Kartläggning av den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd

Datum 2003-08-15 Dnr 76/2003 1(46) Regeringen Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kartläggning av den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd

Innehållsförteckning 2(46) 1. Sammanfattning 3 2. Uppdraget. 5 3. Inledning... 5 3.1 Automatspelets historiska bakgrund 7 3.2 Den nu aktuella problembeskrivningen... 9 3.3 Metod 11 3.4 Avgränsningar 12 4. Den svenska lotteriregleringen. 13 4.1 Lotterilagen och automatspel....15 4.2 Lagen om anordnande av visst automatspel... 17 5. Kartläggningen.. 17 5.1 Inledning... 17 5.2 Fältstudie.18 5.3 Redovisning av fältstudien...19 5.3.1 Automater och liknande spel 19 5.3.2 Hasardspel.. 20 5.3.3 Kontroller och spelställen 24 5.4 Statistiskt jämförelsematerial.... 31 5.5 Polisenkät.. 33 5.6 Automaterna funktion och användning.. 34 5.7 Brottsstatistik m.m. 37 5.8 Vidtagna åtgärder för att motverka oreglerat automatspel... 37 5.9 Bedömning och slutsatser.. 39 6. Åtgärdsförslag... 44

1. Sammanfattning 3(46) Lotteriinspektionen har haft i uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen kartlägga den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd. Uppdraget har även omfattat att granska strukturen för denna verksamhet samt att göra en uppskattning av antalet automater och beräkna marknadens omfattning och omsättning. Kartläggningen visar att antalet spelautomater och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd kan uppskattas till minst tretusen (3 000) stycken och dessa beräknas omsätta miljardbelopp. Kartläggningen visar också att antalet automater är stadigt ökande. De oreglerade automaterna står framförallt utställda i syd- och mellansverige. Kartläggningen visar dock att problemen med oreglerade automater även finns i norra Sverige. Automaterna finns utplacerade både i storstadsområden och på mindre orter. I storstadsregionerna Stockholm och Göteborg visar kartläggningen att omfattningen av oreglerat automatspel är större i städernas ytterområden än inne i stadskärnorna. Kartläggningen visar vidare att de oreglerade automaterna i huvudsak står i restauranger, kaféer, godisbutiker, gatukök, servicebutiker, hos videouthyrare och tobakshandlare. Kartläggningen visar att trenden är att automater som tidigare stått i restaurangmiljö numera återfinns i andra miljöer. Oreglerade spelautomater återfinns även i slutna miljöer som föreningslokaler och liknande lokaler. De oreglerade automater som idag finns på den svenska marknaden består av spelautomater av både äldre typ (liknande enarmade banditer) och nyare tekniskt mer avancerade automater. Automaterna innehåller bl.a. en mikroprocessor. Denna mikroprocessor kan vara kompletterad med annan teknisk utrustning. Detta innebär att vissa automater är datorstyrda. En spelautomat innehåller vanligtvis också en slumptalsgenerator som bestämmer när vinst skall utgå. Den tekniska utvecklingen har medfört att automaterna är mycket flexibla och att förutsättningarna för spelet därmed snabbt kan ändras. De spel som bedrivs på de oreglerade automaterna är klassiska spel av typen snurrande frukthjul och pokerspel. Betalning av spel sker vanligtvis genom sedelinmatning i automaten och betalning för vinster erhålls oftast genom personalen på spelställena. Det förekommer även andra betallösningar med förbetalning via exempelvis plastkort som därefter kan användas i automaterna. Även andra mer avancerade tekniska lösningar för insatser och vinster har konstaterats.

4(46) Ett mycket allvarligt inslag är att flera nätverk/grupperingar inom den organiserade brottsligheten är involverade i oreglerat automatspel. Kartläggningen visar att i vissa geografiska områden går oreglerat automatspel som en röd tråd genom alla grupperingar i den organiserade brottslighetens verksamhet. Andra problem som följer med oreglerat automatspel är bl.a. kreditspel, där spelskulderna blir föremål för indrivningsverksamhet, och våldsbrott samt sociala konsekvenser som överdrivet och underårigt spelande. Det oreglerade automatspelet pågår helt utan statlig kontroll. Mot bakgrund av detta, omfattningen av det oreglerade automatspelet, dess spridning över landet, automaternas tekniska utveckling med de möjligheter till flexibilitet som erbjuds och särskilt den organiserade brottslighetens inblandning i automatspelet, konstaterar Lotteriinspektionen att problemet med oreglerade spelautomater är ett rikstäckande problem. Det illegala spelandet kan enligt Lotteriinspektionens bedömning bara lösas polisiärt. Inspektionen gör även bedömningen att problemet stadigt växer varför åtgärder bör vidtas omgående. Lotteriinspektionen konstaterar vidare att vissa aktörer utnyttjar gränsdragningen mellan lotterilagen (1994:1000) och lagen (1982:636) om anordnade av visst automatspel vid utställande av automater. För att komma till rätta med detta bör enligt Lotteriinspektionen Lotterilagsutredningens lämnade förslag om automatspel i slutbetänkandet (SOU 2000:50) Från tombola till Internet genomföras. Förslaget innebär att lagen om anordnande av visst automatspel upphör och att dess bestämmelser överförs till lotterilagen. Med denna lösning kommer en myndighet att ha ett samlat ansvar för allt automatspel i Sverige. Med denna lösning förhindras också att tillstånd ges till automater som innehåller hasardspel. Slutligen föreslår Lotteriinspektionen att lotterilagens reglering av automatspel ses över och då särskilt mot bakgrund av den tekniska utvecklingens betydelse för utvecklingen av datorstyrda spelmaskiner. I samband med en översyn av lotterilagen bör också en höjning av straffmaximum för brott mot 54 lotterilagen övervägas.

2. Uppdraget 5(46) I beslut den 6 februari 2003 (se bilaga 1) gav regeringen Lotteriinspektionen i uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen kartlägga den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar eller anordnas utan erforderligt tillstånd. Myndigheten skall granska strukturen för denna verksamhet samt göra en uppskattning av antalet automater. Myndighetens redovisning skall innefatta en beräkning av marknadens omfattning och omsättning. Myndigheten skall även lämna förslag till åtgärder på området. Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 2003. I skälen för regeringens beslut anförs följande. Olagligt spel påverkar samhället negativt. Förutom att dessa spel bidrar till ett ökat spelberoende kan det också leda till att spelarna får sociala och ekonomiska problem. Vidare gör regeringen bedömningen att det finns risk för att intäkterna från denna verksamhet investeras i kriminell verksamhet. Statens spelpolitiska mål innefattar två viktiga principer, sociala skyddsintressen och beaktande av risken för bedrägerier och olagligt spel. En kartläggning av det olagliga spelets omfattning och karaktär är därför nödvändig, som underlag för regeringens ställningstagande till vilka åtgärder som erfordras på området. Uppdraget har gällt automatspel och liknande spel som saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd. För att bestämma vad som avses med automatspel har Lotteriinspektionen tillämpat 6 lotterilagen. Liknande spel har inspektionen definierat som spelmaskiner med hasardspelsmoment. Detta innebär att kartläggningen träffar alla spelmaskiner där hasardspelsmoment är en avgörande del i utbudet av spelet. I fortsättningen kommer uttrycket oreglerade spelautomater att användas för de spelautomater och liknande som omfattas av uppdraget. 3. Inledning Lotterier är i Sverige en reglerad marknad som år 2002 omsatte 36 miljarder kronor. Detta innebär att varje svensk över 18 år spelar för ca 4 000 kronor per år. Svenskarna lägger ca 3 procent av sin disponibla inkomst på lotterier. Vid en internationell jämförelse är svenskarna ett av de mest spelande folken i världen. Lotterier är till sin karaktär en mycket speciell företeelse som förenklat kan beskrivas som att man köper en vinstmöjlighet som är styrd av slumpen. Som affärsidé bygger lotterier på tanken att arrangören av ett lotteri endast lovar att återbetala en viss del av alla insatser och alltså

6(46) behåller resten för egen räkning. Lotterier innehåller således i sin uppbyggnad moment som mycket enkelt kan användas för brottsliga syften. Lotterier kan mycket lätt bli ett problem både för samhället, genom exempelvis olika brottsliga förfaranden, och för den enskilde genom bl.a. överdrivet spelande. Lotterier har därför i Sverige varit reglerade sedan 1800-talet. Idag regleras lotterier i lotterilagen och kasinolagen (1999:355). Lotterilagen är den generella regleringen av all lotteriverksamhet i Sverige. Kasinolagen reglerar endast de sex kasinon med internationella spelregler lagen ger tillåtelse till. Lotterilagen är en förbudslagstiftning. Lotterilagen bygger på principerna att alla lotterier i Sverige i princip kräver tillstånd och att alla tillstånd står under statlig kontroll. Förbudet gäller anordnande av lotterier. Deltagande i olagliga lotterier har aldrig varit förbjudet i Sverige. Lotteri i lotterilagens mening är ett mycket vitt begrepp som omfattar allt vi i dagligt tal menar med lotterier samt även andra företeelser vari utgången avgörs av slumpen. Exempel på vad som är lotteri i lotterilagen och därmed som huvudregel tillståndspliktigt är traditionella papperslotter, vadhållning, bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel och kedjebrevsspel. Överskottet av lotterier skall gå till allmänna och allmännyttiga ändamål. Den svenska lotterimarknaden är enligt lotteriregleringen förbehållen folkrörelserna, hästsporten och staten. Folkrörelserna är alla ideella föreningar med allmännyttiga ändamål, trav- och galoppsporten äger AB Trav och Galopp (ATG) och staten äger AB Svenska Spel (Svenska Spel). De fem största lotteriformerna i Sverige år 2002 var 1) värdeautomatspelet, dvs. Jack Vegas och Miss Vegas (Svenska Spel) 6 miljarder 2) V 75 (ATG) 3,5 miljarder 3) Triss (Svenska Spel) 3,1 miljarder 4) Bingolotto (Folkrörelserna) 2,8 miljarder 5) Lotto (Svenska Spel) 2,1 miljarder Det legala automatspelet utgör således den största spelformen i Sverige. Möjligheten att få tillstånd att bedriva automatspel med kontanta vinster i Sverige är (undantaget internationell sjötrafik) i princip förbehållen spelföretag som ägs av staten. Vidare får det även finnas varuspelsautomater på tivolin och liknande platser. Slutligen får det även finnas spelautomater på kasinon med internationella spelregler. Övrigt automatspel med vinster är förbjudet. Automatspel regleras även i lagen om anordnande av visst automatspel

7(46) (automatspelslagen). Denna lag, som är en kommunal skyddslagstiftning som avser att motverka olämpliga ungdomsmiljöer, reglerar automater som inte ger vinst på annat sätt än genom frispel. Exempel på dessa spel är flipperspel och olika former av bilspel. Lotteriinspektionen vill här även hänvisa till sin rapport Kartläggning av nuvarande tillståndsgivning enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel m.m. (dnr 57/2003) redovisad till regeringen den 30 maj 2003. Den tekniska utvecklingen har medfört att spelautomaterna övergår till att bli datorstyrda, vilket ger flexibilitet och möjligheter att snabbt kunna förändra innehållet i och förutsättningarna för spelet. Resultatet har blivit att vissa automattyper kan falla inom både lotterilagens och automatspelslagens tillämpningsområde. Under åren 2000 februari 2002 förelåg på grund av EG-rättsliga regler stor osäkerhet vad gäller vissa av lotterilagens bestämmelser om automatspel. Den uppkomna situationen utnyttjades av vissa privata aktörer som under perioden ställde ut ett mycket stort antal oreglerade spelautomater i huvudsak i restaurangmiljöer. Enligt Lotteriinspektionens bedömning fanns det under våren 2001 minst 5 000 oreglerade spelautomater utplacerade över hela riket och dessa beräknades omsätta miljardbelopp. Genom ny lagstiftning den 1 februari 2002 blev lagstiftningen klarlagd. Under våren 2002 konstaterade både Lotteriinspektionen och polisen att spel på oreglerade spelautomater ånyo började öka. Det oreglerade automatspelet pågår helt utan statlig kontroll. Med stor omsättning av pengar är denna verksamhet mycket lukrativ för bl.a. den organiserade brottligheten i Sverige. Det oreglerade spelandet för bl.a. med sig ett omfattade system av kreditspel där indrivningen av spelskulder blir en inkomstbringande verksamhet i sig. Med den flexibilitet dagens oreglerade spelautomater har, med möjlighet att snabbt ändra förutsättningarna för spelet, finns möjlighet för anordnaren att optimera sina vinster av spelet. Vad gäller den organiserade brottlighetens inblandning i spelet kan våldsbrott de senaste åren troligen kopplas till denna verksamhet. 3.1 Automatspelets historiska bakgrund Enligt 1939 års lotteriförordning (1939:207) fick automatspel endast förekomma på offentliga tillställningar eller tillställningar till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Det krävdes inget tillstånd till automatspel utan det var tillräckligt att en anmälan gjordes till polismyndigheten.

8(46) Omkring år 1970 uppskattades att det fanns 10 000 20 000 spelautomater i Sverige. Dessa var i huvudsak olika typer av enarmade banditer och de fanns placerade på hotell, restauranger, konditorier, bensinstationer, färjor, biografer, klubblokaler, arbetsplatser och butiker. Automaterna var således utplacerade i strid mot lotteriförordningen. Såsom vinster användes polletter, som sedan i många fall mot reglerna växlades mot andra varor eller kontanter. Den 1 april 1973 ändrades reglerna på grund av ovanstående problem. Automatspel krävde enligt de nya reglerna tillstånd. Automaterna fick också placeras bl.a. i restauranger med serveringstillstånd och utbetala kontanter. Genom denna reglering minskade antalet spelautomater till ca 6 000 st. Efter ett antal utredningar och förslag antog riksdagen, mot bakgrund av automatspelets sociala skadeverkningar, i slutet av 70-talet ett förslag som innebar ett förbud mot enarmade banditer. Från och med den 1 januari 1979 var det inte längre tillåtet att anordna automatspel med vinster i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (förutom på fartyg i internationell trafik). Den 1 juli 1979 förbjöds i princip också innehav av ovan nämnda automater. Under 1980-talet var det relativt lugnt beträffande spelautomater om pengar, däremot fördes en diskussion om de sociala effekterna av spel på s.k. förströelseautomater, dvs. spelautomater som inte gav annan vinst är frispel, vilket ledde till att lagen om anordnande av visst automatspel tillkom. Samtidigt reviderades lotterilagstiftningen i övrigt och en ny lotterilag (1982:1011) antogs. 1982 års lotterilag ansågs vara svårtillgänglig och svårtillämpbar varför den 1994 ersattes av dagens lotterilag. Med 1994 års lotterilag uppstod nya problem på automatspelsmarknaden. En ny företeelse, Lyckohjulet, uppstod på grund av automatspelsdefinitionen i 6 lotterilagen. Enligt bestämmelsen definierades automatspel som spel på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighetsautomat. Gemensamt för dessa fyra typer av automater är att automaten har en utbetalningsanordning som utbetalar vinsten. Den nya företeelsen Lyckohjulet betalade inte ut vinsten från automaten utan vinsten erhölls manuellt av personal i spellokalen. Mot denna bakgrund ändrades lagstiftningen år 1996 och 6 lotterilagen fick den lydelse den har idag, nämligen att automatspel är spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater. De fyra typer som räknas upp i bestämmelsen är endast exempel på automatspel och av 24 a lotterilagen framgår att tillstånd till spel endast kan lämnas beträffande någon av de fyra uppräknade automatspelen. Lyckohjulet omfattas således av automatspelsdefinitionen, men är inte en automat som det går att få tillstånd att anordna spel på.

9(46) När lagstiftningen hade ändrats mot bakgrund av lyckohjulsproblematiken uppstod ett nytt problem, varuspelen. Som mest uppgick av Lotteriinspektionen givna tillstånd till ca 5 100 varuspelsautomater i Sverige. De varor som erhölls vid vinst vid spel på varuspelsautomater hade efter hand ändrat karaktär från mjukisdjur, leksaker och godis till små plaketter och mindre smycken. Dessa vinster kunde regelmässigt växlas in mot kontanter. För att råda bot på detta problem antogs vissa förändringar av lotterilagen år 1999. Från och med den 1 januari 2001 får spel på varuspelsautomater endast anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vidare infördes en bestämmelse i 37 a lotterilagen som förbjuder inlösen av en vara som erhålls som vinst vid spel på en varuspelsautomat mot en annan vara eller kontanter. Under 2000/01 återkom Lyckohjulet på automatspelsmarknaden. Marknadens aktörer gjorde gällande att den svenska regeringen hade begått ett formfel under framtagandet av förslagen till ny lagstiftning åren 1996 och 1999. Aktörerna menade att förslagen till ändringar borde ha anmälts till EU-kommissionen i enlighet med direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Aktörerna ställde en fråga avseende detta till Kommerskollegium som i januari 2001 meddelade att ändringarna borde ha anmälts i enlighet med direktivet. Två hovrätter kom under våren 2001 i domar avseende brott mot lotterilagen till samma slut. För att råda bot på den osäkerhet som uppstått på automatspelsmarknaden anmälde regeringen de aktuella bestämmelserna till EU-kommissionen. Eftersom endast förslag till lagstiftning får anmälas antogs 1996 års och 1999 års ändringar på nytt av riksdagen och trädde i kraft den 1 februari 2002. Lotteriinspektionen har gjort bedömningen att det innan den 1 februari 2002 fanns ca 5 000 oreglerade automater på marknaden. Under år 2002 kunde inspektionen i sin kontrollverksamhet och även i kontakter med polisen konstatera att antalet oreglerade automater ånyo började öka. Man konstaterade också att tekniskt mer avancerade spelautomater började spridas på marknaden och att dessa i vissa områden hade fått en stor utbredning. 3.2 Den nu aktuella problembeskrivningen Lotterier är, som framgått ovan, i Sverige en reglerad marknad som regleras i lotterilagen och kasinolagen. Lotterilagen bygger på principen att alla lotterier i princip kräver tillstånd och att alla tillstånd står under statlig kontroll.

10(46) Automatspel med vinster är som framgått ovan lotteri i lotterilagens mening. Rätten till tillstånd för automatspel med kontanta vinster i Sverige är i princip förbehållen spelföretag som ägs av staten. Regeringen har lämnat Svenska Spel tillstånd att anordna spel på 7 500 värdeautomater. Lotteriinspektionen utfärdar därefter tillstånd för värdeautomatspel i varje enskilt fall. Enligt lotterilagen får det i Sverige endast finnas värdeautomater utplacerade på restauranger och i bingohallar. Svenska Spels värdeautomater är idag den enskilt största spelformen i Sverige. Vidare får det finnas varuspelsautomater på tivolin och liknande platser och spelautomater på kasinon med internationella spelregler. Övrigt automatspel med vinster är alltså förbjudet. Privata intressen är således i princip uteslutna från den svenska automatspelsmarknaden. Den svenska regleringen har emellertid inte hindrat de privata intressena från att ställa ut spelautomater och liknande spel. Detta innebär att det idag finns flera olika typer av oreglerade spelautomater på den svenska marknaden. De som sprider oreglerade automater synes ha valt olika strategier för sitt agerande. Dels finns en grupp som uppenbart bryter mot lotterilagen och ställer ut spelautomater med spel om pengar, dels finns en grupp som söker kommunala tillstånd enligt automatspelslagen och därefter bedriver spel med kontanta vinster. Dagens spelautomater innehåller bl.a. en mikroprocessor. Denna mikroprocessor kan vara kompletterad med annan teknisk utrustning. En spelautomat innehåller vanligtvis också en slumptalsgenerator som bestämmer när vinst skall utgå. Den tekniska utvecklingen har medfört att automaterna är mycket flexibla och lätt kan ställas om t.ex. vad gäller vinstutbetalningens storlek. Spelen som bedrivs på de oreglerade automaterna är de klassiska spelen snurrande frukthjul och pokerspel. Betalning av spel sker vanligtvis genom sedelinmatning i maskinen och betalning för vinster erhålls oftast genom personalen på spelställena. Det förekommer även andra betallösningar. Automatspelslagen reglerar automatspel utan vinster eller vinster i form av frispel. Flipperspel är ett typiskt spel som faller inom denna lags tillämpningsområde. Lagen tillkom som en social skyddslagstiftning på 1980-talet för att motverka olämpliga ungdomsmiljöer. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för dessa automater är kommunerna. Det finns således 290 tillstånds- och tillsynsmyndigheter för automatspelslagen. Problemet med automatspelslagen är att den som nämnts ovan kommit att utnyttjas av vissa spelautomataktörer. Aktörerna har således sökt och fått tillstånd att anordna spel på spelautomater enligt automatspelslagen men bedrivit spel om pengar på automaterna. Många kommuner har haft en

11(46) bristande tillsyn över tillståndsgivningen samt en okunskap om automaternas funktion, varför automater kunnat ställas ut med stöd av denna lagstiftning. För att kunna angripa dessa måste polis och åklagare bevisa spel om pengar. Vissa aktörer har således utnyttjat gränsdragningsproblemen mellan lotterilagen och automatspelslagen. Under åren 2001 februari 2002 förelåg stor rättsosäkerhet vad gällde lotterilagen och vissa bestämmelser om automatspel. Bakgrunden var att oklarhet förelåg beträffande huruvida vissa lagändringar på automatspelsområdet åren 1997 och 1999 hade varit anmälningspliktiga till EU-kommissionen enligt EG-direktivet 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Den uppkomna situationen utnyttjades av vissa aktörer och under åren 2001 februari 2002 ställdes ett mycket stort antal oreglerade spelautomater ut i huvudsak i restaurangmiljöer. Det som ställdes ut var både gamla ombyggda varuspelsautomater (se ovan under Automatspelets historiska bakgrund ) och nya automater. Enligt Lotteriinspektionens bedömning fanns det under våren 2001 minst 5 000 oreglerade spelautomater, som beräknades omsätta miljardbelopp, utplacerade över i princip hela Sverige. Vid den nya lagstiftningens ikraftträdande den 1 februari 2002 bedömdes det således finnas minst 5 000 oreglerade spelautomater som inte längre var tillåtna och därmed skulle försvinna från marknaden. Många av automaterna stängdes av den 1 februari 2002 men stod alltjämt kvar i lokalerna. Under våren 2002 konstaterade både Lotteriinspektionen och polisen att spelet på de oreglerade automaterna ånyo började öka. Problemet kan sammanfattas med att en omfattande oreglerad automatspelsmarknad uppstod åren 2001 2002. Redan under denna tid hade den organiserade brottsligheten börjat arbeta med spelautomater. Det fanns också stora kommersiella intressen i den oreglerade automatspelsmarknaden. Minst 5 000 spelautomater bedömdes finnas tillgängliga i Sverige. Samtidigt fanns ett gränsdragningsproblem mellan lotterilagen och automatspelslagen som vissa aktörer utnyttjade. Vidare erbjöd den tekniska utvecklingen möjligheter till utveckling av automatspelen. Slutligen kan nämnas att automatspel är en populär spelform som redan i det reglerade spelandet omsätter mycket pengar. 3.3 Metod Någon rikstäckande kartläggning av omfattningen av illegalt spel eller oreglerat automatspel har tidigare inte gjorts i Sverige. Den forskning som finns på området berör i huvudsak 1970-talet och gäller huvudsakligen

illegala spelklubbar. 12(46) Lotteriinspektionen har haft en begränsad tid för sitt uppdrag. Möjlighet att göra en rikstäckande inventering av allt automatspel och liknande spel har därför inte förelegat. Lotteriinspektionen har därför, efter samråd med Rikspolisstyrelsen, gått ut med en enkät till samtliga 21 polismyndigheter med begäran om uppgifter kring automatspelet. 19 polismyndigheter har besvarat enkäten. Lotteriinspektionen har vidare genomfört en omfattande kontroll av 2 125 lokaler såsom restauranger, pizzerior, tobakshandlare, servicebutiker och videobutiker i vissa valda områden. Dessa områden har varit Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Gävle, Sandviken, Katrineholm, Norrköping, Jönköping, Borås, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn och Helsingborg samt vissa mindre orter efter ostkusten. Inspektionen har också varit i kontakt med Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), Riksåklagaren (RÅ), Ekobrottsmyndigheten (EBM), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Riksskatteverket (RSV). Lotteriinspektionen har vidare fört samtal med polismyndigheter och kommuner som aktivt arbetat mot illegalt spel. Slutligen har Lotteriinspektionen också haft kontakt med Svenska Spel. Inspektionen har vidare tagit del av Rikskriminalpolisens rapport 2002:12 Organiserad brottslighet i Sverige 2001, BRÅ:s rapport 2002:7 Organiserad brottslighet lösa maskor eller fasta nätverk, Rapport om illegalt spel, citypolisen Södermalm samt FHI:s Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende. Lotteriinspektionen har som jämförelsematerial till kartläggningen inhämtat statistikuppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Inspektionen har vidare inhämtat brottsstatistik från BRÅ. 3.4 Avgränsningar Uppdraget har gällt automatspel och liknande spel som saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd. För att bestämma vad som avses med automatspel har Lotteriinspektionen tillämpat 6 lotterilagen. Liknande spel har inspektionen definierat som spelmaskiner med hasardspelsmoment. Detta innebär att kartläggningen träffar alla spelmaskiner där hasardspelsmoment är en avgörande del i utbudet av spelet. Det fältarbete Lotteriinspektionen bedrivit (kontroll av 2 125 platser) har omfattat spelautomater som står utställda i miljöer dit allmänheten har tillträde, exempelvis restauranger, videouthyrare, gatukök, godisbutiker, pizzerior och tobakshandlare. Då detta arbete bedrivits genom anonym

13(46) kontrollverksamhet har möjlighet inte funnits att vid dessa kontroller få tillgång till slutna miljöer som föreningslokaler och liknande samt slutna rum i i övrigt offentliga lokaler. Kartläggningens användning av begreppet organiserad brottlighet är i enlighet med definitionen av begreppet som anges i Rikskriminalpolisens rapport 2002:12 s. 12 (se ovan). 4. Den svenska lotteriregleringen Nedan görs en genomgång av den svenska lotteriregleringen, varvid automatspel sätts i sitt sammanhang. Lotterier regleras i Sverige som framgått ovan i två lagstiftningar, lotterilagen och kasinolagen. Lotterilagen är den generella regleringen av all lotteriverksamhet i Sverige. Kasinolagen reglerar endast de sex kasinon med internationella spelregler som lagen gett tillåtelse till. Idag finns kasinon med internationella spelregler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Lotterilagens syften är flera, dels skydd för den enskilde (överdrivet spelande och konsumentskydd), dels skydd för samhället (kriminalitet, exempelvis bedrägerier, ocker och penningtvätt), dels att styra överskottet till det allmänna och allmännyttiga ändamål. Lotterilagen, som är en förbudslagstiftning, bygger på huvudprinciperna att lotterier endast får anordnas efter tillstånd och att alla tillstånd står under statlig kontroll. Lotteriregleringen befäster även principen att överskottet från lotterier skall gå till allmänna och allmännyttiga ändamål. Lotteriverksamhet är därför i Sverige i allt väsentligt förbehållen folkrörelserna, hästsporten och staten. För att upprätthålla den svenska regleringen av lotterimarknaden föreligger i lotterilagen straffbestämmelser för brott mot lotterilagen och i brottsbalken bestämmelser om dobbleri (se 54-58 lotterilagen och 16 kap. 14 och 14 a BrB). Vidare föreligger ett främjandeförbud för deltagande i utom landet anordnade lotterier och deltagande i utan tillstånd anordnade lotterier (38 och 54 lotterilagen). Den svenska regleringen styr således anordnandet av lotterier. Deltagande i otillåtna lotterier har aldrig varit kriminaliserat i Sverige. Internationellt är lotterier i princip endast föremål för nationella regleringar. Utformningen av regleringen bestäms av samma skäl som ligger till grund för den svenska lotterilagstiftningen. Inom EU har i princip alla medlemsländer reglerade lotterimarknader.

Lotterier är inte harmoniserade inom EG-rätten. EG-domstolen har i tre fall prövat lotteriregleringen inom tre länder och i dessa fall funnit att länderna får ha nationella särregleringar för lotterier, bl.a. på grund av lotteriers speciella beskaffenhet. 14(46) Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor om spel och lotterier. Inspektionen är också central tillsynsmyndighet över lotterilagen. Lotteriinspektionen är tillika tillståndsmyndighet för vissa lotterier. Lotteriinspektionen utövar tillsyn över lagens efterlevnad samt också den närmare tillsynen över sådana lotterier som anordnas efter tillstånd av inspektionen och regeringen. Tillstånd av regeringen att bedriva spel föreligger för Svenska Spel och ATG enligt särskilda koncessioner från regeringen (se 45 lotterilagen). Lotteriinspektionen har även i uppgift att följa och underrätta regeringen om utvecklingen på spel- och lotterimarknaden, såväl nationellt som internationellt. Enligt 48 lotterilagen har Lotteriinspektionen den centrala tillsynen över att lotterilagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Lotteriinspektionen utövar också den närmare tillsynen över sådana lotterier som anordnas efter tillstånd av inspektionen och regeringen. Vidare skall länsstyrelser och kommuner hjälpa Lotteriinspektionen att utöva den centrala tillsynen. Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i lotterilagen eller föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen, får den myndighet som har lämnat tillståndet meddela varning eller återkalla tillståndet. Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller har ändrats (se 51 lotterilagen). Vidare får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och de föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen skall följas. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite (se 52 lotterilagen). Straffrättsligt regleras brott mot lotterilagen i 54 lotterilagen. Den som olovligen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet anordnar lotteri enligt 54 lotterilagen kan dömas, om brottet inte är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottsbalken reglerar brotten dobbleri och grovt dobbleri (se 16 kap. 14 och 14 a BrB). En stor del av Lotteriinspektionens arbete är tillsynsverksamhet som myndigheten bedriver på den svenska spelmarknaden. Denna verksamhet, som är av avgörande vikt för att den svenska spelmarknaden skall vara säker för spelarna och för att olagligt spel skall förhindras, genomförs både öppet och anonymt.

15(46) Som framgått ovan spelade svenska folket år 2002 för 36 miljarder kronor på den svenska spelmarknaden. Lotterier omsätter alltså mycket pengar. Detta kan bl.a. leda till att oseriösa anordnare på lotterideltagarnas bekostnad och på ett bedrägligt eller annat brottsligt sätt berikar sig själva. Det kan också leda till överdrivet spelande. Det är därför av stor vikt att lotterideltagarnas intressen tillvaratas och att samhället ges möjlighet att effektivt utöva en noggrann kontroll och tillsyn över lotterimarknaden. De svenska aktörerna på lotterimarknaden utgörs idag av folkrörelserna (ideella föreningar med allmännyttigt ändamål), Svenska Spel, som är ett helägt statligt bolag och ATG som ägs av trav- och galoppsporten. Marknadsfördelningen innebär att folkrörelserna får bedriva i princip traditionella lotterier, bingospel och vadhållning i samband med idrottstävling i en kommun. Folkrörelserna har även möjlighet att använda den nya tekniken, bl.a. Internet, för att förmedla sina lotterier. Hästsporten, genom ATG, har ensamrätt att bedriva vadhållning på hästar i Sverige. Staten, genom Svenska Spel, har ensamrätt att bedriva vadhållning på idrottstävlingar i mer än en kommun. Svenska Spel bedriver även traditionella lotterier, vadhållning på hundar, automatspel m.m. Kommersiella intressen är tillåtna endast i ett fåtal fall. Dessa undantag från huvudregeln gäller dels kort-, tärnings- och roulettspel som anordnas på offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande anläggning eller hotell- och restaurangverksamhet som innehar serveringstillstånd för alkohol eller på fartyg i internationell trafik, dels varuspelsautomater på nöjesfält och tivolin, dels automatspel på fartyg i internationell trafik. 4.1 Lotterilagen och automatspel Lotterier definieras i 3 lotterilagen enligt följande: Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få. Till lotteri hänförs 1. lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden, 2. marknads- och tivolinöjen, 3. bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel. Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.

Av 9 lotterilagen framgår att lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om inte något annat följer av lotterilagen. 16(46) Med lotterier avses även automatspel. Automatspel definieras i 6 första stycket lotterilagen och med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater. Enligt förarbetena till lagen innebär bestämmelsen att varje spel på en mekanisk eller elektronisk spelautomat skall anses som automatspel (se prop. 1996/97:7 s 24 f). Enligt 24 a lotterilagen får tillstånd till automatspel lämnas bara i fråga om varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Syftet med 24 a lotterilagen är att få till stånd ett generellt förbud mot automatspel på andra automattyper än de fyra nyss nämnda. Tillståndsmyndighet för automatspel är Lotteriinspektionen och regeringen (43-44 lotterilagen). Lotterilagen ställer inga krav på typgodkännande av spelautomater. Tillstånd till automatspel regleras i 24 a-31 lotterilagen. Endast fyra automattyper är tillåtna i Sverige, varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Tillstånd till penningautomater och skicklighetsautomater får endast ges om spelet anordnas i internationell sjötrafik. Spel på varuspelsautomat får endast anordnas i samband med en offentlig tillställning i form av tivoli eller liknande. Det finns idag fem tillstånd att anordna sådant spel. Tillstånd till värdeautomatspel får enligt 27 lotterilagen i huvudsak endast ges till ett spelföretag som ägs av staten. Värdeautomatspel får endast anordnas i samband med hotell- och restaurangrörelse med serveringstillstånd eller i samband med bingospel. Penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighetsautomater får innehas bara efter tillstånd (28 ). Införsel till Sverige av penningautomater, värdeautomater, varuspelsautomater och skicklighetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att inneha sådana automater (29 jämfört med 28 ). Sammanfattningsvis kan således konstateras att vad gäller automatspel i Sverige är rätten till tillstånd i princip förbehållen spelföretag som ägs av staten. Enligt 44 lotterilagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer pröva frågor om tillstånd enligt 27 lotterilagen att anordna spel på värdeautomater. Regeringen har lämnat Svenska Spel tillstånd att anordna spel på 7 500 värdeautomater, varav 500 i bingohallar och resterande 7 000 i restauranger med serveringstillstånd.

17(46) Lotteriinspektionen utfärdar därefter tillstånd för värdeautomatspel i varje enskilt fall. Enligt sin årsredovisning för år 2002 hade Svenska Spel 6 738 värdeautomater placerade på 2 018 restauranger och 394 värdeautomater i 92 olika bingohallar. Värdeautomatspelet omsatte år 2002 närmare 6 miljarder kr, vilket är en ökning med 44 % från år 2001. Ökningen från år 2000 till år 2001 var 51 %. 4.2 Lagen om anordnade av visst automatspel Automatspelslagen reglerar spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i annat fall anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel. Tillstånd för spel på nämnda automater kan meddelas av kommunen efter hörande av polismyndigheten. Automatspelslagen är en social skyddslagstiftning som syftar till att skydda barn och ungdomar från olämpliga miljöer. Den som olovligen ställer upp en spelautomat eller bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av automatspelslagen kan dömas till böter eller fängelse i sex månader. 5. Kartläggningen 5.1 Inledning Lotteriinspektionens uppdrag har gällt automatspel och liknande spel som saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd. För att bestämma vad som avses med automatspel har Lotteriinspektionen tillämpat 6 lotterilagen. Liknande spel har inspektionen definierat som spelmaskiner med hasardspelsmoment. Detta innebär att kartläggningen träffar alla spelmaskiner där hasardspelsmoment är en avgörande del i utbudet av spelet. Kartläggningen har genomförts i flera delar och har omfattat dels en fältstudie över 2 125 platser, dels en enkät till samtliga polismyndigheter. Vidare har kontakter förelegat med polismyndigheter och andra myndigheter. Statistiska uppgifter har inhämtats från BRÅ och SCB.

5.2 Fältstudie 18(46) Lotteriinspektionens fältstudie bedrevs under våren 2003. Studien har skett utifrån syftet att kartlägga omfattningen av det oreglerade automatspelet. Inspektionen har därför vid sina kontroller undersökt om automaterna erbjuder hasardspelsmoment. Lotteriinspektionen har undersökt om det förelegat möjlighet till sedelinmatning eller liknande och huruvida automaten erbjudit typiska hasardspel av typen frukthjul eller pokerspel. Detta har gjorts utifrån konstaterandet att dessa företeelser under nämnda förutsättningar i princip uteslutande används för spel om pengar. Något spel på automaterna har inte genomförts. Lotteriinspektionen har vid kontrollerna undersökt fyra kategorier av spelautomater och liknande spel, dels de nyss nämnda med hasardspelsmoment i utbudet, vilka i sin tur delats upp i äldre automater och nyare automater, dels datorer med nätverksspel, dels varuspelsautomater, dels förströelseautomater enligt automatspelslagen. Kategorierna har valts utifrån de automatspel och liknande spel som idag finns på den svenska marknaden. Fältstudien har genomförts med Lotteriinspektionens anonyma kontrollanter och har ägt rum i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Gävle, Sandviken, Katrineholm, Norrköping, Jönköping, Borås, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn och Helsingborg samt vissa mindre orter efter ostkusten. Fältstudien har omfattat besök på 2 125 platser. Kategorin av platser har valts utifrån miljöer där automatspel kan vara av intresse för aktörerna. Kategorin av platser har i huvudsak varit restauranger, videouthyrare, kaféer, pizzerior, jourbutiker, godisbutiker, gatukök, tobakshandlare, spelbutiker, bingohallar och biljardhallar. De besökta platserna har valts slumpvis för att få en allmän bild över automatspelens omfattning i aktuella miljöer i aktuella områden. Kontrollen har således skett på ett mycket brett sätt för att se var automaterna ställs ut, vilka dessa platser är i förhållande till tidigare spelplatser för varuspelen, vilka dessa spelplatser är i förhållande till det reglerade spelandet och hur omfattande spelet är. Valet av platser har gjorts utifrån miljöer dit allmänheten har tillträde. Som fältstudien bedrivits har inspektionen inte haft möjlighet att få tillträde till slutna miljöer, exempelvis föreningslokaler och liknande.

19(46) 5.3 Redovisning av fältstudien 5.3.1. Automater och liknande spel I detta avsnitt redovisas funna automater och liknande spel vid kontrollerna. Tabell 1.1 funna automater och liknande spel i Sverige Område Hasard- Varu- Nätverks- Förströelse- Summa: spel spel spel spel Stockholm 202 2 184 274 662 Göteborg 165 6 39 40 250 Uppsala 50 0 12 21 83 Västerås/E-tuna 48 1 9 30 88 Norrköping/K-holm 60 1 1 35 97 H-borg/Ostkusten 37 0 14 44 95 Jönköping/Borås 42 0 10 11 63 Gävle/Sandviken 28 0 0 23 51 Summa: 632 10 269 478 1389 Tabell 1.2 Procentuell fördelning av automattyper fördelat per område Område Hasard- Varu- Nätverks- Förströelse- Summa: spel spel spel spel Stockholm 31% 0% 28% 41% 100% Göteborg 66% 2% 16% 16% 100% Uppsala 60% 0% 14% 25% 100% Västerås/E-tuna 55% 1% 10% 34% 100% Norrköping/K-holm 62% 1% 1% 36% 100% H-borg/Ostkusten 39% 0% 15% 46% 100% Jönköping/Borås 67% 0% 16% 17% 100% Gävle/Sandviken 55% 0% 0% 45% 100%

Tabell 1.3 Procentuell fördelning av automattyper fördelat per automattyp 20(46) Område Hasard- Varu- Nätverks- Förströelse- Spel spel spel spel Stockholm 32% 20% 68% 57% Göteborg 26% 60% 14% 8% Uppsala 8% 0% 4% 4% Västerås/Eskilstuna 8% 10% 3% 6% Norrköping/Katrineholm 9% 10% 0% 7% Helsingborg/Ostkusten 6% 0% 5% 9% Jönköping/Borås 7% 0% 4% 2% Gävle/Sandviken 4% 0% 0% 5% Summa: 100% 100% 100% 100% 5.3.2. Hasardspel I detta avsnitt redovisas funna oreglerade spelautomater med hasardmoment i utbudet av spel. Hasardspelen redovisas i kategorierna äldre respektive nyare automater. Tabell 2.1 funna hasardspel av äldre respektive av nyare typ Område Hasardspel Hasardspel Summa: av äldre typ av nyare typ Stockholm 117 85 202 Göteborg 126 39 165 Uppsala 35 15 50 Västerås/Eskilstuna 30 18 48 Norrköping/Katrineholm 27 33 60 Helsingborg/Östkusten 22 15 37 Jönköping/Borås 34 8 42 Gävle/Sandviken 19 9 28 Summa: 410 222 632

Tabell 2.2 Spelställen där hasardspel finns placerade 21(46) Typ av gjorda Funna funna spelnäringsställe kontroller spelställen ställen (%) Bensinmack 6 2 33% Biljard 19 12 63% Bowling 6 1 17% Bingo 9 3 33% Gatukök/kiosk 130 38 29% Godisbutik 123 17 14% Jourlivs 247 27 11% Kafé 101 15 15% Pizzeria/kebab 345 40 12% Restaurang 517 47 9% Tobak-/spelbutik 319 60 19% Videouthyrare 199 41 21% Övrigt 104 0 0% Summa: 2125 303 14% Tabell 2.3 Procentuell fördelning mellan hasardspel av äldre respektive av nyare typ fördelat per område Område Hasardspel Hasardspel Summa: av äldre typ av nyare typ Stockholm 58% 42% 100% Göteborg 76% 24% 100% Uppsala 70% 30% 100% Västerås/Eskilstuna 63% 38% 100% Norrköping/Katrineholm 45% 55% 100% Helsingborg/Östkusten 59% 41% 100% Jönköping/Borås 81% 19% 100% Gävle/Sandviken 68% 32% 100%

Tabell 2.4 Procentuell fördelning mellan hasardspel av äldre respektive av nyare typ fördelat per automattyp 22(46) Område Hasardspel Hasardspel av äldre typ av nyare typ Stockholm 29% 38% Göteborg 31% 18% Uppsala 9% 7% Västerås/Eskilstuna 7% 8% Norrköping/Katrineholm 7% 15% Helsingborg/Östkusten 5% 7% Jönköping/Borås 8% 4% Gävle/Sandviken 5% 4% Summa: 100% 100% Tabell 2.5 spelställen där hasardspel finns placerade Typ av spelställen spelställen Summa: Näringsställe med hasardspel med hasardspel av äldre typ av nyare typ Bensinmack 2 0 2 Biljard 9 3 12 Bowling 0 1 1 Bingo 2 1 3 Gatukök/kiosk 26 12 38 Godisbutik 10 8 18 Jourlivs 18 9 27 Kafé 10 5 15 Pizzeria/kebab 24 16 40 Restaurang 32 15 47 Tobak/spelbutik 38 22 60 Videouthyrare 26 19 45 Summa: 197 111 308 1 1 Summan i tabell 2.5 är högre än i tabell 2.2 eftersom fem spelställen har hasardspel av både äldre och nyare typ.

Tabell 2.6 Procentuell fördelning mellan spelställen med hasardspel av äldre respektive av nyare typ fördelat per typ av näringsställe 23(46) Typ av Spelställen med Spelställen med Summa: Näringsställe hasardspel av hasardspel av äldre typ (%) nyare typ (%) Bensinmack 100% 0% 100% Biljard 75% 25% 100% Bowling 0% 100% 100% Bingo 67% 33% 100% Gatukök/kiosk 68% 32% 100% Godisbutik 56% 44% 100% Jourlivs 67% 33% 100% Kafé 67% 33% 100% Pizzeria/kebab 60% 40% 100% Restaurang 68% 32% 100% Tobak/spelbutik 63% 37% 100% Videouthyrare 58% 42% 100% Tabell 2.7 Procentuell fördelning mellan spelställen med hasardspel av äldre respektive av nyare typ fördelat per typ av spelställe Typ av Spelställen med Spelställen med näringsställe hasardspel av hasardspel av äldre typ (%) nyare typ (%) Bensinmack 1% 0% Biljard 5% 3% Bowling 0% 1% Bingo 1% 1% Gatukök/kiosk 13% 11% Godisbutik 5% 7% Jourlivs 9% 8% Kafé 5% 5% Pizzeria/kebab 12% 14% Restaurang 16% 14% Tobak-/spelbutik 19% 20% Videouthyrare 13% 17% Summa: 100% 100%

5.3.3. Kontroller och spelställen 24(46) I detta avsnitt redovisas antal gjorda kontroller och funna spelställen vid kontrollerna. Redovisningen sker i respektive geografiskt område kontrollerna skett. Tabell 3.1 Spelställen i Stockholm där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljardhall 6 4 67% Bingohall 6 3 50% Gatukök/kiosk 42 11 26% Godisbutik 58 4 7% Jourlivs 80 7 9% Kafé 44 7 16% Pizzeria/kebab 86 3 3% Restaurang 171 16 9% Tobaks-/spelbutik 139 17 12% Videouthyrare 82 15 18% Summa: 714 87 12% Tabell 3.2 Spelställen i Göteborg där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Bensinmack 5 1 20% Biljardhall 5 5 100% Gatukök/kiosk 29 14 48% Godisbutik 15 7 47% Jourlivs 88 12 14% Kafé 17 3 18% Pizzeria/kebab 18 5 28% Restaurang 65 9 14% Tobaks-/spelbutik 49 13 27% Videouthyrare 37 7 19% Summa: 328 76 23%

Tabell 3.3 Spelställen i Uppsala där hasardspel finns placerade 25(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljard 1 0 0% Bowling 1 1 100% Gatukök/kiosk 3 0 0% Godisbutik 6 0 0% Jourlivs 27 4 15% Kafé 9 3 33% Pizzeria/kebab 39 6 15% Restaurang 31 3 10% Tobaks-/spelbutik 18 3 17% Videouthyrare 12 1 8% Summa: 146 21 14% Tabell 3.4 Spelställen i Västerås där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Bingohall 1 0 0% Gatukök/kiosk 8 3 38% Godisbutik 8 1 13% Jourlivs 7 0 0% Kafé 3 0 0% Pizzeria/kebab 18 3 17% Restaurang 18 3 17% Tobaks-/spelbutik 17 2 12% Videouthyrare 7 0 0% Summa: 87 12 14%

Tabell 3.5 Spelställen i Norrköping där hasardspel finns placerade 26(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljardhall 2 1 50% Bowling 2 0 0% Gatukök/kiosk 10 5 50% Godisbutik 3 1 33% Jourlivs 4 2 50% Kafé 4 1 25% Pizzeria/kebab 19 6 32% Restaurang 33 3 9% Tobaks-/spelbutik 12 4 33% Videouthyrare 11 9 82% Summa: 100 32 32% Tabell 3.6 Spelställen i Helsingborg där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Bowling 1 0 0% Gatukök/kiosk 1 0 0% Godisbutik 6 0 0% Jourlivs 11 0 0% Kafé 1 0 0% Pizzeria/kebab 42 4 10% Restaurang 26 3 12% Tobaks-/spelbutik 21 4 19% Videouthyrare 9 1 11% Summa: 118 12 10%

Tabell 3.7 Spelställen i Jönköping där hasardspel finns placerade 27(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Gatukök/kiosk 5 2 40% Godisbutik 7 1 14% Jourlivs 3 1 33% Pizzeria/kebab 30 6 20% Restaurang 12 1 8% Tobaks-/spelbutik 13 5 38% Videouthyrare 5 1 20% Summa: 75 17 23% Tabell 3.8 Spelställen i Borås där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Bensinmack 1 1 100% Bowling 1 0 0% Gatukök/kiosk 4 1 25% Godisbutik 3 1 33% Jourlivs 2 0 0% Kafé 1 0 0% Pizzeria/kebab 19 1 5% Restaurang 4 1 25% Tobaks-/spelbutik 6 4 67% Videouthyrare 5 1 20% Summa: 45 9 20%

Tabell 3.9 Spelställen i Gävle där hasardspel finns placerade 28(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljard 1 1 100% Bowling 1 0 0% Bingo 2 0 0% Gatukök/kiosk 4 0 0% Godisbutik 5 0 0% Jourlivs 4 0 0% Kafé 8 0 0% Pizzeria/kebab 18 1 6% Restaurang 22 1 5% Tobaks-/spelbutik 14 1 7% Videouthyrare 10 2 20% Summa: 88 5 6% Tabell 3.10 Spelställen i Eskilstuna där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Gatukök/kiosk 6 0 0% Godisbutik 1 0 0% Jourlivs 7 0 0% Kafé 1 0 0% Pizzeria/kebab 9 1 11% Restaurang 18 4 22% Tobaks- /spelbutik 8 1 13% Videouthyrare 6 0 0% Summa: 56 6 11%

Tabell 3.11 Spelställen i Kalmar där hasardspel finns placerade 29(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Gatukök/kiosk 3 0 0% Godisbutik 2 1 50% Kafé 2 0 0% Pizzeria/kebab 8 0 0% Restaurang 33 0 0% Tobaks-/spelbutik 6 3 50% Videouthyrare 6 2 33% Summa: 60 6 10% Tabell 3.12 Spelställen i Karlskrona där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljard 1 0 0% Gatukök/kiosk 1 0 0% Godisbutik 1 0 0% Jourlivs 2 0 0% Pizzeria/kebab 8 0 0% Restaurang 18 1 6% Tobaks-/spelbutik 4 1 25% Summa: 35 2 6% Tabell 3.13 Spelställen i Katrineholm där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljardhall 1 1 100% Gatukök/kiosk 2 0 0% Godisbutik 3 1 33% Jourlivs 2 0 0% Kafé 1 0 0% Pizzeria/kebab 5 1 20% Restaurang 9 1 11% Tobaks-/spelbutik 3 1 33% Summa: 26 5 19%

Tabell 3.14 Spelställen i Karlshamn där hasardspel finns placerade 30(46) Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe kontroller spelställen ställen (%) Biljard 1 0 0% Jourlivs 1 0 0% Kafé 2 0 0% Pizzeria/kebab 4 0 0% Restaurang 9 0 0% Tobaks-/spelbutik 1 0 0% Videouthyrare 1 1 100% Summa: 19 1 5% Tabell 3.15 Spelställen i mindre orter på Östkusten och i Blekinge där hasardspel finns placerade Typ av gjorda funna Funna spel- Näringsställe Kontroller spelställen ställen (%) Biljard 1 0 0% Gatukök/kiosk 5 1 20% Godisbutik 2 0 0% Jourlivs 3 0 0% Kafé 2 1 50% Pizzeria/kebab 10 1 10% Restaurang 33 1 3% Tobaks-/spelbutik 2 1 50% Videouthyrare 3 1 33% Summa: 61 6 10%