Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Relevanta dokument
Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan. Upplysningar.

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Kommunal vuxenutbildning

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Etableringen på arbetsmarknaden och fortsatta studier år efter avslutad kommunal vuxenutbildning

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Inriktning Kommun Kommunkod

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommun- och landstingsdatabasen

Redovisning av del 5 i uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Kommunal vuxenutbildning

Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2016/17

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2015/16

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2018

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Utlandsstudier vad händer sedan?

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder

Sökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Inriktning Kommun Kommunkod

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och studieresultat i komvux 2012

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Elever och studieresultat i komvux 2013

Rönninge gymnasium. Skolan erbjuder. Naturvetenskapligt program med inriktningarna Natur-natur och natur- samhällskunskap

Åva gymnasium. Skolan erbjuder

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Yttrande angående promemorian Behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar U2018/02165/UH

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Åva gymnasium. Skolan erbjuder

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2016

Täby Enskilda Gymnasium. Skolan erbjuder

Bokslut och verksamhets- berättelse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sveriges bästa skolkommun 2014

Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Lägeskommun Kommunkod

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring

Transkript:

Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 20/11 respektive 20/13. 2008/09 20/11 20/13 Antal 39 34 3 Andel (%) kvinnor 77,2 83,6 86,8 Andel (%) män 22,8 16,4 13,2 Andel (%) utländsk bakgrund,1 4,0,6 Andel (%) av elever på alla program* 0, 0,4 0,4 * Andelen av elever på alla program som avslutade sin gymnasieutbildning med slutbetyg respektive läsår Etableringsstatus år 2014 för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 2008/09, 20/11 respektive 20/13. 20/13 32 14 32 20/11 4 21 9 8 6 2008/09 3 13 16 11 3 0 20 30 40 0 60 70 80 90 0 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier

Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan kvinnor och män. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % 0 90 80 70 60 Kvinnor (N=296) Män (N=8) 0 40 30 47 38 20 0 21 19 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier 3 7 3 17 Skillnad i etableringsstatus år 2014 mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Elever som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, verksamhet tre år efter avslutade gymnasiestudier. % 0 90 80 70 Svensk bakgrund (N=340) Utländsk bakgrund (N=14) 60 0 7 40 4 30 20 0 21 9 8 Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier 6 Varken arbete eller studier

De tio vanligaste yrkena, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsåret 20/11, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=204) % Kvinnor (N=171) % Män (N=33) % Butikspersonal 3,7 Butikspersonal 36,4 Butikspersonal 32,0 Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl. Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. Barnskötare och elevassistenter m.fl. 19,1 Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl. 7,7 Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. 3,9 Barnskötare och elevassistenter m.fl. 17,2 Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl. 8,1 Andra bevaknings- och säkerhetsyrken 4,0 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Kockar och kallskänkor 3,2 Kockar och kallskänkor 3,8 Lagerpersonal och transportledare m.fl. Djuruppfödare och djurskötare 3,0 Djuruppfödare och djurskötare 3,6 Snabbmatspersonal, köksoch restaurangbiträden m.fl. Montörer 2,7 Montörer 3,2 Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri Städare och hemservicepersonal m.fl. Andra bevaknings- och säkerhetsyrken Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri 2, Städare och hemservicepersonal m.fl. 2,4 Undersköterskor 2,3 2,3 Vårdbiträden 2,2 3,0 Barnskötare och elevassistenter m.fl. Övriga yrken 17, Övriga yrken 16,2 Övriga yrken 38,8 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0 29,2 Andel per ämnesinriktning på högskola/universitet, för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning på programmet läsår 20/11 och är högskolestuderande, tre år efter avslutade gymnasiestudier. Total (N=31) % Kvinnor (N=29) % Män (N=2) % Undervisning 3, Undervisning 37,9 Humaniora och teologi 0,0 Juridik och samhällsvetenskap 22,6 Juridik och samhällsvetenskap 24,1 Övrigt område 0,0 Humaniora och teologi 19,4 Humaniora och teologi 17,2 Juridik och samhällsvetenskap Vård och omsorg 9,7 Vård och omsorg,3 Undervisning 0,0 Övrigt område 6, Naturvetenskap 3,4 Naturvetenskap 0,0 Naturvetenskap 3,2 Teknik 3,4 Teknik 0,0 Teknik 3,2 Övrigt område 3,4 Lant- och skogsbruk 0,0 Okänt 0,0 Okänt 0,0 Okänt 0,0 Totalt 0 Totalt 0 Totalt 0 0,0

Andel per typ av studier för ungdomar som avslutade sin gymnasie utbildning på programmet läsår 20/11 och som är i övriga studier tre år efter avslutade gymnasiestudier. Kvinnor (N=28) 14 29 2 Komvux Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola, långa kurser Studiemedel för utlandsstudier

Programbladen för ungdomars verksamhet efter gymnasie skolan sammanfattar per program statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Uppgifter avser ungdomar som avslutat gymnasiestudier med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Statistiken baseras på en totalundersökning av alla ungdomar som är folkbokförda i Sverige 31 december 2014 och har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet läsåren 20/13, 20/11 eller 2008/09. Statistiken över ungdomars verksamhet efter gymnasieskolan gäller kalenderår 2014. Registerdata har sammanställts av SCB på uppdrag av Skolverket. Redovisningen som är aktuell för i år omfattar uppgifter om elever som läst enligt den tidigare gällande programstrukturen enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf-94) med revidering enligt Gy 2000. I redovisningen summeras vissa andelar inte till 0 på grund av avrundningar. Förklaringar & definitioner Program Avser det program som ungdomarna fick slutbetyg från. De ungdomar som har läst fristående skolors gymnasieutbildningar eller specialutformade program kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Ungdomar som har läst specialutformade program utan anknytning ingår inte i redovisningen. Ungdomar som började på individuella program för att sedan gå över till ett nationellt program redovisas på det program som de har bytt till. Ungdomar som avslutat sin utbildning på individuella program kan inte få slutbetyg och ingår därmed inte i redovisningen. Gruppen ungdomar som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier inkluderar personer som erhållit diplom från International Baccalaureate (IB) eller omdöme från Waldorfskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola lägst har betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 20 kurs poäng). Fr.o.m. år 20 har behörighetskraven förändrats så att slut betyget måste omfatta 2 00 kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 20 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Kön och svensk/utländsk bakgrund Ungdomar som är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Sverige kategoriseras som att de har svensk bakgrund. Utlandsfödda ungdomar samt ungdomar som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands kategoriseras som ungdomar med utländsk bakgrund. Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, redovisas inte den. Etableringsstatus Individernas etableringsstatus är årsbaserad och total räknad. Variabeln klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika data källor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, syssel sättningsregistret på SCB och Arbetsförmedlingens sökanderegister. Kategoriseringen av etableringsstatus sker enligt följande (inkomstgränser gäller för verksamhetsåret 2014): Etablerad ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 183 600 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad 2014), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 1 300 kr och upp till 183 600 kr. Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet

gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst 183 600 kr och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgårder eller inte klassificerad som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till 1 300 kr. Inte klassificerad som studerande. Eller: Arbetsinkomst på minst 1 300 kr och under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande. Högskolestudier Registrerad på högskolans grundutbildning vår terminen eller höstterminen 2014 och erhållit någon form av studie ersättning samma år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studier Erhållit någon form av studieersättning under 2014. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Varken arbete eller studier Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande. Yrke Uppgifter om yrke redovisas bara för ungdomar som är klassificerade som att ha en etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden år 2014 och som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 20/11. Yrkesuppgifterna kommer från yrkesregistret vid SCB. Redovisningen är på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). En uppdaterad yrkesklassificering, SSYK 20 infördes från och med 2014. Det innebär att det inte går att göra jäm förelser med tidigare årgångar som är klassificerade enligt den tidigare yrkesklassificering (SSYK 96). Observera att om uppgiften baseras på färre än tre ungdomar, dubbelprickas den i redovisningen. Då visas två prickar () istället för utfall. Ungefär 60 procent av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för 2014. De saknade upp gifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en post enkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet kan ge upphov till. Den hjälpinformation som har använts är program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda variabeln etableringsstatus. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och etableringsstatus. Uppgifter om yrke är därför behäftad med viss osäkerhet. Eftersom det kan finnas flera yrken där samma antal ungdomar arbetar kan det vara så att alla yrken inte tas med i redovisningen över de vanligaste yrkena trots att de har samma andel som ett yrke som redovisas. Ämnesinriktning på högskola/universitet Uppgifter om ämnesområde på högskola redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 20/11 och som är klassificerade som högskole studerande år 2014 (se definition ovan). Till ämnesinriktningskategorin övrigt område hör tvärvetenskap, idrott- och friskvård, transport samt militär utbildning. Typ av studier Uppgifter om typ av studier redovisas bara för ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning läsår 20/11 och är klassificerade som i övriga studier år 2014 (se definition ovan). Uppgifter om studerande är enligt registret för personer i utbildning där vissa utbildningar kan saknas. Därför kan vissa uppgifter om utbildning saknas.