1(30) Foto: Per Klasson Förslag till inrättande av Kosterhavets nationalpark Avgränsning, Syfte, Föreskrifter och Förvaltning. Vid Samråd med Strömstads och Tanums kommuner Den 16 och 17 april 2008 samt hearing för allmänheten Den 17 april i Strömstad och 23 april i Tanum och den 24 april på Koster. 2008-04-16 Naturvårdsverket
2(30) Innehållsförteckning sid Läsanvisning 3 Översikt över den formella processen för bildande av nationalparken 4 Förslag till inrättande av Kosterhavets nationalpark 5 Bakgrund 5 Allmänna uppgifter 6 Beskrivning av den föreslagna nationalparken 6 Sammanfattande motivering 10 Syftet med Kosterhavets nationalpark 10 I syftet ingår att: 10 Syftet tryggas genom att: 10 Föreskrifter 11 Invigning 11 Hemställan 11 Bilagor Karta Bilaga 1 Kommentar till kartan Bilaga 2 Syfte mm Bilaga 3 Föreskrifter Bilaga 4 Förslag till förvaltningsorganisation Bilaga 5 Remissammanställning Bilaga 6
3(30) Läsanvisning Denna handling som redovisar ett reviderat förslag till bildande av Kosterhavets nationalpark, avgränsning, syftesformuleringar, föreskrifter och förvaltning. Förslaget är framtaget inför de samråd Naturvårdsverket nu har med Strömstads och Tanums kommuner (16 och 17 april, hearing för allmänheten och övriga den 17 april i Strömstad och hearing för allmänheten i Tanumshede den 23 april, hearing på Koster den 24 april samt referensgruppsmöte den 25 april samt samråd med fiskarenas företrädare i norra Bohuslän, avd. 26. De synpunkter som kommer fram vid dessa samråd kommer att bearbetas och ev. inarbetas i det förslag som i månadsskiftet april/maj kommer att sändas ut till Strömstads och Tanums kommuner samt till övriga remissinstanser. Därefter kommer ett slutligt förslag att skickas till regeringen i början av juni 2008. Det förslag som regeringen får består av en hemställan att inrätta en nationalpark med föreslagen avgränsning, syftesformuleringarna och förvaltningen. Beslut om föreskrifter kommer att tas av Naturvårdsverket sommaren 2009 vilket innebär att detaljerna kring föreskrifterna kan diskuteras med kommunerna och övriga intressenter ytterligare en tid. Avgränsningen I detta förslag är inte alla markköp genomförda vilket innebär att det fortfarande finns med enskilt ägd mark i förslaget. Förhandlingar om de sista markköpen kommer att fortsätta under 2008 och början av 2009. När regeringen fattar beslut om nationalparken, sommaren 2009, då ska nationalparken enbart omfatta mark som ägs av Naturvårdsverket. Se vidare kommentar till kartan i bilaga 1. Vad som händer sedan Regeringen kommer också att skicka Naturvårdsverkets förslag för samråd till kommunerna och andra intressenter. Under hösten 2008 kommer regeringen att skriva en proposition till riksdagen om att få inrätta Kosterhavets nationalpark. Riksdagen beräknas fatta beslut någon gång under våren 2009. Det beslutet innebär att regeringen får fatta beslut om Kosterhavets nationalpark genom tillägg i nationalparksförordningen. Regeringens beslut omfattar avgränsningen av nationalparken, syftet med parken samt vem som ska vara förvaltare för nationalparken. Under samma period kommer Naturvårdsverket att ta fram en skötselplan för nationalparken. Denna plan kommer att innehålla anvisningar om hur nationalparkens landområden ska skötas samt hur havsmiljön ska förvaltas. I skötselplanen kommer också att ingå en Friluftsplan och en Tillgänglighetsplan som ska ange vilka anläggningar som ska anordnas för friluftslivet och Tillgänglighetsplanen ska ange hur nationalparken kommer att disponeras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Förslag till skötselplan med tillhörande Friluftsplan och Tillgänglighetsplan kommer att skickas ut på ett brett samråd till kommunerna och andra intressenter. I detta samråd kommer också att ingå ett slutgiltigt förslag till föreskrifter. Detta samråd kommer att ske efter nyåret 2008/09. Invigning Invigning av nationalparken är planerad till den 9 september 2009.
4(30) Översikt över den formella processen för bildande av nationalparken April 2008 Föreliggande förslag diskuteras vid samråd med kommunerna samt hearing m.m. med övriga. April/maj 2008 Naturvårdsverket inarbetar ev. ändringar och skickar förslaget på snabb remiss till kommunerna och övriga aktörer i området. Juni 2008 Naturvårdsverket inarbetar ev. ändringar och skickar förslaget till regeringen med en hemställan om att inrätta Kosterhavets nationalpark. Sommar/tidig höst 2008 Regeringen skickar förslaget på remiss till kommunerna och övriga aktörer/intressenter. Senhösten 2008 Ev. ändringar inarbetas och regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att nationalparken bildas. Sommaren/hösten 2008 Naturvårdsverket tar efter samråd med kommunerna och övriga aktörer fram förslag till nationalparkens föreskrifter samt skötselplan inkl. skötselplan för marina delar, friluftsplan, tillgänglighetsplan mm Våren 2009 Riksdagen fattar beslut om att regeringen får inrätta Kosterhavets nationalpark. Vintern (januari) 2009 Naturvårdsverket skickar förslag till föreskrifter samt skötselplan mm på remiss till kommunerna och övriga aktörer. Senvåren /sommaren 2009 Regeringen beslutar om nationalparkens gräns, syften och förvaltningsmodell. Försommar 2009 Ev. ändringar inarbetas och Naturvårdsverket beslutar om föreskrifter och skötselplan
5(30) Förslag till inrättande av Kosterhavets nationalpark, Västra Götalands län, Strömstads och Tanums kommuner Hemställan Naturvårdsverket hemställer att regeringen föreslår att riksdagen medger att inom det område som anges på bifogade karta får regeringen förordna om nationalpark. För regeringens efterföljande beslut om nationalparkens bildande och syfte föreslås det syfte som anges nedan. Bakgrund Arbetet med att utreda förutsättningarna för en nationalpark i Kosterhavet startade 2004 då Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade att genomföra en gemensam förstudie. Förstudien remitterades under våren 2005 till Strömstads och Tanums kommuner och antogs i augusti samma år. Kommunerna tillstyrkte en fortsatt beredning av frågan under förutsättning att de principer som ställts upp för en kommande nationalpark låg fast. Det gällde bl.a. bibehållandet av ett yrkesfiske i området Hösten 2005 antogs en projektplan av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektplanen inkluderar även en översyn av angränsande naturreservat. Vintern 2006 antogs en projektplan rörande uppförande av ett naturum på Koster. Nationalparkens tidsplan innebär att en invigning skall ske i september 2009. I den dialog som förts med kommunerna, fiskare, boende och andra intressenter har det framförts som nödvändigt att tidigt i processen precisera konsekvenserna av att en nationalpark bildas i Kosterhavet. Viktiga beslut i samband med uppförande av naturum kräver tydliga ställningstaganden från kommunerna för att processen skall kunna fortlöpa. Det har också i attitydundersökningar m.m. framkommit att det finns ett stort behov av en bredare och tydligare information till allmänheten. Från berörda kommuner och fisket (Samförvaltningsinitiativet i Norra Bohuslän) har framställts önskemål om att de parter som deltar i processen att genomföra en nationalpark också blir involverade vid eventuella framtida förändringar i parkens föreskrifter och skötselplan m.m. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har därför under april oktober 2007 genomfört en remiss av förslag till avgränsning, syfte, föreskrifter och inriktningen av förvaltningen av nationalparken även om alla underlag då inte fanns tillgängliga. Det gällde underlag för ställningstagande till gränsdragningen i havet samt förvaltningsorganisationen. En nationalpark ställer stora krav på områdets förvaltning. För Kosterhavets nationalpark kommer en så kallad adaptiv förvaltning att gälla. Detta innebär att erfarenheter av skötsel, dokumentation och undersökningar som i framtiden görs i nationalparken ska leda till erforderliga förändringar i bestämmelser, skötsel mm. Grundläggande är att förvaltningen som omfattar den praktiska skötseln av området, uppföljning, information m.m. skall utgå ifrån området samtidigt som relevanta myndigheter, aktörer och brukare inom området tillförsäkras ett inflytande. Detta innebär att förvaltningen av nationalparken skall ha sitt kontor och personal huvudsakligen på Koster. Det handlar också om att kunna förse förvaltningen med nödvändig kunskap. Hur en sådan lokal förvaltning vilken utgår från området skall se ut har utretts under hösten 2007 (se bilaga 5). Under projektets senare del har kontakterna med Norge gällande samarbetet kring den marina nationalparken som planeras i Ytre Hvaler intensifierats. En gemensam invigning av den transnationella nationalparken planeras till den 9 september 2009.
6(30) Naturvårdsverket föreslår nu att Kosterhavet inrättas som nationalpark. Förslaget grundas på följande: Allmänna uppgifter Läge: I Västra Götalands län, Strömstads och Tanums kommuner. Området utgörs av havsområdet i norra Bohuslän, från norska gränsen till en gräns strax söder om Havstenssund. Den västra gränsen sammanfaller med inflyttningsgränsen för trålning efter havskräfta. Gränser: Enligt bifogad karta (bilaga 1). Se även kommentarer i bilaga 2. Area: 39 996 hektar varav land 947 hektar och hav 39 049 hektar. Landareans fördelning Kommer att kompletteras. på naturtyper: Havets fördelning Kommer att kompletteras. på naturtyper: Markägare: Staten genom Naturvårdsverket. Förvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. En delegation (Kosterhavsdelegationen) under Länsstyrelsen inrättas av Länsstyrelsen. Se vidare bilaga 5. Beskrivning av den föreslagna nationalparken Inledning Området som föreslås som nationalpark ligger i Strömstads och Tanums kommuner i Västra Götalands län. Det sträcker sig från Långeskär vid Havstenssund i söder till norska gränsen i norr. Även delar av de bebodda öarna Nordkoster och Sydkoster omfattas av förslaget. Delar av Kosterhavet skyddas redan i dag som naturreservat, t ex på Kosteröarna. Dessa områden kommer att förbli naturreservat även efter en nationalparksbildning. Det finns dessutom flera naturreservat i direkt anslutning till området, t ex på Saltö, Galtö och på Kalvö-Lindö-Trossö. Den planerade nationalparken upptar en sammanlagd yta på ca 400 kvadratkilometer, huvudsakligen havsbotten. I Sverige är det endast Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta som är större till ytan. I flera nationalparker, till exempel Haparanda skärgård, Gotska Sandön och Ängsö ingår visserligen betydande arealer hav, men Kosterhavet blir den första nationalparken som har ett tydligt marint fokus. Området ligger i direkt anslutning till den blivande norska nationalparken Ytre Hvaler. Tillsammans omfattar de båda planerade parkerna en yta av ca 800 kvadratkilometer. Havsmiljön Kosterhavets mest särpräglade naturvärden är knutna till den marina miljön. Här finns Sveriges artrikaste havsområde med alla de naturtyper, djur och växter som förknippas med svenska västkusten. Men här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska havsområden. Det totala antalet marina arter uppskattas till omkring 6 000, varav mer än 200 arter som inte har hittats någon annanstans i Sverige.
7(30) Dessutom finns många sällsynta djur och växter som här har sin största utbredning i Sverige. Det är särskilt två företeelser som gör Kosterhavet unikt för svenska förhållanden; dels den så kallade Kosterrännan genom vilken Kosterhavet står i förbindelse med Nordatlantens djupbottnar, och dels det stora och exponerade grundområde som ligger sydväst om Kosteröarna. Kosterrännan löper i havsbottnen mellan Kosteröarna och fastlandet och är som mest nära 250 m djup. Här råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. På de djupa klippbranterna lever ovanliga och för Sverige unika havsorganismer som till exempel armfotingar, svampdjur och revbildande koraller. I den grunda och för västvindarna exponerade ytterskärgården sydväst om Kosteröarna råder ypperliga förhållanden för alger av olika slag. Här finns landets frodigaste tångskogar med tare och andra storvuxna brunalger, och flera för Sverige unika rödalger. I området finns också ett av landets största knubbsälsbestånd. Bland häckande fåglar märks silltrut och andra vitfåglar samt ejder, strandskata, tobisgrissla, småskrak och labb. Vid de yttre skären finns vintertid stora flockar av främst ejder men även av arter som alfågel, storskarv och sjöorre. Här förekommer också ofta ett inslag av atlantiska arter vid blåsigt väder, t ex stormfågel och havssula. De produktiva innerskärgårdarna inom eller i direkt anslutning till den planerade nationalparkens östra delar är uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar, och några av dessa områden är sedan tidigare skyddade i naturreservat. Landmiljön Nationalparken Kosterhavet bildas i första hand för sina värden under havsytan. Men också på land finns det stora naturvärden, till större delen redan skyddade i form av naturreservat. Landmiljön är liksom havsmiljön ovanligt variationsrik med många olika naturtyper representerade, t ex klapperstensfält, strandängar, sandfält och rikkärr. Områdets mest omfattande skärgård ligger sydväst om Sydkoster och omfattar ca 300 öar och kobbar. Småöarnas vegetation är sparsam och består mest av gräs och örter i skrevor och låga partier samt av lavar på hällarna. På Nord- och Sydkoster finns relativt stora områden med värdefulla strandängar, gräs- och hedmarker. Den lättvittrade gnejsberggrunden gör markerna förhållandevis mineralrika och skalgrus bidrar med kalk. På de angränsande öarna Kockholmen och naturreservatet Saltö finns större områden med kusttallskog. De inventeringar som utförts i området visar att antalet landlevande arter är ungefär lika många som i havet, med närmare 6000 olika örter, lavar, fjärilar, bin, svampar och fåglar. Drygt 200 hotade, s.k. rödlistade insekter och växter har hittats, dessutom flera arter som är nya för Sverige samt en liten lav som är helt ny för vetenskapen. Många av dessa är knutna till gårdagens småskaligt brukade kulturlandskap. Fortsatt skötsel med betesdjur och slåtter är därför viktigt. Geologin Kosterhavets övärld och många undervattensgrynnor speglar en händelserik geologisk historia. Stora rörelser i jordskorpan har vid flera tillfällen deformerat berggrunden och med tiden har landskapet fått sitt säregna spruckna och veckade utseende. I Kosterskärgården finns inte så mycket bohusgranit, i stället dominerar gnejser av olika slag. Vanligast är en grå glimmerrik gnejs som bildades för omkring 1600 miljoner år sedan, och en något yngre rödgrå gnejs med inslag av granit och som ofta kallas
8(30) gnejsgranit. De många diabasgångarna är ett karaktärsdrag. Närmare 700 sådana gångar löper som mörka streck tvärs över öar och skär. De bildades när diabasmagma från jordens inre trängde upp i sprickor i jordskorpan för ca 1400 miljoner år sedan. Områdets geologi är vetenskapligt mycket intressant och av stor betydelse för förståelsen av berggrundsbildning och berggrundstektonik. De rundslipade badklipporna med isräfflor och jättegrytor utgör spår av vår senaste istid, och den efterföljande landhöjningen kan avläsas i de vidsträckta sand- och klapperstensfält som ligger högt ovanför dagens strandlinje. Kulturhistoria I Kosterhavet finns en finns en välbevarad och kulturhistoriskt intressant bebyggelse, både på Koster och på andra öar som Rossö och Resö. Flera mer eller mindre välbevarade fyrplatser finns, bland annat på Ursholmen och på Svangen. Områdets skärgårdssamhällen präglas av att befolkningen historiskt har livnärt sig på en kombination av småskaligt fiske och jordbruk. Bebyggelsen är därför inte koncentrerad i traditionella fiskelägen, utan är mer utspridd och anpassad till jordbrukets förutsättningar och till möjligheterna att hålla mindre båtar. Mark- och vattenanvändning Mitt i Kosterhavet ligger öarna Nordkoster och Sydkoster. Här finns ett levande lokalsamhälle och en fast befolkning på ca 350 personer. Även på Tjärnö, Rossö och Resö finns mindre kustsamhällen med bofasta som direkt berörs av en blivande nationalpark. Sammanlagt finns ett tusental åretruntboende i eller i nära anslutning till den planerade nationalparken. Sommartid tillkommer dessutom ett stort antal fritidsboende. I flera av landets tidigare nationalparker bedrivs olika former av verksamheter. Som exempel kan nämnas att i nationalparkerna i fjällområdet bedrivs renskötsel i enlighet med rennäringslagen, i Djurö nationalpark bedrivs yrkesfiske efter siklöja, i Färnebofjärdens nationalpark bedrivs fritidsfiske i Dalälven. I Kosterhavet finns i dag olika verksamheter som turism, fiske och sjöfart. Tanken är att dessa ska kunna fortsätta även sedan området blivit nationalpark. Det finns projekt och initiativ som syftar till att anpassa verksamheter som pågår till vad som är långsiktigt hållbart och med hänsyn till de naturvärden som nationalparken ska värna. Den marina miljön innebär att området på ett helt annat sätt än landmiljön är utsatt för påverkan utifrån. Strömmar från Nordsjön för med sig närsalter och miljögifter från kontinenten och de brittiska öarna. Områdets marina ekologi påverkas av det storskaliga fisket i Nordsjön och Skagerack. Friluftsliv och turism Norra Bohuslän är ett av landets mest besökta fritidsområden. Kosterhavet erbjuder goda möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser, både vid öarna längs fastlandet och i det yttersta havsbandet. Omkring 90 000 personer besöker området varje år. Besöksnäringen med handel, rekreation och konferens som tunga inslag är idag Strömstads och Tanums viktigaste näringar. Naturmiljön, havet och öarna är de viktigaste faktorerna för besökarna. Den föreslagna nationalparken är också ett av kustens mest omtyckta områden för fritidsbåtar, med drygt 180 000 övernattningar i gäst- och naturhamnar 2007. Även utan egen båt kan besökare uppleva en vacker och intressant natur på Kosteröarna samt vid de entréer som planeras på Tjärnö, Rossö och Resö.
9(30) Sjöfart Kosterhavet genomkorsas av ett flertal farleder. Norr om Koster går den stora farleden till Halden och farleden mot Strömstad. Color Line och Kystlink trafikerar linjen Strömstad Sandefjord respektive Strömstad Langesund/Hirtshals. Kosterfärjorna transporterar årligen ca 250 000 passagerare mellan Koster och Strömstad. Fisket I Kosterhavet bedrivs ett fiske som viktigt för lokalsamhället. Dominerande arter är nordhavsräka och havskräfta. För räkfisket är Kosterrännan av särskild betydelse; den ligger innanför trålgränsen och trålfiske är därför förbjudet men för nordhavsräka har ett undantag gjorts. Cirka 30 mindre trålare (de flesta <12 m) landar varje år ca 200 ton nordhavsräka och ungefär 50 personer är direkt sysselsatta i detta fiske. Inom området pågår också ett betydande burfiske efter havskräfta som är ett viktigt för sysselsättningen inom fisket. Andra arter som fiskas kommersiellt är bl.a. hummer, krabba och makrill. Det finns en lång tradition av lokal förvaltning och egenkontroll bland yrkesfiskarna i Kosterhavet. Dagens räkfiske sker enligt den s.k. Koster-Väderöfjordmodellen som grundar sig på en överenskommelse som gjordes år 2000 mellan myndigheter och lokala fiskare. Den innebär att fisket bedrivs med små och lätta trålbord för att minska skador på bottnarna, att man använder aluminiumrist i trålen som sorterar bort bifångster och att några särskilt känsliga bottenområden är undantagna från trålfiske. Man samarbetar med forskare på Fiskeriverket och på Lovéncentret Tjärnö (f.d. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium) för att utbyta kunskaper och fortsätta utvecklingen av långsiktigt hållbara fiskemetoder. Kosterhavet ingår även i ett av de områden där Fiskeriverkets försök med samförvaltning av fisket prövats, det s.k. Samförvaltningsinitiativet. Detta arbete rymmer fortsatt utveckling av ett långsiktigt hållbart fiske och även kvalitetsutveckling inom det lokala varumärket Njord. Området ingår dessutom i ett pilotprojekt för att utveckla verktyg och arbetsmetoder för integrerad planering och förvaltning av kustområden i norra Bohuslän. Forskning Sven Lovén centrum för marina vetenskaper på Tjärnö (f.d. Tjärnö marinbiologiska laboratorium) ligger i direkt anslutning till Kosterhavet. Centret bedriver sedan länge omfattande forskning och utbildning i området, och utför de inventeringar och dokumentationer som ger underlag för bl. a gränsdragningar och skötselplan i en framtida nationalpark. Centret är också en viktig resurs för samarbete kring framtida frågor om förvaltning och övervakning av den marina miljön, och även för det planerade naturumet på Koster. En gränsöverskridande nationalpark Den planerade nationalparken Kosterhavet ligger i direkt anslutning till en blivande norsk marin norsk nationalpark Ytre Hvaler. Tillsammans bildar de två ett sammanhängande havs- och skärgårdsområde på ca 800 kvadratkilometer. Här finns stora artrikedomar och många typer av marina bottnar representerade helt nära fastlandet. Även om förekommande arter inte är unika i ett norskt perspektiv finns här stora värden, bl. a finns här de största kända kustnära kallvattenkorallreven i Atlanten. Utöver de marina naturvärdena finns ett kultur- och naturlandskap på öarna i området som har en för båda länderna unik flora.
10(30) Sammanfattande motivering Kosterhavet representerar ett unikt havsområde i Sverige. Här finns mer än 6 000 marina arter och närmare 5 000 arter på land. Kosterhavet är ett av Sveriges artrikaste områden. De unika havsområdet är en flik av oceanen, där oceaniskt vatten transporterar in oceaniska arter i svenska vatten. Tillsammans med den planerade norska nationalparken, Ytre Hvaler omfattar nationalparkerna ett område av 800 kvadratkilometer. Kosterhavet har en särpräglad geologi med de karaktäristiska diabasgångarna. Kosterhavet är tillsammans med Ytre Hvaler en synnerligen stor tillgång för friluftslivet. Kosterhavet har stora biologiska värden. De biologiska resurserna, främst fisket efter nordhavsräka och havskräfta, kan nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Syftet med Kosterhavets nationalpark (se även bilaga 2) Syftet med Kosterhavets nationalpark är att långsiktigt bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. I syftet ingår att: 1. Långsiktigt skydda och bevara områdets naturligt förekommande marina ekosystem, biotoper och arter samtidigt som ett hållbart nyttjande kan ske av områdets biologiska resurser. 2. Skydda och vårda områdets naturliga och kulturpräglade landmiljöer med tillhörande värdefulla växt- och djurliv. 3. Underlätta för besökare att uppleva och få kunskap om områdets natur- och kulturvärden samt hur dessa kan nyttjas på ett hållbart sätt. 4. Främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina och landbaserade ekosystem. Syftet tryggas genom att: 1. Yrkesfisket och fritidsfisket bedrivs enligt Fiskerilagstiftningen på ett sätt som är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. Trålning efter räka bedrivs i enlighet med den så kallade Koster/Väderöfjordsmodellen (överenskommelse daterad 2000-10-26). 2. Nytillkommande verksamhet som tar mark eller vatten i anspråk eller innebär skador på mark, vegetation eller i den marina miljön och som förändrar landskapets orörda karaktär tillåts inte. 3. Vattenbruk bedrivs på ett sätt som inte skadar den föreslagna nationalparkens marina miljö. Förvaltningsplaner upprättas för verksamheter som odling av ostron och musslor. 4. Besöksnäringen bedrivs och utvecklas på ett sätt som är anpassat till områdets höga natur- och kulturmiljövärden. System för frivillig märkning av verksamheter och önskvärda attityder utvecklas. 5. Sjöfart bedrivs på ett sätt som inte påverkar områdets vattenkvalitet negativt eller orsakar störningar på djurlivet eller människors behov av stillhet och tystnad. Tysta zoner avsätts där hastighetsbegränsningar införs. 6. Jakt efter sjöfågel begränsas till fast boende inom Strömstads och Tanums kommuner samt tidigare jakträttsinnehavare inom nationalparksområdet. Jakt och skyddsjakt bedrivs enligt viltvårdsplan. (se kommentar under bilaga 3).
11(30) 7. Friluftslivet kanaliseras för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. Zoner upprättas där särskild hänsyn skall tas. 8. Naturinformation och naturvägledning byggs ut. 9. En lokal förvaltningsorganisation byggs upp. Föreskrifter Se bilaga 3 Invigning Naturvårdsverket planerar att inviga Kosterhavets nationalpark den 9 september 2009. Planeringen ska ske i samråd med berörda kommuner, lokala aktörer och Länsstyrelsen. Naturvårdsverket och Miljövärndepartementet i Norge har för avsikt att genomföra en gemensam invigning av den svenska nationalparken Kosterhavet och den norska nationalparken Ytre Hvaler. Hemställan Naturvårdsverket hemställer således att regeringen föreslår att riksdagen medger att inom det område som anges på bifogade karta får regeringen förordna om Kosterhavets nationalpark. För regeringens efterföljande beslut om nationalparkens bildande och syfte föreslås det syfte som anges ovan. Beslut om denna hemställan...
12(30) Bilaga 2 Kommentarer till kartan och gränserna Gränserna har justerats från förra förslaget både till sjöss och på land. I havet har den västra gränsen har flyttats in för att anpassas till inflyttningsgränsen för trålning efter havskräfta. Några områden har tillkommit i havet, nämligen Grisbådarna och i söder Spiran, förträngningen av Kosterrännan. Dessutom ingår Säcken, Sveriges enda levande kallvattenkorallrev. Även det föreslagna Natur 2000-området Persgrunden ingår nu i nationalparksförslaget. Den totala ytan hav har i och med dessa gränsjusteringar ökat med endast 4 000 hektar och ytterligare några av Sveriges mest värdefulla marina naturområden inlemmats i nationalparksförslaget. På landsidan har förändringar gjorts vid Kalvö-Lindö och Saltö. Dessa områden kommer inte att ingå i nationalparken utan vara kvar som naturreservat. Den slutliga gränsen kommer att fastställas efter samrådet. Gränserna är också beroende av de markförvärv som pågår. Endast mark som ägs av staten (Naturvårdsverket) kommer att ingå i nationalparken.
13(30) Bilaga 3 Syfte mm I nedanstående tabell framgår de ändringar som gjorts från remissen 2007-04-13. Förslag enligt remissen 2007-04-13 Reviderat förslag april 2008 Ändringar i kursiv stil Syftet Syftet Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. I syftet ingår att: Långsiktigt skydda och bevara områdets naturligt förekommande marina biotoper och arter samtidigt som ett hållbart nyttjande kan ske av områdets biologiska resurser. Skydda och vårda områdets naturliga och kulturpräglade landmiljöer med tillhörande värdefulla växt- och djurliv. Underlätta för besökare att uppleva och få kunskap om områdets naturoch kulturvärden samt hur dessa kan nyttjas på ett hållbart sätt. Främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina och landbaserade ekosystem. Syftet tryggas genom att: Yrkesfisket regleras enligt Fiskerilagstiftningen och är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. Trålning efter räka bedrivs i enlighet med den så kallade Koster/Väderöfjordsmodellen (överenskommelse daterad 2000-10- 26). Inom nationalparken bedrivs fritidsfiske efter bland annat hummer. Fritidsfisket är hållbart och är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. Vattenbruk bedrivs på ett sätt som inte Syftet med Kosterhavets nationalpark är att långsiktigt bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. Långsiktigt skydda och bevara områdets naturligt förekommande marina ekosystem, biotoper och arter samtidigt som ett hållbart nyttjande kan ske av områdets biologiska resurser. Skydda och vårda områdets naturliga och kulturpräglade landmiljöer med tillhörande värdefulla växt- och djurliv. Underlätta för besökare att uppleva och få kunskap om områdets naturoch kulturvärden samt hur dessa kan nyttjas på ett hållbart sätt. Främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina och landbaserade ekosystem Syftet tryggas genom att: Yrkesfisket och fritidsfisket bedrivs enligt Fiskerilagstiftningen på ett sätt som är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. Trålning efter räka bedrivs i enlighet med den så kallade Koster/Väderöfjordsmodellen (överenskommelse daterad 2000-10- 26). Vattenbruk bedrivs på ett sätt som inte
14(30) skadar den föreslagna nationalparkens marina miljö. Besöksnäringen bedrivs och utvecklas på ett sätt som är anpassat till områdets höga natur- och kulturmiljövärden. Yrkesmässig trafik bedrivs i enlighet med sjötrafikförordningen. Fritidsbåttrafiken bedrivs på ett sätt som inte påverkar områdets vattenkvalitet negativt eller orsakar störningar på djurlivet eller människors behov av stillhet och tystnad. Tysta zoner avsätts där hastighetsbegränsningar införs. Jakt efter sjöfågel begränsas till fast boende inom församlingar som gränsar till den föreslagna nationalparken. Friluftslivet kanaliseras genom zonering för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. Naturinformation och naturvägledning byggs ut. En lokal förvaltningsorganisation byggs upp. Nytillkommande verksamhet som tar mark eller vatten i anspråk eller innebär skador på mark, vegetation eller i den marina miljön och som förändrar landskapets orörda karaktär tillåts inte. skadar den föreslagna nationalparkens marina miljö. Förvaltningsplaner upprättas för verksamheter som odling av ostron och musslor. Besöksnäringen bedrivs och utvecklas på ett sätt som är anpassat till områdets höga natur- och kulturmiljövärden. System för frivillig märkning av verksamheter och önskvärda attityder utvecklas. Sjöfart bedrivs på ett sätt som inte påverkar områdets vattenkvalitet negativt eller orsakar störningar på djurlivet eller människors behov av stillhet och tystnad. Tysta zoner avsätts där hastighetsbegränsningar införs. Jakt efter sjöfågel begränsas till fast boende inom Strömstads och Tanums kommuner samt tidigare jakträttsinnehavare inom nationalparksområdet. Jakt och skyddsjakt bedrivs enligt en viltvårdsplan. Friluftslivet kanaliseras för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. Zoner upprättas där särskild hänsyn skall tas. Naturinformation och naturvägledning byggs ut. En lokal förvaltningsorganisation byggs upp. Nytillkommande verksamhet som tar mark eller vatten i anspråk eller innebär skador på mark, vegetation eller i den marina miljön och som förändrar landskapets orörda karaktär tillåts inte
15(30) Bilaga 4 Förslag till Föreskrifter för Kosterhavets nationalpark När regering och riksdag har fattat beslut om att inrätta den föreslagna nationalparken beslutar Naturvårdsverket om föreskrifter samt fastställer en skötselplan för nationalparken (sker sommaren 2009). Dessa beslut kommer att föregås av samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berörda kommuner samt övriga berörda intressenter. Föreskrifterna för nationalparken kommer att indelas i dels föreskrifter för markägaren (staten) och andra eventuella sakägare, dels föreskrifter för allmänheten. Föreskrifterna regleras i miljöbalken kap. 7, 4 och 30 samt enligt nationalparksförordningen, 4. Dessa föreskrifter avser markägaren och andra sakägare (7 kap. 4 MB) Följande kommer inte att vara tillåtet i nationalparken. Förslag enligt remissen 2007-04-13 Reviderat förslag april 2008 Ändringar i kursiv stil Det är förbjudet att: Det är förbjudet att: 1. Uppföra helt ny byggnad eller anläggning. 2. Anlägga helt ny brygga, kaj eller båthamn. 3. Anordna eller upplåta vattenområde för bojförtöjning. 4. Muddra 4. Muddra 1. Uppföra helt ny byggnad eller anläggning. 5. Avverka skog. 5. Avverka skog 6. Anordna upplag annat än tillfälligt i samband med nationalparkens skötsel. 2. Anlägga helt ny brygga, kaj eller båthamn. 7. Anlägga ny väg. 7. Anlägga ny väg. 8. Spränga, schakta, dika, tippa eller fylla ut med massor. 9. Lägga ut kablar och ledningar på mark eller i vatten. 3. Anordna eller upplåta vattenområde för bojförtöjning 6. Anordna upplag annat än tillfälligt i samband med nationalparkens skötsel. 8. Spränga, schakta, dika, tippa eller fylla ut med massor. 9. Lägga ut kablar och ledningar på mark eller i vatten. 10. Jaga inom röd zon. 10. Jaga på annat sätt än vad som anges i fastställd viltvårdsplan (ingår i skötselplanen). Ovanstående förbud utgör inget hinder att: uppföra byggnader och anläggningar för förvaltningens behov, förvaltaren anlägger mindre förtöjningsanläggningar i naturhamnar, utföra underhållsmuddring i anslutning till befintlig farled hamnanläggning eller brygga,
16(30) förvaltaren utför röjningar i skog och kulturlandskap i enlighet med fastställd skötselplan, underhålla befintliga hårdgjorda vägar i enlighet med fastställd skötselplan, personal inom förvaltningen använder arbetsfordon och utför åtgärder i enlighet med fastställd skötselplan, underhålla befintliga för motorfordon tillåtna vägar och vägkanter samt underhålla befintliga ledningsgator, lägga ut vattenledning från fastlandet till Sydkoster för den lokala vattenförsörjningen. Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen med stöd av 5 nationalparksförordningen medge undantag från föreskrifterna. Dessa föreskrifter avser allmänhetens rätt att färdas och vistas och om ordningen i övrigt i nationalparken (7 kap. 30 MB): Förslag enligt remissen 2007-04-13 Reviderat förslag april 2008 Ändringar i kursiv stil Det är förbjudet att: Det är förbjudet att: 1. Tälta eller göra upp öppen eld utanför anvisade platser. 1.Tälta mer än två (2) dygn på samma plats och att göra upp eld utanför anvisade platser. På Nord- och Sydkoster är det dock förbjudet att tälta inom nationalparken. 2. Medföra hund som inte är kopplad. 2. Medföra hund som inte är kopplad. 3. Dra upp båtar på sandstränder. 3. Dra upp båtar på eller ankra vid sandstränder. Kanoter och kajaker får dras upp på sandstränder om de placeras så att badstränder inte blockeras. 4. Cykla och rida annat än på anvisade stigar och vägar. 4. Cykla annat än på anvisade stigar och vägar 5. Bortföra eller omlagra sten. 5. Föra bort eller omlagra sten. 6. Förtöja och ankra i samma naturhamn mer än två dygn i följd. 7. Framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar. Zonindelning (se nedan) 8. I grön zon gäller: Motordrivna farkoster får inte framföras i högre hastighet än 5 knop under tiden 15/5 15/8. 6. Förtöja och ankra på samma plats mer än två dygn i följd. 7. Framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar. Zonindelning (se nedan) 8. Inom grön zon, under tiden 15 maj -15 augusti, framföra motordriven farkost i högre hastighet än 10 (5) knop. 9. Ingen motsvarande föreskrift. 9. Inom grön zon använda motordrivet laddningsaggregat eller tomgångsköra motor.
17(30) 10. Ingen motsvarande föreskrift. 10. Inom grön zon framföra vattenskoter. 11. I blå zon gäller: Framföra motordriven farkost annat än till och från tilläggsplats 12. Förbud att varaktigt uppehålla sig i och att landstiga på öar och skär under tiden ¼ - 15/7. För Torgrimmen gäller förbudet t.o.m. 15/8. 11. Inom blå zon framföra motordriven farkost annat än till och från tilläggsplats. 12. Inom röd zon (fågel- och sälskyddsområde) landstiga på öar och skär under tiden 1 april 15 juli. För Torgrimmen gäller 15 augusti. Zonindelning. Se också bifogade karta. Friluftslivet kanaliseras för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. Nationalparkens vattenområden föreslås därför att indelas i zoner med varierande grad av tillåtlighet. Grön Zon. Område med hastighetsbegränsning. Område med hastighetsbegränsning till högst 10 (5) knop. Genomfartsled finns markerad på kartan. Blå zon: Tyst zon. Motordriva farkoster får endast framföras till och från tilläggsplats. Röd zon: Fågel- och sälskyddsområden med förbud att landstiga på öar och skär under tiden 1 april 15 juli. För ön Torgrimmen gäller 15 augusti. Kommentar till bestämmelserna om jakt. Under rubriken Syftet tryggas genom att: anges att: Jakt efter sjöfågel begränsas till fast boende inom Strömstads och Tanums kommuner samt tidigare jakträttsinnehavare inom nationalparksområdet. Jakt och skyddsjakt bedrivs enligt en viltvårdsplan. Under föreskrifter anges att det är förbjudet att: Jaga på annat sätt än vad som anges i fastställd viltvårdsplan (ingår i skötselplanen). Detta innebär att en viltvårdsplan kommer att upprättas. I denna plan kommer att anges vad som får jagas, var det får jagas, vem som kommer att få jaga och hur man får jaga. I syftesformuleringen anges redan att det är boende i Strömstads och Tanums kommuner som kommer att ha rätt att jaga. Naturvårdsverket kommer att arrendera ut jakträtten till Kosterhavets Jaktvårdförening. Jakten i nationalparken kommer att kräva medlemskap i Kosterhavets Jaktvårdsförening. Medlem i jaktvårdsföreningen kan alla som bor i Strömstads och Tanums kommuner och som har löst jaktkort bli. Dessutom kommer före detta fastighetsägare som har sålt mark till staten för nationalparkens genomförande erbjudas medlemskap i föreningen oavsett deras permanenta bostadsadress. Jaktvårdplanen kommer att utarbetas i nära samråd med Kosterhavets Jaktvårdsförening.
18(30) Bilaga 5 Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets nationalpark Naturvårdsverkets förslag Naturvårdsverket föreslår att förvaltningen av Kosterhavets nationalpark sker genom en delegation under Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Förvaltningen av de befintliga naturreservaten i Kosterhavsområdet kan också med fördel knytas till denna förvaltningsorganisation. Kosterhavsdelegationen en samförvaltningsmodell för lokalt inflytande och deltagande i förvaltningen och skötseln av Kosterhavets nationalpark (sammanfattning av utredningen om lokal förvaltningsorganisation för Kosterhavets nationalpark, av Laura Piriz och Peter Westman) Bakgrund Under processen med att utveckla förslaget till Kosterhavets nationalpark har det framförts starka önskemål, från en lång rad aktörer, att förvaltningen av Sveriges första nationalpark med marint fokus och transnationella (gränsöverskridande) nationalpark, skall ge utrymme för ett utvecklat lokalt deltagande och inflytande. Samtliga remissinstanser som yttrat sig i fråga om förvaltningen har varit positiva till en sådan ansats. För att möta de önskemål som framförts lokalt föreslår Naturvårdsverket att en lokal förvaltningsorganisation byggs upp runt nationalparken. Ett sådant angreppssätt ligger väl i linje med såväl internationella åtagande som den nationella naturvårdspolitiken. Naturvårdsverket har därför låtit utreda hur en lokal förvaltningsorganisation kan se ut för Kosterhavets nationalpark. Utredningen har genomförts av Laura Píriz och Peter Westman. Utredningen redovisar tre alternativa förvaltningsorganisationer Hela utredningen kommer att publiceras i en särskild rapport). Dessa är. - Länsstyrelsemodellen: Länsstyrelsen fungerar som nationalparksförvaltare och driver nationalparksorganisationen men öppnar för ökat lokalt deltagande genom rådgivande forum och samråds/beredningsgrupper. Den lokala nivån ges en rådgivande roll till förvaltaren genom att ett förvaltningsråd tillsätts. I ett förvaltningsråd, bestående av representanter från den kommunala och lokala nivån samt intresseorganisationer, diskuteras policyfrågor, verksamhetsplaner, budget m.m. Ett särskilt skötselråd tillsätts som ger råd till den operativa skötselorganisationen angående det praktiska operativa arbetet. Samrådsgrupper tillsätts för att diskutera/bereda specifika frågor t.ex. jakt, turism etc. - Delegationsmodellen: En delegation, Kosterhavsdelegationen inrättas vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Delegationen består av representanter från de naturvårdande myndigheterna, kommunerna, samhällsföreningarna i området, representanter från turism, fiske och ideell naturvård. Denna delegation tar beslut om verksamhetsplaner, budget, verksamhetsberättelser, naturvårds och förvaltnings politik och riktlinjer för förvaltning och skötselorganisationens operativa arbete.
19(30) Samrådsgrupper tillsätts för att diskutera specifika frågor. Länsstyrelsen är formell förvaltare men besluten om verksamhetsinriktning m.m. fattas av den brett sammansatta delegationen. Länsstyrelsen är arbetsgivare för skötselorganisationen och upphandlande enhet. - Stiftelsemodellen: En stiftelse, Kosterhavsstiftelsen, inrättas med ändamål att långsiktig förvalta Kosterhavet. Instiftare bör vara Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och berörda kommuner. Styrelsen har dock en bredare sammansättning och består förutom av instiftarna av intresseorganisationer, Kosternämnden och samhällsföreningar och fattar beslut om verksamhetsinriktning, policies, budget m.m. Stiftelsen utses till nationalparksförvaltare av regeringen, är arbetsgivare och upphandlande enhet. Ett stiftelsekapital om minst 100 miljoner bör säkerställas. Utredningen har presenterats och diskuterats i lokala möten men även i andra sammanhang. Under dessa möten har fördelar och nackdelar med tillämpning av en eller en annan modell diskuteras. Från dessa diskussioner kan man dra slutsatsen att delegationsmodellen är den som väckt störst intresse. Detta dokument bygger på texturval ur Píriz och Westmans rapport och fokuserar på hur en delegationsmodell för Kosterhavet skulle kunna organiseras och det som behövs för att en sådan modell ska iståndsättas. Sammanfattning Kosterhavsdelegationen en samförvaltningsmodell för Kosterhavet - En Kosterhavsdelegation inrättas vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Delegationen fungerar som styrelse för Kosterhavets nationalpark och består av representanter från myndigheter, kommuner, lokala samhällsföreningar, närings- och föreningsliv. Delegationen fattar beslut om verksamhetsplaner, verksamhetsberättelse, budget, riktlinjer och policies e.t.c. Delegationens sammansättning säkrar ett starkt lokalt inflytande i förvaltningen av Kosterhavet. Länsstyrelsen är formellt nationalparksförvaltare och arbetsgivare för skötselorganisationens personal. - En skötselorganisation etableras med bas på Sydkoster. Organisationen dimensioneras så att den kan fullgöra sina uppgifter på ett fullgott sätt. De uppgifter som effektivare kan genomföras av entreprenörer/företagare/stiftelser handlas upp företrädesvis lokalt inom ramen för LOU. - Behovsprövade samrådsgrupper säkrar plattformer för dialog, erfarenhetsutbyte och deltagande kring särskilda frågeställningar t.ex., riktlinjer för hållbar jakt och fiske, turism och friluftsliv, naturvård etc. - En sektoriell myndighetssamrådsgrupp med de myndigheter som är verksamma i området etableras. - Ett vetenskapligt råd till förvaltnings- och skötselorganisationen etableras. - En samrådsgrupp mellan förvaltarna av nationalparkerna i Norge och Sverige etableras där även representanter från skötselorganisationerna deltar. Samförvaltning på den beslutande och styrande nivån En samförvaltningsmodell som säkrar lokalt deltagande i förvaltning och skötsel av Kosterhavet kan iståndsättas genom att förvaltningen av Kosterhavet sker genom inrättandet av en Kosterhavsdelegation vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Detta sker
20(30) formellt genom att Landshövdingen inrättar delegationen i arbetsordningen för Länsstyrelsen. Delegationen fungerar som en styrelse för nationalparksförvaltningen och skötselorganisationen. Dess uppgift är att fatta beslut om skötselorganisationens årliga verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, budget mm. De fattar också beslut om policies och riktlinjer för förvaltning och skötsel av Kosterhavet inom ramen för, av Naturvårdsverket, meddelade föreskrifter och skötselplaner, vilka har tagits fram i en bred samrådsprocess Delegationen bör bestå av 11 13 representanter. Internationella erfarenheter visar att för stora styrgrupper kan leda till ineffektivitet och att svårigheten att nå en gemensam uppfattning kan leda till att nödvändiga åtgärder inte hanteras. För att säkra en bredd i delegationen och skapa en god bas för samförvaltning bör den bestå av personer från myndigheter, kommuner, samhällsföreningar, närings- och intresseorganisationer. Delegationen kan bestå av representanter från t.ex. följande organisationer. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Strömstads kommun, Tanums kommun, Göteborgs Universitet (Tjärnö), Kosternämnden, Tjärnö/Saltö samhällsförening, Rossö samhällsförening, Resö/Galtö samhällsförening, Samförvaltningsinitiativet för fiske i Norra Bohus län, Strömstad Tourist och Tanum Turism, Naturskyddsföreningarna i Strömstad/Tanum. Landshövdingen eller den han utser i sitt ställe är ordförande i delegationen. Respektive organisation utser inom sig sin egen representant i delegationen. Länsstyrelsen är formellt förvaltare och därmed arbetsgivare för personalen i skötselorganisationen och upphandlande enhet. På denna beslutande nivån finner vi att följande typ av beslut bör tas. Verksamhetsplan och budget Policy och arbetsstrategier Godkännande av förslag till skötselplan Godkännande av havsmiljö-övervakningsprogram Godkännande av förslag till eller ändringar i kollektiva regler och förordningar Rådgivning avseende hållbart nyttjande i nationalparksområdet Godkännande av ny verksamhet och externt finansierade projekt Beställning och granskning av utvärdering
21(30) Nationalparks förvaltare Delegation vid Länsstyrelsen med territoriellt Nationalparks ledning Sektoriell myndighets samordning & Vetenskaplig rådgivning Administration Fastighetsförvaltning och underhåll Nätverk NP-vänner NP-certifierade Naturum & Entréerna Naturvård och skötsel Samråd Samråds/ Berednings Samråds/ Berednings Berednings grupper & Havsmiljö-övervakning Samråds/ Berednings Figur 1. Samråds/ Berednings Samråds/ Berednings Ett organisatoriskt förslag där en delegation under Länsstyrelsen utses som nationalparksförvaltaren Nätverk NP-vänner NP-certifierade Samrådsgrupper Ett verktyg för ökad lokal delaktighet Det finns ett starkt engagemang för Kosterhavet och många intressegrupper som driver olika verksamheter och har intressen i området. I en samförvaltad nationalpark är det viktigt att skapa plattformar för erfarenhetsutbyte och dialog kring aktuella frågor med berörda aktörer. Detta kan göras genom att institutionalisera samrådsgrupper med de intressenter som har intressen kring en specifik fråga/frågeställning. Exempel på för Kosterhavet relevanta samrådsgrupper: - Hållbart fiske, jakt och vattenbruk - Hållbart friluftsliv och turism - Naturum, naturvägledning, utbildning och programverksamhet - Naturvård och havsmiljö - Maritima transporter och båtsport Samrådsgrupperna sammankallas av nationalparksföreståndaren. Syftet med grupperna kan variera beroende på vilka frågeställningar som är aktuella. Deltagarna kan aktualisera frågor som bör behandlas, göra problemanalyser, utbyta erfarenheter men även bereda underlag för beslut om riktlinjer och policies för t.ex. jakt, sälsafaris och ekoturismverksamhet. Genom samrådsgrupperna säkras ett institutionaliserat erfarenhetsutbyte mellan lokala aktörer/grupper, nationalparksförvaltningen och skötselorganisationen. I figur 2 skissas hur flödet kan tänkas gå i en nationalpark med lokalt deltagande från det någon väcker en fråga, genom beredning, sektoriell rådgivning till beslut och genomförande. Av
22(30) figuren framgår att alla medborgare ska kunna väcka frågor. NP-ledningen ska också kunna initiera frågor och detta gäller även relevanta myndigheter. Sektoriell myndighets rådgivning & Ytre Hvaler 1 2 2 3 En specifik Beredningsgrupp Fråga väcks från olika organisationer, grupper, medborgare eller myndighet 5 NP-föreståndare Professionellt 4 NP - Förvaltaren Delegation bifall avslag 6 Lokalt Genomförande Fig 2 Skiss över beslutsflöde med lokalt deltagande i beredning och genomförande Sektoriell myndighetssamordning Den sektoriella indelning som dominerar förvaltningskulturen i Sverige innebär att ett stort antal centrala myndigheter har ett delat ansvar för hur havets miljö utvecklas och kan komma att beröras av det som ska regleras, planeras och genomföras inom området. Nationalparken kommer inte medföra någon förändring i det sektoriella ansvaret inte heller i det kommunala ansvaret. Fiskerimyndigheten och sjöfartsmyndigheten kommer att även i fortsättningen ansvara för reglering av fiske och sjöfart. Nationalparkens samordningsfunktion innebär att förvaltningsorganisationen bör kunna erbjuda en plattform för dialog, diskussion och samordning mellan ansvariga myndigheter som verkar i området och nationalparken, kommunerna och det lokala samhället. Följande myndigheter bör bjudas in att deltaga i den föreslagna samordningsgruppen: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, Kustbevakningen (Västra), Västra Götalandsregionen, Strömstads kommun, Tanums kommun, Nationalparken Ytre Hvaler, samt andra myndigheter vid behov. Det förefaller lämpligt att Naturvårdsverket alternativt Länsstyrelsen ska ha ordföranderollen i denna grupp.
23(30) Vetenskaplig rådgivning Kosterhavets nationalpark kommer att ha en för svenskt vidkommande unik position när det gäller tillgång på vetenskaplig marin kompetens. Detta genom att Göteborgs Universitet (Tjärnö) finns i området. Ett vetenskapligt råd kan kopplas till förvaltningsoch skötselorganisationen för vetenskaplig rådgivning. Rådet bör ha en bred tvärvetenskaplig sammansättning så att förutom marin kompetens även expertis från t.ex. kulturmiljövård, naturvård, humanekologi och socioekonomi finns med i rådet. Samverkan över gränsen Ytre Hvaler Kosterhavets norra gräns sammanfaller med den politiska gränsen mot Norge. Kosterhavets nationalpark blir Sveriges första transnationella (gränsöverskridande) nationalpark. Så väl vattenmassor som marina organismer och människor förflyttas kontinuerligt i området och det finns mycket att vinna på harmonisering av regler och uppförandekoder i nationalparkerna. Ett samrådsforum för harmonisering av övergripande policy- och verksamhetsfrågor bör inrättas mellan de svenska och norska förvaltningsorganisationerna. D.v.s. Kosterhavsdelegationen och Fylkesmannen i Östfold. I detta samrådsforum bör även nationalparksföreståndarna deltaga. Det bör räcka med 1 2 möten om året i detta forum. Utöver detta bör skötselorganisationerna för nationalparkerna etablera ett direkt informellt samrådsforum för att kunna diskutera och lösa gemensamma problemställningar. Skötselorganisationen Värnar, Vårdar och Visar Kosterhavets inneboende komplexitet och de många arbetsuppgifter som krävs för att värna, vårda och visa området på ett effektivt sätt ställer krav på bred och hög kompetens inom skötselorganisationen. Det är viktigt att organisationen har sin platsbas i området. Detta ger lokal legitimitet och skapar lokala arbetstillfällen. Skötselorganisationens kontor bör förläggas i anslutning till naturum på Sydkoster. Det är angeläget att de som arbetar med den praktiska skötseln, administration och naturvägledning är samlokaliserade. Detta utesluter dock inte att man kan ha noder eller personal som bor och utgår från andra delar av Kosterhavet. En viktig faktor att beakta är att personalbehovet kommer att variera med säsongerna särskilt då det handlar om den operativa verksamheten i form av naturum, naturvägledning, skötsel och strandstädning. Nationalparksorganisationen måste alltså vara flexibel i sin struktur och kunna svara mot olika behov under olika delar av året. Det är viktigt att basorganisationen har en så stor personalstyrka att den själv har kapacitet att genomföra en stor del av det löpande arbetet både i naturum och ute i området. Det är viktigt för legitimiteten att naturvården har ansikten på plats som folk känner till och har förtroende för. Platskännedom, kompetens, lokal förankring och kontinuitet är viktiga element i en organisation som har till uppgift att förvalta ett av Sveriges mest skyddsvärda områden. Exakt hur stor den tillsvidareanställda personalen bör vara är avhängigt vilka uppgifter som slås fast i skötselplanen, om man väljer att handha markvården i egen regi och vilken ambitionsnivå som önskas för det operativa arbetet. Följande funktioner med fast anställd personal bör finnas i organisationen. Nationalparksföreståndare, naturumföreståndare, naturvägledare, ekonomi, personal och administrationsansvarig och ett lämpligt antal naturvårdare som har kompetens att bedriva praktisk naturvård och skötsel i såväl land, skärgårds- som havsmiljö. Förutom fast