" Biblioteks Inledning :... och arkivväsen 1 Kyrkohistoria...t... 1 ileligionshistoria... 3 Uppfostran och undervisning.... 4 Sprhkvetenskap...b... 4 Litteraturhistoria... 5 Skönlittoratur...b... 9 Konst och arkitektur... 12 Arkeologi...*... 14 Historia... 16 Svensktiden 1629-1721... 13 1900-talet...b... 25 Baltutlamningen... 36 Numismatik... 37 Biografi... 38 Ztnografi och folklivsforsiming... 40 Geografi... 41 Samhalls- ooh riittsvetenskap... 45 Baltsr i Sverige...b.. 47 Postväsen... 48 Krigsväsen... 48 Författarregister.... 44 Titelregister...b.. 51
INLEDNING Målskittningen ned detta arbete har varit att få fram ett ltitt- * tillgängligt hjälpmedel på svenska för den son snabbt vill orientera sig eller utvidga sina kunskaper on Lettland, dess folk, historia och kultur. Denna urvztlsbibliografi vill ge en samlad översikt över en del av clet son utgivits p& svenska nnder 1900-talet om lettiska förhbllanden. De förtecknade verken anknyter i en eller annan form till Lettland, dess invanare (inte nödvändigtvis letter), historia, geograf l, språk, kultur samt baltiska exilförhållanden. Pör att f5 ett s& stort och mångsirligt urval som möjligt har såväl böoker som broschyrer ocl~ t idskri f ter nedtags ts. Förteclrningen omfattar i huvudsak verk utgivna under perioden 1900-1975. Förteckningen omfattar 221 titlar och ar systematiskt uppställd efter Emnesområden aven om detta i nhgra fall nedför att samma titel förekonmer under olika iironesrubrfksr. I de flesta fall anges originalupplaga eller den första svenska upplagans tryckår. Varje titel ar numrerad och förteckningen avsli~tac med ett författar- och titelregister dar numret hanvisar till titel. Vid upprättandet av denna urvalsbibliografi har jag anvtint nig av Svensk bokförteckning, Svensk bokkatalog, Svensk historisk bibliograf i, Lundqvist, h4. : Svensk konsthistorisk bibliograf i, Svenslr tldskri ftsindex och Svenska tidskriftsnrtilrlar. Annotationerna bygger p& sstslk1. ~eoensioner, sammanfattningar, förord som egna lssintryck.
BIBLIOTEKS, aah A~IWÄSEN 1,.Wieselgren, P.: Bland böaker i Baltikum. - (Nordisk tidskrift för bok- ooh biblioteksv8sen ; 30, 1943, s, 75-102, s, 166-174) I sin uppsats redogör Wiesolgren för de institutioner, i Estland ooh Lettland, son liar bevarat dokument ooh tryckta skrifter från svensktiden. I Riga var det framst Rigas stadsbibliotek och det balttyska ngesellvachaft fi,tr Geschfchte und Altertumskunden som ägde större samlingar av småtryck frhn denna tid, Författaren berättar &ven om de fynd, som han har gjort i de baltiska arkiven. Wieselmen, P,: Svensk kulturhistoria i baltiska arkiv. - (Ilistorisk tidskrift ; 65, 1945, s. 380-391) Författaren presenterar i denna artikel de estniska och lettiska arkiven, under sj&lvstisndighetstiden, med deras rikliga kulturhistoriska kkillmaterial frhn b1.a. svensktiden. För Lettlands del, menar Nieselgren, utgjorde statsarkivet, med har förvarade hovrättsarkiv ooh samling av kyelkovisitationer från svensktiden, den förnämsta Ba1lan. Andra arkiv i Lettland, som författaren berör tir Livlandska ridderskapets arkiv, det balttyska "Gesellsahaft fur Geschichte. und Altertumskunden, Rigas stadsbibliotek och Stadsarkivet i Riga, hibe, L. : Lutherska kyrkan i Sov jetlettland på vag mot förintelse. 3. - (Svensk Byrhotidning ; 63, 1967, s. 363-3651 I denna artikel vill euibe rikta upgmkirksemiheten p& den lettiska lutherska kyrkans öde efter den sov je tryska ockupationen. hfed utghngspunkt fr& Sov jetlettlands författning, artikel 95, dtir det bl.a, talas om att "kyrkan är skild fran staten ooh frihet att utöva religion erkiannes alla medborgare", redogör han för hur staten just inkraktar på kyfkana olika områden, såsom kyrkans organisation ooh författning, beröva- av kultplatser ooh kyrklig egendon,'begr6nsning av prästernas rättigheter och förföljelse av de troende. 4. v Dessa ruiner anklagar / b ttiska Nationella Fonden. - Stockholiii, lq77e 30 S. illa bons 8uinibe beskrivex det aktuella lllget för den Evangelislur - lutherska kyrkan i Lettland, aamf de åtgärder som borde vidtagas f ör att f örbattra kyrkans utsatta ställning. Huvuddelen av hif tet upptar utsmugglade bilder på förstörda ooh vandaliserade kyrkor i Le tt land.
5, Isberg, A.: Livlandska prastman inför överkonsistoriets domarskra&. - (Svio-Eetonioa ; 18, 1967, s. 18-33) Isberg inleder sin uppsats med en kortfattad presentation av den rftveokling, som den livliindska kyrkan genomgick efter reformationen. Därefter redogör han för nagra prooesser, dpr prasterna inte enbart ar karande utan ofta svarande i Birekriinknlngsmål, misskötsel av tjänst eto. Processerna far belysa prasternas relationer tf11 adel och bönder i det dåtida Livland. 6. Lundströd, E,: Bidrag till Lfvlands kyrkohistoria under den svenska tidens första skede från Rigas intagande 1621 till freden i Oliva 1660. - Uppsala, 1914. - 302 s. : ill. Prastmötesavh. Karlstadstift. Inledningsvis tecknar Stjrfattaren i korta drag Livlands kyrkohistoria före den svenska erövringen. Diirefter skildrar han den förste svenskutnämnde superintendenten Hermann Samsons liv och verksamhet. Avslutningsvis redog6r Lundström för det sedligt-religiösa tillståndet, kyrkorna, folkupplysninge~ och undervisningsväsendet i Livland, 7. Nerman, B.: FörfölJelserrw mot den lutherska kyrkan i Ealtioum. - (Svensk tidskrift ; 51, 1964, s. 38-41) Nerman redogör för den lutherska kyrkans stitllning i Estland och Lettland. Då den sovjetisk8 konstitutionen innehåller bestämmelser om mfrihet till religionsutövningw, vill Nerman genom sin artikel påvisa hur beskuren denna frihet egentligen gr. Nerman tar upp den antireligiösa propagandan, bristen på andliga böcker, alla de hinder i form av avgf fter och oerhört huga hyror, som lagges på församlingarna, registrering av kr$stna.izos den hemliga polisen samt avsaknande av teologisk utbildning. 8. we st lin^;, G.: Bidrag till Livlaizds kyrkohistoria 1621-1656. - (Kyrkohistorisk hrsskrift ; 1, 1900, s. 107-139) I korts drag redogör Festling för Livlands kyrkohistoria före den svenska erövringen, med tonvikt på reformationen och motreformation~n. Därefter skildrar han den livländska kyrkans öden under åren 1621-1656, d& den svenska regeringen upprlittade en ordnad kyrkostyrelse ooh sökte att förbättra bildningen och det sedligt-religiösa till-. standet i landet. 9. FFestling, G,: Bidrag till Llvlands kyrkohi storia 1656-1710. - (Kyrkohistorisk årsskrift ; 2, 1901, s. 43-107) Efter stilleståndets ingbnde 1658 mellan Sverige och Ryssland f ort-' satte den svenska regeringen att ftirbattra kyrkovasendet ooh bfldningen i Livland. 1686 års kyrkolag medförde för Livlands del, att kyrkas tyrelsen genomgiok en genomgripande ombildning ooh Karl X1 : s generalsuperintendent Fisolier utrat tade mycket f ör be folkningens upplysning.
10. Blezais, H.: Svenska regeringens kamp mot hedniska seder och bruk btand lettiska bönder. - (Kyrkohistorfsk arsskrift ; 58, 1958, s. 80-1.10) Under svensktiden i Lettland strävade den svenska regeringen att htjja kyrkolivet och skoiväsendet till sama niva som i Sverige. Man krävde av adeln ordnande av skolor och nhgorlunda organiserat kyrkoliv för bönderna, då dessa, visade "en brist på mera djupgående kristligt inflytande." D& detta kravde utgifter av adeln kämpade den emot. Lika svår var regeringens kamp mot de hedniska sederna bland bönderna. Bie~ais tar bl.&. upp den gamla företeelsen ned syskongifte, som återspeglas i de lettiska folkvisorna. 11. Straubergs, K.: De heliga skogarna. - (PCLI~-LIV ; 9, 1945, s. 128-137) I sin uppsats om de heliga skogarna och lundarna dröjer sig författaren speciellt vid den baltiska trauitionen att begrava sina döda i dessa heliga skogar, vilket har bekrlftats genom arkeologj. ska utgrävningar, Straubergs redogör Sven f ör de ceriaonier som förekom i samband med dessa dödsfester, vilka är val dokiimenterade i en stor samling jestlitrapporter från Lettland. 12. Straubergs, H.: Lettisk folktro om de döda. - Stockholm, 1949. - 140 s. - (Nordiska muséets handlingar ; 32) I sin bok skildrar Straubergs fornlettiska riter och sedviinjor i samband med död och begravning. Ihn tar bl.a. upp de Dörlas Rfocier, som spelade en stor roll i de lettiska föreställningarna om döden, likvaka, likbranning, gravsattning, gravmåltid, klädsel och gavor samt fester för de duda. För att tolka det förhistoriska natoriaiet har Straubergs anvant sig &v arkeologiska rön och de gamla lettiska folkvisorna, son överfltidar av relikter och reminiscenser. Straubergs gör aven j&aförelser med andra folks seder och riter, främst litauiska och fornpreussiska, d& dessa tre folk ar ncrbosläktade. Boken avslutas med en sammanfattning p& tyska ooh en omfattande Ii tteraturförteclrning p& 12 spalter.
UPPFOSTRAN och UNDERVISNING 13, S-ainio, M. : Bidrag till svenska asters ~6~rovinsernas skolhistoria -2: det Akademiska gymnasiet i Riga. - (Pedagogisk tidskrift ; 103, :1967, S. 11-32) Det Akademiska gymnasiet i Riga invigdes offiaielt den 18 april 1631 och den var en rent tysk l&roanstalt. Uppsatsen skildrar gymnasiets yttre och inre historia under svensktiden, Sainio omnämner undervisningsformerna, lgrarkhrens sammansattning ooh vissa kanda uppgifter om eleverna, Eftersom elevmatrikeln inte är bevarad ar dessa uppgifter myoket brfstfi2lliga, 14. Ordlista : svensk - tysk - lettisk - litauisk - polsk - finsk : med kort parlör / Samnarbetskommittfin för demokratiskt uppbyggnadsarbete. - Stockholm, 1945, - 88 s. Denna bok består, för varje språk, av tre delar, Den första delen ger en översikt över viktiga ord, dgrefter kommer en samtalsdel med frågor ooh svar ook till sist själva ordlistan. 15. M&e-Dravipa, V.: Baltiska språk och språken i Baltikum Velta Ree-Eravipa, Gundrs Irbe. - (Horisont ; 17, 1970, s, 100-1-03) Se: Baltiskt sextiotal i lyrik ocli prosa (17) 16, R--Dravipa, V,: Lettisk och litauislt språkforskning. Ingår i: Syaiposfum om balterna i Sverige, 1971, s. 29-33. Sin uppsats inleder Ree-havipa med en redogörelse fös den baltiska språkforskningens praktiska och vetenskapliga omfattning i Sverige, innan andra världskriget, Därefter bersttar hon om misj19gheterna att studera dessa sprak i dagslaget och om de forskningsresultat som hittills presenterats.
17, Baltiskt sextiotal i lyrik och prosa. - 111. - oriso is ont ; 17, :1970, S. 1-160) I detta temanummer av Horisont om baltisk litteratwr presenteras huvuds&ligen lettisk och estnisk sextiotalsprosa och lyrik slcriven, dels av baltiska exilförfattare, dels av författare i Lettland och Estland. Temanummrets centrala del bestar av till svenska Översatta dikter, noveller och utdrag ur romaner. Tidskriften innehaller även uppsatser om den baltiska litteraturens utveckling och om språken i Baltikwn. 18, Cieldns, M.: Lettisk litteratur. Ingår i: Europas litteraturhistoria 1918-1939 / red, av Artur Lundkvist, 1946, s. 344-354. I denna översiktliga framstallning av den europeiska litteraturen mellan åren 1918-1939, har ett stort antal medarbetare anlitats, i många fall utlanningar. För den lettiska lftteraturen svarar Malja Cieldns, IIon presenterar ett urval av de viktigaste f ör fattarnamnen och diktverken sant beskriver de tre utvecklingsstadier som präglade den lettiska litteraturen under denna period. 19 Diehl, B.: Lexikon över Invandraritjrfattare i Sverige / Barbro Diehl, Gabriella Strömberg. - Boras, 1977. - 125 s. I detta arbete redovisas b1.a. följande 16 i Sverige 1976 boende lettiska författare samt deras verk: Anna Dagda, Fricis Dziesma, Andrejs Eglfts, Uldis wrmanis, Kdrlis levips, Gluidrs Irbe, Andrejs Johansons, Pdvils Johansons, ganis Kgrlsons, Juris Iironbergs, Lf ja Kronberga, Bichards Ridsinieks, Eglons Spdks, Veronika Strdlerte, Jdnis Vie~ips~och Urtips Ziverts. 20. FreiA, W,: De lettiska folkvisorna. IngEbr i: Baltisk Revy, 1938, s. 52-60. Uppsatsen innehåller en kortfattad presentation och digra, innehhllsanalyser av de mer än 50 000 lettf ska folkvisor av grundtyp, son har upptacknats. 21, Frei& W,: Rddolfs Blaumanis, en lettisk realist. Ingår i: Baltisk Revy, 1939, S. 54-65. I sin uppsats presenterar Freij den lettiske dramatikern och novellisten Rrldolfs Blaumanis, som numera räknas tf11 Lettlands stora kless'iker. Författaren redogör för Blamanis liv ooh viktigaste arbeten,
22, Irbe, G,: Alberts Bels, den lettiske romanförfattaren, - (Studiekamraten ; 57, 1975, s, 140-142) Irbe pre senterar f denna artikel den uppin&rksammade sov jet lie tt i ske Pprfattaren Alberts Bels samt tre romaner av denne. &d. romanen wförundersökarenn (1967) niidde Bels långt över den lettiska prosans genomsnitt, en position som han har bibehiillit. Bels andra roman "Burenw (1972) följer den moderna thrillerns mönster medan den tredje "Den anropande röstenw (1973) bygger p& ett autentiskt fall från revolutions&ret 1905, 23,. Irbe, G.: Om baltiska kulturarbetares vilkor i Sverige, Inghr i 2 Symposium om balterna i Sverige, 1971, s, 73-77. Irbe tar har upp de baltiska kulturarbetarnas situation, det bristande sanimarbetet mellan de tre baltiska nationernas egna författare samt förhiillandet till de svenska författarkollegorna och allmännhe ten. 24, Irbe, G.: Om landsflykten som ett personligt problem. - (ord ooh Bild ; 75, 1966, s. 251-2521 Den lettiske författaren Gunbxs Irbe har i denna artikel gjort några personliga reflektioner kring exilförfattarens liksom landsflyktens problem. 25 Irbe, G.: Om lettisk exillitteratur i Sverige, IngAr f: Symposium om balterna i Sverige, 1971, s, 61-66. Författaren menar att starten i Sverige ur litterar synpunkt inte var dålig. Letterna hade d& två författarvanliga tidningar, tv& litterara tidskrifter **Daugavaw och We)a afmesn samt lettiska förlag, Förlagen finns fortfarande medan tidningarna och tidskrifterna har upphört, vilket gör författarna tf l1 ttensamma vargar*, Irbe avslutar ined att presentera de i Sverige levande lettiska författarna och deras me st be tydande verk. 26,. Irbe, G,: Ordat kultur i förskingringen : den lettiska litteraturens dagslage, - (Studiekamraten ; 56, 1974, s. 61-64) I sin artikel analyserar Irbe frågan varför des lettiska litteraturen är s& okand i Sverige. Avslutningsvis söker Irbe belysa skillnader och gemensamma drag i den lettiska exillitteraturen och litteraturen i Lettland,
27, Irbe, G.: Den politiska dikten : en innehhllsanalys av poesin i Sovjet-Lettland, - Stockholm, 1964, - 20 s, - (Porsbingsrapporter frhn Sooiologiska institutionen vid Stockholms universitet ; 1964:l) Hrbe framllgger i denna rapport de resultat, som han har komnit fram tiil angående en innehållsanalys av poesin i Sovjetlettlande Iian har velat undersöka om dikten har kunnat spela en politiskt opinionsbildande roll, d& den utgör "den =est intima formen för e tt konstnärligt-litterart sbpandeea Sin undersökning grundar han på den lyrik, som har publioerats mellan aren 1958-1960 i den litterara tidskriften "Karogsv, utgivet av Sovjatlettlands författarförbund* Irbe kommer fram till att lyriken har wsovjetiseratsn ooh att "diktens innehall literspeglar de styrandes mönster och intentioner i en totalittir stat." 28 Irbe, G,: Den röda stenen, - (Horisont ; 17, 1970, s. 5-71 Se: Baltiskt sextiotal i lyrik och prosa (17) 29, Irbe, G,: Tvådelad litteratur, - (perspektiv ; 15, 1964, s, 402-405) I sin uppsats presenterar Irbe den lettiska litteraturens utveckling från 1800-talets aitt i samband med det nationella uppvaknandet fram till dess tv8 nuvarande grenar den lettiska sov jetlitteraturon och den lettiska exillitteraturen, som inte enbart skiljer sig f fråga om inneha11 utan ocksa %ad det gsller det litterara skapandets malsättning," Ett flertal författare ooh deras verk omnämns och analyseras, 30. Irbe, G,: 20 &r på ett asplöv, - (origo ; 4, 1964, s. 30) Den lettiske författaren Cunclrs Irbe gör i denna korta artikel några reflektioner kring exilförfattarens bade praktiska och andliga svhrigheter i f6rskingringen. Trots r?ossa sv&rfgheter, menar Irbe, har den estniska ooh lettiska exillitteraturen utveoklat sig och levt vidare och är "det friskaste ins4aget i nutida baltisk litteratur betraktad som helhet." 31, &&tips, 0,: Glödeld och aska : lettisk sextiotalsprosa, - (11orisont ; 17, 1970, s, 8-19) Se: Baltiskt sextiotal i lyrik ooh prosa (17) 32, Mauriw, Z.: Befrielsens &r : svenska dagböoker 1951-1958. - Stockhola, 1968, - 298 s, 0rig:s titel: Jahre der Befreiung, Dagbaksvolymen "Befrielsene i%ru tir en fortslttning pli "Exilens tragik", I denna nya svenska dagbok, som behandlar åren 1951-1958, möter vi en av ratribaranden, sjukdom och framlingskap plhgad Zenta biauripa, men vi får &ven möta hennes kampande andliga kraft oczh hur en begynnande värme möter henne i hennes nya hemland Sverige,
33, Marnipa, Z,: Exilens tragik : svenska dagböcker, - Stockholm, 1966, - 300 S. 0rig:s titel: Nord- und stidliches Gelände..;I saaband nied andra världskriget kom författarinnan oah litteratur- 'h2 storikern Zenta Mauripa som flykting till Sverige. "Exilens tragikn handlar om hennes liv i Sverige sedan 1946 och om de svårigheter som möter en flykting vid anpassningen till ett nytt land med nya synsatt. I buripas fall dubbelt svåra till följd av fysiskt handikapp, som byggt barriärer kring hennes ensamhet. I boken gör buriga en del kritiska iakttagelser om Sverige och svenskarna och deras inställning till flyktingar. Dagböakerna omspgnner tiden 1946-1951, 34, Ailauriua, Z,: Krossade riglar. - Stockholm, 1959, - 384 s. 0rig:s titel: Die eisernen Riegel mrbreohen, Boken Er den tredje delen i blauripas sjglvbf ografi. Den omspanner Aren 1940-1946 och skildrar författarinnans erfarenheter av komunistiskt ooh nazistiskt våldsvälde i Lettland ock hennes dramatiska flykt undan den andra ryska ockupationen, 35. biauripa, Z,: Den långa resan. - Stockholm, 1354, - 247 s, 0rig:s titel: Die weits Fahrt, gine Passion. Den lettiska författarinnan Zenta buripa drabbades i femårsåldern av polio och har sedan dess framlevt sitt liv son handikappad. I denna första del i sin ~Jlilvbiografi manar hon fram bilden av sin barndoa och ungdom i lakarhemmet i Lettland. 36, Mauripa, Z.: Det sköna vågspelet. - Stockholm, 1957. - 407 s. 0rig:s titel: Denn das Vagnis 1st schön. Denna bok ar den andra delen i klauripas självbiografi, som omspänner ben 1922-1940, I oavbruten kamp mot sitt handikapp, polio, genomfök hiauripa sina akademiska studier vid Rigas universitet. Fängslande skildrar hon även sina resor till olika lärosaten i Zuropa, Ekidelberg, Wien, Paris och Florens. 37, O r i e intervjuar 8 exilförfattare, - 111, - (Origo ; 4, 1964, s. 32-37) Som en uppfgl jning av Gundrs Irbes artikel "20 &r pli ett asplövn (Origo ; 4, 1946, s. 30), där Ir'lie redogör för exilförfattarens situation och exillitteraturens utveckling, har Origo vant sig till åtta baltiska exilförfattare, varav fyra letter, Dsssa ar Zeltite Avotipa, Gunards PJavkalns, Ilze S$ipsna pch Guntis Zarips. Tidskriften har bett dem uttala sig om varför de skriver och d.% på sitt eget modersmål, hux de ser p& sin situation och villra framtidsutsikter de hoppas p&, Artikeln avslutas med en presentation av estnisk och lettisk lyrik i svensk översgttning,
38. Siksna, A..: kspdzi ja : Elza Rozenberga, - (liertha ; 51, 1964, s, 4) I sin uppsats skildrar Aina Silcsna den lettiska författarinnan Elza Roxenbergas (1868-1943) liv ooh verk, Rozenbergas litterära pseudonym var Aspltzija och hon var en ivrig förkzdmpe för kvinnans emancipation ooh.den lettiska nationens frigörelse. Vid 1905 års revolution bidrog Bozenberga som inspiratör med sitt drama nsilverslöjanw, som i symbolisk form skildrar revolutionarers krav p& ökad frihet för folket, 39. Blaumans, R.: I dödens skugga : lettiska noveller. Första svenska upplaga 1925. Dramatikern och novellisten Bddolfs Blamanis (1863-1908) har be tecknats son den lettiska novellens skapare, Blaumanis diktning omspanner tiden 1880-1908 och flera av hans verk har översatts till andra sprak. I hans noveller återspeglas den lettiska landsbygden med dess undertryckta jordbrukarklass och et t av hans huvixdtema är Mirleken. Mbnga av hans noveller har blivit klassiker som "Genom dynw, nanclriksonsn och MI dödens skugga," 4@:*,. Dei~hton, L.: Miljondollarhj&rnan. Första svenska upplaga 1969. - 0rig:s titel: Billion-Collar brain. I denna thriller söker den professi onelle agenten I'Iarry Palffier lösa falle t mad texa,snångmil jongren, som försöker befria de baltiska staterna vfa datorstyrda agenter. Palmer får fara kors och tvärs i varlden för att reda ut fallet och hans vägar för honom aven till Riga. 41. Dailums, A.: Domsöndagen : roman. Första svenska upplaga 1373, - 0rig:s titel: Tiesas svdtdiena, I denna roman, ditr författaren ger en historisk-politisk bakgrund till de i Sverfge efter andra varldskriget internerade lettiska legionärerna, far vi följa legionärernas öden frbn det att de ghr i land i Sverige tills de utlämas, I berättelsens centrum står några legion8irer aled olilra erfarenheter och attityder, som korpral Taurips, volontaren Kraulcldns, övorste Aizpurs och läkaren Zauers, 42. Dzilums, A.: Än siar Kurlands hjkirta. Första svenska upplaga 19770-0rig:s titel: Kurzemes sirds vd1 dafva. Vid a.ndra världskrigets slut &og sig lettiska nationalister undsril till slsogarna, vari fran de fortsat te sin kamp mot den övermt4ktiga sov je ti slra ockupationsmakten, Dzifums bok handlar om n&gra av dessa partisangrupper. I en blandning av roman- och dolrunentiirform, som bygger på överlevande partisaners egna berättelser och anteckningar, skildras deras sarnmsnstötningar med sovjetiska soldater, deras kontakter med civilbefolkningen och problemen mec1 att skaffa mat, Berattelsen slutar i 01- tober 1945, d& en del av dem lyckas fly till Sverige.
43. Enquist, P. O,: Legion2irerna : en roman om baltutl&mningen, Originalupplaga 1968. Under de första veckorna i maj 1945, i sanband med fredsslutet,kom.,ett mindre antal balter, som dels frivilligt enrollerat sig, dels "fv&ngsmobiliserats i tyska ardn, till Sverige. De flesta kom fr&n Kurland i Lettland en del från Danzig via Bornholm. De bar alla tysk uniform, Tillsammans var de 167, varav 7 ester, 11 litauer och 149 letter, De internerades i olika lager. I november 1945 meddelade den svenska regeringen att alla sirulle ut- Itinmas till Sovjet. Legionarerna protesterade d& genom hungerstrejker och sjalvmord, vllket fördröjde utlamnandet t111 den 25 januari 1946, Gruppen hade då krympt till 146 man. De som inte utliimnades vax antfngen döda eller alltfgr sjuka far att kunna transporteras, n&gra hade frigetts av andra slrsbl, Baltutlämningen ar ännu i dag en omdiskuterad fr&ga, Var det ratt att utl8mna dem? Vilka var dessa balter? Vad hände dem efter utlämnandet? Om denna händelse, dar han försöker besvara dessa frågor, har Enquist skrivit en roman, Genom författarens speciella romanteknik blandas dokmentärmaterial, Intervjuer med rekonstruktioner och personliga kommentarer, 44, Irbe, A. G.: Född i f.d. svenska Lifland : dikter. - Viken, 1976. - 58 S. : ill. Gunárs Irbe f. 1924 i Lettland kom till Sver~ge som flykting. Irbes diktsamling innehåller dels märka och ljusa bilder, dels finstatada naturiakttagelser oah minaen frh Lettland. 45. Kroders, A,: Det brinner en eld ': roman, Första svenska upplaga 1946, - 0rig:s titel: Degosas dienas. Arttirs Kroders föddes 1892. Efter 1905 års revolution begav han sig i landsflykt, varifrån han atervände 1915. Under Lettlands självständighetstid var han verksam som publicist ooh medarbetade flitigt i pressen, Han har utgivit flera böoker, bland dem denna. roman, som rör sig f tiden från 1905, revolutionsåret, till 1918, den lettiska republf kens f6delseår. Det ar om sina egna barndoms- och ungdomsminnen författapen beriittar. Samtidigt ger han en gripande bild av letternas kamp för frigörelse från det sociala förtryck, som de hallits i av de tyska baronerna och den tsarryska regeringen, och för vinnande av nationell oavhsngf ghet. Godtyckligliet, poli sspionage, straffarbete - det ar vad huvudpersonen och hans meningsfrlinder far gå igenom från de tsarryska myndigheternas sida, men derae ungdomliga idealism haller dem uppe även under de sv%raste f örhållanden.
46, Marton, W,, (pseud, för Vilhelms Mucenieks): Början och slutet. För sta svenska upplaga 1947, Författaren lbter oss stifta bekantskap ned några familjer i Lett- Lana, före tradande alika samh8llsskikt och intressen, Vi far f öl ja depas ZSden under den tid då Lettland inkorporerades med Sovjetunionen 1940, Tyngdpunkten i romanen ligger mer p& de sociala och politiska interiörerna lin p& traditionella romanförvecklingar, 47, Muoenieks, V,: Farval Ryssland, Första svenska upplaga 1973. - 0rig:s titel: Ugassjfje ~vjezdy. Romanen handlar om nhgra gymnaslister, av olika nationella och sooiala ursprung, vid det klassiska läroverket i Mftau l Lettland, En av huvudpersonerna i ett mycket rikt persongalleri tir den lettiske bondsonen Talivad Stahl. Ilan och hans kamratar kommer i kontakt med den revolution&ira rörelsen under Nlkolaj 11:s regering, Stahl och nhgra av hans kamrater anklagas för ett politiskt attentat, döms och förvisas. Vi får följa en del av de dömdas öden i Byssland, liksom den unge, rättsttinkande hklagaren Oaholdins utveokllng och sökande efter Hen annan mening l livetw. 48, Olausson, R,: Land du välsignade : thriller, Originalupplaga 1970. Huvudpersonen i denna thriller ar Arnold Benson, som arbetar vid den svenska siiikerhe tst jänsten, Nar en amerikansk ambassadst Stinsteman mördats i Stockholm satts Benson att undersöka fallet och denna undersökning för honom både till Leningrad ooh Riga, 49, Valdess, R,, (pseud, för Richards B~rzips) : Männen vid havet. Första svenska upplaga 1941. - Origts titel: Juras vilki. Författaren Riahards BBraips föddes 1888, efter studier i Dorpaf ooh Riga deltog han i frihetskriget ooh &r 1941 deporterades han till Sibirien, Iians främsta litterara arbete var n114itnnen vid havet", som utkom i Lettland 1930, Romanen skildrar p& en mustig prosa kaptener, skeppare, sjömän och deras fawilfer, b8de till havs o& p& landbacken l Renguoiems, 50, Wallin, E,: Gryning i östanstrand : epos om Estlands ooh Lettlands frihetskamp, - Stockholm, 1976. - 40 s, Boken innehplller tvil versbergttelser, som skildrar de e stni ska och lettiska folkens friïietskamp under och strax efter det f örsta varldskriget nr probaltiska utg&ngspunlrtor, - 51. Wallin, E,: I galaxens utkanter, - Stookholm, 1977. - 120 s, Diktsamlingen innehåller nara 300 dikter, Författaren är fylld av ett intensivt rättspatos och ömmar för förtryckta i alla lander. Som ett genomgaende tema urskfljs ofrihet i framförallt de Baltiska staterna.
52, Youroenar, M. : Ngdastoten, Första svenska upplaga 1971, - Orig:s titel: Le coup de graoe, Ar 1918 var Lettland ett land i krig ooh kaos, Isolerade p& sitt. slott i Kurland bor de balttyska syskonen Conrad och Sophiie. it kommer, med en truppstyrka, barndomsvännen Eria, som tir tysk frivillig officer mot bolsjevikerna, Bied kriget som bakgrund utspelas ett fdngslande ooh märkligt triangeldrama, KONST och ARJCI!&XTUR 53. Ambur, P,: Samtida exlibris i SovJetunionen ooh i de Baltf ska staterna, - 111. - (Svenska exlibrisföreningens arsbok ; 24, 1963, S. 14-20) I denna uppsats presenterar f örfattaren bl.a, samtida exlibriskonstniirer i de Baltiska staterna. Bland de lettiska konstnärerna uppmärkssmmas slrskilt professor Péters Upitis, son lade grunden till det pihyttfödda intresset för lettisk exlibriskonst samt hans elever Otto Mednis, Dainis ~oakalns, Zigurds Zuze samt flera andra, Ambur redogör ockst? för konstn24rernas stil och motivval, 54, Balodis, F,: In mernoriarn amioi : Khrlis Zfile. - 111, - (Ord och Bild ; 51, 1942, s. 433-438) I sin minnesskrift över KBrlis ZBle (1888-1942), Lettlands störste bildhuggare, frammanar B~lodis bilden av vännen ooh manniskan Z&le, liksom hans liv ooh verksamhet. De viktigaste monumentala verken ufrihe t srnonumente t ooh tsbrzjdraltyrkogårdenn i Riga behandlas utförligt medan övriga onmkinns, Uppsatsen ar illustrerad med svartvita fotografier av ovannämnda verk samt Liberts oljemalning förestallande K&rlis %le, 55, Balodis, F.: Den lettiska konsten, - 111, - (Ord ooh Bild ; 49, 1940, S, 529-5411 I denna uppsats har författaren gjort ett kortfattat sammandrag av den lettiska konstens historia från aldsta historiska tid till ooh med självst&ndlghetstiden. I sin uppsats har Balodis velat p&- visa vad son däri ar ursprungligt, inhemskt. 56, Balodis, F,: Lettiskt rn&leri i Sverige. - 111. - (Ord och Bild ; 53, 1944, S, 449-4571 I deoember 1939 överlämnades till Malm3 museum en samling verk av datida lettiska konstnarer, Samlingen bestod av 27 malningar och tv& slrulpturer. I denna uppsats presenterar och karakteriserar Ealodis dessa konstniirer bland vilka marks Rozentáls, Tone, Valters, Liberts, Skulme mr fl. och deras verk. Uppsatsen &r illustrerad med svartvita b3 lder,
57, Balodis, F,: Liberts, Lfidolfs. - Riga, 1938. - 48 s., 24 p1,-bl, Har presenteras en av de mest betydande lettiska mhlarna fran s3älvstt4ndighetstiden, LGdolfs Liberts. Liberts var bbde produktiv -loch mångsidig med en virtuositet i former och färger och Liberts var också den egentlige upphovsmannen till det typiska lettiska scenmåleriet. Konstnarens utveakling gick från en expxessiv realism över expressiv konstruktivism och kubism till postexpressionistisk realism, 58, Karling, S.: Baltikum och Sverige, - 111, - (~ntikvariska studier ; 3, 1948, s, 7-137) Här behandlar Karling de gemensamma drag ooh den ömsesidiga stilpaverkan inom konst och arkitektur från medeltid till 160G-talets slut som förekonuner i Baltikam ooh Sverige, 59. lkrling, S,: Baltiska stader. - 111. - (hrkitektur ; 64, 1964, s. 199-206) I sin rikt illustrerade uppsats om baltiska städer, tar professor Sten Karling främst upp de båda gamla hansastiiderna Rigas och Tallins, men även Tartus, Narvas ooh Jelgavas arkitektur och stadsplanekonst, Under sista världskriget utsattes flera av dessa städer, som i stor utsträckning hade bevarat sin historislra pragel, f ör stor skadegörelse ooh många markliga byggnader lades i ruiner. 60, Karling, S.: Riga domkyrka och mastaren frbn Ktiln : ett bidrag till Baltikums 8ldsta konsthistoria, - Xllr ~Bonsthlstorisk fideimiff ; 11, 1942, s, 23-39) Karling berättar i sin uppsats om Biga doailcpkas byggnadshistoria, dess stilarter och byggherrar. Sarskilt stort intresse tignar författaren den okande mästaren från Köln, vars speciella Rhenska stil man finner i domkyrkans norra portal samt de flesta av konsolerna, kapitalen ooh kolonetterna, DPirför menar hrling mraste han ha spelat en mycket framträdande roll vid.byggandet av Riga domkyrka under Srkebiskop Albert Sauerbeers tid. Genom JLEmfUreleer med andra kyrkobyggnader kan nastarens väg följas via Westphalen till Riga andra fryrlcor s& tillskrivs henom.fil& ~psala"domkygks~~ro3 Ta% jbf-a kyrka l Estland, sammanfattning på engelska.
61. Uellin, H.: Lettlands moderna måleri. - 111. il id skrift för konstvetenskap ; 14, 1930, s. 89-108) Denna översikt över lettiskt mhleri inleder Kjellin med littio-.$alisterna Adams Alksnis oeh Artbrs Barnanis, impressionisterna bis RaaentBls ooh Vilhelms Pmvl tis, som skapade f örutsiittningarna för det efterfóljande lettiska måleriet. Krigsalrens realiteter hade gjort livssynen bittrare och detta nya måleri stod i opposition mot föreghngarnas traditipnalism. Bland realisterna och expressionisterna tar Kjellin tapp Roberts Tillbergs, Valdedtrs Matvejs, J&- zeps Grosvalds, JBkabs KaeBks med f lera andra. Däxe f ter presenterar Kjellin en eikingd konstnärer, som intar en betydande plats i den då yngre lettiska konsten shsom Konráds Ubhns, LGdoTfs Liberts, b o Sveraps, pderts Elias, Otto Skulme, Niklávs Strunke ned många fler. Uppsatsen avslutas med en presentation av grafiker oah konsthantverkare, framst pa keramikens område. Mhgs svartvita planscher får illustrera konstnarernas arbeten. 62. Balodis, F.: Lettisk förhistoria : några aktuella forskningsproblem. - (~ornvannen ; 38, 1943, s. 43-53) Balodis redogör för den lettfska arkeologiska forskningen ooh sarskilt för de utgrgivningar av fornminnesplatser, sasom sten- och gärn&ldersboplatser, offerplatser, fornborgar oah gravfält, som företagits efter inrättandet av de t lettiska riksant ikvarleiimbe tet fram till den ryska ockupationen 1940. Därutöver bemöter Balodis den kritik som Wilhelm Koppe riktat mot honom i sin uppsats "Francis Balodls als Wissensohaftler und Politiker" i kvartalstidskriften mjomsburgn. 63. Balodis, F.: Det aldsta Lettland. - Uppsala, 1940. - 239 s. : ill. I detta arbete frarnlygger Balodis det rika material som, inte minst genom hans egen forskning, framkommit om Lettlands ~Sxlfngsrika förhistoria fran stenhldern till yngre jarnåldern, iled hjalp av arkeologiska fynd får vi t& del av semgalliska, lettgalliska ooh Icuriska samhiillskulturer och deras konsthantverk, 64. Nerman, B,: När Seeburg upptäcktes. - 111, Ingår i: Jorden ger, 1931, s. 102-132. Nerman ha laed litteraturens ooh arkeologiens hjtilp rekonstruerat bilden av ett svenskt välde i västra Kurland under 600- och 700-talen. På platsen för det nuvarande Grobfpa hade svearna plus gotlgndska köpmän anlagt en stad, son de kallade Sjöborgen = Seeburg. Nerman som själv ledde och deltog i arkeologiska utgrgvningar i Grobipa 1929 och 1930 redogör har för de mtirkliga fynd, till största delen av gotländskt ursprung, som gjordes i de då. nyupptäckta gravfälten. Fynden från dessa gravfalt ar mycket rika och Nerman har illustrerat sin uppsats med många avbildade föremal sasit kartor och fotografier över fyndplatserna.
65, Nerman, B,: Svenska vikingakolonier vid Östersjön, - 111. - (Nordisk tidskrift ; 10, 1934, s. 165-189) Nerman redogör i sin uppsats för vikingatidens svenska expansion v.$d Ostersjön, Denna belyses framst genom gemensanima svensk-baltiska arkeologiska utgravningar vid de viktigaste kanda svenska kolonlplatserna, som Grobipa i Isttland, Apuola i Litauen ooh Wiskiauten i Ostpreussen. Uppsatsen ar rikt illustrerad med fynd ooh planer över fyndplatserna. 66. Nerman, B.: Svenskar i Baltioum under Grobiptiden, Ingår i: Saga och sed, 1967, s, 102-111, Svenslm kolonier i Kurland och Ostpreussen, fran omkring år 650 till omkring &r 850, har bekrattats genom arkeologiska upptackter. Nerman menar att man genom dessa upptaokter har kunnat namnge nagra personer, som haft att göra med Balticum under Zrobiptiden, Genom runinskriftor och Saxos danska krenika har Kernan konmit fram till att htminstene tre personer, Starkad, sveakungen Eriks son bjvisl och den östgötiske krigaren Ojvind haft nhgon anknytning till de svenska kolonierna vid osters jön. 67, Nerman, B,: Svenskarna i Ostbaltikm under vikingatiden enligt arkeologiens vittnesbörd. - 111. - ( ~ig ; 10, 1927, s, 1-30) Nerman ger en kort översikt över arkeologfens vittnesbtird on de t svenska inflytande t i Ostbaltikum under vikingatiden och analyserar det skandinavisica inslaget i Ostbaltikwns vikinga-?tidsfynd efter olika arter av föremål. Uppsatsen ar rikt illustrerad med bilder av själva fynden samt med kartor över fyndplatserna, 68, Nerman, B,: Svenskarna i ostbaltiska länder ooh i Ryssland. - 111. Ingår i: Nordisk kultur I, 1936, s. 72-91. I denna uppsats redogör %raan för svenskarnas e~ansion österut till Qstkltlkrxlii-$sh Byssland, Angaende Lettland så berättar författaren om de första sakra vittnesbörd, i form &v gotliindslca stensättningar, från den yngre stenåldern, son man har funnit i trakten av Talsi ooh lfentspils, Nerman berattar &ven om svears och gotlanningars erövring av delar av väst Kurland vid mitten p& 600-talet. Uppsatsen gr rikt illustrerad och har en omfattande l$ tteraturförteokning.
69, Nerman, B.: Sveriges första storhetstid. - Stookholm, 1942, - 256 s, : 111, Nernian pavisar i sin bok att det fanns en första svensk storhets-.$id, vars stallnfng grundlades i mitten av 600-talet, d& svear och &otl&nningar erövrade delar av vastra Kurland. Under 800- ooh 900- talen nådde den sin höjdpunkt, d& svenskar under längre eller kortare tid besatte områden i Ostbaltikum, Ostpreussen och vfd sydvastre Östersjön. Direfter redogör german utförligt f ör den svenska Grobf ptiden, orten som svearna kallade Sjöborgen. Nerman skildrar oolcså,aned arkeologiens ooh litteraturens hjtilp, sveakungen Olovs atererövring av Grobipa omkring år 855 och belägringen av den kuriska staden Apulia, identifierad som den litauiska staden Apuol8, belägen 4 m il söder om Grobipa. Boken är rikt illustrerad. HISTORIA 70, Arvelin, S,: Baltlkms historia, - (Svensk fllatelisti~k tidskrift ; 76, 1975, S, 21-22) I denna artfkel redoggr Itjrfattaren kort ooh informativt iom de tre Baltiska staternas omväxlande historia från 1000-talet fram till nutiden, ooh hur den avspeglar sig i ländernas frim2irksutgivning. 71. Attman, A. : Vasarnas Östers jöpolitik. - (Historielararnas förenings Arsskrift ; 1945, s. 32-45) Grundmotivet för svensk 6stersji~politik, sedan äldsta tid, har varit intresset för handelsvägar till den ryska marknaden, vars varor alltid har varit eftertraktade i Europa, I sin uppsats belyser Attman några karakteristiska drag i den svenska ooh polska Ostersj~~o~itiken vars må1 i b1.a. Baltih var att behärska de viktigaste kommunikationslederna till den ryska marknaden med hanuisttiderna Narva, Reval och Riga, Uppsatsen avslutas med en litteraturförteokning. Colliander, B.: Bandfolken : nationella rörelser i det östeuro- peiska randomrhdet. - Stockholm, 1938. - 216 s, Författaren syftar med denna bok att ge en sammanhängande bild av den nationella tankens framtrsdande i de blivande sjzilvstlindiga staterna Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen samt i Vitryssland och Ukraina, som uppgingo i Sovjetunfonen. Gemensamt för alla dessa länder var deras karaktar av gränsland mellan tsarryssland alch vasteuropa. Colliander ger en tillbakablick p& dessa folks historia från äldsta tid till den nationella idens födelse. Sedan får vi fö1,ja deni nationella rörelsens kamp ooh genombrott, I nhgra avslutande kapitel skildrar författaren de olika folkens och liindernas vidare utveckling fram till mitten p& 1930-tale t,
gdrmanis, TJ.: Vad svenska skalböeker i historia berattar om balterna och de baltiska landerna, Ingår i: Symposium om balterna i Sverige, 1971, s. 93-97, TJZdis wrmanis har last ett antal svenska historieböoker för svenska skolor ooh funnf t dar ganska förv&nandsvprda brister och misstag vad betrkiffar de baltiska folkens historia, Han menar natt trots den l6ngvariga historiska kontakten med Baltikum ock svenska balter i Sverige, så &r anda oklarheten och osäkerheten om de baltiska folken och landerna stor,w 74, ginters, V.: Lettland och dess folk genom tiderna. - Stockholm, 1948. - 20 s, : ille Författaren vill med denna lilla skrift sprida kiinslcap om Lettland, det lettiska folkets strävanden och dess öden, bland svenskarna, vilkas kimskaper om landet han finner ganska bristfälliga, ginters redogör för de baltiska folkens bosiittningsområden, deras sprak och letternas historia, Haftet &r illustrerat med svartvita, hersides konstplanscher av lettiska konstnärer, 75. Johslzsson, A. : Den ekonomiska och politiska omdaningen i Öster sjöländerna. - (Tiden ; 1926, s, 84-93) Johansson redogör i sin uppsats för böndernas förtryckta ställning i Estland och Livland under den balttyska adeln, "Bonden skilde sig från de Bvrfga arbetsdjuren endast darigenom att han sjalv fiok sörja för sitt uppehälle," Till sist rodogtir han för agrarreformen, i de nybildade fria staterna Estland och Lettland, vars paroll var "jorden &t folketw oah varigenom den fordon förtryokande adeln förlorade sitt dominerande inflytande över sanhallslivet, 76, Johansons, A.: Lettisk historieforskning i Sverige, Inghr i: Sgmpdsiuai om balterna i Sverige, 1971, s. 84-89. Andre js Johansons presenterar i denna uppsats de lettiska historieforskarna i Sverige samt deras pablicerade arbeten. )lan omnamner aven flera andra historiska arbeten av lettiska forskare i andra västlander, arbeten som har utgivits i Sverige, De flesta omnamnda verken ar utgivna på lettiska och tyska, 77. Lundström, E, : Sociala och politiska förhållanden i ryska Osters jöprovinserna : nulgra iakttagelser och minnen frbn en studieresa i Livland hösten 1913, - 111. - (Svensk tidskrift ; 1913, s. 539-550) Den svenske pastorn Ernst Lundström redogör för den lettiska ooh estniska befolkningens stallning gentemot de balttyska baronerna genom århundradena. ]Ian skildrar aven den lettiska revolutionen 1905, som Lundström menar, hade m&nga av sina orsaker i de balttyska baronernas missgarningar. Ändå fragar sig Lundström "txur denna hemska och ödelaggande revolution kunde bryta ut bland ett folk, som alltsedan Gustaf II Adolfs dagar åtnjutit jamförelsevis god folkskoleundervisning och fostrats f den lutherska tron av ett högt stilende tyskt prästerskap, " - l? -