5/2014 Uppförandekoden bra för företagen STAMNÄTET BEHÖVER FÖRSTÄRKAS VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR
NOTISER Vindkraftsparken Dantysk. Siemens kraftverk till Sandbank Vattenfall har gett Siemens en order som innefattar levererans av 72 stycken 4 MW vindturbiner av Model SWT-4.0-130 till den nya havsbaserade vindkraftsparken Sandbank utanför den tyska Nordsjökusten, samt order att utföra underhållsarbete på Sandbank under en initial tidsperiod på fem år. Parkens totala kapacitet blir 288 MW. Uppförandet av parken är beräknad att börja under 2015 och när den är färdigbyggd kommer den att kunna räknas till en av de mest moderna i världen. Parken anläggs 90 kilometer väster om den tyska ön Sylt utanför den tyska Nordsjökusten på ett vattendjup mellan 25 och 37 meter. Genom dess lokalisering endast 20 kilometer från vindkraftsparken Dantysk kommer en serviceplan att generera synergier och därmed lägre underhållskostnader för de båda projekten. Den beställda turbinmodellen Model SWT-4.0-130 representerar det senaste inom Siemens G4-plattform för vindturbiner. Den kombinerar den teknik som redan används i de flesta turbinserier använda för havsbaserad vindkraft med en signifikant ökad kraftutvinning på 4 MW med jämförbara underhållskostnader. Välkommen till Vind 2014 Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi. På Vind 2014 är i år temat El en svensk exportvara. Vår utgångspunkt är att Sverige kommer ha ett överskott av el under de närmaste åren. Sverige har mycket goda förutsättningar att producera vindkraft kostnadseffektivt och vi skulle i ännu högre grad kunna bidra till Europas omställning mot koldioxidfri el. Förutom en fin utställning och bra program kan vi bjuda på några spännande nyheter i år. Det är med stor glädje och för första gången som Nätverket för vindbruk medverkar. Nätverket för vindbruk grundades år 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Nätverket för vindbruk kommer att under den första dagen ha ett parallellt och kompletterande program i form av en Seminarie- och samtalsarena. Havs- och vattenmyndigheten kommer att hålla ett kort dialogseminarium parallellt med vårt Vind-program. Varje år provar vi nya grepp och i år är det Innovation Wall i utställningshallen. Det blir en samlingsplats och ett modererat forum där idéer och synpunkter noteras och exponeras. Detta måste upplevas! För fjärde året i rad delar vi ut det Stora Förnybarhetspriset och under middagen den 22 oktober kommer vi att presentera vinnaren. Och vi hoppas naturligtvis att se dig på middagen som förutom god mat bjuder på underhållning. Jag hoppas att vi syns den 22 23 oktober 2014 på Stockholm Waterfront Congress Center, centralt i Stockholm. På Vind-webben, www.vindkraftsbranschen.se, finns hela vårt spännande seminarieprogram och mycket, mycket mer. Du kan också ladda ner vår App Vind2014. Varmt välkommen! Annika Helker Lundström Vd Svensk Vindenergi Barnen döpte Jämtkrafts vindkraftverk De 26 vindkraftverken på Mullberg är nu officiellt invigda. De har namngivits av skolbarnen i Rätan, som också var med och hjälpte till med invigningen. Samarbetet med de som bor här i bygden har varit väldigt bra, därför vill vi rikta ett särskilt tack till er i dag, sa Melcher Falkenberg, vd för Mullbergs Vind, vid invigningen. Under byggprocessen har ett av målen varit att anlita så många lokala entreprenörer som möjligt, och en summering nu när vindparken står klar visar att mer än 50 procent av de anlitade entreprenörerna har sin verksamhet i Jämtlands län. Utöver det har Mullbergs Vind också samarbetat med byalag, skolan, lokala Skolbarn från byn Rätan invigde Jämtkrafts 26 nya vindkraftverk på Mullberg. Foto: Staffan Andersson. restauranger och butiker. Under kvällen bjöd Jämtkraft och Skanska byborna i Rätan på tivoli. De cirka 260 personerna som var med vid invigningen fick också lyssna till en jojk om vinden av Annasara Stenvall och ett föredrag om klimatet av Andreas Gyllenhammar. Mullbergs vindpark beräknas producera förnybar el till 50 000 hushåll i 25 år framöver. Varje verk är 179 meter högt och väger 600 ton. Vindparken har byggts av Jämtkraft och Skanska ID som tillsammans bildade bolaget Mullbergs Vind AB. Totalkostnaden är cirka 1,2 miljarder kronor. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Monica Bracco, Svensk Vindenergi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2014 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 10800 ex (2013). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: Mostphotos.se MILJÖMÄRKT 341 091 2 VIND 5/2014
Anslut företaget till Uppförandekoden och du framstår som trovärdig Sasja Beslik betraktas som en av Sveriges främsta experter på hur företag ska göra affärer på ett ansvarsfullt sätt. Nu hjälper han vindkraftsbranschen att införa gemensamma regler för uppförande. text och foto: jonas hållén Han har synts mycket i media som en av de mest framträdande inom CSR (Social Corporate Responsibility) i Sverige och har drivit frågan om att det inte finns en motsägelse mellan vinst och ansvarsfullt företagande. I dag är Sasja Beslik chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea. Han kom som flykting till Sverige för tjugo år sedan från krigets Sarajevo. Jag har på nära håll upplevt vad som händer när regler och lagar sätts åt sidan och ansvarslöshet och kaos tar över, säger han. Den svenska vindkraftsbranschen har hittills inte haft några stora skandaler eller konflikter, men Sasja Beslik menar att det bara är en tidsfråga innan branschen, som har växt snabbt på mindre än tio år, råkar ut för oegentligheter som skapar rubriker. Ett bra sätt att förbereda sig på det och försöka förhindra omfattningen är att skaffa sig en gemensam uppförandekod, säger han. Redan i dag har de större tillverkarna egna, interna bestämmelser för hur affärerna ska skötas. Fler, mindre bolag följer nu efter. Hur skapar man en uppförandekod? Ofta vet företagen själva vad som behövs. De duktigaste har redan en inofficiell uppförandekod. De känner till var riskerna finns och hur de måste bete sig för att minimera skadeverkningarna av en konflikt. Är det krångligt att införa? Nej, det kan däremot bli krångligt om man INTE inför det. Medarbetarna behöver ett dokument som klart talar om var gränserna går inom organisationen. Det handlar om att sätta sig ner och skriva ner den kollektiva kompetens som finns bland de anställda när det gäller spelregler och moral. Den finns ofta redan bland personalen i organisationen, den måste bara tecknas ner. Hur mycket resurser krävs för att få ihop en uppförandekod? Det beror på vad för slags bolag vi talar om och hur hög ambitionsnivån är. Lägsta nivån är att cheferna och organisationen vet hur man ska agera utan några formella regler. Om man är ambitiös kan man skriva en helt egen uppförandekod, från början till slut. En mellanväg är att ansluta sig till branschens gemensamma uppförandekod. Tillsammans med Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftsförening har jag tagit fram ett gemensamt dokument och en gemensam utbildning. Alla delarna finns redan på plats för de som vill ansluta sig. Vad är fördelen med en sådan gemensam kod? Den bli ju en gemensam lägsta nivå för alla. Det blir också enklare för alla om man har samma regler. Företagen behöver inte heller jobba aktivt med allt som står i koden, utan välja ut några särskilt viktiga områden för den egna verksamheten. Finns det andra fördelar? Ansluter du dig till koden och följer den - framstår du som seriös och trovärdig. Det hjälper dig i allt från försäljning till kontraktsskrivande och upphandling. Största problemet? Att det inte finns någon efterfrågan på en uppförandekod i dag från kommunerna och länsstyrelserna. Om de ställde krav på en sådan skulle arbetet med att införa uppförandekoden för hela branschen gå mycket fortare. En uppförandekod är inte krånglig att införa, säger Sasja Beslik. FAKTA Fyrstegsanslutning Anslutning till Uppförandekoden sker i fyra steg: 1. Utbildning: Företagets representant/er genomgår en utbildning på en dag 2. Anmälan: Företaget anmäler sig till Uppförandekoden 3. Anslutning: Uppförandekoden med nödvändiga verktyg införs hos företaget som därmed blir anslutet när det är bekräftat. 4. Årlig uppföljning: Alla anslutna företag gör en årlig uppföljning av sitt arbete med Uppförandekoden Status: Det har varit 28 företag och 38 personer som genomgått utbildningen. Av dessa har sju företag anmält sig för anslutning. De sju företagen har fått uppföljningsformulär skickade till sig att fylla och skicka in, för att sedan bli godkända och företaget blir då anslutet. Ett anslutet företag har rätt att använda Uppförandekodens symbol på webbplats och också i övrig kommunikation och hänvisa till att de är anslutna till och följer vindkraftsbranschen Uppförandekod. En helt klar konkurrensfördel. 2 VIND 5/2014
Även vid samma årsprisnivå kan en förbindelse därför vara lönsam. StamnäteT behöver FÖRSTÄRKAS För dagen har Sverige en elproduktion i balans och de lägsta elpriserna på sju år. Om kärnkraften levererar en stabil produktion, om vattenmagasinen är välfyllda och vi har en fortsatt stark utbyggd vindkraft får vi ett elöverskott de närmaste åren. text: torsten blomquist u Det i sin tur innebär att stamnätet måste byggas ut för att möjliggöra en ökad andel export av el. De flesta aktörer såväl i energibranschen som i de politiska korridorerna tycks tro på ett scenario med ett succesivt ökande elöverskott de närmaste årtiondena. Har vi behov av fler utlandsförbindelser? Till vilket eller vilka länder skulle detta gälla? Ja, om man säger vi utifrån ett europeiskt perspektiv och tänker på variabel produktion och Nordens förmåga att balansera detta. Ja, om man tänker vi utifrån ett svenskt perspektiv och tänker förnybar utbyggnad och försörjningstrygghet. Ja, om man tar ett nordiskt perspektiv och tänker intjäningsbehovet för nordiska elproducenter, säger Frank Krönert på Sweco, ett internationellt teknikkonsultbolag som bland annat verkar inom energisektorn och analyserar energimarknader på lång sikt. Om vi ska integrera marknaderna fysiskt, så är det Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Polen och Baltikum som är de närliggande alternativen. Kan elexport löna sig när priserna på kontinenten inte är mycket högre än i Sverige? Ja, intäkterna beror på prisskillnaderna timme för timme. Även vid samma årsprisnivå kan en förbindelse därför vara lönsam så länge det finns skillnader mellan till exempel dag- och nattpriser, säger Frank Krönert. Kalkylen kan dock snabbt förändras om marknadsdesignen förändras i olika länder, det vill säga om man till exempel inför kapacitetsmekanismer utan att ta hänsyn till kablarna. Vi räknar mycket på de samhällsekonomiska effekterna för både Sverige och Norden för olika kabelalternativ. Här får man vara medveten om att till exempel norska eller danska planer påverkar Sverige och tvärtom, säger Frank Krönert. Kommer dagens flaskhalsar i nätet att förstärkas med flera kablar? Ja, i princip, eftersom de svenska utlandskablarna kommer att anslutas i elområdena SE3 och SE4. Däremot byggs de nuvarande flaskhalsarna nu förutseende bort. Bygger man kablar till utlandet behöver det interna nätet förstärkas, vilket till exempel Svenska kraftnät, norska Statnett och de tyska stamnätsoperatörerna gör (se faktaruta). Ingen spekulation För Sveriges del har det statliga affärsverket Svenska kraftnät uppdraget att bedöma behovet av och bygga ut stamnätet och förstärka redan befintliga nät på ett samhällsekonomiskt bra vis. Men om Svenska kraftnät av någon anledning anser att man inte vill bygga flera kablar, öppnar inte svensk lagstiftning kabelmarknaden för privata aktörer. Utlandsförbindelser ska ägas av svenska staten bland annat just därför att de är nära kopplade till interna förstärkningsbehov. Svenska Kraftnät kan inte bygga nät på spekulation utan analyserar behovet utifrån ett nytto- och kostnadsperspektiv samt utvecklingen i omvärlden, säger Olof 2 VIND 5/2014
Klingvall, pressekretare vid Svenska kraftnät. Utlandsförbindelser är en viktig del i uppdraget att integrera de nordiska elnäten med omvärlden. Vilka utlandsförbindelser som prioriteras är ett resultat av den nyttovärdering som görs av förbindelserna utifrån de behov som till exempel finns att integrera näten och marknaderna. Vindkraftsbranschen oroas över att nätutbyggnaden inte går i takt med etableringen av vindkraft. En utmaning i planeringen är att definiera hur åtgärder och nybyggen utförs i tid. I snitt åtta år Vårt uppdrag är att skapa de förutsättningar marknaden behöver infrastrukturmässigt för att fungera. Elmarknadsnyttan består bland annat av konsument- och producentnytta och redovisas bland annat i den gemensamma europeiska tioårsplan som görs av de europeiska stamnätsföretagens organisation, Entso-E, säger Olof Klingvall. Vindkraftsbranschen oroas över att nätutbyggnaden inte går i takt med etableringen av vindkraft. En utmaning i planeringen är att definiera hur åtgärder och nybyggen utförs i tid. Ledtiderna för nätförstärkningar är långa. Det tar i snitt åtta år att få en ny ledning på plats, säger Olof Klingvall. I tioårsplanen, som uppdateras vartannat år, analyseras behovet av nya utlandsförbindelser kontinuerligt. Syftet med planen är att samordna investeringar för att möta EU:s miljö- och klimatmål, analysera behovet av nya förnybara produktionskällor samt eventuella förändringar av konsumtionsmönster inom EU och KRAFTSYSTEMET 2014 Det svenska stamnätet omfattar kraft led ningar för 400 och 220 kv med ställ verk, transformatorstationer m.m. samt utlandsförbindelser för växel- och likström. OMFATTNING 2014 LUFTLEDNIN G K A B E L 400 kv växelström 10 800 km 8 km 220 kv växelström 3 550 km 29km Högspänd likström (HVDC) 100 km 660 km Bergen Stavanger 400 kv ledning 275 kv ledning 220 kv ledning HVDC (likström) Samkörningsförbindelse för lägre spänning än 220 kv Planerad/under byggnad Vattenkraftstation Värmekraftstation Vindkraftpark Transf./kopplingsstation Planerad/under byggnad (300 kv) DANMARK Kass Flensburg Eemshaven Rjukan Trondheim NORGE Kristiansand Kiel Lübeck Nea Oslo Hasle Ringhals Tunnsjødal Göteborg Malmö Köpenhamn Rostock Røssåga Narvik Ofoten SVERIGE Luleå Umeå Vasa Sundsvall Olkiluoto Forsmark Enköping Stockholm Norrköping Oskarshamn Karlshamn Klaipeda Slupsk 0 100 200 km (220 kv) (220 kv) Rovaniemi Kemi Uleåborg Tammerfors Rauma Åbo Riga FINLAND Viborg Loviisa Helsingfors Tallin ESTLAND LETTLAND LITAUEN Vilnius N Illustration: Svenska kraftnät u forts VINDKRAFTVERK KÖPES - Uppförda, max 5 år gamla vindkraftverk. - Minst 10 år elcertifikat kvar - Validerad produktion och effektkurva. Kontakta oss på info@vindbruk.com VIND 5/2014 3
Det tar i snitt åtta år att få en ny ledning på plats. Skillnader i elpriserna över dygnet kan göra utvidgade utlandsförbindelser lönsamma, säger Frank Krönert, Sweco. Utlandsförbindelser är en viktig del i uppdraget att integrera de nordiska elnäten med omvärlden, säger Olof Klingvall, Svenska kraftnät. Det är angeläget att Svenska Kraftnät i närtid planerar för en betydande förstärkning genom framförallt snitt två, säger Anton Steen, Svensk Vindenergi. forts u medverka till en gemensam europeisk marknad. Det är inte bara lönsamheten som är viktig utan också att hänsyn tas till de interna nätförstärkningar som krävs när nya förbindelser byggs, säger Olof Klingvall. Flaskhalsar byggs bort Att på sikt minska interna flaskhalsar i nätet är ett av syftena med den nya förbindelsen mellan elområdena SE3 och SE4 som tas i drift i början av nästa år. Andra flaskhalsar i nätet, som framför allt finns i snitten mellan områdena, lättas genom till exempel förstärkningar som görs bland annat med kompensering eller med förstärkningar av anläggningar alltså inte alltid nödvändigtvis med nya ledningar, säger Olof Klingvall. Dagens prognoser indikerar stor utbyggnad av den förnybara elproduktionen de kommande årtiondena, vilken kräver investeringar i nya anslutningar och ny överföringskapacitet. Stamnäten är en förutsättning för en gemensam nordisk och europeisk elmarknad. Exakt hur stor vindkraftsutbyggnaden blir de kommande åren vet ingen. Men Svenska kraftnät har fått in ansökningar om tillstånd för vindkraft som överstiger 20 000 MW. Det är dubbelt så mycket som all kärnkraft och motsvarar nästan 75 procent av landets maximala elbehov. Om man plussar på de ansökningar som finns hos landets största elnätsföretag och räknar in de tillståndsprocesser som pågår, motsvarar summan av alla ansökningar 140 procent av Sveriges maximala effektbehov, enligt FAKTA tso OCh elmarknad: Källa: Svensk Energi. Inom elmarknaden redovisar balansansvariga sin handel med fastkraft till den stamnätsoperatör (transmissionsnätsoperatör, TSO) hos vilken man vill få fastkraftaffären tillgodogjord. TSO:erna organiserar elmarknaden i elmarknadsområden/elområden inom branschen. Mellan olika elmarknadsområden förekommer det att nätets överföringskapacitet inte räcker till, så kallade flaskhalsar, och där måste elhandeln begränsas. Svenska kraftnäts beräkningar. Men alla projekt kommer givetvis inte att realiseras. Hur mycket samt när och var el ska distribueras via stamnäten och ut i de regionala näten, styrs bland annat av elcertifikatsystemets utformning, de tröga tillståndsprocesserna för vindkraftsetableringar och de långa processerna som föregår byggandet av stamnät. Inom ramen för certifikatmarknaden kan ungefär ytterligare 4 000 4 500 MW vindkraft realiseras i Sverige fram till 2020, varav en större del i SE1 och SE2. Med den planerade utbyggnaden ökar överföringskapaciteten mellan Norden och kontinenten med 80 procent fram till 2030, säger Frank Krönert. Inte tillräckligt Förstärkningar i det interna stamnätet är en mycket viktig fråga för vindkraftsbranschen. Enligt våra prognoser för vindkraftsutbyggnaden, som sträcker sig fram till 2018, kommer majoriteten av vindkraften att hamna norr om snitt två. Svenska kraftnät planerar ett par enklare tekniska åtgärder för att åtgärda flaskhalsproblemet vid snitt två, i höjd med Gävleborg och Dalarna. Troligtvis kommer dock dessa åtgärder varken att vara tillräckliga eller hinna realiseras i tid för att undvika inlåsningseffekter. Det är därför väldigt angeläget att Svenska Kraftnät i närtid planerar för en betydande förstärkning genom framförallt snitt två, säger Anton Steen vid Svensk Vindenergi.