Antagningsguiden 2011 för gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun
innehåll Antagningsguiden 2011 är framtagen i samverkan mellan kommunerna samordnat av Gymnasieantagningen Stockholms län. Informationen bygger på uppgifter som var kända i slutet av november 2010. För senaste uppdatering se eller www.skolverket.se. Foto: Diana Malm, Kristina Beije, Nathalie Fröberg, Natalie Hultman och Nilas Corneliussen från Mediagymnasiet Nacka Strand samt Andreas Hyltén. Personerna på bilderna i katalogen har ingen direkt koppling till de avsnitt bilderna visas i. Tryck: Edita, december 2010. Tidplan för antagningen till gymnasieskolorna TÄNK PÅ ATT! I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. 21 april Du kan se resultatet 26 januari 24 februari Mars av den preliminära Hemsidan Sista ansökningsdagen. Prov till vissa estetiska antagningen som görs Hemsidan stängs för program görs ute på på dina hösttermins- öppnas för ansökan. ansökan klockan 24:00. skolorna. betyg. J a n u a r i f e b r u a r i m a r s a p r i l Vecka 4 Du som ska söka till gymnasiet får ett lösenord som du ska använda för att logga in på där du gör din ansökan. Har du inte fått något lösenord kontaktar du din studie- och yrkesvägledare eller någon annan ansvarig på din skola. Du som inte kan få lösenordet via någon på skolan kontaktar gymnasieantagningen. 27 april Hemsidan öppnas för omval. Du har möjlighet att göra ändringar och tillägg i din ansökan på fram till 13 maj. 2
4 Inför gymnasievalet 5 Om gymnasieskolan 6 7 Om programmen (inklusive nationella idrottsutbildningar) 8 9 Hur söker man till gymnasiet 10 Att söka skola i annan kommun 11 För elever som behöver extra stöd i studierna 12 13 Gymnasiesärskolan 14 Studieekonomi 15 Studera vidare 16 17 Frågor och svar 18 19 Kartor med alla gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun 20 26 Adresser till alla gymnasieskolorna i Stock h olms län och Håbo kommun 27 Ordlista i Stockholms län och Håbo kommun 2011 maj juni juli augusti Maj/juni Prov till vissa estetiska program för dig som gjort ändringar i din ansökan under omvalsperioden. 1 juli Det slutliga antagningsbeskedet visas när du loggar in med dina användaruppgifter på. Du får också beskedet hemskickat med vanlig post. 3 augusti Sista svarsdagen efter den första reservantagningen. 10 augusti Sista svarsdagen efter den andra reservantagningen. 13 maj Sista dagen för att göra ändringar i din ansökan. Hemsidan stängs för ansökan klockan 24:00. Juni Grundskolorna och de individuella programmen skickar slutbetygen till gymnasieantagningen. 21 juli Sista dagen att svara på antagningsbeskedet. 27 juli Första reservantagningen. 4 augusti Andra reservantagningen. Slutet av augusti Skolstart! Reservantagningen tas över av skolorna i samband med skolstarten. Kontakta de skolor du är intresserad av direkt för att få veta vilken plats du har i reservkön. 3 3
Inför gymnasievalet Gymnasievalet är viktigt. Bästa vägen till ett bra val är att du skaffar dig information. Ta reda på så mycket som möjligt om programmen, skolorna och vad som gäller för antagningen inför ditt val. Vad handlar valet om? Ditt val till gymnasiet har betydelse för vad du ska göra i framtiden. Gymnasieprogrammet som du väljer ger dig de förutsättningar du behöver för fortsatta studier eller arbete efter gymnasiet. Det är viktigt att du väljer något som du är intresserad av och som du tror att du vill fortsätta med de närmaste åren. Vilket gymnasieprogram ska jag välja? Först och främst bör du fundera över vad du är intresserad av. Vill du läsa ett yrkesförberedande eller högskoleförberedande gymnasieprogram? Är du intresserad av att gå ett yrkesförberedande program med inriktning mot något särskilt yrke? Du vill kanske gå en lärlingsutbildning där du har praktik på arbetsplats varvat med skolundervisning? Vilket eller vilka program passar dina intressen med de kurser man läser på programmet? Vilka inriktningar finns det att välja mellan på de program du är intresserad av? Vill du läsa vidare efter din gymnasieutbildning? Vilket program innehåller de kurser för särskild behörighet du behöver för att studera vidare på högskolan? Vilken skola ska jag välja? När du bestämt dig för ett program gäller det att hitta en bra skola. Vissa saker är bra att tänka igenom innan du väljer vilken skola du vill gå i. Hur långt är du beredd att resa till skolan? Har skolan någon speciell arbetsmetod? Vilka individuella val erbjuder skolan? Det kan också vara bra att ta reda på vilka resurser skolan har för just det program som du tänker söka. Beroende på var du bor gäller olika regler för vilka skolor och utbildningar du kan söka utanför din hemkommun. Fråga din studie- och yrkesvägledare eller någon annan ansvarig på din skola vad som gäller för just dig. Du kan också läsa mer om vilka regler som gäller på. Öppet hus Ett bra sätt att ta reda på mer om ett visst program och den skola du är intresserad av är att besöka ett öppet hus på någon skola. De flesta skolor håller öppet hus en eller flera gånger under hösten och vintern. Då får du chansen att själv se skolan, träffa elever och lärare från skolan och ställa frågor som du vill ha svar på. På vår hemsida hittar du en förteckning med de datum då skolorna håller öppet hus. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska Programmet och Samhällsvetenskapliga programmet ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion. För Naturvetenskapliga och Teknikprogrammet ska 3 av de 9 ämnena vara biologi, fysik och kemi. För Estetiska programmet gäller godkänt i vilka 9 ämnen som helst. 4
Om gymnasieskolan Gymnasieskolan är frivillig. Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19. Det finns 18 nationella program med olika inriktningar. Sex av programmen är högskoleförberedande och tolv av dem är yrkesprogram. Inom programmen finns förutom 60 nationella inriktningar även särskilda varianter och inom yrkesprogrammen finns möjlighet till att gå lärlingsutbildning. Nationella program Gymnasieskolans nationella program är uppdelade i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska främst förbereda dig för yrkeslivet eller yrkeshögskola och ger inte högskolebehörighet. Du har möjlighet att läsa fler ämnen och på så sätt uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. Yrkesprogrammen leder till en yrkesexamen. För att vara behörig till yrkesprogrammen krävs att du har godkänt i: svenska/svenska som andraspråk engelska matematik plus godkänt betyg i ytterligare 5 ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. De högskoleförberedande programmen ska förbereda dig för högskolestudier. Dessa program leder till högskoleförberedande examen. För att vara behörig krävs att du har godkänt i: svenska/svenska som andraspråk engelska matematik plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga i totalt 12 ämnen. Vad som gäller för de olika programmen ser du i rutan här intill. Särskilda varianter Särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program som skiljer sig från det nationella programmet genom att det har en egen inriktning. Du kan behöva ha godkänt i fler ämnen utöver de som angetts för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program för att kunna bli antagen till en särskild variant. Eventuella ytterligare krav på behörighet är kopplat till de ämnen som är speciellt för just den utbildningen. Fråga din studie- och yrkesvägledare vilka krav på behörighet som finns för det program du vill söka. Lärlingsutbildning Inom yrkesprogrammen kan du välja att gå en lärlingsutbildning. Du kommer då att genomföra minst hälften av din utbildning på en eller flera arbetsplatser. Både på din arbetsplats och de dagar du är i skolan har du ett stort eget ansvar för din utbildning och det förutsätter att du är intresserad och motiverad. Ditt lärande sker under handledning i en miljö som ger kunskaper, erfarenheter och goda kontakter inom en bransch. Utbildningen leder till samma yrkesexamen som ett vanligt yrkesprogram och även på den här utbildningen kan du välja att läsa fler ämnen för att få grundläggande högskolebehörighet. International Baccalaureate IB IB är en internationell riksrekryterande utbildning. All undervisning sker på engelska. Det är ett 3-årigt program där första året är ett förberedande år. Mer information om IB finns på: www.ibo.org. Introduktionsprogram Introduktionsprogrammen riktar sig till dig som inte är behörig till ett nationellt program. Det finns fem introduktionsprogram: programinriktat individuellt val preparandutbildning yrkesintroduktion individuellt alternativ språkintroduktion Programinriktat individuellt val är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram inom ett år. För att vara behörig behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst 4 andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen. Preparandutbildning vänder sig till dig som vill läsa in grundskolebehörighet på högst ett år för att kunna gå vidare till ett nationellt program. Utbildningen kan sökas av dig som saknar behörighet till ett nationellt program eller som är behörig till ett yrkesprogram men inte till ett högskoleförberedande program. Yrkesintroduktion riktar sig i första hand till dig som inte är behörig till ett nationellt yrkesprogram. (Vid synnerliga skäl kan utbildningen även erbjudas elev som har sådan behörighet). Det är en yrkesinriktad utbildning på 1 3 år som ska underlätta för dig att etablera dig på arbetsmarknaden eller att söka till ett nationellt yrkesprogram. Individuellt alternativ anpassas individuellt efter dina behov under 1 3 år. Det här alternativet är främst för dig som saknar behörighet till nationellt yrkesprogram. Om synnerliga skäl finns kan utbildningen även erbjudas elev som har sådan behörighet. Språkintroduktion vänder sig till elever som nyligen kommit till Sverige och vill få utbildning i svenska för att kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. 5
Om programmen Varje nationellt program innehåller gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma karaktärsämnen, inriktningar, programfördjupningar och individuella val. Varje program innehåller också ett gymnasiearbete. Gymnasiepoäng Varje kurs ger något som kallas för gymnasiepoäng. Man kan säga att antalet poäng motsvarar den tid som krävs för att läsa kursen. Ett gymnasiepoäng motsvarar en lektionstimme. Alla nationella gymnasieprogram omfattar totalt 2500 gymnasiepoäng. Gymnasiegemensamma ämnen De gymnasiegemensamma ämnena ska ge dig grundkunskaper som är nödvändiga för att klara ditt framtida studie- och yrkesliv. Dessa ämnen är gemensamma för alla nationella program, men hur många poäng du läser beror på vilket program du valt att läsa. De gymnasiegemensamma ämnena är: Svenska/Svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap På Naturvetenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet läser du inte naturkunskap. Istället för naturkunskap läser du på Naturvetenskapsprogrammet biologi, fysik och kemi och på Teknikprogrammet läser du fysik, kemi och teknik. Programgemensamma karaktärsämnen De programgemensamma karaktärsämnena är kurser som alla elever inom ett program läser. Inriktningar 17 av de 18 nationella programmen har nationella inriktningar. Det är endast Vård- och omsorgsprogrammet som inte har någon nationell inriktning. Inriktningarna startar oftast år 2 eller år 3. Inriktningar startar under förutsättning att elevunderlag finns. Programfördjupningar Inom varje program kan du välja mellan olika kurser inom programfördjupningarna. Vilka dessa är beror på vilket program du läser. Inom yrkesprogrammen är de här kurserna riktade mot olika yrken eller yrkesområden och inom de högskoleförberedande programmen är kurserna mer riktade mot högskolestudier. Arbetsplatsförlagt lärande Alla yrkesprogram innehåller arbetsplatsförlagt lärande (APL). Du får då möjlighet att använda dina kunskaper från skolan på en eller flera arbetsplatser. Betygsskala Det kommer att införas en ny betygsskala A F. Betyg för godkänt betecknas med A, B, C, D, E. Det högsta betyget betecknas med A och lägsta betyget med E. Betyg för icke godkänt betecknas med F. Om du får underkänt i en kurs har du rätt att pröva för ett högre betyg eller gå om kursen. Du får betyg efter varje avslutad kurs. Kurser Kurserna i gymnasieskolan heter nu till exempel svenska 1, 2 eller 3. Individuellt valbara kurser Alla program innehåller 200 poäng individuellt valbara kurser. Du kan till exempel välja att läsa kurser för att uppnå högskolebehörighet eller kurser som fördjupar dina kunskaper i något av karaktärsämnena. Gymnasiearbete Alla elever ska utföra en större självständig arbetsuppgift som omfattar 100 poäng. Gymnasiearbetet ska rymmas inom ramen för examensmålen. Fördelning av de gymnasiegemensamma ämnena Ämne Yrkesprogram (poäng) Högskole förberedande program (poäng) Svenska/Svenska som andraspråk 100 300 Engelska 100 200 Matematik 100 100 300 Idrott och hälsa 100 100 Historia 50 50 200 Samhällskunskap 50 100 200 Religionskunskap 50 50 Naturkunskap 50 0 100 6
På kan du läsa mer om de olika programmen och de kurser som erbjuds inom programmen. Språk i gymnasieskolan Varje kurs i språk på gymnasieskolan omfattar 100 poäng. Du kan läsa språk på nybörjarnivå eller fortsättningsnivå. Om du har läst ett språk i grundskolan kan du inte läsa det som nybörjarkurs på gymnasiet. De vanligaste språken som erbjuds i gymnasieskolan är franska, spanska och tyska. Två typer av examen För yrkesexamen ska du ha 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. Du ska också ha godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1. Ett krav är också att du har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För högskoleförberedande examen ska du ha 2500 poäng varav 2250 godkända. Du ska också vara godkänd i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 och ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. De 18 nationella programmen Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och turismprogrammet (HT) Industritekniska programmet (IN) Naturbruksprogrammet (NB) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Ekonomiprogrammet (EK) Estetiska programmet (ES) Humanistiska programmet (HU) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Teknikprogrammet (TE) Nationella idrottsutbildningar (NIU) Nationella idrottsutbildningar (NIU) finns vid ett antal skolor i Stockholms län. Ansökan ska både göras för uttagning i själva idrotten och sedan till det program på skolan vid vilket NIU-plats anordnas. För information om ansökan till idrottsuttagningen kontakta den skola som anordnar NIU-utbildningen. Kontrollera särskilt datum för när ansökan till uttagningen för idrotten ska vara gjord. Den ansökan ska vara gjord före ansökan till själva utbildningen. Det räcker inte med att du blir uttagen för själva idrotten utan du ska även ha tillräcklig poäng för att kunna antas till det nationella program vid vilket NIUplatsen anordnas. Ansökan till det eller de program på skolan du är intresserad av där NIU-plats anordnas görs på vanligt sätt med ansökan på. 7
Hur söker man till gymnasiet? Vem kan söka till gymnasiet? Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. För att kunna komma in på ett nationellt program eller en särskild variant måste du gått ut årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande med godkänt betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Du måste dessutom ha den särskilda behörigheten som gäller för de specifika program som du ska söka. Se sidan 5 gällande behörigheter för de olika programmen Om du inte har denna behörighet kan du istället söka till ett introduktionsprogram. Att söka Är du elev i någon av länets grundskolor får du hemskickat inloggningsuppgifter under vecka 4. Du som inte går i skolan men är folkbokförd i Stockholms län kan mejla eller ringa till ditt antagningskansli för att få ett lösenord. Se baksidan av den här skriften. Med hjälp av lösenordet loggar du in på där du fyller Så här gör du: Logga in med hjälp av ditt användarnamn och lösenord på. Användarnamnet är ditt personnummer ÅÅMMDD-XXXX. Gör dina val. Bekräfta och skriv ut ansökan. Skriv under. Lämna in din ansökan till din studie- och yrkesvägledare om du går i skolan. Om du inte går på någon skola skicka in din ansökan till gymnasieantagningen. i dina val. Tänk på att lägga in flera val för att förbättra dina möjligheter att få en gymnasieplats. När du bekräftat dina val skriver du ut och under din ansökan. Sista datum att registrera valet på är den 24 februari. Du lämnar ansökan till skolans studie- och yrkesvägledare. Datum för inlämning av ansökan kan variera mellan olika skolor. Du som inte går i någon skola skickar din ansökan till gymnasieantagningen som du tillhör. Rangordna val I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att det program som du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Viktigt att tänka på: Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. Antagningen avgörs av din behörighet samt ditt sammanlagda meritvärde, det vill säga betygspoängen från grundskolan. Vid antagning till estetiska programmet, där inträdesprov oftast görs, räknas provpoängen från estetprovet även med i meritvärdet. Du kan bara bli antagen till ett program! Om ditt betyg räcker för antagning på flera av dina alternativ så blir du antagen på det program som har högst rangordning i din ansökan. När du blivit antagen till en utbildning står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till alternativ som har lägre rangordning i din ansökan. Preliminär antagning I mitten av april görs en förberedande, preliminär antagning som grundar sig på höstterminsbetyget i årskurs 9. Resultatet av den preliminära antagningen kan du se på. Tänk på att detta bara är en preliminär antagning som inte garanterar dig en plats. Resultatet är till för att ge dig en vink om dina möjligheter att komma in på de utbildningar du valt under första ansökningsperioden som är mellan den 26 januari till den 24 februari. Ändringsval Du som vill har möjlighet att ändra eller justera din ansökan. Du gör då om ansökningsproceduren. Ändringsvalet kan göras mellan 27 april och 13 maj. När du har gjort ditt ändringsval och lämnat in en ny underskriven ansökan är det den sista ansökan som gäller. Om du är nöjd med ditt val i febru a- ri ska du inte göra någonting alls. Sent ändringsval För ändringsval eller helt nya ansökningar som kommer till gymnasieantagningen efter den 13:e maj gäller följande: En ansökan som kommer till gymnasieantagningen efter den 13 maj bedöms som sen om det inte finns särskilda skäl. Detta innebär att du som elev/vårdnadshavare måste ha särskilda skäl som du kan tillstyrka med intyg som bedöms som godtagbara. Annars tas du bara in till de nya valen eller till val som flyttas upp i rangordningen i mån av plats. Läs mer på. Urval, vem kommer in? Du är inte garanterad en plats på den skola som ligger närmast din bostad. När antalet platser på en utbildning vid en skola är färre än antalet sökande som 8
För dig som är asylsökande Som asylsökande har du rätt att söka till gymnasieskola. är behöriga styrs urvalet av de sökandes betygspoäng. Betygspoängen är summan av de 16 bästa ämnesbetygen från grundskolan. Betygsvärdena är 20 för MVG, 15 för VG, 10 för G och 0 för IG. Vid ansökan till Estetiska programmet räknas eventuell uppnådd provpoäng med i meritvärdet. Betygsvärdet för elever som har blockbetyg i NO- eller SO-ämnen får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Fri kvot Ett begränsat antal platser får avsättas för elever som: 1. på grund av medicinska, sociala eller andra personliga omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande; 2. kommer från skolor där betygen inte utan vidare kan jämföras med grundskolans betyg (till exempel läsårsbrev från Waldorfskola och utländska betyg). Elever som kommer in via den fria kvoten måste vara behöriga i svenska eller svenska som andraspråk (enligt svensk läroplan), matematik och engelska från motsvarande sista årskursen i grundskolan. Eleverna ska dessutom också ha den särskilda behörigheten som gäller för de specifika program som de ska söka. Det är beslutsfattaren för den kommunala gymnasieskolan alt. rektor För att kunna tas in på ett gymnasieprogram, som asylsökande, får du högst vara 18 år vid slutantagningen. Du ska också kunna uppvisa ett LMA-kort från Migrationsverket som är giltigt över slutantagningen till gymnasiet. LMA-kort är ett ID-kort som utfärdas av Migrationsverket till asylsökande. (eller annan ansvarig) på fristående gymnasieskola som fattar beslutet om antagning till fri kvot. Slutlig antagning Slutantagningen avgörs av din behörighet samt ditt sammanlagda meritvärde, det vill säga betygspoängen från grundskolan. Resultatet av den slutliga antagningen kan du se i början av juli genom att gå in på med dina inloggningsuppgifter. Där kan du även svara på ditt antagningsbesked. Läs noga igenom informationen om hur du ska svara. Kom ihåg att skriva ut samt skriva under ditt svar. Skicka sedan in din utskrift till gymnasieantagningen. Resultatet av den slutliga antagningen skickas även hem till dig via post. Tillsammans med antagningsbeskedet medföljer en svarsblankett. På svarsblanketten kan du lämna ditt svar om du föredrar att göra det istället för att logga in med dina inloggningsuppgifter på. Har du inte fått något slutligt besked senast den andra veckan i juli bör du kontakta gymnasieantagningen. Reservantagning Reservantagningen börjar i slutet av juli och håller på till mitten av september. Under reservantagningen tas elever in på de platser som blivit lediga när andra elever tackat nej eller blivit uppflyttade till högre rangordnat val. Du kan själv se din aktuella reservplacering genom att gå in på www. gyantagningen.se med dina inloggningsuppgifter. Lediga platser Efter slutantagningen publicerar gymnasieantagningen de gymnasieplatser som är lediga under aktuellt på vår hemsida. Är du intresserad av att söka någon av de lediga platserna fyller du i en ny ansökningsblankett som du skickar till gymnasieantagningen. Är det flera som konkurrerar om en ledig plats är det behörigheten samt betygspoängen som avgör vem som kommer in. I mitten av augusti tar skolorna själva över antagningen, då får du ta kontakt med skolan direkt om du är intresserad av att börja där. Prov till Estetiska programmet och de engelskspråkiga utbildningarna En del skolor kräver att du gör ett antagningsprov till det estetiska programmet och de engelskspråkiga utbildningarna. Om du i februari sökt ett program där prov ska göras kommer du kallas till prov i mars. Elever som ändrar i sin ansökan under omvalsperioden i april och maj kallas till prov i slutet av maj eller början av juni. Du får ett brev hem där det står tid och plats för provet och även information om vad du ska förbereda inför provet. Provet bedöms och poängsätts av gymnasieskolan. För information om uträkning av provpoäng ta kontakt med de gymnasieskolor du sökt till då det kan variera från skola till skola. Provresultatet kommer du att kunna se på din inloggningssida på Dexter. Din provpoäng läggs ihop med din betygspoäng och det är det resultatet som du ser när du loggar in. 9
Att söka utbildning i annan kommun och till fristående skola Du kan söka till ett nationellt program vid en kommunal gymnasieskola i en annan kommun. Tänk bara på att ta reda på vilka villkor som gäller för just dig och den kommunen du bor i! Till de fristående skolorna söker alla på samma villkor. Kommunala skolor och nationella program Har din kommun skrivit ett samverkansavtal om nationella program med en eller flera kommuner så söker du på samma villkor som övriga sökande inom samverkansområdet till de utbildningar som ingår i samverkansavtalet (förstahandsmottagen). Samverkansavtal Två eller flera kommuner kan skriva ett samverkansavtal kring program man erbjuder i sina skolor. Det innebär att ni som bor i dessa kommuner blir förstahandsmottagna och tas in på samma villkor till de gymnasieprogram som ingår i samverkansavtalet. Inför 2011 kommer det att tecknas samverkansavtal som gäller de nya programmen som kommer att erbjudas. Så snart detta är klart så kommer närmare information om vad samverkansavtalen innebär för dig att finnas på vår hemsida www. gyantagningen.se. Du kan också söka till ett nationellt program vid en kommunal gymnasieskola i en annan kommun utanför samverkansområdet. Men tänk på att skolorna i första hand tar emot elever som är folkbokförda i kommunen. Elever som bor i kommuner där programmets nationella inriktning inte finns blir också förstahandsmottagna. Platserna som finns kvar när dessa elever med företräde fått plats är öppna för övriga sökande, så kallat frisök. Kommunala skolor och introduktionsprogram Introduktionsprogram erbjuds främst till elever i hemkommunen, men vissa introduktionsprogram kan också erbjudas inom ett samverkansområde. För närmare information se www. gyantagningen.se eller kontakta din hemkommun. Riksrekryterande utbildningar Det kommer att bli möjligt med olika former av riksrekryterande utbildningar på gymnasiet. För att en utbildning ska bli riksrekryterande krävs att utbildningen är motiverad av ett behov på arbetsmarknaden. Dessutom kan det finnas riksrekryterande utbildningar inom idrottsområdet och det estetiska området. Riksrekryterande gymnasial spetsutbildning inom matematik eller naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora kommer också att erbjudas. Läs mer på www.skolverket.se. Skolverket beslutar vilka utbildningar som ska bli riksrekryterande Du söker till ett riksrekryterande gymnasieprogram på samma villkor som de elever som bor i den kommun utbildningen ordnas. International Baccalaureate International Baccalaureate, IB, är en internationellt erkänd examen som är öppen för elever med goda kunskaper i engelska. Inträdesprov och intervjuer kan förekomma. Utbildningen finns på ett tjugotal skolor i Sverige. Fristående skolor Till en fristående skola söker och antas alla på lika villkor till de nationella programmen oavsett var man bor. Till introduktionsprogrammen är det nästan alltid avgörande för om du ska kunna antas att din hemkommun beslutar att de ska betala. För plats vid programinriktat individuellt val betalar dock alltid hemkommunen om du har tillräcklig betygspoäng för antagning till programmet. Tänk på att du alltid måste uppfylla behörigheten som krävs för att kunna antas. Obs! Du har själv ansvaret för att ta reda på vilka villkor eller antagningsprov som gäller för skolan du vill söka till. 10
För dig som behöver extra stöd i studierna Om du har behov av att studera i mindre grupp så erbjuder gymnasieskolorna i Stockholms län följande 3 4 åriga behovsgrupper. Nationella program Cybergymnasiet Snitz ADHD samt Aspergerklasser. Danderyds gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet, för elever med Aspergers syndrom ESS-gymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet inr Samhällsvetenskap för elever i behov av särskilt stöd Fridegårdsgymnasiet Ekonomiprogrammet, för elev med Aspergers syndrom Estetiska programmet, för elev med Aspergers syndrom Naturvetenskapsprogrammet, för elev med Aspergers syndrom Samhällsvetenskapsprogrammet, för elev med Aspergers syndrom Gustavsbergs gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet för elever med Aspergers syndrom Handels- och administrationsprogrammet för elever med Aspergers syndrom Ekonomiprogrammet för elever med Aspergers syndrom Lunaskolan Östra gymnasium Estetiskt program, bild- och forminriktning, för elever med diagnosen Aspergers syndrom Samhällsvetenskapsprogrammet, för elever med diagnosen Aspergers syndrom Solna gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet inr samhällsvetenskap för elever med Aspeberger-diagnos Stockholms RH-gymnasium (Stockholms riksgymnasium för rörelsehindrade) Estetiska programmet inr Estetik och media Samhällsvetenskapsprogrammet inr Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskapsprogrammet inr Samhällsvetenskap Utbildning Silverdal, Sollentuna Naturvetenskapsprogrammet, för elever med Aspergers syndrom Samhällsvetenskapsprogrammet för elever med Aspergers syndrom Vallentuna gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet, för elever med Aspergers syndrom Österåkers gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet för elever med Aspergers syndrom Introduktionsprogram Arlandagymnasiet inriktning HR långsam takt Brännkyrka gymnasium Individuellt alternativ med Samhällsvetenskaplig inr för elever i behov av särskilt stöd, 4 år Individuellt alternativ inr Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet för elever med Aspergers syndrom o närliggande problematik, 3 4 år Språkintroduktion för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Liljevalchs internationella läroverk/gryningsskolan Individuellt alternativ för elever med inåtagerande problematik samt inlärningssvårigheter. Enskede Gårds gymnasium Yrkesintroduktion för elever med Aspergers syndrom o närliggande problematik, 3 4 år Yrkesintroduktion för elever med ADHD o närliggande funktionsnedsättning, 3 år Yrkesintroduktion för elever i behov av särskilt stöd, 3 år ESS-gymnasiet Yrkesintroduktion mot Restaurang- och livsmedelspr café och kök för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Individuellt alternativ för elever med Aspergers syndrom och närliggande problematik, 3 4 år Individuellt alternativ för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Individuellt alternativ för unga kvinnor i behov av särskilt stöd, 1 3 år Språkintroduktion för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Huddingegymnasiet För elever med Aspergers syndrom Fridegårdsgymnasiet Preparandutbildning för elev med Aspergers syndrom Igelstavikens gymnasium Individuellt alternativ (rörelsehindrade) Kista gymnasium Yrkesintroduktion med inriktning Handel för elever i behov av särskilt stöd, 3 år Kvarngymnasiet Järfälla För elever med Aspergers syndrom Lunaskolan Östra gymnasium Preparandutbildning, för elever med diagnosen Asperger syndrom Individuellt alternativ, för elever med diagnosen Asperger syndrom Ross Tensta gymnasium Individuellt alternativ ADA för elever med ADHD och närliggande problematik, 1 3 år Rudbeck Inriktning praktik långsam inlärning Solna gymnasium Preparandutbildning för elever med Aspergerdiagnos Spånga gymnasium Yrkesintroduktion mot Naturbruksprogrammet för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år. Stadsmissionens Gymnasieskola Omsorgsinriktning, handelsinriktning och allmän inriktning med möjlighet till yrkesintroduktion inom Vård- och omsorgsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet, långsam inlärning. S:t Eriks gymnasium Yrkesintroduktion mot Fordons- och transportprogrammet för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Individuellt alternativ för elever i behov av särskilt stöd, 3 år Språkintroduktion för elever i behov av särskilt stöd, 1 3 år Stockholms RH-gymnasium (Stockholms riksgymnasium för rörelsehindrade) Individuellt alternativ Södra Latins gymnasium Individuellt alternativ med inriktning Bild och form för elever i behov av särskilt stöd, 3 år Thorildsplans gymnasium Individuellt alternativ mot Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet för elev med Aspergers syndrom o närliggande funktionsnedsättning, 3 4 år Tumba gymnasium För elever med Aspergers syndrom Tyresö gymnasium Introduktionsprogram för elever med Aspergers syndrom Vilunda gymnasium För elever med Aspergers syndrom, samt Handels- och administrationsprogrammet långsam studietakt Östra Reals gymnasium Individuellt alternativ mot Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet för elever med Aspergers syndrom o närliggande funktionsnedsättning, 3 4 år I en bilaga från skolan beskrivs ditt behov av att studera i liten grupp. Det är bilagan som är underlaget för antagningen. Du kan vara behörig eller obehörig. Ansöker gör du på senast den 24 februari 2011. 11
Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan vänder sig till dig som har rätt att läsa enligt gymnasiesärskolans kursplan. Du har rätt att gå i gymnasiesärskolan om du redan gått i grundsärskolan eller om du på grund av en utvecklingsstörning inte kan gå i gymnasieskolan. Din hemkommun ska bedöma att du har rätt att gå på den gymnasiesärskola du sökt till innan du tas emot. Du bör också ha gjort praktik på de program i gymnasiesärskolan som du sökt till. Skolans studie- och yrkesvägledare eller din klasslärare kan hjälpa dig att ordna sådan praktik. Vilken gymnasiesärskola du får plats på utgår från önskemålen i din ansökan, resultatet av praktiken du gjort och andra utlåtanden som finns. Särskolan är en skolform där undervisningen sker i ett långsamt tempo i en lugnare studiemiljö. Gymnasiesärskolans program Gymnasiesärskolan är fyraårig och har nationella, specialutformade och individuella program. De nationella och specialutformade programmen förbereder för arbete. Det betyder att du ska klara de krav som ställs på en vanlig arbetsplats. I utbildningen ingår minst 22 veckors praktik på en eller flera arbetsplatser. Det individuella programmet innehåller yrkesträning eller verksamhetsträning som anpassas efter dina behov. I både yrkesträning och verksamhetsträning finns flera valbara ämnen och kurser. Undervisningen sker i en anpassad miljö där varje elev har möjlighet att vara aktiv och ta egna initiativ. Om det är möjligt och det passar dig får du också göra praktik utanför skolan. Introduktionsprogram Du som elev från grundsärskolan ska även erbjudas individuellt alternativ eller yrkesintroduktion om du vill det och bedöms ha förutsättningar att klara utbildningen. Program efter intresse och förutsättningar Du väljer program efter dina intressen och förutsättningar. Målet med utbildningen är att du efter skolan ska kunna få arbete eller annan sysselsättning. Undervisningen på gymnasiesärskolans nationella program ska omfatta följande ämnen: Svenska eller svenska som andraspråk Engelska Matematik Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap Idrott och hälsa Estetisk verksamhet De nationella programmen i gymnasiesärskolan är: Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet 12
Var finns Gymnasiesärskolans program? Nationella och specialutformade program Arlandagymnasiet Estetiskt program, Gymnasiesärskolan Kunskaps- Smedjan Handels- och administrationsprogrammet, Gymnasiesärskolan KunskapsSmedjan Danderyds gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Specialutformat program Service och miljö Enskede Gårds gymnasiesärskola annex Linde parken Estetiskt program, Hälsa, idrott och fritid Specialutformat program Media inriktning handel Foucaultgymnasiet Nationella 4-åriga program: Estetiskt, Fordon, Handel och administration Specialutformade 4-åriga program: Barn och omvårdnad, Bygg och fastighet Fredrika Bremergymnasierna Hotell och restaurangprogrammet Fridegårdsgymnasiet Fordonsprogrammet Estetiska programmet Hantverksprogrammet Specialutformat program Häggviks gymnasium Specialutformat program Café och Restaurang Specialutformat program Trädgård och Miljö Specialutformat program Idrott och Hälsa Medieprogrammet Kista gymnasium Specialutformat program inriktning Handel- och administration Specialutformat program inriktning Bygg, miljö och fastighetsteknik Specialutformat program inriktning Service-, barn- och omvårdnad Kryssargymnasiet Estetiskt program Kvarngymnasiet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Hantverksprogrammet Lidingö Gymnasiesärskola Handels- och administrationsprogrammet Min skola Naturbruksprogrammet Nacka gymnasium Handels- och administrationsprogrammet Specialutformat program träteknik och fastighetsskötsel Nynäshamns gymnasium Specialutformat program Hantverk och service Specialutformat program Omvårdnad och service Rodengymnasiet Medieprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Naturbruksprogrammet (Ekebyholm i Rimbo) Saltåskolan Specialutformat program, Estetiskt hantverk Stadsmissionens gymnasiesärskola Specialutformad utbildning med Omvårdnadsinriktning S:t Botvids gymnasiesärskola Estetiska programmet Specialutformat program Fastighetsskötsel och industriteknik Specialutformat program Omvårdnad Handels- och administrationsprogrammet S:t Eriks gymnasium Estetiska programmet Stockholms Hotell- och restaurangskolas gymnasiesärskola Hotell- och restaurangprogrammet Sågbäcksgymnasiet Hotell- och restaurangprogrammet Tyresö gymnasium Hantverksprogrammet Specialutformat program Omvårdnad och service Vackstanäsgymnasiet Specialutformat program Kost och matlagning Östra Gymnasiet Specialutformat program för elever med autism Individuella program Arlandagymnasiet Yrkesträning, inriktning service och estetisk verksamhet, Gymnasiesärskolan KunskapsSmedjan Verksamhetsträning, Gymnasiesärskolan KunskapsVerkstan Kunskapssmedjan, inriktning Service och estetisk verksamhet Balders Hus gymnasiesärskola Individuellt program Björknäs gymnasiesärskola Verksamhetsträning Foucaultgymnasiet Yrkesträning och Verksamhetsträning Flerfunktionshinder Autism Enskede Gårds gymnasiesärskola annex Linde parken Yrkesträning Mat och trädgård Yrkesträning Mat, boende och hantverk Yrkesträning Bild och hantverk Yrkesträning Musik, dans och teater med internationell profil Yrkesträning Estetisk inriktning för elever med autism Fredrika Bremergymnasierna Individuellt program Verksamhetsträning Fridegårdsgymnasiet Yrkesträning Verksamhetsträning Heldagsskolan Rullen Verksamhetsträning Häggviks gymnasium Yrkesträning Trädgård Yrkesträning Idrott och Friluftsliv Yrkesträning Allmänna program Verksamhetsträning Allmänna grupper för elever inom autismspektrat VT och YT Kvarngymnasiet Individuell verksamhet Verksamhetsträning Yrkesträning Lidingö Gymnasiesärskola Individuellt program, verksamhets- och yrkesträning Nynäshamns gymnasium Verksamhetsträning Yrkesträning Rodengymnasiet Individuellt program Verksamhetsträning Yrkesträning Saltåskolan Individuellt program Stadsmissionens gymnasiesärskola Individuellt program med allmän inriktning S:t Botvids gymnasiesärskola Individuellt program, Allmän Individuellt program, Natur, miljö och hantverk Individuellt program, Verksamhetsträning S:t Eriks gymnasiesärskola Yrkesträning Samhällsorientering Yrkesträning Estetiskt skapande bild, drama och musik Verksamhetsträning Verksamhetsträning för elever med rörelsehinder Verksamhetsträning för elever med autism Stockholms RH-gymnasium Verksamhetsträning för elever med autism Verksamhetsträning för elever med rörelsehinder Yrkesträning för elever med rörelsehinder Tyresö gymnasium Verksamhetsträning Yrkesträning Täby Gymnasiesärskola Autismgrupp Verksamhetsträning Yrkesträning Äventyrsskolan Frösunda LSS AB Verksamhetsträning, för elever med autism och autismliknande tillstånd Östra Gymnasiet Individuellt program Yrkesträning Kontor, vaktmästeri och fastighetsskötsel Individuellt program Yrkesträning Mat och boende Individuellt program verksamhetsträning 13
Studieekonomi Du som går på gymnasieskolan kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20. Därefter kan du söka studiemedel med en bidragsdel och en lånedel. Studiebidrag får du om du studerar heltid på gymnasieskola, folkhögskola, kommunal eller statlig vuxenutbildning på gymnasienivå och vissa andra utbildningar. Mer information hittar du på www.csn.se Studiehjälp Studiehjälp består av: Studiebidrag Extra tillägg Inackorderingstillägg Studiebidrag Du får 1050 kr per månad (uppgiften hämtad i oktober 2010). Om du går i gymnasieskola kommer bidraget automatiskt utan att du behöver ansöka om det. Är du utländsk medborgare måste du först få rätten till svenskt studiestöd godkänd. Om du inte är myndig betalar CSN (Centrala Studiestödsnämnden) ut studiebidraget till din vårdnadshavare. Är du myndig betalas bidraget direkt till dig. Extra tillägg Extra tillägg ansöker du om hos CSN. Om du kan få tillägget beror på familjens inkomst. Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg kan du få: om du studerar på annan ort och inte kan resa mellan studieorten och hemmet varje dag. Bidraget ska ersätta en del av dina kostnader för hyra och resor. Du hittar mer information om studie ekonomi och vilka regler som gäller på www.csn.se om du studerar vid en kommunal gymnasieskola ansöker du om tillägget hos din hemkommun. om du studerar på en fristående gymnasieskola, folkhögskola eller ett riksinternat ska bidraget sökas genom CSN. En förutsättning för att få bidraget är att det program och den nationella inriktning du läser inte finns på hemorten. Dagliga resor Om du har längre än sex kilometer till skolan får du bidrag till dagliga resor mellan hem och skola, i form av SLkort. Korten delas oftast ut av skolan vid terminsstart. Vissa skolor och kommuner delar ut SL-kort för kortare resväg. Kontakta din kommun för mer information om vad som gäller för dig. 14
Studera vidare efter gymnasiet Vilka arbeten som kommer att finnas om tre, fem eller tio år är svårt att veta. Det är en god idé att fortsätta läsa vidare efter gymnasiet, eftersom det är troligt att personer med högre utbildning kommer att ha större chans att få jobb. På www.arbetsformedlingen.se kan du se hur arbetsmarknaden ser ut i dag, inom vilka yrkesområden det finns störst behov av arbetskraft. Studera på högskolan efter gymnasiet? Högskolan är samlingsnamnet på den utbildning som sker vid högskolor och universitet. Du kan välja att söka ett program eller så kan du själv välja de kurser du vill läsa och på så vis skapa din egen utbildning. När du söker till högskolan görs ett urval genom betyg. Ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på den utbildning du helst vill gå på. Behörigheten till att söka ett högskoleprogram är indelat i grundläggande behörighet och områdesbehörighet (särskild behörighet). Det finns två urvalsgrupper till högskolan. Ena gruppen är för de som söker direkt med sina gymnasiebetyg. Den andra gruppen är för de som måste komplettera eller läsa upp sina gymnasiebetyg. Platserna till högskolan är betydligt färre för de i kompletteringsgruppen jämfört med platserna för de i direktgruppen. Grundläggande behörighet Till alla högskoleutbildningar krävs grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet har du om du har en högskoleförberedande gymnasieexamen. Har du en yrkesexamen från ett yrkesprogram måste du dessutom ha läst kurserna svenska/svenska som andraspråk 2 och 3 och engelska 6 (300 poäng) och du måste ha lägst betyg E på dessa kurser. Läs mer på www.studera.nu. www.studera.nu Områdesbehörighet (särskild behörighet) till högskolan För de flesta utbildningar på högskolan krävs mer än den grundläggande behörigheten. Det handlar ofta om krav på godkänt betyg i vissa gymnasiekurser men kan också handla om arbetslivserfarenhet. Dessa förkunskaper har särskild betydelse för den aktuella utbildningen. Kraven för denna behörighet anges i områdesbehörigheter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser och områdeskurser. Behörighetskurser är kurser som krävs för särskild behörighet. Områdeskurser är särskilt värdefulla för den utbildning du söker och kan ge meritpoäng. Läs mer på www.studera.nu. Meritpoäng extra poäng du kan skaffa genom rätt val av kurser i gymnasiet Vissa kurser som man läser på gymnasiet kan ge extra meritpoäng till betygspoängen när man söker till högskolan. Man kan få maximalt 2,5 meritpoäng att lägga till betygspoängen genom att få lägst betyget godkänt (E) i olika kombinationer av kurser. Man kan kvalificera sig för 4,5 meritpoäng, men man får alltså tillgodoräkna sig högst 2,5. Maxpoäng från gymnasiet är 20.0 och ditt totala jämförelsetal kan alltså bli 22,5 poäng. Ta kontakt med din Studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information. Nya regler 2014 För dig som börjar på gymnasiet 2011 kan de regler som ska gälla när du ska söka till högskolan 2014 komma att ändras. Regler om antagning, behörighet och vilken meritpoäng som kommer att tillgodoräknas bestäms först under våren 2011. Läs mer på www.studera.nu och www.hsv.se. Studera på yrkeshögskolan efter gymnasiet? Du som läst ett yrkesprogram och får en yrkesexamen får en grundläggande behörighet att läsa vidare på Yrkeshögskolan. Du som läst ett högskoleförberedande program och fått högskoleexamen kan också söka till yrkeshögskolan. Läs mer på www.yhmyndigheten.se. www.yhmyndigheten.se 15
Frågor och svar om gymnasieskolan Vad händer om jag kommer in på mitt förstahandsval? Du behöver inte tacka ja om du blivit antagen på ditt förstahandsval, detta sker automatiskt. När du blivit antagen på en studieväg står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till alternativ som har lägre rangordning i din ansökan. Kan jag få ekonomiskt studiestöd? Du som går på gymnasiet kan få ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20, därefter kan du få studiebidrag. Studiehjälpen får du om du studerar på gymnasieskola studerar på heltid. Pengarna kommer automatiskt utan att du behöver ansöka om det. Du får inget studiebidrag under sommaren eftersom du inte studerar då. Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola? Det är din behörighet (se sidan 5) samt din totala betygspoäng som avgör om du blir antagen. Din betygspoäng baserar sig på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i årskurs 9. Vad är det som avgör antagningen till gymnasieskolan i Stockholms län? För vissa utbildningar, till exempel Estetiska programmet, tar man också hänsyn till ett antagningsprov om du gjort ett sådant. Om du söker en utbildning utanför din hemkommun och/eller ditt samverkansområde kan andra regler gälla. Det vanligaste är att du då blir antagen om det finns platser över när kommunens egna elever tagits in. Läs mer om vad som gäller på sidan 10. En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det finns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor har en annan huvudman, än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Det finns även fristående gymnasiesärskolor. De fristående skolorna är öppna för alla. Oavsett vilken inriktning den fristående gymnasieskolan har följs i allmänhet Läroplanen för 94 och de nationella kursplanerna. Waldorf- och IB-skolor följer en egen läroplan och har egna kursplaner. Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. De får inte heller ta ut anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter. 16
När görs antagningsprov till Elever som sökt Estetiska programmet och de i februari till engelskspråkiga utbildningarna? gymnasieskolor med estetiska program kallas till antagningsprov i mars. De som gör ändringsval under omvalsperioden, 27 april 13 maj kallas till prov i slutet av maj eller början av juni. De som sökt estetiskt program eller engelskspråkiga utbildningar får ett brev hem där det står vad de ska förbereda sig på inför provet samt tid och plats för provet. Nej, gymnasieskolan är frivillig och vänder Måste jag gå på gymnasiet? sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19. Vem bestämmer över skolan? Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Skolinspektionen har tillsynsansvar över skola och utbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Skolverket ansvarar för utformning och information om gymnasieskolan. Kommunerna ansvarar i sin tur för att utbildningarna genomförs. I kommunerna finns det en förvaltning (till exempel utbildningsförvaltning) som sätter upp mål för utvecklingen av kommunens gymnasieskolor. Rektorn på skolan beslutar tillsammans med lärare, elever och föräldrar hur man ska arbeta för att nå målen. Det bästa sättet att ta reda på hur en skola fungerar är att göra ett besök och tala med lärare och elever. Hur vet jag om en skola är bra? Gymnasieskolorna håller öppet hus en eller ett par gånger under hösten och vintern. De flesta brukar även hålla öppet hus inför omvalsperioden som är under våren. Då är du välkommen för att se hur gymnasieskolan ser ut. På vår hemsida kan du se tiderna för öppet hus. Elevernas egna åsikter om sitt program och sin skola hittar du på. Om du vill kan du också studera andra kvalitetsredovisningar och utvärderingar. Vissa kommuner lägger ut rapporter om skolorna på kommunens hemsida. Och på www.skolverket. se finns Skolverkets inspektionsrapporter från kommunala och fristående skolor. Kan jag påverka skolans verksamhet? Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till inflytande. Läroplanerna betonar betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållanden som rör arbetsmiljön i skolan. För dig som elev är det viktigt att se att ditt inflytande kan ge resultat i frågor som rör din vardag. Det kan till exempel gälla antimobbningsarbetet i skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. Ditt inflytande som elev utövar du genom att delta i till exempel elevråd, skolkonferenser, jämställdhetsgrupper och matråd. Kostar det något att gå på gymnasiet? Nej! Men en del gymnasieskolor tar ut en avgift för skolmaten. På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning som är nödvändiga för undervisningen. Det kan också finnas bestämmelser om att du själv måste betala speciella kläder som behövs i undervisningen. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och den gymnasieskola du söker till. 17
Här ligger gymnasieskolorna 49 Siffrorna hänvisar till numreringen av skolorna i adressförteckningen på sidorna 20 26. 48 norrtälje 47,50 51,52 kapellskär sigtuna 60 58 57 59 MÄRSTA bålsta 26 205 206 kungsängen ekerö VALLENTUNA 208 209 210 UPPLANDS- VÄSBY 207 12 sollentuna 27 32 jakobsberg 86 140 159 167 76 100,147 153,155 65 61 64 66 67 112 120 157 115 TÄBY danderyd 6,7 10 11,8 9 195 204 lidingö 34 33,35 36 40,41 37 43 38,45 46 42 NACKA 215 219 åkersberga vaxholm 44 39 GUSTAVSBERG 211,212 214 STAVSNÄS 1,2 huddinge 20,21 22,23 91 92 tyresö 194 53 186 nykvarn 175 177 179 180 182,184 187 192 salem 56 södertälje 5 tumba 3 4 handen 13 25 14,15 16,17 18,19 dalarö 185 järna 178,183 193 Stockholms län och Håbo kommun 54,55 nynäshamn
171 näckrosen 73 duvbo 169 sundbyberg 173 172 174 71 solna centrum 72 Gå in på www.sl.se för att få fram hur lång tid det tar att åka till skolan från där du bor. ropsten vreten 69 68 149 131 164 163 Rådmansgatan abrahamsberg 77 151 stora mossen alléparken huvudsta alvik alviks strand västra skogen 74 kristineberg 24,80 127,128 168,181 161 thorilds plan 130 108 70 stadshagen 156 fridhemsplan S:T eriksplan 117 143 150 111 rådhuset 79 122 146 165 160 odenplan 102 132 118 88 106 T-Centralen KUNGSträdgården 95 144 hötorget tekniska högskolan stadion östermalms torg 154 170 109 gärdet karlaplan 124 ålstensgatan klövervägen stora essingen Gamla stan ålstens gård mälarhöjden västertorp fruängen axelsberg 126 123 örnsberg aspudden 85 telefonplan gröndal trekanten liljeholmen 78 141 142 81,82,83 90,93,98 105,129,134 135,145,152 133 104 110 årstadal 138 Stockholms stad och närförorter hornstull årstaberg 137 136 zinkensdamm 97 skogskyrkogården midsommarkransen hägerstensåsen årstafältet valla torg mariatorget 158 114 162 89 84 linde enskede gård sockenplan 103 slussen 213 gullmars Plan 87 75 skanstull 119 94 113 smedslätten mårtensdal 96 globen 148 skärmarbrink blåsut 107 99 101 luma 116 sandsborg sickla kaj sickla udde 121 kärrtorp svedmyra 139 166 medborgarplatsen hammarbyhöjden björkhagen stureby tallkrogen bandhagen gubbängen hagsätra högdalen rågsved hökarängen 125
Adresser till gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun Denna förteckning visar skolornas kontaktuppgifter. Siffran framför skolans namn gör att du lätt kan se ungefär var skolan ligger på kartorna på sidorna 18 19. Bokstaven efter skolans namn anger vilken slags skola det är: F Fristående skola K Kommunal skola L Stockholms läns landsting Botkyrka kommun 1. S:T BOTVIDS GYMNASIUM K Tomtbergavägen 10, 145 67 Norsborg Tel. 08-530 62 444 www.stbotvidsgymnasium.se stb @ edu.botkyrka.se 2. min skola norsborg F Draget 10, 145 90 Norsborg Tel. 08-560 52 090 www.sarbra.se asa @ sarbra.se 3. SÖDERTÖRNS FRIA HANTVERKSGYMNASIUM F Skyttbrinksväg 4, 147 39 Tel. 08-607 24 00 www.hantverksgymnasiet.se info @ hantverksgymnasiet.se 4. TULLINGE GYMNASIUM K Alfred Nobels allé 206, 146 80 Tullinge Tel. 08-530 635 16 www.tullingegymnasium.se tullingegymnasium @ edu.botkyrka.se 5. TUMBA GYMNASIUM K Utbildningsvägen 2, 147 85 Tumba Tel. 08-530 61 561 www.tumbagymnasium.se tgy @ edu.botkyrka.se Danderyds kommun 6. DANDERYDS GYMNASIUM K Rinkebyvägen 4, 182 36 Danderyd Tel. 08-568 91 301 www.dagy.danderyd.se info @ dagy.danderyd.se 7. EDICOn Stockholms IT-GYMNASIum DANDERYD F Karlsrovägen 2d, plan 4, Danderyd 100 74 Stockholm Tel. 08-527 77 300 www.edicon.se info @ edicon.se 8. ÄVENTYRSSKOLAN F Enebybergsvägen 12, 182 36 Danderyd Tel. 08-758 95 20 www.sos.aventyrsskolan @ frosunda.se 9. MARINA LÄROVERKET F Stocksunds hamn, 182 78 Stocksund Tel. 08-85 32 00 www.marinalaroverket.se info @ marinalaroverket.se 10. VIKTOR RYDBERG GYMNASIUM DJURSHOLM F Viktor Rydbergs väg 29, 182 62 Djursholm Tel. 08-622 21 10 www.vrg.se info @ vrg.se 11. MÖRBY GYMNASIUM F Svärdvägen 9, 182 33 Danderyd Tel. 08-622 28 00 www.walthers.se andreas.falt @ walthers.se Ekerö kommun 12. INDIVIDUELLA GYMNASIET IVG K Fredriksstrandsvägen 2A, 178 23 Ekerö Tel. 08-560 39 272 www.ekero.se/ivg rolf.soerman @ ekero.se Haninge kommun 13. BERGA NATURBRUKSGYMNASIUM L Berga naturbruksgymnasium, 137 91 Västerhaninge Tel. 08-500 660 00 www.bergagymnasium.se berganbg @ yahoo.se 14. FREDRIKA BREMERGYMNASIERNA, ERIKA K Dalarövägen 64, 136 81 Haninge Tel. 08-606 77 82 www.fredrika.se fredrikabremer @ haninge.se 15. FREDRIKA BREMERGYMNASIERNA, FREDRIK K Dalarövägen 33, 136 81 Haninge Tel. 08-606 76 20 www.fredrika.se fredrikabremer @ haninge.se 16. FREDRIKA BREMERGYMNASIERNA, HEURIKA K Dalarövägen 64, 136 81 Haninge Tel. 08-606 77 72 www.fredrika.se fredrikabremer @ haninge.se 17. FREDRIKA BREMERGYMNASIERNA, MERIKA K Dalarövägen 64, 136 81 Haninge Tel. 08-606 75 13 www.fredrika.se fredrikabremer @ haninge.se 18. FREDRIKA BREMERGYMNASIERNA, RIKSÄPPLET K Marinens väg 30, 136 81 Haninge Tel. 08-606 90 14 www.riksapplet.se riksapplet @ edu.haninge.se 19. FRIA GYMNASIESKOLAN I HANINGE F Stationsvägen 17, 136 40 Handen Tel. 08-741 33 20 www.friagymnasieskolan.se info @ friagymnasieskolan.se Huddinge kommun 20. HUDDINGEGYMNASIET K Gymnasievägen 3, 141 85 Huddinge Tel. 08-535 373 01 www.huddingegymnasiet.se 21. IT-GYMNASIET SÖDERTÖRN F Box 4088, 141 04 Huddinge Tel. 08-556 40 850 www.it-gymnasiet.se info.sodertorn @ it-gymnasiet.se 22. SJÖDALSGYMNASIET K Paradistorget 4, 141 85 Huddinge Tel. 08-535 37 000/01 www.sjodalsgymnasiet.se sjodalsgymnasiet @ huddinge.se 23. SÅGBÄCKSGYMNASIET K Huddingevägen 352, 141 85 Huddinge Tel. 08-535 37 411 www.sagbacksgymnasiet.se sagbacksgymnasiet @ huddinge.se 24. Yrkesgymnasiet i huddinge & stockholm F Strandbergsgatan 12, 112 51 Stockholm Telefon: 08-12 20 44 50 www.yrkesgymnasiet.se stockholm @ yrkesgymnasiet.se 25. ÖSTRA GYMNASIET K Kvartettvägen 2 6, 142 63 Trångsund Tel. 08-535 36 140 www.ostragymnasiet.se info @ ostragymnasiet.se 20