Analys av energiöverenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13
Bakgrund Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning, med fokus på år 2025 och framåt. Kommissionen består av 11 representanter från riksdagspartierna med energiminister Ibrahim Baylan som ordförande men också tre speciellt inbjudna generaldirektörerna för Energimarknadsinspektionen, Affärsverket Svenska kraftnät och Energimyndigheten. Senast 1 januari 2017 ska Energikommissionen redovisa sitt arbete till regeringen. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 2
Energikommissionen samlad vid första mötet. Övre redan från vänster: Mikael Odenberg (GD SvK), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Birger Lahti (V), Lise Nordin (MP), Maria Weimer (L), Ingemar Nilsson (S), Maria Strömkvist (S), Mattias Bäckström-Johansson (SD), Bo Diczfalusy (Kanslichef), Anton Steen (Sekreterare), Gunilla Andrée (Sekreterare) Nedre raden från vänster: Anne Vadasz-Nilsson (GD EI), Penilla Gunther (KD), Rickard Nordin (C), Ibrahim Baylan (S), Åsa Westlund (S), Erik Brandsma (GD EM), Lars Hjälmered (M) Gasmarknadsrådet 2016-09-13 3
Energikommissionens mål Se över det framtida behovet av energi utifrån forskning och kunskap. Identifiera utmaningar och möjligheter för den framtida energiförsörjningen. Bred uppgörelse om den långsiktiga energiförsörjningen Transportsektorn ingår inte i uppdraget. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 4
Fyra fokusområden Användning Tillförsel Överföring Marknad Tillgodose behovet av både energi och effekt Elförsörjningen är en viktig fråga för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Därför har kommissionen ett särskilt fokus på el. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 5
Energipolitisk uppgörelse Inom ramen för Energikommissionens arbete träffade fem partier en energipolitisk uppgörelse i juni. De fem partier som står bakom uppgörelsen är: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Tre partier står utanför: Liberalerna, Västerpartiet och Sverigedemokraterna. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 6
Vad innebär överenskommelsen? Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast år 2017. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 7
Kärnkraft Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras. Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas. Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017. En utökning av ansvaret vid radiologiska olyckor till 1 200 miljoner euro ska genomföras i enlighet med riksdagsbeslut i betänkande 2009/10:CU29. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 8
Vattenkraft Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd. Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad. Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 %. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017. Samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader, för till exempel omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till EUrätten och dess krav på vattenverksamheter. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 9
Vattenkraft Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 10
Förnybar energi Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. För elcertifikatsystemet gäller följande: Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020. Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 11
Olika tolkningar av överenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13 12
Vägen framåt? Kommissionen fortsätter sitt arbete fram till 1 januari 2017. Vilka politiska förslag kommer att läggas under mandatperioden för att realisera överenskommelsen? Gasen nämns inte i den energipolitiska överenskommelsen. Inspel till Energikommissionen sker genom fokusområde El och värme. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 13
Övriga utredningar av intresse Miljömålsberedningen, slutrapport inlämnad i juni, remiss fram till 20 oktober. Bonus Malus, remissvar inskickat mitten av augusti. Nu påverkansarbete. Fossilfria transporter strategisk plan från Energimyndigheten, presentation våren 2017. Förnybartdirektivet och biogasens klimatprestanda REDII föreslår nya hållbarhetskriterier som inte gynnar biogasen. Infrastrukturdirektivet, Sverige ska lämna handlingsplan till EU senast 18 november i år. Hearing den 12 oktober. Utredningen om Cirkulär ekonomi, utredare Ola Alterå, klar 28 februari 2017. Gasmarknadsrådet 2016-09-13 14
TACK! maria.malmkvist@energigas.se