VARFÖR FÖRÄNDRAS RIKSDAGEN NÄR DET GÄLLER JÄMSTÄLLDHET?

Relevanta dokument
SPELAR JÄMSTÄLLDA RIKSDAGSMÄN NÅGON ROLL? HELENA OLOFSDOTTER STENSÖTA, DOCENT I STATSVETENSKAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET

TIDIGARE FORSKNING har visat

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

193 genomförda intervjuer. Svarsfrekvens 55%. Fältperiod: till

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010

bra.se Politikernas trygghetsundersökning

Valdeltagande i Sverige

Appendix 1: Enkät om rätt till heltid

Valdeltagande i Sverige

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Statsvetenskapliga förbundet

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under Mars 2013

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.

Hur blev mandatperioden? Väljarna sätter betyg på de senaste fyra åren. Almedalen

OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Rapport till Visita. Resultat från undersökning allmänheten. Resultat från undersökning allmänheten Proj (SoCe) TNS 1

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

VILKA PARTIER LÖSER VÄLJARNAS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM?

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

I skärningsfältet mellan religion

Blocköverskridande styren

Folkvaldas villkor i fullmäktige

För ett mer feministiskt parti. Handledning

SIFO år 65- år

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg

Checklista medlemsvård

VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

VAD ÄR EN JÄMSTÄLLD RIKSDAG?

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

Distriktsträff Eftervalskonferens. 22 november Vänsterpartiet Värmland

SIFOs Telefonbuss 2012

Kartellisering ur ett genusperspektiv

SIFOs Telefonbuss 2016

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015

De viktigaste valen 2010

Resultat. Analys av Sverigedemokraternas valresultat. Timbro

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Valårskalendern. Kalendarium för partiföreningar och distrikt 2014

ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom

Träff för nya medlemmar

20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

RESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Sifos Telefonbuss 2009

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR,

Nytt politiskt landskap för partier och väljare?

Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.

Så går det i riksdagsvalet!

OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR

Den politiska bloggvärlden. - en analys av politiska bloggar 2013

Uppdelning av partianhängare

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?

Därför går jag aldrig själv om natten.

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

/19 Informationsklass: Begränsad

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

INFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

SIFOs Telefonbuss år 65- år år

Främja jämställdhet i riksdagen

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Jämställdhetsintegrering på statliga myndigheter. Läge, orsaker och framtida stödbehov

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

SÅ använder du statistik när du. budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Motion 7 - Absolut nödvändiga förändringar i Sveriges immigrations- och integrationspolitik

Transkript:

VARFÖR FÖRÄNDRAS RIKSDAGEN NÄR DET GÄLLER JÄMSTÄLLDHET? PRESENTATION RIKSDAGEN ARRANGERAT AV RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND 7 DECEMBER 2016 HELENA OLOFSDOTTER STENSÖTA, DOCENT, STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET HELENA.STENSOTA@POL.GU.SE

INOMPARLAMENTARISKA OCH UTOMPARLAMENTARISKA FAKTORER

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Inomparlamentariska faktorer Partier och partigrupper Partier viktiga aktörer bakom ökad numerära representation (Freidenvall 2006), exempelvis genom kvoteringsverktyg varvade listor (Dahlerup 2006) Professionalisering av partier? Sammanfaller detta med en generellt minskad konfliktnivå i riksdagen? Nej (Hagevi et al, kommande) Fönsteröppningar och generationsväxlingar Generationsväxlingar bland riksdagsledamöter tillsammans med tidigare kris (Öhberg och Wängnerud 2013) Politiska frågors cykliska liv Kvinno-frågor ger legitimitet för kvinnor i politiken i ett visst historiskt skede- förbipasserat nu (Bratton and Ray, 2002)

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Utomparlamentariska faktorer Kvinnorörelsen Stödstrumporna viktig för utvecklingen numerärt och substantiellt i början av 1990-talet (Eduards 1995) Välfärdsentreprenörer En ny marknad för välfärdstjänster kan öka mäns intresse för dessa frågor Mer jämställda levnadsmönster Mäns ökade omsorgsansvar för barn påverkar det politiskt engagemang? (Stensöta, 2016)

PÅVERKAS MÄNS POLITISKA ENGAGEMANG AV DERAS OMSORGSANSVAR?

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Varför viktigt att undersöka? En grundläggande tes i forskning om kvinnors representation och om varför kvinnor har andra politiska intressen än män är att de har andra erfarenheter - framförallt större erfarenhet av omsorgsansvar Men vad händer då om män börjar få till gång till kvinnors traditionella erfarenhet exempelvis av omsorgsansvar? Utvecklar män med omsorgserfarenhet liknande politiska prioriteringar som traditionellt karaktäriserat kvinnor, dvs intresse för sociala frågor och familjefrågor?

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Föräldraledighetsuttag under mandatperiod bland riksdagsledamöter Mandat-period Procent kvinnor i riksdagen Parti Antal ledamöter som tagit föräldraledighet Totalt antal månader som tagits ut K M K M 1977 1978 23-2 0 7 0 1982 1985 27 S 1 0 2 0 V 1 2 4 3 1985 1988 31 0 0 0 0 1988 1991 38 L 0 1 0 3 1991 1994 33 NYD 1 0 5 0 L 0 2 0 7 S 2 0 6 0 1994 1998 40 M 0 1 0 1 L 2 0 5 0 C 2 0 8 0 S 2 1 11 4 1998 2002 43 M 0 2 0 2 L 1 1 2 2 KD 1 1 23 3 MP 1 0 1 0 S 2 2 15 4 2002 2006 45 M 3 1 15 1 L 2 4 6 16 KD 0 2 0 4 C 2 2 16 4 MP 3 0 22 0 S 8 8 63 28 V 1 0 1 0 2006 2010 47 M 2 3 12 7 L 0 1 0 6 C 1 4 3 22 MP 1 2 7 5 S 4 6 30 26 SD 1 0 3 0 Total 44 46 260 148

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Tabell 3. Sannolikheter för att riksdagsledamöter har sociala frågor som politiskt intresseområde uppdelat på kön och erfarenhet av föräldraledighet Manliga ledamöter Kvinnliga ledamöter Samtliga Erfarenhet av föräldraledighet 31 % 22 % 27 % Ingen erfarenhet av föräldraledighet 17 % 25 % 20 % Samtliga 18 % 24 % Kommentar: Marginaleffekterna är beräknade utifrån modell 3 (M3) i tabell A2 i appendix där ålder, partitillhörighet och tidigare individuellt politiskt intresse inkluderats liksom mandatperiod. Samtliga övriga variabler är satta till medelvärden.

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Slutsatser: omsorgserfarenhetens betydelse för riksdagsledamöter Svenska riksdagen är relativt jämställd när det gäller uttag av föräldraledighet Analysen bekräftar tidigare studier som visat att kvinnor har starkare intresse för sociala frågor och familjefrågor Kvinnliga riksdagsledamöters intresse påverkas intressant nog inte av föräldraledighet. Tolkas som att kvinnor socialiseras in i att prioritera dessa frågor redan tidigare i livet Bland manliga riksdagsledamöter märks en tendens till att de påverkas positivt i sitt intresse för sociala frågor om de varit föräldralediga under sin riksdagsperiod För familjefrågor märktes inte samma tendens Tolkas som att sociala frågor är en bred omsorgsrelaterad kategori som lättare påverkasav omsorgserfarenhet, medan familjefrågor, kan adressera djupare i maktskillnader mellan könen

GRUPPTILLHÖRIGHETENS AMBIVALENTA BETYDELSE PÅ INDIVIDNIVÅ

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Representation och grupprepresentation är viktig i politiken idag För den enskilde individen kan grupptillhörigheten användas i politiken, men den kan också upplevas negativt Samtliga kategorier invandrare, kvinna och ungdom uppvisar ambivalens på individnivå Längre intervjuer med 30-tal riksdagsledamöter (varierar kön, parti och senioritet)

DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE Invandrarpolitiker? Nej, alltså, jag är inte invandrarpolitiker på det sättet. Jag har kollegor som... ja, dom är från det området, då är dom jätteaktiva i det området. Jag är... har jag en helt annan känsla och motivation (IP6) Det som jag har hand om främst är ju integrationspolitik,... anledningen till att jag valde detta har ju väldigt mycket med mitt personliga varumärke att göra. Jag har stor personlig trovärdighet i frågan eftersom att... ja, så här... ja men jag kom som ensamkommande flyktingbarn Alltså i media så har jag hög trovärdighet i vissa saker liksom. (IP9)

DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE Vissa blir representanter för unga politiker andra inte Jag tror dels att jag är särskilt lämpad, jag tillhör den kategorin i min ålder att jag vet vad det handlar om egentligen eftersom jag har mycket kompisar som kanske h-har otrygga anställningar eller arbetslösa och så där, och så att det blir en... att jag dels blir en bärare av det budskapet, (IP22) det var två killar som var yngre än jag [när jag kom in i riksdagen] och det var mycket prat om att åh dom är så unga, hur dom har kommit in? och jag var ju yngst av kvinnorna men det fick inte lika mycket uppmärksamhet. (IP4)

DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE Representanter för feminism måste vara unga Det är dom unga som bör ägna sig åt feministiska frågor har det liksom blivit. Hur det nu blev så vet jag inte riktigt. vi har faktiskt en historia i det här partiet som var det första och enda feministiska partiet. också just unga eh kvinnor lyfter fram män som jättegoda feminister i stället för kvinnan som är feminist. (IP19)

DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE Tack! Helena Olofsdotter Stensöta, Docent, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet Helena.stensota@pol.gu.se

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) 1 2 3 4 5 1985 M Ekonomi (88) Arbete (57) Industri (53) Miljö (51) Utrikespolitik/ säkerhet (33) W Social (36) Arbete (25) - Arbete (23) Arbete (18) Ungdom (25) 1988 M Ekonomi (55) Arbete (47) Utrikespolitik/ säkerhet (34) Industri (33) Kommunikation (31) W Social (51) Arbete (32) Ungdom (21) Ekonomi (20) Decentralisering (19) 1994 M Arbete (75) Arbete (44) Social (40) - Arbete (35) Industri (40) W Social (51) Ungdom (32) Arbete (26) Ekonomi (24) Arbete (21) 2002 M Social (36) Ungdom (34) Industri (28) Ekonomi (27) Arbete (16) Immigration (16) Lagar och juridik (16) W Social (38) Ungdom (33) Familj (20) Ekonomi (19) - Industri (19) 2006 M Arbete (50) Industri (33) Social (31) - Arbete (25) Ungdom (31) W Arbete (40) Social (39) - Industri (22) Miljö (21) Ungdom (39) 2010 M Arbete (37) Ungdom (36) Industri (35) Social (34) Arbete (31) W Social (38) Arbete (36) Ungdom (31) Industri (24) Immigration (21) 2014 M Arbete (39) Industri (28) - Arbete (25) Social (22) Ungdom (28) W Arbete (41) Social (37) Ungdom (35) Jämställdhet (27) Arbete (18)