Prora 2001:2 ISSN 1404-8108 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2000 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som varit inrättade under 2000 med avseende på bland annat syfte, innehåll, regelverk, deltagarnas sammansättning, volymer, resultat och kostnader. Under 2000 har de arbetsmarknadspolitiska programmen minskat i såväl faktiskt antal deltagare som i relation till gruppen arbetslösa i förhållande till föregående budgetår. I genomsnitt deltog ca 112 300 deltagare i de konjunkturberoende programmen/insatserna under 2000, vilket kan jämföras med 141 400 under föregående budgetår. Den främsta förklaringen till den minskade programvolymen är det förbättrade arbetsmarknadsläget. Därtill deltog ytterligare ca 54 100 deltagare i genomsnitt i särskilda insatserna för personer med arbetshandkapp. Motsvarande siffra för budgetåret 1999 var 56 000 deltagare. Den 1 augusti 2000 infördes en ny struktur för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Den nya programstrukturen omfattar nio arbetsmarknadspolitiska program, som i sin tur kan innehålla olika insatser. I samband med införandet av den nya programstrukturen tillkom fyra nya program/insatser, dvs. aktivitetsgarantin, aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling, särskilt anställningsstöd och utökat förstärkt anställningsstöd. Antalet deltagare i samtliga anställningsstöd och arbetspraktik ökade i förhållande till föregående budgetår, medan antalet deltagare i övriga konjunkturberoende program och insatser minskade. Av de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp var det endast särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) som hade en ökad omfattning. Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet skall prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetshandikappade, invandrare och ungdomar. Dessa gruppers andel av de konjunkturberoende programmen och insatserna bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. De konjunkturberoende programmen och insatserna uppfyllde tillsammans detta balanskrav under år 2000. Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten samt leda till ett arbete. Mot bakgrund av att de konjunkturberoende programmen och insatserna har olika innehåll, syften och målgrupp, varierar resultaten mellan programmen/insatserna. För samtliga konjunkturberoende program och insatser har registerbearbetningar genomförts av hur stor andel som enligt AMS register gått från program/insats till arbete inom 30, 90 och 180 dagar efter avslutat program eller insats. Bästa resultaten nås efter en avslutad period med start av näringsverksamhet och efter en avslutad period med allmänt anställningsstöd. När det gäller särskilda insatser för personer med arbetshandikapp mäts resultaten på annat sätt. Styckkostnaden, vilken framförallt styrs av ersättningen till deltagarna, ökade för alla konjunkturberoende program och insatser mellan 1999 och 2000, utom kommunala ungdomsprogrammet, som hade oförändrad styckkostnad, och offentligt tillfälligt arbetet (OTA), som hade minskade styckkostnader. Styckkostnaden för de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp, å andra sidan, minskade vid motsvarande jämförelse.
Innehållsförteckning Inledning...1 Konjunkturberoende program och insatser Aktivitetsgarantin...3 Deltagarna... 5 Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling...7 Deltagarna... 8 Tid före och i program/insats... 11 Resultat... 11 Kostnader... 12 Anställningsstöd...13 Anställningsstödets utveckling över tiden... 15 Deltagarna... 17 Tid före och i program/insats... 22 Resultat... 23 Kostnader... 26 Arbetslivsinriktad rehabilitering...29 Deltagarna... 31 Tid före och i program/insats... 33 Resultat... 34 Kostnader... 37 Arbetsmarknadsutbildning...39 Planering och upphandling... 41 Deltagarna... 42 Tid före och i program/insats... 47 Resultat... 48 Kostnader... 53 Arbetspraktik...57 Deltagarna... 59 Tid före och i program/insats... 61 Resultat... 63 Kostnader... 65
Datortek/aktivitetscenter...67 Deltagarna... 69 Tid före och i program/insats... 72 Resultat... 73 Kostnader... 75 Kommunala ungdomsprogrammet...79 Deltagarna... 80 Tid före och i program/insats... 83 Resultat... 84 Kostnader... 86 Offentligt tillfälligt arbete...89 Deltagarna... 90 Tid före och i program/insats... 92 Resultat... 93 Kostnader... 94 Start av näringsverksamhet...95 Deltagarna... 97 Tid före och i program/insats... 100 Resultat... 100 Kostnader... 103 Ungdomsgarantin...107 Deltagarna... 109 Tid före och i program/insats... 112 Resultat... 112 Kostnader... 115 Konjunkturberoende program och insatserett jämförande perspektiv...117 Deltagarna... 117 Resultat... 120 Kostnader... 123 Särskilda program för arbetshandikappade Lönebidrag...125 Anställda med lönebidrag... 127 Tid före och i program/insats... 130 Resultat... 131 Kostnader... 133
Offentligt skyddat arbete...135 Anställda i offentligt skyddat arbete... 137 Resultat... 139 Kostnader... 140 SIUS...143 Deltagarna... 145 Tid före och i program/insats... 147 Resultat... 147 Kostnader... 149 Särskilda insatser för arbetshandikappade - ett jämförande perspektiv...151 Bilaga 1: Sökandekategoriförteckning... 153
Inledning Denna rapport fokuserar på både konjunkturberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade. De olika arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar funktionellt med varandra. För att göra samspelet så effektivt som möjligt ingår de via Arbetsförmedlingen i ett organisatoriskt sammanhållet system, vars syfte är att tillgodose de mål statsmakterna lagt fast för arbetsmarknadspolitiken. Vid sidan av platsförmedling, vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering spelar de olika arbetsmarknadspolitiska programmen en viktig roll för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. En arbetssökandes handlingsplan kan ibland omfatta flera program och/eller insatser som ett led till att nå målet med ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan klassificeras på en mängd olika sätt. Programmen delas bland annat upp, som nämnts ovan, i konjunkturberoende program/insatser och insatser för arbetshandikappade, där program/insatser i den förstnämnda kategorin skall avpassas mot konjunkturläget medan den andra kategorin ska svara mot den enskildes behov, oavsett konjunkturläget. Kategorin insatser för arbetshandikappade finansieras av anslaget för särskilda åtgärder för arbetshandikappade, för att säkerställa att arbetshandikappade får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Under detta anslag finansieras bland annat insatserna lönebidrag och offentligt skyddat arbete. Arbetshandikappade skall därutöver prioriteras inom ramen för de konjunkturberoende programmen/insatserna, som med något undantag finansieras av anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Uppsättningen av arbetsmarknadspolitiska program har hela tiden förändrats för att möta nya behov på arbetsmarknaden. Ett nytt program eller insats innebär ofta att programstrukturen ändras i och med att exempelvis arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller bidragsnivåer är olika, eller p.g.a. att det nya programmet/insatsen bättre tillgodoser behov som tidigare rymts inom andra program eller insatser. Rapporten 1 är uppbyggd i 14 olika avsnitt (i alfabetisk ordning), som var och en behandlar ett arbetsmarknadspolitisk program eller insats. Varje avsnitt går att läsa för sig. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av resonemang och förklaringar måste göras. Avsikten är emellertid inte att rapporten ska läsas i sin helhet, utan att den i första hand ska fungera som en referens- och uppslagsrapport i olika sammanhang. För att ge en översikt över samtliga arbetsmarknadspolitiska program och insatser följer två kapitel med jämförande perspektiv med avseende på deltagare, resultat och kostnader. De arbetsmarknadspolitiska medlen samspelar med varandra Konjunkturberoende program/ insatser och insatser för arbetshandikappade Programstrukturen ändras Rapportdisposition 1 För en genomgång av Arbetsmarknadsverkets styrning och verksamhetsplanering hänvisas till Arbetsmarknadsverkets årsredovisning 2000. 1
2
Aktivitetsgarantin Aktivitetsgarantin Aktivitetsgarantin, som startade den 1 augusti 2000 efter en tids pilotverksamhet, riktar sig till den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven vid Arbetsförmedlingen. Huvudmålen med aktivitetsgarantin är att minska långtidsarbetslösheten, få bort de långa inskrivningstiderna och motverka andelen återinskrivningar. Aktivitetsgarantin ska väsentligt förbättra de arbetslösas möjligheter på den reguljära arbetsmarknaden. Varje deltagare får stöd av Arbetsförmedlingens handledare inom en grupp på 25-30 personer, samtidigt som man har tillgång till alla ordinarie arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Aktiviteterna bedrivs normalt på heltid. Vid start i aktivitetsgarantin utarbetar handledare och arbetssökande en individuell handlingsplan. I planen specificeras både vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och vad som krävs av deltagaren. Skillnaden mot att delta i enstaka arbetsmarknadspolitiska program eller insatser är att alla tillgängliga program och insatser samlas under ett tak och att den individuella handlingsplanen går som en röd tråd genom alla aktiviteter. En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att arbete ska ske i nära samverkan med stat, kommuner, företag, arbetsmarknadens parter m.fl. För att kunna bryta trenden med hög långtidsarbetslöshet krävs att fler aktörer än enbart Arbetsförmedlingen engagerar sig för att finna nya lösningar och hitta framkomliga vägar. Till samverkanspartner - till exempel bemanningsföretag, organisationer och kommuner - som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin kan ersättning utbetalas på högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Först då deltagaren haft ett reguljärt arbete (hit räknas även lönebidrag, offentligt skyddat arbete och samtliga anställningsstöd utom särskilt anställningsstöd) i sex månader, gått till egen- eller studiestödsfinansierad utbildning eller av annat skäl slutat vara arbetssökande, lämnar han eller hon aktivitetsgarantin. Vid deltagande i aktivitetsgarantin lämnas aktivitetsstöd eller lönesubvention, som t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddad anställning. Nytt program Individuell handlingsplan I detta kapitel redovisas inga detaljerade uppgifter om deltagare och kostnader för personer som deltagit i aktivitetsgarantin eftersom dessa deltagare ingår som en del av de program och insatser som redovisas i denna rapport (dock ej kommunala ungdomsprogrammet), vilket skulle innebära dubbelräkning. Samverkanspartner Ersättning i form av aktivitetsstöd eller lönesubvention Legal grund för budgetåret 2000 Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd 3
AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2000 Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktivitetsgarantin från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av programmet innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktivitetsgarantin får deltagaren aktivitetsstöd eller lön (t.ex. vid anställning med anställningsstöd, lönebidrag eller offentligt skyddat arbete). Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med programmet. Den som anvisats till aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon: haft ett reguljärt arbete i minst sex månader utan att samtidigt ha tagit del av andra aktiviteter inom ramen för garantin, eller påbörjat en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, eller själv väljer att lämna aktivitetsgarantin. Förändringar 2001 Förändringar inför budgetåret 2001 Ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa höjs till 143 kronor per dag fr.o.m. 1 januari 2001. Information Information Faktabladet Aktivitetsgaranti, rekv. nr 502 484 AMV:s webbplats: www.ams.se 4
Aktivitetsgarantin Deltagarna I genomsnitt deltog 16 492 personer per månad i aktivitetsgarantin under perioden 1 augusti till 31 december 2000. De flesta av dessa, 54 procent, befann sig i den förberedande insatsen aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP), som framförallt riktar sig till deltagare i aktivitetsgarantin. Relativt många deltog också i arbetsmarknadsutbildning (AUTB), 13 procent, arbetspraktik (APR), 11 procent, och offentligt tillfälligt arbete (OTA), 7 procent. I kategorin övriga ingår, förutom övriga program och insatser, även deltagare i aktivitetsgarantin som var registrerade i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen, t.ex. tillfälligt arbete och ombytessökande. Figur 1. Kvarstående personer i aktivitetsgarantin 1 augusti- 31 december 2000 fördelat på program och insatser, andel i procent 60 50 40 Procent 30 20 10 0 AVP AUTB APR OTA ANST DAT ARB ÖVR Program/insats Program-/insatsmixen ovan är dock inte helt representativ för aktivitetsgarantin, utan speglar ett uppstartsskede med relativt hög andel AVP (som vanligen inleder anvisningen till aktivitetsgarantin). AVP har efter hand minskat sin andel av aktivitetsgarantin, ju längre tid som förflutit sedan aktivitetsgarantin startade. 5
6
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling - ingår i förberedande insatser UTV 4% KUP 4% DAT 5% OTA 5% ARB 6% SEB 8% ANST 14% AVP 4% AUTB 27% APR 23% Aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling tillkom den 1 augusti 2000 som en särskild insats under programmet förberedande insatser. Deltagaren erhåller aktivitetsstöd under tiden i insatsen. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Dessa aktiviteter kan komma ifråga före deltagande i annat arbetsmarknadspolitiskt program, inför ett arbete eller vilket är mest vanligt ingå som en del av aktivitetsgarantin. Exempel på aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling kan vara information eller kartläggning, enskilt och/eller i grupp. Här kan också finnas former för aktivt arbetssökande, gruppvis i så kallade jobbsökaraktiviteter eller enskilt. Aktiverande inslag av yrkesvägledning med ett utnyttjande av datorstödda informations- och vägledningsprogram, ofta kombinerat med så kallade yrkesvalskurser och enskilda vägledningssamtal, är ett stöd för att vidga perspektiven i en valsituation, t.ex. inför val av arbetsmarknadsutbildning. Förutom jobbsökaraktiviteter och vägledning i grupp kan studiebesök eller kortare arbetspraktik på företag ingå, dvs. inslag i vägledande syfte som avser att stärka sökande i sitt beslut om yrkesinriktning. Ingår i programmet förberedande insatser Aktiviteter enskilt och/eller i grupp Legal grund för budgetåret 2000 Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd AMS föreskrifter (AMSFS 2000:4) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS föreskrifter (AMSFS 1996:18) om aktivitetsstöd AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program AMS allmänna råd om tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd AMS administrativa föreskrifter för tillämpning av arbetsmarknadspolitiska program AMS administrativa föreskrifter för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd 7
Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2000 Den som är eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av insatsen innan de fyllt 20 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 240 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 103 kronor per dag. Stödet betalas ut av försäkringskassan under förutsättning att anordnaren har lämnat en närvarorapport. Deltagaren kan också under vissa förhållanden få ersättning för resor och övernattningar i samband med insatsen. Tidperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader. Endast om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen medge längre tid. Förändringar 2001 Förändringar inför budgetåret 2001 Ersättningen till personer som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa höjs till 143 kronor per dag fr.o.m. 1 januari 2001. Information Information Faktabladet Förberedande insatser, finns på AMV:s webbplats: www.ams.se Deltagarna 26 337 nya deltagare Under perioden 1 augusti till 31 december 2000 påbörjade 26 337 personer aktiviteter inom vägledning eller platsförmedling (AVP). Det innebär att insatsen i genomsnitt har haft 5 267 nya deltagare per månad under ovanstående period. Den snabba utvecklingen av antalet nya deltagare i AVP förklaras av målsättningen att ca 20 000 personer skulle kunna beredas plats i aktivitetsgarantin (se särskilt avsnitt), där majoriteten av deltagarna i AVP ingår, i slutet av år 2000. Könsfördelning i AVP var relativt jämn, 57 procent män och 43 procent kvinnor. Motsvarande andelar bland de arbetslösa var 53 respektive 47 procent. Tabell 1 nedan visar att de nya deltagarna framförallt återfanns i åldersgrupperna 35-44 och 45-54 år. Endast små skillnader förekom mellan män och kvinnor när det gäller åldersfördelning. 8
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Tabell 1. Nya deltagare i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling under perioden 1 januari till 31 december 2000 fördelat på ålder och kön Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 14 0 5 0 19 0 20-24 735 5 494 4 1 229 5 25-34 2 956 20 2 376 21 5 332 20 35-44 4 056 27 3 137 28 7 193 27 45-54 4 263 28 3 079 27 7 342 28 55-60 2 400 16 1 799 16 4 199 16 61-600 4 423 4 1 023 4 Totalt 15 024 100 11 313 100 26 337 100 Figur 1 nedan redovisar omfattningen av antalet kvarstående deltagare vid månadens slut under augusti-december 2000. I genomsnitt kvarstod 11 016 personer per månad i insatsen under denna period. Trots att AVP tillkom först i slutet av året utgjorde insatsen fyra procent av den totala volymen av konjunkturberoende program och insatser under budgetåret 2000. 11 016 deltagare i snitt per månad Figur 1. Antal personer kvarstående i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling vid månadens slut augusti-december 2000 18 000 16 000 14 000 12 000 Antal 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 9
Genomsnittlig utbildningsnivå Prioritering av de utsatta grupperna Den genomsnittliga utbildningsnivån bland de nya deltagarna i AVP motsvarade i stort genomsnittet bland de arbetslösa. De flesta, 51 procent av männen och 52 procent av kvinnorna, hade en gymnasial utbildning. Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annat invandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få en indikation på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olika program och insatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är en del av begreppet invandrare. De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. Handikappade och utomnordiska medborgare väl representerade Tabell 2 nedan visar att både arbetshandikappade och utomnordiska medborgare var väl representerade i AVP i förhållande till sin andel av de arbetslösa. Ungdomar var däremot kraftigt underrepresenterade i insatsen, vilket kan förklaras av att ungdomar istället har tillgång till väglednings- och platsförmedlingsinsatser inom ramen för ungdomsinsatserna kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin). Tabell 2. De prioriterade gruppernas andel av aktiviteter inom vägledning/platsförmedling (AVP) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomnordiska medb. i AVP Arbetslösa 2 i AVP Arbetslösa 2 i AVP Arbetslösa 2 1997-21 - 10-11 1998-18 - 10-11 1999-15 - 11-10 2000 4 14 16 11 11 10 1 Avser ungdomar 18-24 år. 2 Avser sökandekategori 11-13. 10
Aktiviteter inom vägledning/platsförmedling Tid före och i program/insats Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagar en arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Tabell 3 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden för AVP var 157 dagar, dvs. drygt fem månader. Den relativt långa väntetiden förklaras av att AVP främst riktar sig till personer med långa inskrivningstider. Män som påbörjade en period i AVP hade i genomsnitt varit arbetslösa sex dagar längre än kvinnor. AVP varade i genomsnitt 36 dagar under perioden 1 augusti till 31 december 2000. Den korta tiden i insatsen förklaras av att AVP oftast används som en kortare motivationshöjande insats, från fördjupade jobbsökaraktiviteter till kortare utbildning i form av orienteringskurser eller praktik, i inledningsskedet av aktivitetsgarantin. Drygt fem månaders väntetid Tabell 3. Genomsnittlig tid före och i aktiviteter inom vägledning/ platsförmedling (AVP) uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid före insats Tid i insats Arbetslös 1 AVP M K T M K T 1997 - - - - - - 1998 - - - - - - 1999 - - - - - - 2000 159 153 157 36 35 36 1 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13. Resultat Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framförallt beroende av konjunkturläget. Det är även viktigt att sätta programmets/ insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan i större utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft än förändringar i insatsens kvalitet. Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inom AMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller aktiviteter inom vägledning/platsförmedling, kvaliteten på aktiviteterna och hur arbetet organiseras på arbetsförmedlingarna. Andel i arbete efter avslutat program/insats Externa och interna faktorer 11
Hur nära är programmet/ insatsen ett arbete? Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur nära programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser som innebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av lönekostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till eget företagande leder i större utsträckning till arbete åtminstone på kort sikt än program eller insatser som innebär att deltagaren står längre från en arbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning, datortek). Utbildningsprogrammens/-insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel i arbete har program och insatser som framförallt syftar till att ge någon form av tillfällig sysselsättning (t.ex. offentligt tillfälligt arbete). Under perioden 1 augusti till 31 december 2000 lämnade totalt 10 384 personer aktiviteter inom vägledning/platsförmedling. Resultatet av direktövergångarna, dvs. var den arbetssökande befann sig i slutet av den månad i vilken denne avslutade AVP (efter högst 30 dagar), visar att 18 procent hade gått till arbete 1. Kostnader Totalkostnad 416 miljoner kronor Kostnad för samverkansavtal 11 miljoner kronor Den totala kostnaden för AVP utgörs av kostnader för aktivitetsstöd till deltagarna. Totalkostnaden beror dels på antalet deltagare per månad, dels på nivån på ersättningen till deltagarna. AVP finansieras av anslaget arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Totalkostnaden för AVP uppgick under perioden 1 augusti till 31 december 2000 till 416 miljoner kronor. Styckkostnaden, dvs. genomsnittlig kostnad per deltagare och månad, för AVP var 10 000 kronor under insatsens fem första månader. Samverkanspartner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin exempelvis bemanningsföretag, organisationer och kommuner kan få ersättning med högst 150 kronor per dag och deltagare för merkostnader i samband med verksamheten. Total uppgick denna kostnad till elva miljoner kronor under perioden 1 augusti till 31 december 2000. Beslut med samverkansavtal utgjorde 22 procent av de beslut om AVP som fattades under denna period. 1 Övergång från program/insats till tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, deltidsarbetslöshet, tillfällig timanställning, fortsatt anställning hos samma arbetsgivare, tillfälligt arbete, Samhall, ombytessökande, lönebidrag, OSA samt allmänt, förstärkt, särskilt och utökat förstärkt anställningsstöd räknas som arbete enligt 2000 års definition. 12
UTV 4% AVP 4% Anställningsstöd KUP 4% DAT 5% OTA 5% ARB 6% SEB 8% ANST 14% AUTB 27% APR 23% Anställningsstöd ersatte den 1 januari 1998 de tidigare programmen beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. 1 Syftet med anställningsstöd är att underlätta för långtidsarbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen att få en anställning. Anställningsstöd är en form av lönesubvention till arbetsgivare vid anställning av arbetslösa och syftar till att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Det ska både stimulera arbetsgivarna att tidigarelägga sina rekryteringar och att anställa arbetslösa vikarier, då redan anställda ges möjlighet att vidareutbilda sig med lön. Från och med den 1 oktober 1999 får anställningsstöd beviljas dels som allmänt anställningsstöd dels som förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti 2000 infördes även ett utökat förstärkt anställningsstöd och ett särskilt anställningsstöd. Regeringen ansåg att anställningsstödet var värdefullt och att det borde förstärkas när det gällde anställning av arbetslösa med särskilt långa inskrivningstider. Allmänt anställningsstöd riktar sig, i likhet med det tidigare anställningsstödet, till personer som är långtidsarbetslösa och som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under minst tolv månader. Förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 24 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 24 månader. Utökat förstärkt anställningsstöd riktar sig till personer som varit inskrivna minst 48 månader vid Arbetsförmedlingen och som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser under minst 48 månader. Målgruppen för det särskilda anställningsstödet är personer som har fyllt 57 år, som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen minst 24 månader, som varit arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program/insatser under minst 24 månader och som deltagit i aktivitetsgarantin under minst tre månader. Ett efterfrågestimulerande program Allmänt, förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd De nuvarande anställningsstöden belastar inte, till skillnad från det tidigare anställningsstödet, anslaget för arbetsmarknadspolitiska program, utan har formen av en kreditering av arbetsgivarens skattekonto och innebär minskade intäkter för staten. 1 Beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat var lönesubventioner. För mer information om dessa program se Arbetsmarknadspolitiska åtgärder - Årsrapport 1997, APra 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. 13
På uppdrag av Näringsdepartementet studerar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anställningsstöden i tre etapper. En första delrapport, som baseras på en enkät till landets arbetsförmedlare, presenterades i november 2000 (Anställningsstödens implementering vid Arbetsförmedlingarna, Stencilserie 2000:4). Slutrapporten beräknas vara klar i december 2002. Regelverk Legal grund för budgetåret 2000 Förordning (SFS 1997:1275) om anställningsstöd Förordning (SFS 2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten AMS föreskrifter (AMSFS 1997:17) för anställningsstöd AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen (1997:1275) om anställningsstöd Regler och ekonomiska villkor Regler och ekonomiska villkor gällande budgetåret 2000 Anställningsstöd kan anvisas en arbetssökande tidigast från den dag denne fyller 20 år. Ungdomar som inte fyllt 25 år fick under perioden 1 januari 1998 till 31 december 2000 anvisas allmänt anställningsstöd om de varit anmälda som arbetssökande under minst 90 dagar. Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av långtidsarbetslösa personer, som under minst tolv månader omedelbart före anvisningen varit anmälda som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Stöd får i särskilda fall även lämnas för den som deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/ insats eller haft ett kortare arbete under förutsättning att arbetet inte stärkt den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Allmänt anställningsstöd får lämnas i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får tiden för arbeten som medför investeringar avseende skogliga arbeten samt arbeten inom miljö-, natur-, byggnads- och fornvård förlängas till tolv månader. När det gäller tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än sex eller tolv månader, ska allmänt anställningsstöd lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Allmänt anställningsstöd får lämnas med 50 procent av lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag. Stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto. Förstärkt anställningsstöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag under 6 månader samt under följande 18 månader med 25 procent av lönekostnaden, dock högst 175 kronor per dag. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stödet lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som sedan 24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program/insats och som under minst 24 månader omedelbart före anvisningen varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 14
Anställningsstöd Från den 1 januari 2000 får förstärkt anställningsstöd även lämnas för den som har ett arbetshandikapp och lämnar en anställning inom Samhallkoncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Även den som haft en kortare anställning eller deltagit i vuxenutbildning (t.ex. Kunskapslyftet), varit sjuk, föräldraledig eller liknande kan anvisas förstärkt anställningsstöd. En förutsättning är att anställningen eller avbrottet inte stärkt personens ställning på arbetsmarknaden. Utökat förstärkt anställningsstöd får anvisas en person som sedan 48 månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program/ insatser och som under samma tid varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Stöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 12 månader och med 50 procent, dock högst 350 kronor per dag, under ytterligare 12 månader. Särskilt anställningsstöd får anvisas en person som fyllt 57 år, som sedan 24 månader varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, som under samma tid varit inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och som tagit del av aktivitetsgarantin under minst tre månader. Stöd får lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock högst 525 kronor per dag, under 24 månader. Vid tidsbegränsade anställningar, där varaktigheten av arbetsuppgifterna är kortare än 24 månader, ska stöd lämnas den tid arbetsuppgifterna varar. Förändringar inför budgetåret 2001 Inga förändringar i förhållande till år 2000. Förändringar 2001 Information Information Faktabladet Anställningsstöd, rekv. nr 502 003 AMV:s webbplats: www.ams.se Anställningsstödets utveckling över tiden Anställningsstödet ersatte, som inledningsvis nämndes, programmen beredskapsarbete, rekryteringsstöd och utbildningsvikariat. Dessa program var samtliga olika former av lönesubventioner till arbetsgivare som anställde en arbetslös. Anställningsstödet kom den 1 oktober 1999 att delas upp i två olika former av anställningsstöd, allmänt och förstärkt anställningsstöd. Den 1 augusti 2000 tillkom utökat förstärkt anställningsstöd samt särskilt anställningsstöd. I tabell 1 nedan redovisas de regelförändringar som skett sedan anställningsstödet infördes den 1 januari 1998. 15
Tabell 1. Förändringar i regelverket för anställningsstöd Benämning/typ Datum förtid för ersättning Ersättningsnivå till arbetsgivare av ersättning införande (i normalfallet) Utbetalas Maxbelopp Anställningsstöd/bidrag 19980101 6 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Allmänt anst./skattereduktion 19991001 6 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Förstärkt anst./skattereduktion 19991001 6 månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag i 18 månader 25 % av lönekostnad 175 kr/dag Utökat förstärkt anst./skattered. 20000801 12 månader, därefter 75 % av lönekostnad 525 kr/dag i 12 månader 50 % av lönekostnad 350 kr/dag Särskilt anst./skattereduktion 20000801 24 månader 75 % av lönekostnad 525 kr/dag Tabell 2 nedan redovisar hur antalet nya deltagare i anställningsstödet utvecklats över tiden. Totalt sett har antalet nya deltagare i anställningsstöd minskat med drygt 4 900 personer eller 15 procent mellan 1999 och 2000. Andelen ungdomar och utomnordiska medborgare i det utökade förstärkta och särskilda anställningsstödet baseras på ett litet antal deltagare och bör därför tolkas med försiktighet. Tabell 2. Anställningsstödets utveckling över tiden. Nya deltagare per budgetår 1998-2000 2 Sökandekategori Grupper Budgetår 1998 1999 2000 Anställningsstöd total ant. delt. 36 403 23 407 (bidrag) andel < 25 år 29% 27% andel utomn. med. 12% 12% Allmänt total ant. delt. 5 865 13 047 anställningsstöd andel < 25 år 25% 29% (skattereduktion) andel utomn. med. 14% 12% Förstärkt total ant. delt. 3 713 14 186 anställningsstöd andel < 25 år 4% 5% (skattereduktion) andel utomn. med. 15% 15% Utökat förstärkt total ant. delt. 663 anställningsstöd andel < 25 år 0% (skattereduktion) andel utomn. med. 15% Särskilt total ant. delt. 125 anställningsstöd andel < 25 år 0% (skattereduktion) andel utomn. med. 6% Totalt total ant. delt. 36 403 32 985 28 021 andel < 25 år 29% 24% 16% andel utomn. med. 12% 13% 14% 2 Användandet av begreppet nya deltagare, för att beskriva utvecklingen, har fördelen att det anger inflödet i programmet, men över tiden är begreppet nya deltagare känsligt för förändringar i omsättning. Om antalet nya deltagare halveras, säger det inget om den genomsnittliga volymen, då den är beroende av hur långa tiderna är i programmen. 16
Anställningsstöd Deltagarna Anställningsstöd kunde under budgetåret 2000 lämnas som allmänt, förstärkt, utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd. Totalt under år 2000 påbörjade 28 021 personer en period med något av anställningsstöden. Av dessa påbörjade de flesta en period med förstärkt anställningsstöd, dvs. 14 186 personer eller 51 procent. Många, 13 047 personer, påbörjade också en period med allmänt anställningsstöd. Utökat förstärkt och särskilt anställningsstöd tillkom först den 1 augusti 2000, vilket förklarar det låga antalet nya deltagare i dessa anställningsstöd. Dessutom kunde, på grund av kravet på tre månaders deltagande i aktivitetsgarantin (infördes som program den 1 augusti 2000) det särskilda anställningsstödet börja tillämpas först från och med den 1 november 2000. Av tabell 3 nedan framgår att män deltar i anställningsstöden i större utsträckning än kvinnor, vilket beror på att män utgör en större andel av de långtidsarbetslösa/-inskrivna än kvinnor. Skillnaden mellan könen är störst i det utökade förstärkta och det särskilda anställningsstödet. Totalt 28 021 nya deltagare i programmet Män deltar i större utsträckning än kvinnor Tabell 3. Nya deltagare i anställningsstöd budgetåret 2000 fördelat på ålder och kön Ålder AAS FAS UFAS SAS M K M K M K M K -19 149 19 0 0 0 0 0 0 20-24 2 535 1 049 479 181 2 1 0 0 25-34 2 169 1 311 2 083 1 287 90 43 0 0 35-44 1 655 995 2 601 1 476 116 63 0 0 45-54 1 374 717 2 467 1 296 147 58 0 0 55-60 601 272 1 304 624 85 33 65 28 61-150 51 279 109 20 5 22 10 Totalt 8 633 4 414 9 213 4 973 460 203 87 38 Tabell 4 nedan visar att de flesta deltagare som börjat en period med allmänt anställningsstöd budgetåret 2000 var relativt unga. 55 procent av deltagarna var yngre än 35 år när de påbörjade programmet och endast 9 procent var 55 år eller äldre. Av männen återfanns störst andel i åldersgruppen 20-24 år, medan åldersgruppen 25-34 år var vanligast bland kvinnorna. Åldersstrukturen i förstärkt anställningsstöd (se tabell 5 nedan) ser något annorlunda ut än i allmänt anställningsstöd. Av de som påbörjade programmet under år 2000 var endast 5 procent yngre än 25 år, jämfört med 28 procent av de nya deltagarna i allmänt anställningsstöd. 55 procent var i åldern 35-54 år och 16 procent var 55 år eller äldre. Åldersfördelningen bland kvinnor och män i det förstärkta anställningsstödet skilde sig inte nämnvärt åt. Hög andel unga i allmänt anställningsstöd Hög andel äldre i förstärkt anställningsstöd 17
Tabell 4. Nya deltagare i allmänt anställningsstöd budgetåret 2000 fördelat på ålder och kön Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 149 2 19 0 168 1 20-24 2 535 29 1 049 24 3 584 27 25-34 2 169 25 1 311 30 3 480 27 35-44 1 655 19 995 23 2 650 20 45-54 1 374 16 717 16 2 091 16 55-60 601 7 272 6 873 7 61-150 2 51 1 201 2 Totalt 8 633 100 4 414 100 13 047 100 Tabell 5. Nya deltagare i förstärkt anställningsstöd budgetåret 2000 fördelat på ålder och kön Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel -19 1 0 0 0 1 0 20-24 478 5 181 4 659 5 25-34 2 083 23 1 287 26 3 370 24 35-44 2 601 28 1 476 30 4 077 29 45-54 2 467 27 1 296 26 3 763 26 55-60 1 304 14 624 12 1 928 13 61-279 3 109 2 388 3 Totalt 9 213 100 4 973 100 14 186 100 I genomsnitt 15 256 deltagare per månad Figur 1 nedan beskriver omfattningen av antalet kvarstående deltagare i samtliga anställningsstöd under budgetåret 2000. I genomsnitt deltog 15 256 personer per månad i programmen. Det är en ökning med knappt 4 000 personer i förhållande till föregående budgetår, då 11 300 personer deltog per månad. Antalet deltagare i allmänt anställningsstöd minskade med drygt 400 personer mellan december 1999 och december 2000. Under samma period ökade antalet deltagare med drygt 6 900 i det förstärkta anställningsstödet. Anställningsstöden utgjorde 14 procent av den totala volymen av konjunkturberoende program och insatser under budgetåret 2000. Antalet personer i konjunkturberoende program och insatser varierar vanligtvis över årscykeln. Som framgår av figur 1 nedan gäller detta även anställningsstöden, där deltagarvolymen faller något under sommarmånaderna. 18
Anställningsstöd Figur 1. Antal personer kvarstående i samtliga anställningsstöd vid månadens slut 1998-2000 3 18 000 16 000 14 000 12 000 Antal 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 1998 1999 2000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Flertalet, 61 procent av männen och 60 procent av kvinnorna, av de nya deltagarna i allmänt och förstärkt anställningsstöd hade en gymnasial utbildning. Den genomsnittliga utbildningsnivån var något högre bland deltagarna i de två programmen än bland de arbetslösa i stort, där andelen med gymnasial utbildning var 54 procent respektive 53 procent. Flertalet hade gymnasial utbildning Den genomsnittliga utbildningsnivån var lägre bland deltagarna i förstärkt anställningsstöd än bland deltagarna i allmänt anställningsstöd. Däremot motsvarade den genomsnittliga utbildningsnivån i förstärkt anställningsstöd i stort sett utbildningsnivån bland de arbetslösa. Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska prioritera de utsatta grupperna, dvs. arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annat invandrare, arbetshandikappade och ungdomar mellan 18 och 24 år. Uppgifter om en person är invandrare eller född i utlandet registreras dock inte i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. För att få en indikation på i vilken omfattning invandrare prioriteras till olika program och insatser redovisas istället gruppen utomnordiska medborgare, som är en delmängd av begreppet invandrare. Prioritering av de utsatta grupperna 3 Avser samtliga anställningsstöd som förekom respektive år. År 1999 och 2000 ingår även kvarstående i det tidigare anställningsstödet, som ersattes av allmänt och förstärkt anställningsstöd den 1 oktober 1999. 19
De prioriterade gruppernas andel av den totala programvolymen (konjunkturberoende program och insatser) bör vara minst lika stor som deras andel av de arbetslösa. Detta fördelningspolitiska mål behöver dock inte vara uppfyllt för varje program eller insats separat, eftersom det skulle motverka ett effektivt användande av de olika programmen/insatserna. Ungdomar väl representerade i allmänt anställningsstöd Arbetshandikappade var däremot underrepresenterade Tabell 6 nedan visar att ungdomar var väl representerade i allmänt anställningsstöd under både 1999 och 2000, vilket kan förklaras av att ungdomar som inte fyllt 25 år fick anvisas allmänt anställningsstöd fram till 31 december 2000 om de varit anmälda som arbetssökande under minst 90 dagar. Även utomnordiska medborgare var väl representerade i programmet. Arbetshandikappade var däremot underrepresenterade i allmänt anställningsstöd i förhållande till sin andel av de arbetslösa. En sannolik förklaring till detta är att det finns andra former av lönesubventioner till arbetsgivare, t.ex. lönebidrag, som vänder sig enbart till arbetshandikappade (dock ofta med mer grava handikapp). Det bör poängteras att Arbetsförmedlingen har större möjlighet att påverka vem som kan få exempelvis arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik (utbildning och praktik) jämfört med anställningsstöd, där personen formellt anställs. Tabell 6. De prioriterade gruppernas andel av allmänt anställningsstöd (AAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomnordiska medb. i AAS Arbetslösa 2 i AAS Arbetslösa 2 i AAS Arbetslösa 2 1997-21 - 10-11 1998-18 - 10-11 1999 25 15 9 11 14 10 2000 28 14 8 11 13 10 1 Avser ungdomar 18-24 år. 2 Avser sökandekategori 11-13. Tabell 7. De prioriterade gruppernas andel av förstärkt anställningsstöd (FAS) jämfört med deras andel av de arbetslösa Budgetår Ungdomar 1 Handikappade Utomnordiska medb. i FAS Arbetslösa 2 i FAS Arbetslösa 2 i FAS Arbetslösa 2 1997-21 - 10-11 1998-18 - 10-11 1999 4 15 19 11 15 10 2000 4 14 16 11 15 10 1 Avser ungdomar 18-24 år. 2 Avser sökandekategori 11-13. 20
Anställningsstöd Av tabell 7 ovan framgår att arbetshandikappade var väl representerade i förstärkt anställningsstöd, både i förhållande till allmänt anställningsstöd och till gruppens andel av de arbetslösa. Gruppens andel av programmet minskade dock mellan budgetåren 1999 och 2000, från 19 till 16 procent. Förstärkt anställningsstöd får från den 1 januari 2000 lämnas även för arbetshandikappade som lämnat en anställning inom Samhallkoncernen eller ett offentligt skyddat arbete. Även utomnordiska medborgare var väl representerade i förstärkt anställningsstöd och utgjorde 15 procent av deltagarna under både 1999 och 2000. Ungdomar var däremot underrepresenterade i förstärkt anställningsstöd i förhållande till gruppens andel av de arbetslösa. En förklaring till dessa skillnader torde vara att arbetshandikappade och utomnordiska medborgare i högre utsträckning än ungdomar har långa inskrivningstider. Tabell 8 nedan åskådliggör att anställningsstöd var mest vanligt förekommande hos enskilda företag. Drygt två tredjedelar av de beslut som togs under 2000 gällde anställningsstöd hos enskilt företag. Även kommunen var en vanligt förekommande arbetsgivare (17 procent). ungdomar däremot var underrepresenterade Arbetshandikappade var väl representerade i förstärkt anställningsstöd Enskilda företag och kommuner vanliga arbetsgivare Tabell 8. Anställda med samtliga anställningsstöd fördelade på arbetsgivarkategori (andelar i procent) 4 Arbetsgivarkategori Budgetår 1998 1999 2000 Statlig myndighet 2 1 2 Institution jämst. med statlig myndighet 0 0 0 Försäkringskassa 0 0 0 Allmännyttiga organisationer 2 3 4 Kommun 37 26 17 Landsting 2 2 1 Affärsdrivande verk 0 0 2 Enskilt företag 55 65 67 Annan arbetsgivare 2 3 7 Totalt 100 100 100 4 Uppgifterna i tabell 8 baserar sig på de beslut som tagits om under året aktuella anställningsstöd, dvs. de beslut om anställningsstöd som fattats under perioden 1 januari till 31 december respektive budgetår. Från och med 2000 hämtas uppgifterna från AIS Ärendestatistik. Uppgifter för tidigare år är hämtade från Åtgärdssystemet. 21
Tid före och i program/insats Väntetiden för allmänt anställningsstöd var 109 dagar Väntetiden, alternativt tid före program eller insats, innebär det antal dagar en arbetssökande är arbetslös omedelbart före påbörjat program/insats. Tabell 9 nedan visar att den genomsnittliga väntetiden före allmänt anställningsstöd var 109 dagar budgetåret 2000, dvs. drygt tre och en halv månad. Väntetiden ökade därmed med två dagar jämfört med föregående budgetår. Att väntetiden inte är längre beror på att ungdomarna, som bara behövde ha varit arbetslösa i 90 dagar för att bli anvisade, var överrepresenterade i programmet. Män som påbörjade en period i programmet under 2000 hade i genomsnitt varit arbetslösa fyra dagar längre än kvinnorna. Tabell 9. Genomsnittlig tid före och i allmänt anställningsstöd uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid före program Tid i program Arbetslösa 1 Allmänt anställningsstöd M K T M K T 1997 - - - - - - 1998 - - - - - - 1999 107 107 107 - - - 2000 110 106 109 150 149 150 1 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13. Allmänt anställningsstöd varade i drygt 5 månader En period med allmänt anställningsstöd varade under budgetåret 2000 i genomsnitt fem månader. Arbetsförmedlingen underskred således den maximala bidragstiden med i genomsnitt en månad. Skillnaden mellan könen är liten. Då allmänt anställningsstöd infördes först i slutet av 1999 blir en redovisning av genomsnittlig tid i programmet missvisande för detta budgetår. En sådan redovisning skulle snarare spegla tiden i programmet för dem som lämnat en period med allmänt anställningsstöd i förtid. Detsamma gäller för förstärkt anställningsstöd i tabell 10 nedan. Väntetiden för förstärkt anställningsstöd var knappt 5 månader Väntetiden för förstärkt anställningsstöd uppgick budgetåret 2000 till i genomsnitt 135 dagar eller fyra och en halv månad, vilket är en ökning med 2 dagar jämfört med föregående budgetår. Kravet för att få delta i förstärkt anställningsstöd är att personen i fråga ska ha varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program/insats under minst 24 månader omedelbart före anvisningen. I tabellen nedan avses med tid före program endast de som varit arbetslösa omedelbart före påbörjat program. 22
Anställningsstöd Tabell 10. Genomsnittlig tid före och i förstärkt anställningsstöd uttryckt i antal dagar för män (M), kvinnor (K) och totalt (T) Budgetår Tid före program Tid i program Arbetslösa 1 Förstärkt anställningsstöd M K T M K T 1997 - - - - - - 1998 - - - - - - 1999 133 131 133 - - - 2000 139 126 135 158 162 159 1 Avser sökandekategori 11, 12 eller 13. Förstärkt anställningsstöd får lämnas i högst 24 månader. Den genomsnittliga tiden i programmet budgetåret 2000 uppgick dock endast till 159 dagar, dvs. drygt fem månader. Anledningen till den korta genomsnittliga tiden i programmet är att Arbetsförmedlingen enligt reglerna kan besluta om förstärkt anställningsstöd för den tid arbetsuppgifterna varar. Alla arbeten utgörs inte av tillsvidareanställningar utan kan även vara projekt- eller visstidsanställningar som är kortare än 24 månader. Resultat Andel i arbete efter avslutat program eller insats är det mått som används för att mäta ett arbetsmarknadspolitiskt programs/insats resultat. Sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program eller insats är, över tiden, framförallt beroende av konjunkturläget. Det är också viktigt att sätta programmets/ insatsens resultat i relation till målgruppen, eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Detta innebär att de tidsserier som redovisas nedan i större utsträckning mäter efterfrågan på arbetskraft, än förändringar i programmets kvalitet. Resultaten kan betraktas som ett utfall av externa och interna faktorer. Externa faktorer ligger utanför AMV:s kontroll (den ekonomiska utvecklingen i stort) medan interna faktorer följaktligen ligger, helt eller delvis, inom AMV:s kontroll. Exempel på interna faktorer är, vad gäller anställningsstöd, hur Arbetsförmedlingen väljer att prioritera till programmet och inom vilka områden stödet ges. Skillnader i resultat mellan olika program och insatser beror även på hur nära programmet/insatsen ligger ett arbete. Program eller insatser som innebär att arbetsgivaren får bidrag/skattereduktion till en del av lönekostnaden (t.ex. anställningsstöd) eller program/insatser som syftar till eget företagande leder i större utsträckning till arbete åtminstone på kort sikt än program som innebär att deltagaren står längre från en arbetsgivare (t.ex. arbetsmarknadsutbildning och datortek). Utbildningsprogrammens/- insatsernas resultat tenderar dock att bli bättre på sikt. Lägst andel i arbete Andel i arbete efter avslutat program/insats Externa och interna faktorer Hur nära är programmet/ insatsen ett arbete? 23