Grunddokument för RÖKDYKNING vid Räddningsverkets Centrum för risk och säkerhetsutbildning Denna utgåva gäller från 2004-01-01
Förord 3 1.0 Benämningar 4 2.0 Fysiska krav 6 3.0 Utrustning 7 4.0 Radiosamband vid rökdykning 9 5.0 Åtgärder före rökdykning 11 6.0 Åtgärder under rökdykning 13 7.0 Åtgärder efter rökdykning 15 8.0 Normal riskmiljö 16 8.1 Hög riskmiljö 17 9.0 Exempel på uppgifter vid hög riskmiljö 19 10.0 Exempel på organisation 21 Källförteckning 26 1
Denna utgåva är gäller från 2004-01-01 Förändringarna är gjorda av projekt rökdykning, i syfte att skapa ett uppdaterat underlag för det digitala utbildningsmaterialet Rökdykarutbildning vid Räddningsverkets Centrum för risk och säkerhetsutbildning. Vid eventuella frågor: Fredrik Johansson / Revinge 046-233553 Lars Engström / Skövde 0500-464073 Senaste ändringar: 2004-01-01 / Fredrik Johansson/ Lars Engström 2
FÖRORD Detta grunddokument är ett undervisningshjälpmedel för Räddningsverkets Centrum för risk och säkerhetsutbilding. Grunddokumentet bygger på arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rökdykning AFS 1995:1. Den organisation, taktik och skyddsnivå som exemplifieras vid hög riskmiljö, förutsätter en god tillgång till räddningspersonal, något som naturligtvis varierar beroende på kommun och region. Vid Räddningsverkets Centrum för risk och säkerhetsutbilding har vi dock möjligheten att öva dessa moment utan att ta hänsyn till minimistyrkor. Målsättningen är att ge eleven inblick i de problem som kan uppstå vid stora rökdykarinsatser. Varje enskild kommun fastställer sin lokala rökdykarinstruktion med hänsyn till förutsättningar och ambitionsnivå. Åtgärder enligt denna handbok används i utbildningen vid samtliga Räddningsverkets Centrum för risk och säkerhetsutbilding samt regionala utbildningar i SRVs regi. 3
1.0 BENÄMNINGAR Rökdykarledare: Rökdykargrupp: Rökdykarledare 1: Leder, ansvarar för och underlättar rökdykarnas insats, arbetar med mask påtagen. Består av rödykarledare samt två rökdykare. Leder, ansvarar för och underlättar rökdykarnas insats, arbetar med mask påtagen (inledningsvis vid hög riskmiljö). Därefter leder, ansvarar för och koordinerar insatsen. Lämnar information till ansvarigt befäl. Rökdykarledare 2: Övertar det aktiva arbetet (vid hög riskmiljö) från rökdykarledare 1 och underlättar rökdykarnas insats, arbetar med mask påtagen. Skyddsgrupp: Nödlägesgrupp: Avlösningsgrupp: Rökdykar kontrollant: Baspunkt: Förstärkt baspunkt: Består av två rökdykare som svarar för att reträttvägen säkras mellan rökdykargruppen och baspunkten samt underlättar för rökdykargruppens arbete med t.ex. slangdragning. Skyddsgruppen kan ledas av rökdykargruppens rökdykarledare eller av egen rökdykarledare. Består av en rökdykarledare och två rökdykare. Nödlägesgruppen skall vara tillgänglig för en snabb undsättning av rökdykare vid ett nödläge. Består av två rökdykare för avlösning. Aktuell vid större insatser. Assisterar rökdykarledaren med protokollföring och avlösning. Skall ha en sammanställning över insatta grupper. Övertar ej rökdykarledarens arbetsuppgifter. Plats där rökdykarinsatsen påbörjas och avslutas, tillika uppehållsplats för rökdykarledaren. Kan flyttas under pågående insats. Utifrån resurser kan två rökdykare, finnas tillgängliga för rökdykarledaren på en plats nära baspunkten och kan sättas in omedelbart i rökdykarinsatsen. 4
Pumpskötare: Svarar för att insatt personal har säker tillgång på släckvatten. Säker tillgång På släckvatten: Avlösningsslang: Slangsystemet skall under hela insatsen vara anpassat så att rätt tryck och volymström uppfylls för de dimstrålrör som används. Slang att medföra vid avlösning av grupper vid rökdykning. Negativ slangdragning: Slangdragning från baspunkt mot pump. Förstärkningsstrålrör: Återtågsluft: Reservluft: Räddningsmask: Sökriktning vid Rökdykning: Skall vara ett dimstrålrör med en kapacitet av minst 1000 l / min. Kan finnas tillgängligt vid exempelvis stora brandgasvolymer och hög brandbelastning. Luftmängd avsett att användas under avlösning och återtåg, ej att betrakta som reservluft. Luftmängd som endast skall användas vid nödläge, ej att betrakta som återtågsluft. Extra mask kopplad till tryckluftsapparat för evakuering. Höger hand i vägg eller vänster hand i vägg. Depå: Ansvarigt befäl: Plats utsedd av räddningsledaren, där materiel och overksam personal samlas. Exempelvis räddningsledare, skadeplatschef, sektorchef, mm. Normal riskmiljö : Se sid. 16 Hög riskmiljö : Se sid. 17 5
2.0 FYSISKA KRAV För att kunna genomföra rökdykarutbildning baserat på detta dokument förutsätts att: Eleven har genomgått läkarundersökning och i övrigt uppfyller kraven på fysisk status enligt AFS 1995:1. 6
3.0 UTRUSTNING Andningsskydd : Vid rökdykning skall användas andningsskydd av typ tryckluftsapparat med dosering och säkerhetstryck i kombination med helmask eller annan utrustning som ger motsvarande skydd. Personlig och gemensam skyddsutrustning skall bäras på ett sådant sätt att gällande skyddskrav uppfylls. Grundutrustning : Branddräkt Brandbälte / Säkringssele Brandhjälm Brandhandskar Brandstövlar Underställ Innerhuva Rökdykarradio Andningsskydd Lampa Rökdykarledar - väskans innehåll : Protokoll + penna Räddningsluftslang Säkerhetslina Klocka Kan innehålla: Räddningsmask Blindkäpp Lampa Kniv Kilar Miniräknare Fetkrita 7
Utöver grundutrustning skall följande personer ha utrustning enligt nedan : Rökdykarledare : Slang med kopplat dimstrålrör. Rökdykarledarväska. Kopplad räddningsluftslang. Rökdykare : Rökdykare 1: Slang med kopplat dimstrålrör. Rökdykare 2: Kopplad räddningsluftslang och räddningsmask. Verktyg * Säkerhetslina * Pumpskötare : Skyddsgrupp :. Nödlägesgrupp : Hörlurar till rökdykarradio * Rökdykare 1: Slang med kopplat dimstrålrör. Rökdykare 2: Kopplad räddningsluftslang. Räddningsmask * Säkerhetslina * Rökdykarledare: som ovan, bör ha möjlighet till medhörning av skadeplats kanal. Rökdykare 1: Slang med kopplat dimstrålrör. Rökdykare 2: Kopplad räddningsluftslang och räddningsmask. Säkerhetslina * Avlösningsgrupp : Utrustning med hänsyn till arbetsuppgift: Ex. räddningsmask. Rökdykare 1: Slang med kopplat dimstrålrör. Rökdykare 2: Kopplad räddningsluftslang + ex. räddningsmask. Säkerhetslina * * Kan medföras 8
4.0 RADIOSAMBAND VID RÖKDYKNING Radioprinciper: Vid rökdykning skall alla i rökdykargruppen ha varsin radio. Om en rökdykarradio skulle slås ut skall rökdykningen avbrytas. Grundprincipen vid radiokommunikation skall vara att rökdykarna förmedlar information ut till rökdykarledaren och all annan personal lyssnar. Allt radiosamband vid rökdykning med en och samma angreppsväg sker alltid på samma kanal av all insatt personal. Vid flera angreppsvägar tilldelar ansvarigt befäl lämplig kanal. Rökdykarledaren kontrollerar att all insatt personal har rätt kanal inställd. Samband mellan ansvarigt befäl och rökdykarledaren bör ske muntligt, kan ske direkt via radio eller länkas via pumpskötare. Vid nödläge skall ansvarigt befäl kunna meddela rökdykargrupp via rökdykarradio. Vid mycket stora insatser: Om hjälp erhålls från närliggande kommuner eller regioner, tillser ansvarigt befäl att dessa tilldelas de gällande rökdykarradiofrekvenser och lokalfrekvenser som finns i uppgjorda sambandsnät och planer. 9
Radiosamband Organisationsskiss Rd-par Skyddsgrupp Ansvarigt befäl B Riskområde Rdl 1 Baspunkt Rdl 2 Förstärkningsstrålrör Avlösnings grupp Nödläges grupp Pumpskötare Depå 4 = Skadeplatskanal 1,2 = Rökdykarkanal 10
5.0 ÅTGÄRDER FÖRE RÖKDYKNING Ansvarigt befäl skall i sina taktiska åtgärder : (OBBO) Orientera sig på platsen och i möjligaste mån inhämta uppgifter om särskilda risker. Bedöma läget, objektet och riskmiljö. Besluta om insatsens organisation, taktik och angreppsväg. Vid bedömning är riskmiljön den grundläggande faktorn. ge Order om rökdykarinsats. Rökdykarledaren skall: Orientera sig på platsen. Läsa byggnaden, göra riskbedömning ( studera faktorer som objektstyp, orienteringsplan, rumsindelning, lägenhetsstorlek, brandförlopp och brandgaser ). Meddela rökdykarna: Baspunkt, Angreppsväg, Syfte samt Särskilda risker. ( BASS ) Tillse att rökdykarprotokoll förs ( vid objekt som är att hänföra till normal riskmiljö kan enbart starttiden för rökdykningen noteras ). Göra förbindelseprov av rökdykarradio. Kontrollera rökdykarnas utrustning. Bedöma och meddela ansvarigt befäl om förstärkt baspunkt behövs. Meddela ansvarigt befäl när rökdykningen påbörjas. Göra sig klar för omedelbar rökdykning: Personlig skyddsutrustning Andningsskydd Kopplad räddningsluftslang Rökdykarledaren skall alltid ha egen slang med dimstrålrör. Han har då möjlighet att snabbt undsätta rökdykarna eller säkra deras reträttväg. Inom säkrat område kan rökdykarledaren bistå rökdykarna med slangdragning eller möta upp vid livräddning. Slangen skall vara trycksatt, innan rökdykningen får påbörjas. 11
Rökdykare skall: Kontrollera personlig skyddsutrustning, andningsskydd och radioförbindelse. Koppla räddningsluftslang och räddningsmask Läsa byggnaden, göra riskbedömning ( studerar faktorer som objektstyp, orienteringsplan, rumsindelning, lägenhetsstorlek, brandförlopp och brandgaser ). Inhämta information om, Baspunkt, Angreppsväg, Syfte samt Särskilda risker. ( BASS ) Se till att lämplig släckutrustning och verktyg medförs. Göra manometer kontroll och meddela trycket till rökdykarledaren. Pumpskötare skall: Svara för att insatt personal har säker tillgång på släckvatten samt kontinuerlig vattenförsörjning. Kan efter påbörjad insats även ansvara för annan pumpskötares slangsystem. (I omedelbar närhet) 12
6.0 ÅTGÄRDER UNDER RÖKDYKNING Ansvarigt befäl skall: Tillse att en hög säkerhet under hela insatsen upprätthålls. Bedöma behovet av avlösningsgrupp. Informera Rökdykarledaren om händelser som påverkar insatsen (brandspridning, rasrisk, samt förändringar som påverkar rökdykningen). Hålla sig informerad om insatsen. Vid nödläge kunna meddela rökdykargruppen via rökdykarradio. Rökdykarledare skall: Informera ansvarigt befäl kontinuerligt, ( Helst muntligt ). Anteckna viktigare händelser i rökdykarprotokollet. Fortlöpande bedöma brandens förlopp från baspunkten. Informera, vid ett nödläge, närmaste befäl och därefter omedelbart undsätta rökdykarna. Svara för betryggande samband med rökdykarna. Om radioförbindelsen helt skulle brytas skall detta uppfattas som ett nödläge. Kontrollera tiden och lufttrycket för rökdykningen och skall återkalla rökdykarna så att reservluften ej behöver utnyttjas. Säkra rökdykarnas reträttväg. I övrigt vara rökdykarna behjälplig, exempelvis med slangmatning. Får ej tas i anspråk för andra arbetsuppgifter under pågående rökdykarinsats. 13
Rökdykare skall: Fortlöpande rapportera till rökdykarledaren. Kontrollera sitt manometertryck med jämna mellanrum. Arbeta parvis, känna stöveln, och får aldrig lämna slangen. Meddela rökdykarledaren när återtåget påbörjas. Medföra slang och strålrör vid återtåg. Alltid avsluta återtåg / rökdykningen vid baspunkten. Avbryta rökdykningen vid omedelbar fara, liksom om han/hon känner sig osäker eller desorienterad. Avbryta rökdykningen om kontakten med rökdykarledaren upphör. Avbryta rökdykningen i så god tid att reservluften ej behöver användas. Vid nödläge: Meddela rökdykarledaren omedelbart om nödläget, därefter undsätta. 14
7.0 ÅTGÄRDER EFTER RÖKDYKNING Ansvarigt befäl skall: Kontrollera insatt personals fysiska och psykiska status. Informera sig om utförd rökdykning bland annat för vidare dokumentation. Rökdykarledare skall: Kontrollera rökdykarnas fysiska och psykiska status. Rapportera snarast till ansvarigt befäl om utförd rökdykning. Slutföra rökdykarprotokoll. Rökdykare skall: Rapportera till rökdykarledaren / ansvarigt befäl om utförd rökdykning. Rapportera manometertryck till rökdykarledaren Göra sig klar för eventuell ny rökdykning. 15
8.0 NORMAL RISKMILJÖ Något som räddningstjänstpersonalen är förberedda för och har inövade rutiner, organisation och utrustning för att hantera. Varför vi betraktar riskmiljön som normal kan bl.a. bero på följande faktorer: Hög larmfrekvens( stor erfarenhet) Personalresurs ej kritisk Materielresurs ej kritisk Lång erfarenhet och tradition att attackera skadan Begränsat utrymme Begränsad brandbelastning Låg skaderisk för egen personal Forsknings, utbildnings, och övningsmässigt långt framme Exempel på normal riskmiljö kan vara : Brand i lägenhet Brand i villa/radhus Annan lokal med små risker 16
8.1 HÖG RISKMILJÖ Den för räddningstjänstpersonal icke normala riskmiljön. Något som vi ofta inte är förberedda för och ej har inövade rutiner, organisation och utrustning för att hantera. Ansvarigt befäl gör bedömningen om högre riskmiljö föreligger med hänsyn till objektet, skadan och aktuell riskbild. Exempel på faktorer vilka kan innebära att högre riskmiljö föreligger : Långa/komplicerade inträngningsvägar Hög brandbelastning Stora rumsvolymer Dolda utrymmen Risk för att rökdykarnas reträttväg kan spärras Stora svårigheter att orientera sig Försvagade byggnadskonstruktioner Exempel på objekt där högre riskmiljö kan förekomma : Industri och lagerlokaler Vindar och källare Publika lokaler Kulvertar Sjukhus Djuphus ( Flera våningar under mark ) Fartyg 17
Då högre riskmiljö föreligger skall ansvarigt befäl fatta beslut om hur insatsen skall förstärkas vilket kan innefatta: Fler rökdykargrupper Skyddsgrupp/er Nödlägesgrupp/er Rökdykarkontrollant Förstärkningsstrålrör Annan utrustning för ökad säkerhet ex. IR kamera, lyslina etc. Räddningsluftpaket Annan förstärkning 18
9.0 EXEMPEL PÅ UPPGIFTER VID HÖG RISKMILJÖ Ansvarigt befäl: Då högre riskmiljö föreligger skall ansvarigt befäl fatta beslut om hur insatsen skall förstärkas. Skyddsgrupp skall: Säkra reträttväg. Vara beredd att undsätta. I övrigt vara rökdykarna behjälpliga. Låta avståndet mellan insatta grupper styras av miljön. Ha säker tillgång till släckvatten. Ha kontakt med rökdykargruppen på samma radiofrekvens. I vissa fall kan skyddsgruppen bli tvungen att repetera radiotrafiken mellan rökdykare och rökdykarledaren (Länka). Nödlägesgrupp skall: Ha säker tillgång till släckvatten. Vara förberedda för en snabb rökdykning. Uppehålla sig på anvisad plats ( Depå). Avlösningsgrupp skall: Ha säker tillgång till släckvatten. Hålla sig informerad om rökdykningen och arbetsuppgifter. Uppehålla sig på anvisad plats. ( Depå ) 19
Rökdykarledare 1 skall: Utse baspunkt i säker miljö. Upprätta rökdykarprotokoll. Upprätthålla säkert samband på rökdykarkanalen. Ha ansvaret för och leda rökdykningen. Informera rökdykarledare 2 om rökdykningen. Hålla ansvarigt befäl informerad om hur rökdykningen fortskrider samt meddela behov av avlösning i god tid. Får ej tas i anspråk för andra uppgifter. Rökdykarledare 2 skall: Inhämta information om rökdykningen från rökdykarledare 1. Överta rökdykarledare 1s aktiva uppgifter (exempelvis slangmatning osv). Får ej tas i anspråk för andra uppgifter. Pumpskötare: Om slangsystemet förlängs till 3 smalslangslängder skall alla slangar till rökdykarledare, skyddsgrupp, avlösningsgrupp o.s.v. förlängas till 3 längder. Vid förlängning av slangsystemet enligt ovan bör pumptrycket höjas till 12 bar. 20
10.0 EXEMPEL PÅ ORGANISATION Normal riskmiljö Exempel 1 Rd-par Riskområde BP Baspunkt Rdl Ansvarigt befäl Pumpskötare Depå 21
Normal riskmiljö Exempel 2 Rd-par Ansvarigt befäl Riskområde BP Baspunkt Rdl Förstärkt baspunkt Depå Pumpskötare 22
Normal riskmiljö Exempel 3 Rd-par Riskområde B Baspunkt Rdl Ansvarigt befäl Depå Pumpskötare 23
Hög riskmiljö Exempel 1 Riskområde Ansvarigt befäl Rd-par Skyddsgrup p BP Rdl 1 Baspunkt Rdl 2 Förstärkningsstrålrör Avlösnings grupp Nödläge s grupp Pumpskötare Dep å 24
Hög riskmiljö Exempel 2 Slangsystemets utformning bygger på att insatsen påbörjades med förstärkt baspunkt Riskområde Rd-par Skyddsgrupp Ansvarigt befäl BP Rdl 1 Baspunkt Rdl 2 Förstärkningsstrålrör Avlösnings grupp Nödläges grupp Pumpskötare Depå 25
Källförteckning Arbetskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1995:1, Arbetarskyddsstyrelsens/Arbetsmiljöverkets författningar SRV Tillämpning AFS 95:1, utgiven 1995-12-08, Räddningsverket SRV Utbildning i rökdykning vid Räddningsverkets skolor, förslagsutgåva 1, Räddningsverket Av projektgruppen för Sundsvall / Timrå Räddningstjänst framtragna rökdykarinstruktioner 26