Exempel på målbeskrivningsplan En målbeskrivningsplan ska användas som ett stödjande dokument för framtida drift- och underhållsåtgärder. Syftet är att tydliggöra avsikten med planteringarna, att beskriva hur projektören har tänkt sig resultatet av den färdiga anläggningen. Förlagan till exempel nedan är taget från handlingar avseende Bulltoftaparken som byggdes 1983. Område A1 Tät flerskiktad bokskog en på sikt är ett flerskiktat olikåldrigt bokskogsbestånd. I brynzonen får boken utveckla sig fritt så att täta bryn erhålls. Exempel på illustration (struktur) Amträd Larix eruolepis hybridlärk 30% Slutträd Fagus silvatica bok 60% Carpinus betulus avenbok 10% Fältskikt* Corydalis cava hålnunneört Galium odoratum myskmadra Etableras i brynzon och gläntor i blandningen 50/50 Område A2 Tät enskiktad bokskog Som slutstadium avses ett enhetligt och likåldrigt bokbestånd utan undervegetation, s.k. pelarsal. Amträd Betula verrucosa vårtbjörk 30% Slutträd Fagus silvatica bok 60% Carpinus betulus avenbok 10%
Fältskikt* Anemone nemorosa vitsippa Ranunculus ficaria svalört Etableras i brynzon och gläntor i blandningen 60/40 Område B1 Tät flerskiktad ekskog en är på sikt en tät olikåldrig, flerskiktad skog dominerad av ek. I brynzonen eftersträvas ljusälskande träd- och buskarter där även eken kan ingå. Slutträd Fagus silvatica bok 5% Quercus robur ek 30% Tilia cordata lind 10% Buskträd Acer campestre naverlönn 5% Corylus avellana hassel 10% Buskar Cornus sanguinea skogskornell 5% Ribes alpinum Schmidt måbär 5% Viburnum opulus skogsolvon 5% Område B2 Gles gläntrik ekskog som i C1, men med ett färre antal träd per ytenhet. I buskskiktet gynnas speciellt hassel. OBS (procentuell fördelning av slutträd är inte fullständigt statisk)
Slutträd Fagus silvatica bok 5% Quercus robur ek 30% Tilia cordata lind 10% Buskträd Acer campestre naverlönn 5% Corylus avellana hassel 10% Buskar Cornus sanguinea skogskornell 5% Ribes alpinum Schmidt måbär 5% Viburnum opulus skogsolvon 5% Område C1 Tät flerskiktad blandlövskog (vall) Som slutstadium avses en tät flerskiktad blandskog med god åldersfördelning. Brynet mot Ringvägen skall vara tätt. Populus simonii Fastigiata kinesisk poppel 10% Slutträd Acer pseudoplatanus sykomorlönn 10% Betula verrucosa vårtbjörk 5% Prunus avium fågelbär 10% Quercus robur ek 10% Buskträd Prunus padus hägg 10% Salix x smithiana häckvide 5% Buskar Rosa canina nyponros 5% Salix purpurea rödvide 5% Sambucus nigra svart fläder 5% Symphoricarpus rivularis snöbär 5%
Område C2 Tät flerskiktad blandlövskog (fält) Som slutstadium avses en tät variationsrik blandlövskog med ett flertal träd och buskarter. Slutträd Acer platanoides skogslönn 10% Fagus silvatica bok 10% Tilia cordata skogslind 10% Quercus rubra rödek 5% Buskträd Acer campestre naverlönn 5% Corylus avellana hassel 5% Prunus padus hägg 10% Buskar Euonymus europeus benved 5% Ribes alpinum Schmidt måbär 5% Rosa canina nyponros 5% Symphoricarpus rivularis snöbär 5% Område C3 Gles gläntrik blandlövskog /dungar (fälten) Som slutkaraktär avses en flerskiktad, gläntrik blandlövskog med ett flertal träd- och buskarter. Ställvis ska beståndet göras så glest att det övergård i dungar omväxlande med ängsgräsytor med enstaka solitärträd.
Slutträd Acer platanoides skogslönn 10% Fagus silvatica bok 5% Quercus rubra rödek 10% Tilia cordata skogslind 10% Buskträd Acer campestre naverlönn 5% Corylus avellana hassel 5% Prunus padus hägg 10% Buskar Euonymus europeus benved 5% Ribes alpinum Schimdt måbär 5% Rosa canina nyponros 5% Symphoricarpus rivularis snöbär 5% Område C4 Tät flerskiktad blandlövskog, vintergrönt bryn Avsikten är att skapa ett bryn mot Sallerupsvägen som är tätt inte bara sommartid utan även vintertid. Arterna i beståndets sydliga del (ca 5m) har bl a valts med denna avsikt. Carpinus betulus avenbok 20% Fagus silvatica bok 20% Ligustrum vulgare Atrovirens vintergrön liguster 30% Prunus spinosa slån 20% Pyracantha coccinea eldtorn 10%
Område C5 Blandlövskog av hagmarkskaraktär Som slutstadium avses en gles blandlövskog med solitärt stående buskar och träd. I bottenskiktet eftersträvas smalbladiga gräs och örter. Slutträd Acer platanoides skogslönn 10% Fagus silvatica bok 5% Quercus rubra rödek 10% Tilia cordata skogslind 10% Buskträd Acer campeste naverlönn 5% Corylus avellana hassel 5% Prunus padus hägg 10% Buskar Euonymus eruropeus benved 5% Ribes alpinum Schmidt måbär 5% Rosa canina nyponros 5% Symphoricarpus rivularis snöbär 5% Område D Lågskog, parkkaraktär Som slutkaraktär avses ett tätt bestånd med ett i huvudsak dominerande busk- trädskikt med inslag av enstaka högre träd och lågväxande buskar.
Träd Aesculus hippocastanum hästkastanj 5% Quercus rubra rödek 5% Tilia cordata skogslind 5% Buskträd Acer ginnala ginnalalönn 10% Amelancier canadensis häggmispel 10% Prunus cerasifera körsbärsplommon 10% Buskar Colutea arborescens gulblommig blåsärt 10% Cornus alba Sibirica korallkornell 10% Kolkwitzia amabilis paradisbuske 10% Malus sargentii bukettapel 10% Rosa rubignosa äppelros 5% Syringa vulgaris bondsyren 10% Område E Lövskog med enstaka överståndare (åkermark) Som slutstadium avses ett bestånd med ett i huvudsak dominerande busk-/buskträdskikt och enstaka skogslind som överståndare. Ställvis kan beståndet övergå i dungar med ängsgräsyor. Amträd Betula verrucosa vårtbjörk 10% Salix x smithiana häckvide 10% Slutträd Tilia cordata skogslind 5 % Buskträd Acer campestre naverlönn 10% Prunus cerasifera körsbärsplommon 10% Prunus padus hägg 10% Buskar Ligustrum vulgare liguster 10% Prunus spinosa slånbär 10% Ribes alpinum Schmidt måbär 10% Rosa canina nyponros 10% Viburnum opulus skogsolvon 5%
Område F Söderbryn en är ett tätt s.k. trestegsbryn med i princip buskarna längst ut mot söder, bakom dessa buskträd, och längst in träden. Träd Sorbus intermedia oxel 5% Prunus avium fågelbär 10% Buskträd Sorbus aucuparia rönn 5% Prunus cerasifera körsbärsplommon 10% Prunus padus hägg 5% Malus silvestris vildapel 5% Buskar Euonymus europaeus benved 5% Prunus spinosa slån 20% Rosa canina nyponros 15% Rubus fruticosus björnbär 15% Sambucus nigra svart fläder 5% *Fältskikt generellt. Etablering av fältskikt påbörjas först när den huvudsakliga ogräsbekämpningen är avslutad och materialet har fått en god etablering dvs efter ca 5 år, lämpligen på våren för bästa resultat. Fältskiktetablering förläggs till strategiskt viktiga områden där de kan upplevas av så många som möjligt.