Rävåskyrkan Nr. 1 Hälsning från Rävåskyrkans församling, en del av Equmeniakyrkan 2015 Påskhelgen Han är inte här, han är uppstånden! Glada konstaterar Maria från Magdala och Johannes att Jesu grav är tom. (Bilden från påskvandringen för skolbarn)
Ordet Påsk Vad tänker du på när du hör det ordet? En del förknippar påsk med vår. Dagarna är längre än nätterna, vårblommorna tittar fram, påskliljorna pryder våra bord, vi njuter av god mat, förhoppningsvis tillsammans med andra. Själv ortet Påsk betyder passera. Bakgrunden är den judiska påskhögtiden som firas till minne av uttåget ur Egypten. Det berättas i 2 Moseboken om hur Herren skulle hemsöka Egypten och döda den förstfödde i alla hem. Israelerna skulle dock slakta ett lamm och stryka blodet runt ytterdörrens utsida. När mordängeln såg blodet skulle han gå förbi det huset, passera, därav Påsk. Detta påminner man sig när man firar påskhögtid i judiska hem än i våra dagar. Det är i samband med en sådan påskhögtid som Jesus befinner sig i Jerusalem, fängslas, döms, korsfästs, dör och begravs, för att på tredje dagen uppstå från det döda. Kan man finna någon minsta gemensamma nämnare mellan den judiska och kristna påsken? Båda handlar om hur Gud befriar från slaveri, fångenskap. För judarna det påtagliga slaveriet i Egypten, för oss det slaveri som aposteln Paulus beskriver som ett slaveri under synden. På sidan tre skriver jag om att de tre stora högtiderna Jul, Påsk och Pingst hör ihop. Detsamma gäller påskens två högtider Långfredagen och Påskdagen. Det räcker inte med att bara tala om att Jesus dog för oss. Utan uppståndelsen har långfredagen ingen betydelse. Paulus uttrycker det tydligt i sitt första brev till församlingen i Korint. Där har man börjat ifrågasätta uppståndelsens fysiska realitet. Men Paulus är tydlig: Jesus uppstod kroppsligen. Om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom, och tom är också er tro.. Om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder.. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor. Men nu har Kristus uppstått från de döda. 1 Korinthierbrevet 15 Herren lever, våga tro det! Vad betyder påsken för dig? På uppdrag av redaktionen tog jag kontakt med några församlingsmedlemmar för att höra lite om vad de tänker om påsken. Vad betyder den för dig, något speciellt minne, någon psalm viktigare än andra? Här är deras svar. Gunnar Hårsmar: Påsken är för mig den viktigaste högtiden. Uppståndelsen och det tomma korset är för mig frälsning och hopp inför framtiden. Långfredagens mörker förbyts i påskdagens ljus och glädje och ger mig en styrka som bär i vardagen. Ett påskminne som dröjt sig kvar är från åren då vi bodde i Trelleborg. Vi åkte från ett grått, vått och tråkigt Skåne upp till Jämtland och Åre till några soliga dagar på Hållands folkhögskola Härlig vinternatur, gudstjänster på skolan och skön avkoppling. Den psalm jag helst sjunger under påsktiden är nr. 521, Var glad för Kristus lever. Ewa Josefsson: Med åren har jag mer och mer insett påskens betydelse. För några år sedan bestämde jag mig för att delta i alla möten under en påskhelg, det blev något av en Golgatavandring på hemmaplan. Under tidigt 70-tal var jag på helgläger för ungdomar i Sösdala. Åtskilliga personer kom till tro vilket gjorde ett starkt intryck på mig. Detta minns jag med glädje. Psalmen 45, Jesus för världen givit sitt liv, är den psalm jag tycker särskilt talar till mig i påsktiden. Stig Ryhed: Påskfirandet innebär för mig deltagande i de olika gudstjänsterna, och då särskilt påskdagen. Då tänds hoppet genom Jesu uppståndelse, det är en segerdag, glädje och ljus. Seden med påskliljor som pryder kyrkan är en vacker symbolik. Något särskilt minne kan jag inte erinra mig. Flera psalmer förknippar jag särskilt med påsken. Psalm 511 På en avlägsen höjd, hör till de givna, men för mig är det främst Sven Lidmans kända psalm 234, O salighet, o gåtfullhet, särskilt vers två, som speglar påskens budskap. Jag träder nu till korset fram Ur dödens syndaländer Att ge min själ liksom ett lamm I Jesu frälsarhänder. G Hårsmar; E Josefsson; S Ryhed; K Würsig Karin Würsig: Som barn tyckte jag att långfredagen var en svart dag, som färgade hela påsken, men ju äldre jag blivit, har påskdagens gädjebudskap Han lever, ja han lever, blivit det största. Påsken 1978 minns jag särskilt. Då var John Teige i vår kyrka. Min yngsta dotter gick in i församlingen. Det var en högtidsstund. Samtidigt var min pappa svårt sjuk och avled bara ett par veckor senare. En påskpsalm som betytt mycket för mig: 152 Kristus lever - underbara ord. Bertil Skagerstrand Är det värt det? För många är det svårt att ta sig tid, utrymme och tillfälle till att reflektera. Men, som någon sa: Om vi inte använder tid till att reflektera, har vi snart ingen tid alls Medvetna beslut blir bättre än omedvetna. Att ifrågasätta och reflektera ökar medvetenheten. Det gäller inte minst då vi står inför konsumtionsbeslut. Här några frågor som kan hjälpa dig att använda pengarna mer medvetet. Fundera fem minuter vid mindre inköp och tio då och då under en veckas tid inför kostsamma konsumtionsönskemål. Försök att vara ärlig med dig själv. * Behöver jag det här eller är jag bara lite sugen? * Varför behöver jag det egentligen? Vilka behov fyller det? * Är det värt pengarna? Vilka värden kan jag få tillgång till genom att köpa det? Mer mening, kärlek, glädje, frid, ökad vardagsmakt? * Hur lång tid kommer jag att uppskatta och vara glad för det? Varar värdet? * Vad skulle jag kunna göra istället (något annat jag vill) för de pengarna? * Hur mycket kommer jag att använda det jag funderar på att köpa? Vad kan det kosta per gång eller per timma? * Kan jag istället låna eller hyra? * Finns billigare varianter som fyller samma funktion? Finns begagnat? Ovanstående är hämtat ur Rik på riktigt en värdefull vardag är möjlig av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. Miljö och omställningsgruppen 2
För en tid sedan gjorde jag en liten enkät bland gudstjänstbesökarna en vanlig söndag. De fick en lista över kyrkoårets högtider och bland dem välja ut de tre högtider de personligen tyckte var viktigast. Resultatet var kanske inte oväntat. De fyra högtider som fick flest röster var naturligtvis de tre stora Jul, Påsk och Pingst. Men in bland dem, på andra plats trängde sig Advent. För de flesta var påsken den viktigaste. Att man tycker en högtid är viktig betyder inte att man nödvändigtvis går till kyrkan den dagen. Den högtid som samlade flest besökare förra året var 1:a advent. När det gäller påsken besöker långt fler påskdagens gudstjänst än långfredagens. Kyrkoårets högtider En helgdag som kom högt upp på listan var, och det förvånade mig, Kristi himmelsfärds dag. Den infaller ju dels på våren, dels på en torsdag, vilket gör att många får extra ledighet och därmed gör utflykter av olika slag. I vår kyrka har vi ibland inbjudit till pilgrimsvandring, ibland till samling utomhus på Espenäs. Men dessa samlingar har aldrig lockat många deltagare. Pingst är också en högtid som vi ofta tappar bort. Nu är inte annandagen helgdag längre utan pingst är bara en vanligt söndag. Personligen tycker jag att pingsten med dess budskap är nog så viktigt som jul och påsk. Alla tre behöver de andra två för att bli viktiga. Vi vet att en brand bara kan uppstå om tre saker samtidigt är vid handen: värme, syre och brännbart materiel. Ta bort någon av de tre och elden slocknar. Så är det också med den kristna tron. Vi behöver bli medvetna om att de tre stora högtiderna hänger ihop. Utan den ena slocknar de andra. Och vi behöver fira dem alla. I detta nummer av församlingsbladet har vi valt att berätta om påsken. Hur firas påsk i olika traditioner och vad tycker vi om påsken? Veckan mellan Palmsöndagen och Påskdagen brukar kallas Stilla veckan. Vad var det som hände med Jesus då? Låt oss följa honom under de dagarna. Till Jerusalem Jesus vandrar från Galiléen ner mot Judéen. I Jeriko botar han en blind man, samt bjuder hem sig till Sackaios, den lilla mannen som satt i trädet. På väg mot Jerusalem passerar han Betania, där Marta, Maria och Lasaros, som Jesus uppväckte från det döde, bodde. Söndag - Palmsöndagen Jesus vandrar nu upp till Jerusalem, I Betfage lånar han en åsna som han sedan rider på. Från Olivberget ser han det ståtliga templet, rider ner genom Kidrondalen och in genom en av stadsportarna in i staden. Människorna hyllar honom och sjunger sitt Hosianna. Måndag Kanske är det den här dagen som Jesus driver ut månglarna ur templet. Hans handlande orsakar oro, inte minst bland hans motståndare. Tisdag Jesus undervisar i templet. Möjligen är det nu han uttalar de berömda veropen över skriftlärda och fariséer. Onsdag - Dymmelonsdagen Att vi kallar den så har inget med Jesus att göra utan kommer av att man i vårt land brukade byta metallkläpparna i kyrkklockorna mot kläppar av trä. (Dymmel = träplugg, träkläpp). Veckan som förändrade världen Också denna dag befinner sig Jesus i templet, undervisar. På eftermiddagen kommer han till Betania. Det är då Maria smörjer honom med dyrbar balsam. Judas, som protesterade mot detta slöseri, vandrar tillbaka till Jerusalem, uppsöker översteprästerna som lovar honom 30 silvermynt om han kan tala om var Jesus kan gripas. Torsdag - Skärtorsdagen Jesus firar påskmåltiden med sina lärjungar. Två moment i den måltiden ges nytt innehåll. Brödet blir en bild av Jesu kropp. En av de fyra bägarna får påminna om Jesu blod. Nattvarden instiftas. Därefter vandrar Jesus till Kindrons dal för att be. Ångesten kommer över honom. Helst vill han slippa möta det som väntar men ber till sist: Fader, ske din vilja, inte min. Så kommer vakterna och tar Jesus till fånga. Han förs till översteprästen Kajafas hus där Stora rådet är samlat. Man beslutar sig för att Jesus måste dö. På natten hålls han i fängsligt förvar. Fredag - Långfredagen På fredagsmorgonen förs Jesus till Pilatus som förhör honom. Pilatus sänder honom vidare till Herodes, som var den som styrde över Galileen och var i Jerusalem denna dag. Han sänder honom tillbaka. Pilatus förhört Jesus ytterligare men finner honom oskyldig och tänker släppa honom. Då folket hotar med att berätta detta för kejsaren i Rom, ger han efter och dömer Jesus till döden genom korsfästelse, ett vanligt dödsstraff på den här tiden. Jesus bär själv sitt kors ut till avrättningsplatsen, Golgota, där han korsfästs. Timmarna går. Vid nionde timmen, tretiden på eftermiddagen, ger han upp andan och dör. Någon timme senare kommer Josef från Arimataia och Nikodemos. De tar ner Jesus och begraver honom i Josefs klippgrav. Maria från Magdala och några andra kvinnor är också med. Klockan 18.00 började Sabbaten så man hinner inte med alla begravningsbestyr. Utanför graven sälls vakter. Lördag - Sabbatsdagen Jesus ligger i graven. Allt är lugnt. Söndag - Påskdagen Tidigt på morgonen inträffar ett jordskalv, en ängel kommer och rullar undan stenen för graven. När kvinnorna kommer för att fullfölja begravningsbestyren upptäcker de att stenen är borta. Och inte nog med det, Jesus är också borta. Sedan spretar berättelserna om vad som hände isär men de har alla det gemensamt att Jesus, den levande, visar sig för ett antal människor, för Maria från Magdala, för Petrus, för två lärjungar på väg till Emmaus, och till sist på kvällen för alla lärjungarna, utom Tomas. Veckan som förändrade världen Det är inte för mycket sagt säga så. Jesu uppståndelse är början till en ny tidsålder. 3
Påsken i Grekland skiljer sig inte mycket från påsken i Sverige. De troende firar Jesu Kristi död och uppståndelse. Precis som här är påsken full av möjligheter till bön, lovsång och inlevelse i de bibeltexter som handlar om Jesu lidande och uppståndelse. Stora fredagen 2013 firade fru Christina och jag Stora veckan på vår grekiska ö Sifnos. I Sverige är veckan stilla och i Grekland är den stor. Uttrycken för sorg och glädje är större än i vårt land. Stora fredagens morgon gick vi genom den urgamla byn Artemonas fram till kyrkan där gudstjänsten hade pågått sedan klockan sju. Kyrkan är fylld med tända ljus, bruna. En kista har ställts mitt på golvet. Ett enkelt träkors sitter fast på kistan En ganska stor Kristusfigur hänger på korset. Bruna vaxljus sticker upp från korsets armar. Kistan pryds med blommor. Alla andra dagar är det vita ljus i kyrkan. Ingen annan dag står det en kista i kyrkan. Bruna ljus är sorgens ljus. Idag läser prästen själv bibeltexten om korsfästelsen. Han läser mässande precis som någon av sångarna gör andra söndagar. Ljusen på korset tas bort, hackas i bitar och delas ut. Vi får lära oss att forma vår bit till ett kors. Vi bär det med oss hem från kyrkan och kan minnas Jesu lidande genom att känna på korset hela dagen. Liturgin avslutas med att Jesus tas ner från korset och läggs i kistan. Alla går vi runt kyrkan tre varv med korset och kistan först. Korset är tomt. Jesus ska vila i graven i tre dagar. Den Stora fredagens kväll deltar vi i en korsvandring. Kistan förs på vagn till en annan kyrka. Sång och bibelläsning pågår hela tiden. De som går med har bruna ljus i sina händer. Korsvandringen stannar några gånger för att de som vill ska få möjlighet att krypa under kistan. Vi tolkar det som en slags bön. 4 Nu börjar Stora fredagens procession runt kyrkan. Påsk i Grekland Ett kors format av vax från ett ljus Sedan förs kistan till hamnen och en båt tar den på en liten resa runt i viken. Ljusen från båten vittnar än en gång för oss om honom som är världens ljus. Påsknatten Snart är det midnatt på vår ö. Påsknatt. Snart ska de vita uppståndelseljusen tändas. Ett förväntas mummel hörs i skaran som samlats utanför den lilla kyrkan. Påskens glädje uttrycks bland annat genom vita ljus och målade ägg. Inifrån hörs påsknattens liturgi. Vid midnatt kommer prästen ut på trappan och mässar så starkt han kan: Kristus har uppstått! Församlingen svarar: Ja, han har sannerligen uppstått! De som står närmast går upp på trappan och tänder sina ljus på prästen ljus. Snart är alla ljus tända. Var och en som mottar ljuset säger: Kristus har uppstått! Guds ljus sprider sig nu i mörkrets natt, i världens natt. Samma budskap som vi har under Jul: Kristus är världens ljus. Alla går nu hem och äter påskalammet mitt i natten. Veckan efter påsk hälsar man varandra med: God dag! Kristus har uppstått! Svaret blir: God dag, ja han har sannerligen uppstått! Anders Rubenson När infaller påsken? De första kristna firade påsken i anslutning till den judiska som alltid inföll den 14:e i månaden Nisan. Då denna dag kunde infalla på vilken veckodag som helst stämde det inte med att det var på veckans första dag, vår söndag, som Jesus uppstod. Man firade därför påsk vid första sön. e 14:e. Så i Palestina. Kristna på andra håll frigjorde sig och firade påsk vid annan tidpunkt. Motsättningar ledde till det som kallades påskstriden. Vid kyrkomötet i Nicea år 325 segrade de som ville lösgöra sig från den judiska kalendern. Man beslutade att påsken skulle firas söndagen närmast efter den fullmåne som följer omedelbart efter vårdagjämningen. Det gör vi fortvarande. Påsken kan därför infalla mellan 22 mars och 25 april Påsk i Kongo Vårt firande av påsk och andra högtider under året, är starkt färgat av den kultur vi lever i. I en annan kultur kan firandet få en helt annan utformning. Under mina år i Kongo Kinshasa har jag upplevt detta och lärt mig att det viktiga är orsaken till att vi firar påsk, pingst, jul etc. inte den yttre utformningen. Påsk i Luozi Jag sitter i kyrkan. Det är varmt och svettigt. Om en månad är regntiden över. Jag borde tagit med mig vatten att dricka i värmen. Jag kom i tid till samlingen som jag brukar. Kyrkan fylls efter hand. Detta med tider är inte så viktigt här. Man ska framföra ett drama om det som hände under påsken för över två tusen år sedan. Kongolesen älskar drama och låter det innehålla allt från Getsemane, Jesu fängslande, förhöret inför Pilatus, misshandeln och korsfästelsen, begravningen samt uppståndelsen. Spelet är fullt av detaljer, yviga gester, order och skrik. Publiken lever med i det som händer. Ljudnivån är hög. Även om jag inte förstår språket helt kan jag följa det hela. Kroppsspråket är tydligt. Det hela är mycket uttrycksfullt. För det mesta drar jag mig hemåt innan det hela är över. Dramat brukar bli flera timmar långt. Mycket sång Påskdagens gudstjänst innehåller mycket sång, flera körer av olika slag, ska sjunga. Man sjunger på kikongo, lingala och franska (tre av de fem officiella språken i landet). Kongolesen älskar att sjunga. Man sjunger när man arbetar, när man är nere vid floden för att diska, bada och hämta vatten. Kilombokörerna sjunger de uppenbarade sångerna på melodier sprungna ur deras egen kultur med enbart rytminstrument. Ja, gudstjänsten innehåller mycket sång och glädjen i sången går inte att ta miste på. När det är tid för predikan är kyrkan fullsatt. Predikan brukar vara ganska lång och i värmen samt efter en veckas arbete på fälten, somnar några. Jag har själv lite svårt att hänga med ibland, mest beroende på att jag inte helt behärskar språket. Efter gudstjänsten stannar man utanför kyrkan, hälsar och hör sig för hur andra har det, delar information. Några av kvinnorna besöker dem som är sjuka och har ibland med sig lite att äta till den sjuke. Sedan är det dags för kvinnorna att gå hem och förbereda dagens måltid. För gemene man är påskdagen är som en vanlig söndag. Det är ingen stor högtid Den högtid jag tror att man firar mest ute i byarna är nyår. Maj Andersson
RÄVÅSKYRKANS UNGA Årsmöte med RKU RKU, Rävåskyrkans Unga, samlades den 3 februari, efter scoutsamlingen, till årsmöte. Vi gick igenom året som gått, gladde oss över den grupp scouter, som samlas i och runt kyrkan varje vecka. De trivs och har kul tillsammans. Vi är ute nästan varje träff och lär oss om djur och natur. En hajk uppskattades med en övernattning i kyrkan och en gudstjänst för stora och små dagen efter. Andra uppskattade aktiviteter har varit Jul- och Påskvandringen samt Dagkollot på Espenäs. Årsmötet uttryckte en stark önskan att dessa aktiviteter ska få fortsätta. Det händer i scout En scout kan vara ute oavsett vilket väder det är. Man kan göra snölyktor, tända en eld eller fotogenlampa. Hur som. Mysigt är det. Styrelse för 2015 Vi valde som ordförande för RKU Marcus Gustafsson och som ledamöter till styrelsen Ann-Christin Johansson, Britta Fredman samt Patrik Boman. Ledare Till ledare valdes: Anna-Lena Hårsmar, Marcus Gustafsson, Britt-Marie Aronsson, Maj Andersson, Britta Fredman, Karin Löfving samt Anita Forsberg, samt Helena Boman som ansvarig för registerhållningen i Repet. Maj Andersson En scout måste kunna hantera en kniv. Spånen på golvet i scoutstugan vittnar om iver att lära. Scout i Rävåskyrkan Barn i klasserna 1-6 Tisdagar 18.00-19.00 Ledare: Britta Fredman, tel. 505 81 Anna-Lena Hårsmar, tel. 530 94 Det är inte bara morakniv som gäller utan även brödkniv. Här ska det bli smörgåsar för hela slanten. Britta Fredman ser till att det blir rätt. 5
AKTUELLT Bibelsamtal Samtalen kring Paulus liv, teologi och författarskap fortsätter, torsdagar 18.00. Hur många samlingar det blir beror på hur mycket vi hinner vid varje samling. Det är inte alltid varannan torsdag, så följ med i programmet. Tisdagsträffen Tre träffar återstår denna termin. Den 24 februari kommer sånggruppen Korsbandet från Örebro. Robert och Agneta Bådagård att fortsätter sin vandring genom kyrkohistorien med sång den 24 mars. Till terminens sista träff, 21 april, kommer pastor Nisse Norén. Temat är Kristina från Duvemåla - ett livsöde. Teologiska högskolan Equmeniakyrkans pastorer utbildas vid Teologiska Högskolan i Bromma. Skolan får statliga bidrag, men behöver också församlingarnas stöd. Den 8 mars är det Offerdag för THS. Då kommer David Lund, som studerar på skolan för att bli pastor, till oss för att predika och berätta om livet och studierna på skolan. Stickcafé Följande datum är det Stickcafé i Rävåskyrkan under vårterminen: 19 februari, 19 mars, samt 16 april. Gerhard Wilhelmsen Den 15 mars får vi spännande besök från Stockholm. Då kommer Gerhard Wilhelmsen till oss. Han kommer från Holland men flyttade för flera år sedan till Sverige och arbetade som missionär bland den samiska befolkningen i norra Sverige. Sedan något år tillbaka är han anställd av Equmeniakyrkan centralt med missionsansvar för Euroasien. Hos oss kommer han att berätta om Equmeniakyrkans mission Pilgrimsvandringar Vårterminens vandringar 21 feb., 28 mars o 9 maj. Utgångspunkten är alltid Rävåskyrkan. Sedan får vi se vart vandringen för oss. Glöm inte att ta med eget fika! Mångfald Temadag i Karlstad, 21 mars Lördagen den 21 mars avslutas formellt ÖrebroVärmlandDals distrikt av SMK med ett kort sista årsmöte kl. 9.45. Därefter, med start kl. 11.00 blir det en temadag för alla intresserade kring temat Mångfald. Först en föreläsning av Marco Helles, Stockholm som arbetat i 25 år med dessa frågor. Sedan flera seminarier att välja mellan: När främlingen knackar på. Den mångfaldiga församlingen. Hur hjälper vi EUmigranter?. Man hinner vara med på två, ett före och ett efter lunch. Den serveras till självkostnadspris. Sista samlingen, kl. 16.45 under temat I Guds tjänst, är gemensam för alla deltagare. Blad med mer information om seminarierna och hur man anmäler sig finns att få i kyrkan. Före detta karlskogabor på besök Söndagen den 29 mars blir en alldeles speciell söndag. Då får vi besök av pastor Sören Carlsvärd, som tidigare var pastor i Baptistförsamlingen i Karlskoga. Med sig från Örebro har han också ett antal personer som tidigare bott i Karlskoga men av outgrundlig anledning flyttat till Örebro. Lägg dagen på minnet! Ekumenisk mässa Under de närmaste månaderna är det endast en samling som kyrkorna i Karlskoga gemensamt ansvarar för, och det är Skärtorsdagsmässan den 2 april i Söderkyrkan. För många har det blivit en god tradition att börja det kyrkliga påskfirandet med att delta i den mässan. Sedan firar man både långfredagens och påskdagens gudstjänster i den egna kyrkan. Espenäs 50 år I sommar är det 50 år sedan verksamheten började på Espenäs. Självklart kommer det att uppmärksammas på olika sätt. Lördagen den 23 maj återupplivar vi Espenäsdagen. Under några eftermiddagstimmar kommer olika aktiviteter att äga rum på gården. Mat kommer att serveras. Kvällen avslutas med en sångoch musikafton där sångvalet får spegla de 50 åren. Boka in den 23 maj i din almanacka! Almanacka, riks & region Mars 20-21 Kallelsedagar, THS 21 Temadag i Karlstad. (se ovan) April 14 Värdighet här- förändring där Konferens om EU-migranter, Örebro 17 Teologidagar, Styrsö Maj 14-16 Kyrkokonferens, Göteborg 6
ALMANACKAN Februari 21 lö 10.00 Pilgrimsvandring 22 sö 10.00 Gudstjänst 1:a i fastan. Prövningens stund R Bådagård. Lennart Johansson. Servering 24 ti 14.00 Tisdagsträffen Sånggruppen Korsdraget från Betelkyrkan i Örebro sjunger o berättar. Servering 25 on 18.00 Nattvard och bön 26 to 14.00 Sångstund på Nickkällan 18.00 Bibelsamtal Paulus, teolog och brevskrivare 28 lö 16.00 Församlingens årsmöte Andakt, förhandlingar, servering Mars 1 sö 10.00 Gudstjänst med nattvard 2:a i fastan. Den kämpande tron R Bådagård. Tommy Gustafsson. Servering 2 må 14.00 Symöte 4 on 18.00 Nattvard och bön 5 to 18.00 Bibelsamtal Paulus, teolog och brevskrivare 8 sö 10.00 Gudstjänst 3:e i fastan. Kampen mot ondskan David Lund, studerande vid Teologiska Högskolan predikar och berättar från skolan. Offer till utbildning av pastorer o diakoner. Sång av Helena o Patrik Boman. Servering. 11 on 18.00 Nattvard och bön 15 sö 10.00 Gudstjänst Midfastosöndagen. Livets bröd Gerhard Wilhelmsen predikar och berättar om mission i Euroasien. R o A Bådagård. Servering och samtal. 16 må 14.00 Symöte 18 on 18.00 Nattvard och bön 19 to 14.00 Sångstund på Nickkällan 18.00 Stickcafé 21 lö 18.00 Gospelkväll med Karlskoga Gospelkör och kören Svart på Vitt från Örebro 22 sö 10.00 Gudstjänst Jungfru Marie beb. dag. Guds mäktiga verk Missionsinfo. o kollekt. Agneta o Göran Edel, Robert o Agneta Bådagård. Servering 24 ti 14.00 Tisdagsträffen Genom kyrkohistorien med sång. botaniserar. Servering 25 on 18.00 Nattvard och bön 26 to 18.00 Bibelsamtal Paulus teologi och författarskap 28 lö 10.00 Pilgrimsvandring Samling vid Rävåskyrkan. Medtag eget fika 29 sö 10.00 Gudstjänst Palmsöndagen. Kärlekens väg Sören Carlsvärd, pastor i Örebro predikar. Medverkar gör även andra före detta karlskogabor bosatta i Örebro. Servering. 30 må 14.00 Symöte April 1 on 18.00 Nattvard och bön Skärtorsdag Långfredag Påskdag Påskdagarna - 2-5 april 19.00 Ekumeniska Skärtorsdagsmässa i Söderkyrkan, med medverkan från kyrkorna i Karlskoga 10.00 Gudstjänst vid korset 10.00 Gudstjänst med nattvard Vid den tomma graven R Bådagård. Körsång. Servering 14.00 Sångstund med påskens sånger på Nickkällan. 8 on 18.00 Nattvard och bön 12 sö 10.00 Gudstjänst 2:a i påsktiden. Påskens vittnen Elaine Erlandsson Lindblom, rektor på Karlskoga folkhögskola predikar. Servering 13 må 14.00 Symöte 15 on 18.00 Nattvard och bön 16 to 18.00 Stickcafé 19 sö 10.00 Gudstjänst för stora och små 3:e i påsktiden. Den gode herden Missionsinformation och kollekt Scouter och ledare. R Bådagård. Servering 21 ti 14.00 Tisdagsträffen Kristina från Duvemåla - en livsöde Nisse Norén, pastor och folkhögskolerektor berättar. Servering 22 on 18.00 Nattvard och bön 23 to 14.00 Sångstund på Nickkällan 26 sö 10.00 Gudstjänst 4:e i påsktiden. Vägen till livet. Servering Offerdag för mission i Sverige 27 må 14.00 Symöte 29 on 18.00 Nattvard och bön Studie o kulturverksamhet sker i samverkan med Bilda, studieförbundet för kyrka och samhälle 7
Dikter under påskveckan Rävåskyrkan Adress Badstugatan 39, 691 32 Karlskoga Hemsida: www.rävåskyrkan.se Expedition Öppen oftast tis. 9.00-12.00 Telefon: expedition 0586-503 10 kök o kapprum 503 12 Pastor: Bostad: Sofiavägen 10, 691 54 Kga. E-post: robert@badagard.se el. pastor@ravaskyrkan.se Telefon: exp: 503 10 bostad: 501 10 mobil: 0702-88 11 81 Ledig dag: Måndag Ordförande: Anna-Lena Hårsmar 530 94 Kassör Patrik Boman 538 08 Fastighetsskötare Bernt Würsig 528 33 Bengt Gibson 561 27 Plusgiro: Församlingen: 1 01 67-5 Ungdomsledarkonto: 54 27 97-6 Bankgiro Församlingen: 136-51 96 Konto för automatisk överföring 1140-101 263-9 Församlingsnummer 3740 Rävåskyrkans Församlingsblad Redaktionsgrupp: Anders Rubenson Bertil Skagerstrand Pastor Britta Fredman Jerker Stomsjö Ansvarig utgivare: Prenumerationspris: 60 kr/år insättes på plusgiro 1 01 67-5 Getsemane Han var en så liten och klen artist att han kände sej mer än lovligt trist. Då satte han sej vid sin Faber 2 en vacker afton och skrev som så: Gud har i sin fotografiateljé ett mörkrum som heter Getsemane. Där växer det klara bilder fram för den som är lugn och allvarsam. Men den som är rädd - för köld och ris, får aldrig en blomst i paradis. Hans liv blir liksom en öde slätt av inga silverne tårar vätt. I purpur, kanske, och glans han gick men blicken hans var en tiggarblick. Till aska kom han men aldrig brand och månen ler åt hans tomma hand. Ty den som är rädd för Getsemane har ingenting alls att få eller ge. Nils Ferlin Då stundar det sommartider och undrens förvandlande timma slår: korset blommar och doftar och nöden blir läkande vår. Nils Bolander Påskmorgon - den 9 april 1944 - Åter en vår med förnyelsens gåta Örterna spira ur drivor som gråta, knopparna rodna och svälla och brista, blomman står upp ur förgängelsens kista. Tidigt med solen i öst jublar som förr de bevingades röst, Men ångesten kramar mitt bröst... Ännu en vår under vanvettets piska släktet skall våndas och döende viska: Friheten, freden väl aldrig vi hinna, länder och städer förintas och brinna, snart hela världen föröds! Livets osägliga under oss bjöds - vi sarga oss själva till döds... Nytvagna stjärnorna tindra i natten, solen går upp över frigjorda vatten, vårens uppståndelsebudskap att bjuda. - Herre, när låter du äntligen ljuda för oss i dödsskuggans dal, folken som digna i bojor och kval, befrielsens påskdagskoral? Josef Oliv Korset blommar Det står inte ett ord i Skriften om att den som vill höra Kristus till får vanka på rosende ängar och lyssna till näktergalsdrill. Inte heller vet Bibeln berätta att vägen och livet med livets Gud är idel mjölk och honung och lovsångers fröjdeljud. Men den sällsamma boken förtäljer att det är genom mycken bedrövelses nöd vi skola gå in i Guds rike och äta av livets bröd. Att korset, det gruvsamt tunga, måste bäras i Mästarens lidandesspår av den som vill vara hans egen under flyende jordiska år. Det talas om tårar och törnen och stålblanka, flammande offerkrav, om att vandra den andra milen och vara Guds hängivne slav. Manusstopp nästa nr. 1 april 8