokala grupper i skärgårdsområden. 22
De åtta regionala strukturfondsprogrammen samt Sveriges operativa program för fiskerinäringen är andra möjliga finansieringskällor. Det finns också möjlighet att söka allmänna utvecklingsmedel hos respektive kommun, länsstyrelse och/ eller samverkansorgan. Kontakt Finansiering Jordbruksverket, www.sjv.se. Information om landsbygdsprogrammet och Leader metoden. Länsstyrelserna, www.lst.se. Ansvariga för regionala strategier inom landsbygdsprogrammet. Administrerar LAG (Local Action Groups) inom Leader. Nutek, www.nutek.se. Information om och kontaktuppgifter till de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Fiskeriverket, www.fiskeriverket.se. Information om och ansökningar inom Europeiska fiskerifonden. Övrig information Glesbygdsverket, www. glesbygdsverket.se. Allmän information och statistik om skärgård. Erfarenheter från Leader+. Skärgårdarnas Riksförbund, www.skargardarnasriksforbund.se. Information om skärgård (bl.a. vitböcker om tillståndet i landets skärgårdar), länkar till medlemsföreningar m.m. Mål 2 Öarna, via Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats: www.f.lst.se/f/projektwebbar/mal_2_oarna/ Projektdatabas från EU-programmet Mål 2 Öarna 2000-2006. 23
I Sveriges skärgårdsområden finns unika möjligheter, men också speciella problem. Till stor del liknar de förutsättningarna i övriga gles- och landsbygder, men det finns också särdrag som behöver lyftas fram och redovisas. I denna broschyr presenteras korta fakta om de svenska skärgårdarna utifrån områdena befolkning, arbetsmarknad, utbildning, service och kommunikationer. En översiktlig beskrivning ges också av möjligheterna att finansiera skärgårdsprojekt under perioden 2007-2013. Vill du ha mer information? Gå in på www.glesbygdsverket.se och välj ämnesområde skärgård. Box 3044, 831 03 Östersund b e s ö k s a d r e s s Fyrvallavägen 1 t e l e f o n 063-57 67 00 24 www.glesbygdsverket.se TRYCK: Bräcke Tryckeri 2008 Bredbandskabel till Vinön. foto omslag: RoseMarie Olsson GR AFISK form: PERIFERI FILM O. FORM