7 EUROPAPARLAMENTSVALET 2014 VALANVISNINGAR Magistratens uppgifter Justitieministeriet
JUSTITIEMINISTERIET JM 25/51/2013 VALANVISNINGARNA FÖR EUROPAPARLAMENTSVALET SOM FÖRRÄTTAS 2014 Justitieministeriet utfärdar med stöd av 10 i vallagen (714/1998) för vederbörande valmyndigheter följande valanvisningar för Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014. Valanvisningarna gäller fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 30 juni 2014. Valanvisningar Nr. 1: Nr. 2: Nr. 3: Nr. 4: Nr. 5 Nr. 6: Nr. 7: Nr. 8: Kommunala centralvalnämndens uppgifter Valnämndens uppgifter Förhandsröstning på en anstalt Förhandsröstning på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet Hemmaröstning Förhandsröstning utomlands Magistratens uppgifter Valkretsnämndens uppgifter Helsingfors den 27 januari 2014 Valdirektör Arto Jääskeläinen Överinspektör Heini Huotarinen Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Södra esplanaden 10 PB 25 (09) 160 03 (09) 1606 7730 justitieministeriet@om.fi HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET
ii
iii Innehåll: 1. Allmänt om Europaparlamentsvalet... 1 2. Magistratens uppgifter... 5 2.1. Användningen av valdatasystemet... 5 2.2. Upprättande av ett rösträttsregister och framläggande av det till påseende... 5 2.3. Rösträtt vid Europaparlamentsvalet i vissa fall... 7 2.4. Hantering av rättelseyrkanden och självrättelser... 9 2.5. Andra uppgifter som hänför sig till rösträttsregistret... 17 3. Andra föreskrifter... 19 Bilagor: BILAGA 1a: EU:s valakt... 21 BILAGA 1b: Vallagen (714/1998)... 24 I avdelningen: Gemensamma bestämmelser... 24 1 kap: Allmänna bestämmelser... 24 2 kap: Valmyndigheter... 27 3 kap: Rösträttsregister... 29 4 kap: Myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning... 33 5 kap: Förhandsröstning... 37 6 kap: Röstning på valdagen... 42 7 kap: Uträkning och fastställande av valresultatet... 47 8 kap: Ändringssökande... 49 II avdelningen: Bestämmelser om respektive val... 51 9 kap: Riksdagsval... 51 10 kap: Presidentval... 51 11 kap: Kommunalval... 51 12 kap: Europaparlamentsval... 51 III avdelningen: Särskilda bestämmelser... 55 13 kap: Kompletterande bestämmelser... 55 14 kap: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 57 BILAGA 2: Formulär för blanketten för rättelseyrkande... 59 BILAGA 3: Vissa tidsfrister... 60
iv
1. ALLMÄNT OM EUROPAPARLAMENTSVAL Europaparlamentsvalet 2014 I Europeiska unionens 28 medlemsstater förrättas val av ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval) under tidsperioden fr.o.m. torsdagen den 22 maj 2014 t.o.m. söndagen den 25 maj 2014. Vid Europaparlamentsvalet utses 751 ledamöter till Europaparlamentet. Från Finland utses 13 ledamöter. I Finland är valdagen den 25 maj 2014. Förhandsröstning ordnas i hemlandet den 4 20 maj 2014 och utomlands den 14 17 maj 2014. Ombord på finska fartyg som befinner sig utomlands kan förhandsröstningen dock inledas redan den 7 maj 2014. Valdagen vid Europarlamentsval är en officiell flaggdag. Författningar som ska iakttas vid Europaparlamentsval Vid Europaparlamentsval iakttas 1) EU:s valakt (akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, 76/787/EKSG, EEG, Euratom, bilaga 1a) samt 2) vallagen (714/1998, bilaga 1b). Vid Europaparlamentsval iakttas dessutom lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) och partilagen (10/1969). Om brott som hänför sig till val (valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat) föreskrivs i 1 4 i strafflagen. Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid Europaparlamentsval är 1) varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år och 2) medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och a) som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland eller b) som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet.
2 Röstberättigade i Finland är dock inte sådana medborgare andra EUmedlemsstater som förlorat sin rösträtt på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i sin hemstat. Bestämmelser om valbarhet vid Europaparlamentsval samt ämbeten och uppdrag som utgör hinder för att vara ledamot i Europaparlamentet finns i 164 i vallagen. Rösträttsregister och meddelandekort Befolkningsregistercentralen upprättar senast onsdagen den 9 april 2014 ett rösträttsregister i vilket införs varje person som är röstberättigad vid Europaparlamentsvalet 2014. I registret införs beträffande varje röstberättigad de uppgifter som avses i 18 2 mom. och 19 2 mom. i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen den 4 april 2014 klockan 24. Befolkningsregistercentralen utarbetar för var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort och sänder det senast torsdagen den 1 maj 2014 till alla väljare vilkas adress är känd. Meddelandekortet är på finska (valblankett nr 3s) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är finska och på svenska (valblankett nr 3r) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är svenska, norska, danska eller isländska. Om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är något annat än de ovan nämnda språken, skickas meddelandekortet i enspråkiga kommuner på kommunens språk och i tvåspråkiga kommuner på kommunens majoritetsspråk. Till meddelandekortet bifogas en förteckning över de förhandsröstningsställen som finns inom väljarens valkrets samt deras adresser och öppettider. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av en sådan spärrmarkering som avses i 36 i lagen om befolkningsdatasystemet och certifikattjänster (661/2009), finns framlagda för kontroll i magistraterna eller fås avgiftsfritt från dem alla vardagar under tjänstetid fr.o.m. måndagen den 14 april 2014. Den som anser att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande ska framställas hos magistraten senast fredagen den 9 maj 2014 före klockan 16. Befolkningsregistercentralen och magistraten kan rätta ett fel i rösträttsregistret också som självrättelse. Rösträttsregistret vinner laga kraft tisdagen den 13 maj 2014 klockan 12. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av spärrmarkering, är offentliga. De
3 anteckningar i rösträttsregistret som gäller röstning samt vallängderna blir dock offentliga först efter det att valförrättningen har avslutats på valdagen, dvs. söndagen den 25 maj 2014 klockan 20. Uppgifterna om personer som omfattas av en spärrmarkering och vid vilka det i vallängden har antecknats bokstaven T är dock inte offentliga. Röstning Väljarna kan rösta antingen på förhand eller på valdagen. På förhand får väljarna rösta på vilket som helst förhandsröstningsställe i Finland eller utomlands, men på valdagen enbart på det röstningsställe som anges på meddelandekortet. Rösträtten kan inte utövas via ombud. Förhandsröstning Väljarna kan rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena, som är 1) i hemlandet de förhandsröstningsställen som bestämts av varje kommuns kommunstyrelse och 2) utomlands de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet. En förteckning över de allmänna förhandsröstningsställena publiceras på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi. Så kallade särskilda förhandsröstningsställen är 3) sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som ger vård dygnet runt eller som kommunstyrelsen annars bestämt samt straffanstalter, i vilka de röstberättigade som vårdas där eller har intagits i dem får rösta, och 4) finska fartyg som befinner sig utomlands då förhandsröstningen förrättas och där de som tillhör personalen får rösta. I Finland kan förhandsröstningen dessutom under vissa förutsättningar ordnas 5) hemma hos väljaren (hemmaröstning), om dennes rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till vallokalen eller förhandsröstningsstället. Under vissa lagstadgade förutsättningar får en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning rösta i samband med hemmaröstningen.
4 Röstning på valdagen Röstningen på valdagen förrättas mellan klockan 9 och 20 i varje kommun röstningsområdesvis. Väljaren får rösta enbart inom det röstningsområde (på det röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret och som anges i meddelandekortet som skickats med posten. Väljarna kan vid behov kontakta magistraten för att få veta var de får rösta på valdagen.
5 2. MAGISTRATENS UPPGIFTER 2.1. Användning av valdatasystemet Vid Europaparlamentsvalet 2014 använder magistraterna de följande delsystemen i justitieministeriets valdatasystem (VAT): - basdatasystemet och - rösträttsdatasystemet (rösträttsregistret). Justitieministeriet har utfärdat följande anvisningar för valdatasystemet (VAT-anvisningar) för magistraterna: Nr 1: Teknisk anvisning för valdatasystemet Nr 2c: Anvisningar om basdatasystemet för magistraten Nr 4a: Anvisningar om rösträttsdatasystemet för magistraten VAT-anvisningarna och denna valanvisning sänds till kommunerna enbart i elektronisk form. Befolkningsregistercentralen stöder magistraterna i frågor som gäller användningen av valdatasystemet. Kontaktpersonerna anges i VATanvisningarna och i slutet av denna anvisning. 2.2. Upprättande av rösträttsregistret och framläggande av det till påseende Upprättande av rösträttsregistret Befolkningsregistercentralen ska upprätta ett rösträttsregister för Europaparlamentsvalet 2014 senast onsdagen den 9 april 2014. I registret införs beträffande varje röstberättigad de uppgifter som avses i 18 2 mom. och 19 1 mom. i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen den 4 april 2014 klockan 24. Befolkningsregistercentralen meddelar magistraten vid behov närmare anvisningar om hur flyttanmälan ska behandlas på denna fredag och några dagar före fredagen. I det meddelandekort som avses i 21 i vallagen och som skickas till varje röstberättigad anges den magistratsenhet inom vars verksamhetsområde den röstberättigade har sin rösträttskommun samt enhetens kontaktinformation. Dessa uppgifter är enligt situationen den 4 april 2014. Magistraten ska se till att det i befolkningsdatasystemets myndighetsfiler finns aktuella kontaktuppgifter genom att i god tid för den 4 april 2014 meddela eventuella ändringar i kontaktuppgifterna till Befolkningsregistercentralen.
6 Framläggande av rösträttsregistret till påseende De uppgifter i rösträttsregistret som avses i 18 2 och 3 mom. samt19 2mom. i vallagen, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av spärrmarkering, finns framlagda för kontroll i magistraterna eller fås avgiftsfritt från dem alla vardagar under tjänstetid fr.o.m. måndagen den 14 april 2014. De anteckningar om röstning som görs i registret från och med att förhandsröstningen har börjat är offentliga först efter det att röstningen har avslutats på valdagen den 25 maj 2014 klockan 20. Magistraterna kan ge utdrag ur rösträttsregistret. Om utdraget ges till någon annan än den som utdraget gäller eller en valmyndighet, ska enligt 187 i vallagen personbeteckningen utelämnas från utdraget (dvs. det ges ett s.k. informationstjänstsutdrag). Utdraget kan med stöd av 23 2 mom. i vallagen ges avgiftsfritt till den som utdraget gäller och till en valmyndighet. För andra är utdragen avgiftsbelagda enligt 3 i finansministeriets förordning om avgifter för magistraternas prestationer. I praktiken kan rösträttsregistret läggas fram till påseende så att uppgifterna på informationstjänstsutdraget hämtas fram på datorskärmen och visas till kunden. På informationstjänstsutdraget finns enbart de uppgifter i rösträttsregistret som är offentliga. Till den som uppgifterna gäller kan, efter att han eller hon har styrkt sin identitet, visas och ges ett utdrag som innehåller även personbeteckningen och eventuella spärrmarkerade uppgifter. Om väljaren inte har någon spärrmarkering, kan ett sådant utdrag ges även till en valmyndighet. Rösträttsregistret lämpar sig inte för självbetjäningsbruk och det får användas enbart av magistratens funktionärer som registrerats som användare i valdatasystemets basdatasystem. All användning lämnar ett spår i rösträttsdatasystemets logg. Uppgifter som lämnas avgiftsfritt per telefon bör begränsas till uppgifter som gäller personen i fråga och hans eller hennes nära anhöriga. Vid telefonförfrågningar är det svårt att på ett pålitligt sätt kontrollera uppringarens identitet och därför ska enbart rösträttsregistrets offentliga uppgifter lämnas per telefon. För att säkerställa att enbart offentliga uppgifter lämnas ut, lönar det sig att också vid telefonförfrågningar alltid hämta fram ett s.k. informationstjänstsutdrag på datorskärmen. Bestämmelserna i vallagen avser inte massutlämnande av uppgifter per telefon.
7 Befolkningsregistercentralen informerar i den officiella tidningen och på annat lämpligt sätt om tillhandahållandet av uppgifter ur rösträttsregistret samt om hur rättelseyrkande beträffande dessa uppgifter ska framställas. Spärrmarkering Om det för en person på dennes ansökan i befolkningsdatasystemet har gjorts en spärrmarkering enligt i 36 i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009), får av uppgifterna i rösträttsregistret endast uppgift om namn, modersmål och datum för när anteckningen gjorts i registret läggas fram för kontroll i magistraten. I fråga om dessa personer är således uppgifterna om valkrets, hemkommun, röstningsområde, röstningsställe och magistrat inte framlagda för kontroll. I rösträttsregistret har antecknats uppgift om spärrmarkering, om en sådan har gjorts i befolkningsdatasystemet senast den 4 april 2014. Om en spärrmarkering görs i befolkningsdatasystemet efter denna tidpunkt, ska magistraten skilt anteckna uppgift om spärrmarkeringen också i rösträttsregistret. 2.3. Rösträtt vid Europaparlamentsvalet i vissa fall Medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen än i Finland har rätt att rösta vid Europaparlamentsvalet i Finland, om de tidigare har anmält eller senast den 6 mars 2014 före kl. 16 skriftligen anmäler till magistraten att de önskar använda sin rösträtt i Europaparlamentsvalet i Finland. Uppgift om denna anmälan och annullering av denna anmälan registreras i befolkningsdatasystemet. När en medborgare i en annan medlemsstat har anmält att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i Finland, skickar Befolkningsregistercentralen ett meddelande om detta till myndigheterna i den röstberättigades hemstat, varvid hemstatens myndigheter avför den röstberättigade från vallängden eller rösträttsregistret i hemstaten. Personer som har anmält att de önskar utöva sin rösträtt i Finland kan därmed inte rösta i Europaparlamentsvalet 2014 i sin hemstat.
8 På motsvarande sätt är en finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan EU-medlemsstat inte röstberättigad i Europaparlamentsvalet i Finland. När personen har antecknats i vallängden (rösträttsregistret) i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, skickar valmyndigheten i staten i fråga ett meddelande om detta till Befolkningsregistercentralen i Finland, som ser till att personen inte antecknas i rösträttsregistret för Europaparlamentsvalet i Finland. - Om meddelandet från en annan medlemsstat tas emot och hinner behandlas vid Befolkningsregistercentralen senast fredagen den 4 april 2014, antecknas medborgaren som anmälts som väljare i en annan medlemsstat inte i rösträttsregistret för Europaparlamentsvalet i Finland. Befolkningsregistercentralen skickar ett skriftligt meddelande till personen till den adress som registrerats i befolkningsdatasystemet. - Om meddelandet från den andra medlemsstaten tas emot eller hinner behandlas först efter den 4 april 2014, antecknar Befolkningsregistercentralen den finska medborgaren som anmälts som väljare i en annan medlemsstat i rösträttsregistret som saknande rösträtt. En sådan person kommer först att få ett skriftligt meddelande om att personen har rösträtt i Europaparlamentsvalet som förrättas i Finland (enligt den situation som var känd för Befolkningsregistercentralen den 4 april 2014) och senare ett separat skriftligt meddelande om att personen inte har rösträtt i Europaparlamentsvalet som förrättas i Finland, då en annan medlemsstat har meddelat att personen röstar i staten ifråga.
9 2.4. Hantering av rättelseyrkanden och självrättelser Grunder för rättelseyrkande Var och en som anser 1) att han eller hon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller 2) att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande kan endast gälla personens egen rösträtt eller egna uppgifter i registret. Det är inte möjligt att framställa ett rättelseyrkande som gäller någon annans rösträtt eller någon annans uppgifter. Ett rättelseyrkande kan framställas på någon annans vägnar endast med stöd av särskilt bemyndigande. Det är dock möjligt att framställa en fritt formulerad anmärkning om någon annans rösträtt eller uppgifter i registret till magistraten. I sådana fall kan magistraten göra en självrättelse. Rättelseyrkande kan grundas också på sådana omständigheter som har inträffat efter att rösträttsregistret upprättades och som inverkar på en persons rösträtt. En sådan omständighet är t.ex. att personen i fråga har beviljats finskt medborgarskap. Uppgifterna i rösträttsregistret baserar sig på de uppgifter som är införda i befolkningsdatasystemet fredagen den 4 april 2014 kl. 24. Om personen i fråga har gjort en flyttanmälan så att den inkommer till magistraten för behandling först efter nämnda tidpunkt, kan han eller hon inte på grundval av denna flyttanmälan yrka rättelse av de uppgifter om kommun eller röstningsområde som gäller honom eller henne. Den avgörande faktorn är således att flyttanmälan har inkommit till magistraten senast fredagen den 4 april 2014 inom tjänstetid. Om någon har t.ex. gjort en elektronisk flyttanmälan eller ringt till numret för flyttanmälan efter tjänstetid på fredagen, ska rättelseyrkandet inte godkännas. Ett rättelseyrkande kan gälla t.ex. uppgifterna om kommun eller röstningsområde. Eftersom yrkandet i själva verket gäller personens bostad, kan samma ärende bli föremål för ändringssökande på två sätt: man kan med stöd av lagen om hemkommun anföra besvär över magistratens beslut gällande rättelse av anteckning om hemkommun i befolkningsdatasystemet eller med stöd av vallagen yrka rättelse av uppgifterna i rösträttsregistret. Besluten fattas då som separata beslut.
10 Framställande av rättelseyrkande Ett rättelseyrkande ska framställas skriftligen hos magistraten senast fredagen den 9 maj 2014 före klockan 16. Rättelseyrkandet kan skickas per post, fax eller e-post, i vilket fall det hanteras enligt förvaltningslagen (434/2003) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). Yrkandet kan framställas hos vilken av magistratens enheter som helst. Magistraten behandlar ärendet utan att överföra det till en annan magistrat. Sökanden själv eller dennes befullmäktigade ombud ska lämna in eller skicka in rättelseyrkandet till magistraten i den ordning som anges i förvaltningslagen. Rättelseyrkandet kan framställas på en blankett, vars formulär har fastställts av justitieministeriet och som har publicerats i Finlands författningssamling (802/1998, bilaga 2). Befolkningsregistercentralen ska se till att dessa blanketter finns tryckta eller duplicerade i magistraterna och deras serviceenheter och på andra ställen där uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda. Blanketten finns tillgänglig också i elektronisk form på justitieministeriets valwebbplats på www.vaalit.fi/17251.htm. Rättelseyrkandet kan dock framställas också på annat sätt, dock alltid skriftligen. Magistratens beslut med anledning av rättelseyrkanden Magistraten ska avgöra rättelseyrkanden som gäller rösträttsregistret senast måndagen den 12 maj 2014 och göra de ändringar som eventuellt föranleds av besluten senast tisdagen den 13 maj 2014 före klockan 12, dvs. innan rösträttsregistret vinner laga kraft. Beslutet som gäller ett rättelseyrkande ska motiveras. Magistraten kan - godkänna, - förkasta eller - avvisa ett rättelseyrkande. Beslutet ska utan dröjsmål delges den som framställt yrkandet som bevislig delgivning i enlighet med 60 i förvaltningslagen (434/2003). I praktiken betyder detta oftast att beslutet delges per post mot mottagningsbevis. Om beslutet innebär att personen i fråga införs i rösträttsregistret, ska magistraten samtidigt sända till honom eller henne det meddelandekort som avses i 21 i vallagen. Om mottagarens adress inte är känd, ska magistratens beslut publiceras i den officiella tidningen.
11 Nedan följer några exempel på hurdana magistratens beslut kan vara. 1) Om rättelseyrkandet inte upptas inte till prövning i sak, kan beslutet avfattas t.ex. på följande sätt: N.N. Rättelseyrkandet som gäller införande i rösträttsregistret borde ha framställts hos magistraten senast den 9 maj 2014 före klockan 16. Ert rättelseyrkande har framställts hos magistraten i X den 14 maj 2014 kl. 9 och således efter utsatt tid. Därför har magistraten avvisat Ert rättelseyrkande. 2) Om rättelseyrkandet har prövats men förkastats, kan beslutet avfattas t.ex. på följande sätt: N.N. Enligt företedd utredning är Ni italiensk medborgare, men inte finsk medborgare. Ni har inte heller inom den föreskrivna tidsfristen (6 mars 2014 före kl. 16) anmält till magistraten att Ni önskar utöva Er rösträtt vid Europaparlamentsvalet i Finland. Därför har Ni inte införts i rösträttsregistret i Finland. Magistraten har förkastat Ert rättelseyrkande. Röstberättigad vid Europaparlamentsval i Finland är varje finsk medborgare och sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen och som inom den föreskrivna tidsfristen har anmält att de önskar utöva sin rösträtt i Finland. 3) Om rättelseyrkandet har godkänts, kan beslutet avfattas t.ex. på följande sätt: N.N. Enligt företedd utredning har Ni beviljats finskt medborgarskap den 4 april 2014. Magistraten godkänner Ert rättelseyrkande och inför Er i rösträttsregistret så att Ni, med beaktande av de uppgifter om Er som ingår i befolkningsdatasystemet, är röstberättigad vid Europaparlamentsvalet i X valkrets inom röstningsområde nr Z i Y kommun.
12 Självrättelse i rösträttsregistret Om magistraten eller Befolkningsregistercentralen anser - att någon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller - att någon orättmätigt har tagits in i rösträttsregistret eller - att en anteckning i rösträttsregistret som gäller personen i fråga är oriktig, kan magistraten eller Befolkningsregistercentralen på tjänstens vägnar 1) lägga till personen i fråga i rösträttsregistret, 2) anteckna honom eller henne som saknande rösträtt i registret eller 3) rätta den oriktiga anteckningen som gäller honom eller henne. Ändringarna ska göras senast tisdagen den 13 maj 2014 före klockan 12, dvs. innan rösträttsregistret vinner laga kraft. När det gäller tillägg är det fråga om röstberättigade som obehörigen, t.ex. av någon registerteknisk orsak (ett registeringsfel), har utelämnats ur rösträttsregistret fastän de är röstberättigade, personer som har beviljats finskt medborgarskap efter den tidpunkt då rösträttsregistret upprättades eller personer som registreras i befolkningsdatasystemet som finska medborgare efter den tidpunkt då rösträttsregistret upprättades. När det i rösträttsregistret görs en anteckning om att någon saknar rösträtt, är det fråga om personer som är döda, som förklarats döda eller som orättmätigt har tagits in i rösträttsregistret t.ex. på grund av någon registerteknisk orsak (ett registreringsfel). I praktiken görs anteckningen om att någon saknar rösträtt så att det för personen i fråga antecknas i registret "Saknar rösträtt" eller "Död". Orsaken till den före nämnda registeranteckningen preciseras genom att ange beslutets status och dag för beslut samt en fritt formulerad beskrivning av ärendet. Om någon har antecknats som saknande rösträtt i rösträttsregistret, kan en anteckning om utövandet av rösträtten inte göras vid honom eller henne. Uppgifterna för personen i fråga utplånas dock inte ur registret utan de kan fortfarande fås fram ur det. Vid Europaparlamentsval beror anteckningen om att en person saknar rösträtt vanligen på att Befolkningsregistercentralen, efter att rösträttsregistret har upprättats, får ett meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att denna person har anmält sig som röstberättigad i denna stat. Befolkningsregistercentralen gör dessa anteckningar centralt och svarar också på förfrågningar som gäller anteckningarna samt gör eventuella befogade ändringar i registret som självrättelser ända till valdagen (26 5 mom. och 28 3 mom. i vallagen).
13 Om en anteckning om att någon saknar rösträtt görs i rösträttsregistret, ska det fattas ett skriftligt beslut om detta och beslutet ska utan dröjsmål delges personen i fråga antingen per post som rekommenderad försändelse eller på något annat bevisligt sätt, om detta inte föranleder dröjsmål. Om mottagarens adress inte är känd, ska beslutet publiceras i den officiella tidningen. Ett skriftligt beslut behöver dock inte fattas, om det är fråga om en person som antecknats i registret som saknande rösträtt på grund av ett meddelande som fåtts av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller om det är fråga om en person som har dött eller dödförklarats. Däremot ska ett beslut skickas till den som t.ex. har förlorat sitt finska medborgarskap. Nedan följer ett exempel på hurdant beslut magistraten kan fatta. N.N. Enligt företedd utredning har Ni förlorat Ert finska medborgarskap den 23 april 2014. Ni är således inte röstberättigad vid Europaparlamentsvalet som förrättas den 25 maj 2014 i Finland och en anteckning om att Ni saknar rösträtt införs därför i rösträttsregistret. Också om korrigering av ett registreringsfel, som lett till att en person har antecknats i registret som saknande rösträtt, ska fattas ett skriftligt beslut och beslutet ska delges personen i fråga. Beslutet kan avfattas till exempel enligt följande: N.N. Magistraten har konstaterat att Ni på grund av ett fel från myndigheternas sida har haft felaktig uppgift om medborgarskap i befolkningsdatasystemet och på grund av detta har Ni oriktigt upptagits som röstberättigad vid det Europaparlamentsval som förrättas i Finland den 25 maj 2014. Enligt företedd utredning är Ni australiensisk medborgare. Eftersom Ni inte är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, uppfyller Ni inte de krav som gäller rösträtt och därför har en anteckning om att Ni saknar rösträtt införts i rösträttsregistret. Vid rättelse av en oriktig anteckning som gäller en person som är införd i rösträttsregistret ska personen i fråga utan dröjsmål underrättas om rättelsen, om detta inte är uppenbart onödigt. Personen i fråga behöver således inte underrättas om rättelse av mindre skrivfel eller motsvarande. De uppgifter i registret som gäller väljarens kommun, röstningsområde och röstningsställe ska inte anses vara oriktiga om välja-
14 rens flyttanmälan, enligt vilken nämnda uppgifter har ändrats, inkommer till magistraten den 4 april 2014 efter tjänstetid. I dessa fall ska magistraten inte ändra uppgifterna i rösträttsregistret på basis av flyttanmälan. Rättelseyrkanden som baserar sig på en försenad flyttanmälan ska förkastas. Om en person har lagts till i rösträttsregistret (eller då en person som antecknats som saknande rösträtt har antecknats som röstberättigad), ska till honom eller henne också sändas det meddelandekort som avses i 21 i vallagen. Om en oriktig anteckning som gäller en person har rättats, kan ett nytt meddelandekort vid behov sändas till honom eller henne, men meddelandet kan också skickas per brev så att ett utdrag ur registret som innehåller de rättade uppgifterna fogas till det. Uppgift om röstningsområde Den vanligaste oriktigheten i rösträttsregistret är att uppgiften om väljarens röstningsområde är fel. Dessa fel beror oftast på registertekniska skäl. Felet beror vanligen på att det för en byggnad i befolkningsdatasystemet har antecknats felaktig uppgift om röstningsområde, dvs. för byggnaden har antecknats koden något annat röstningsområde än det område till vilket byggnaden i verkligheten hör. Om sådana oriktigheter upptäcks, ska de rättas som magistratens självrättelse. Den oriktiga uppgiften om röstningsområde ska rättas både i rösträttsregistret och i befolkningsdatasystemet vid ifrågavarande byggnad eller 900-gruppens vistelseort. Om detta inte görs upprepas felet när rösträttsregistret upprättas följande gång på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Uppgift om dödsfall Under veckoslutet (10 11.5.2014) omedelbart före rösträttsregistret vinner laga kraft utför Befolkningsregistercentralen en masskörning i rösträttsdatasystemet och i detta sammanhang antecknas uppgift om dödsfall i systemet, om meddelandet om att den röstberättigade har avlidit har inkommit efter att rösträttsregistret upprättades. Magistraten behöver därmed inte i rösträttsregistret anteckna uppgift om dödsfall eller dödförklaring i sådant fall att denna uppgift har registrerats i befolkningsdatasystemet senast fredagen den 9 maj 2014. Däremot ska uppgift om dödsfall antecknas särskilt i rösträttsregistret, om magistraten får uppgift om dödsfallet på måndagen den 12 maj 2014 eller på tisdagen den 13 maj 2014 före kl. 12.
15 Andra anteckningar som görs i rösträttsregistret vid Europaparlamentsval Om Befolkningsregistercentralen, innan rösträttsregistret för Europaparlamentsvalet har vunnit laga kraft, får ett meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en röstberättigad som införts i rösträttsregistret i Finland har upptagits i denna stats vallängd för samma val, ska Befolkningsregistercentralen enligt 26 5 mom. i vallagen utan dröjsmål se till att personen i fråga antecknas i rösträttsregistret som saknande rösträtt. Personen i fråga underrättas om denna anteckning samt om vilken stat som har meddelat att denna person har upptagits i statens vallängd. I detta fall är det inte fråga om ett sådant Befolkningsregistercentralens beslut som skulle kunna överklagas hos förvaltningsdomstolen (riksdagens justitieombudsmans avgörande i ett klagomål av den 13 juni 2005, dnr. 1569/4/04). Besvär hos förvaltningsdomstolen Besvär över magistratens beslut genom vilket ett rättelseyrkande har förkastats eller avvisats samt över ett beslut genom vilket magistraten på tjänstens vägnar har gjort en anteckning i rösträttsregistret om en person saknar rösträtt får anföras hos förvaltningsdomstolen. Till magistratens beslut ska fogas besvärsanvisning. Besvären ska anföras senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts magistratens beslut eller efter den dag då beslutet har publicerats i den officiella tidningen. En besvärsskrift som riktats till förvaltningsdomstolen kan inom besvärstiden ställas till magistraten för vidarebefordran till förvaltningsdomstolen. Besvär ska i övrigt anföras i den ordning som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Parten i fråga kan på motsvarande sätt anföra besvär hos förvaltningsdomstolen över Befolkningsregistercentralens beslut genom vilket Befolkningsregistercentralen på tjänstens vägnar har gjort en anteckning i rösträttsregistret om att personen i fråga saknar rösträtt. Förvaltningsdomstolens beslut Förvaltningsdomstolen ska utan dröjsmål underrätta ändringssökanden och magistraten om sitt beslut. Om beslutet innebär att någon ska införas i rösträttsregistret eller att uppgifter om någon ska ändras, ska förvaltningsdomstolen dessutom utan dröjsmål underrätta Befolkningsregistercentralen om beslutet och Befolkningsregistercentralen ska göra de nödvändiga ändringarna i rösträttsregistret. Om förvaltnings-
16 domstolen meddelar ett sådant beslut senare än onsdagen den 21 maj 2014 klockan 19, ska den dessutom utan dröjsmål sända beslutet till den kommunala centralvalnämnden, som ska foga beslutet till vallängden. Om besväret förkastas eller avvisas, ska förvaltningsdomstolen underrätta Befolkningsregistercentralen också om detta och Befolkningsregistercentralen ska göra en anteckning om detta i rösträttsregistret. Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får inte sökas genom besvär. Vid behov kan dock extraordinärt ändringssökande, anförande av klagomål, återställande av försutten fatalietid eller sökande av återbrytande av förvaltningsbeslut tillgripas
17 2.5. Andra uppgifter som hänför sig till rösträttsregistret Rättelse av anteckningar som gäller röstning i vissa fall Om valförrättaren på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet gör en oriktig anteckning om förhandsröstning i rösträttsregistret (t.ex. vid fel person) och upptäcker felet först efter att han eller hon har godkänt det som står på skärmen, ska valförrättaren omedelbart meddela detta till centralvalnämnden i kommunen i fråga (dvs. centralvalnämnden för den person för vilken en oriktig anteckning om att rösträtten har utövats har gjorts). Om meddelandet skickas till en sådan centralvalnämnd som inte använder rösträttsregistret och som därför, omedelbart efter att rösträttsregistret har vunnit laga kraft, har fått vallängderna på papper, ska centralvalnämnden utan dröjsmål begära att magistraten raderar den oriktiga anteckningen i rösträttsregistret. Kommuner som inte använder rösträttsregistret finns enbart i landskapet Åland. Därmed gäller detta i praktiken enbart myndigheten som sköter magistratens uppgifter i landskapet Åland. Magistraten ska göra denna rättelse utan dröjsmål efter den mottagit en sådan begäran. Väljaren kan inte rösta innan den oriktiga anteckningen har rättats i rösträttsregistret. Postning av meddelandekorten i vissa fall Befolkningsregistercentralen ska se till att ett meddelandekort sänds senast den 1 maj 2014 till dem som införts i rösträttsregistret. Som meddelandekortets avsändare har antecknats magistraten eller magistratens enhet. Om den person som har antecknats som meddelandekortets mottagare inte bor på den adress som antecknats på kortet, eftersänder utdelningskontoret kortet till den nya adressen i hemlandet, om den är känd. De meddelandekort som inte kan delas ut ska utan dröjsmål returneras till respektive magistrat. Till magistraten returneras likaså meddelandekort som sänts till en person som har flyttat utomlands försett med anteckningen "flyttat utomlands". Magistraten bör så snabbt som möjligt hantera meddelandekorten som posten returnerat och skicka dem på nytt om den känner till väljarens nya adress. För detta ändamål skickar Befolkningsregistercentralen till alla magistrater och deras enheter kuvert med adressfönster vars porto justitieministeriet har betalt. Leverantören av meddelandekorten, Edita Prima Oy, sänder till magistraterna och enheterna som en paketförsändelse meddelandekorten för sådana i Finland bosatta väljare, för vilka det inte finns någon
18 adressuppgift i befolkningsdatasystemet. Magistraterna postar meddelandekorten som antecknats i den s.k. 900-gruppen till anstalter och motsvarande. Om magistraten känner till den tillfälliga adressen utomlands för en person som antecknats i 900-gruppen ska magistraten posta meddelandekortet under denna adress i ett kuvert. Sådana meddelandekort som magistraten inte kan skicka till någon adress förvaras hos magistraten för det fall att väljaren kommer och hämta sitt meddelandekort från magistraten. Meddelandekorten som förvaras hos magistraten kan förstöras efter att kommunalvalet har förrättats. När vinner rösträttsregistret laga kraft? Rösträttsregistret för Europaparlamentsvalet 2014 vinner laga kraft tisdagen den 13 maj 2014. Datasystemets funktioner som gör det möjligt att ändra väljarnas uppgifter stängs automatiskt av vid denna tidpunkt. Innan rösträttsregistret vinner laga kraft utför Befolkningsregistercentralen satsvisa körningar för att uppdatera följande uppgifter: - uppgift om dödsfall, om ett meddelande om att den röstberättigade har avlidit inkommer efter att rösträttsregistret har upprättats och - uppgift om att en person saknar rösträtt, om en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen har meddelat att personen i fråga har anmält sig till rösträttsregistret i den stat han eller hon bor i.
19 3. ANDRA FÖRESKRIFTER Justitieministeriets valwebbplats På justitieministeriets valsidor på webbadressen www.vaalit.fi finns bl.a. allmän information om val, anvisningar om röstning och valmyndigheternas kontaktinformation. Justitieministeriets servicenummer Justitieministeriet har för väljarna arrangerat ett avgiftsfritt servicenummer 0800 9 4771 (för svenskspråkiga) och 0800 9 4770 (för finskspråkiga). På detta nummer får väljarna information om förhandsröstningsställenas adresser och öppettider. På numret ges också råd i frågor som gäller röstning (t.ex. att väljaren ska ta med sig sitt meddelandekort och ett identitetsbevis osv.). Denna service är avsedd för väljarna. Valmyndigheten får enbart i undantagsfall själv ringa numret. Servicenumren nämns i det meddelandekort som skickas till alla röstberättigade. Enligt kortet ger magistraterna råd i ärenden som gäller rösträtt. Om väljaren av någon anledning kontaktar magistraten t.ex. för att få råd i en fråga som gäller de allmänna förhandsröstningsställena bör magistraten inte uppmana honom eller henne att ringa servicenumret utan den ska besvara frågan. Magistraten får information t.ex. om de allmänna förhandsröstningsställena på justitieministeriets valsidor på www.vaalit.fi eller de förteckningar över förhandsröstningsställena inom valkretsarna som Befolkningsregistercentralen har skickat. Valmyndigheternas kontaktuppgifter Kontaktinformation för justitieministeriet, utrikesministeriet, valkretsnämnderna, de kommunala centralvalnämnderna, Befolkningsregistercentralen och magistraterna finns på justitieministeriets valsidor på webbadressen www.vaalit.fi/29591.htm. Magistraterna kan bläddra i kontaktuppgifterna även i valdatasystemets basdatasystem. Befolkningsregistercentralens kontaktuppgifter - Chef för informationstjänster Timo Salovaara, tfn 0295 535 303, e- post: timo.salovaara@vrk.fi - Projektchef Pauli Pekkanen, tfn 0295 535 282, e-post: pauli.pekkanen@vrk.fi
20 - Servicechef Kristiina Kaivonen, tfn 0295 535 231; e-post: kristiina.kaivonen@vrk.fi - Servicechef Esko Kirjalainen, tfn 0295 535 239, e-post: esko.kirjalainen@vrk.fi
21 BILAGA 1a AKT om allmänna direkta val av ledamöter i Europaparlamentet (76/787/EHTY, ETY, Euratom) Artikel 1 1. I varje medlemsstat skall Europaparlamentetsledamöter väljas genom listval (valsedlar) eller ett förfarande med single transferable vote (STV), och valsättet skall vara proportionellt. 2. Medlemsstaterna får tillåta listval med preferenslistor enligt bestämmelser som skall fastställas av respektive medlemsstat. 3. Valen skall vara allmänna, direkta, fria och hemliga. Artikel 2 Varje medlemsstat får, i enlighet med sin specifika nationella situation, upprätta valkretsar för val till Europaparlamentet eller föreskriva indelning i andra enheter, utan att detta får inkräkta på valsystemets proportionella karaktär. Artikel 3 Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel för fördelningen av mandaten. Denna tröskel får inte sättas högre än 5 procent av de avgivna rösterna på nationell nivå. Artikel 4 Varje medlemsstat får fastställa ett tak för kandidaternas utgifter i samband med valkampanjen. Artikel 5 1. Den femårsperiod för vilken Europaparlamentets ledamöter valts skall börja då den första sessionen öppnas efter varje val. Valperioden kan förlängas eller förkortas enligt artikel 11.2 andra stycket. 2. Ledamöternas mandattid skall börja och sluta vid samma tidpunkt som den period som avses i punkt 1. Artikel 6 1. Ledamöterna skall rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag. 2. Europaparlamentets ledamöter skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller för dem enligt protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965. Artikel 7 1. Uppdraget som ledamöter i Europaparlamentet är inte förenligt med att vara ledamot av regeringen i en medlemsstat, ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller förstainstansrätten, ledamot i Europeiska centralbankens direktion, ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt, EU-ombudsmannen, medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen, ledamot av regionkommittén, medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift, styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller i organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken.
22 2. Från och med valet till Europaparlamentet år 2004 skall uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte vara förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament. Utan hinder av denna regel och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 3 får de ledamöter av Irlands nationella parlament som vid ett senare val väljs till ledamöter av Europaparlamentet utöva båda mandaten samtidigt fram till följande val till Irlands nationella parlament, då första stycket i denna punkt skall tillämpas, de ledamöter av Förenade kungarikets nationella parlament som under den femårsperiod som föregår valet till Europaparlamentet 2004 även är ledamöter av Europaparlamentet utöva båda mandaten samtidigt fram till valet till Europaparlamentet 2009, då första stycket i denna punkt skall tillämpas. 3. Dessutom kan varje medlemsstat, under de förutsättningar som anges i artikel 8, utöka nationella regler om oförenlighet. 4. Sådana ledamöter i Europaparlamentet på vilka punkterna 1, 2 och 3 blir tillämpliga under den femårsperiod som avses i artikel 5, skall ersättas enligt artikel 13. Artikel 8 Om inte annat följer av bestämmelserna i denna akt skall valförfarandet i varje medlemsstat genomföras enligt de nationella bestämmelserna. I dessa nationella bestämmelser kan nationella särdrag i medlemsstaterna eventuellt beaktas, men de får inte inkräkta på valsystemets proportionella karaktär. Artikel 9 Vid val av ledamöter i Europaparlamentet får ingen rösta mer än en gång. Artikel 10 1. Val till Europaparlamentet skall hållas den dag och den tid som varje medlemsstat fastställer; denna dag skall för samtliga medlemsstater infalla under samma period, som skall börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag. 2. En medlemsstat får inte officiellt meddela sitt valresultat förrän valet har avslutats i den medlemsstat vars väljare skall rösta sist inom den period som anges i punkt 1. Artikel 11 1. För det första valet skall rådet enhälligt och efter att ha hört Europaparlamentet bestämma valperioden. 2. De följande valen skall äga rum inom samma period under det sista året av den femårstid som avses i artikel 5. Om det visar sig omöjligt att under den perioden hålla valen i gemenskapen, skall rådet enhälligt och efter att ha hört Europaparlamentet minst ett år före utgången av den femårsperiod som avses i artikel 5 bestämma en annan valperiod, som inte får infalla mer än två månader före eller en månad efter den enligt föregående stycke bestämda perioden. 3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 196 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 109 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, skall Europaparlamentet utan särskild kallelse sammanträda den första tisdagen sedan en månad har förflutit efter utgången av valperioden. 4. Det avgående Europaparlamentets befogenheter skall upphöra när det nya Europaparlamentet sammanträder första gången. Artikel 12 Europaparlamentet skall pröva ledamöternas behörighet. I detta syfte skall Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.
23 Artikel 13 1. En plats blir vakant när mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphör på grund av att han begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, eller på grund av att mandattiden löper ut. 2. Om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i denna akt, skall varje medlemsstat fastställa lämpliga förfaranden för hur en plats som blir vakant skall besättas under återstoden av den femårsperiod som avses i artikel 5. 3. Om det uttryckligen fastställs i en medlemsstats lagstiftning när mandattiden för en ledamot av Europaparlamentet löper ut, skall dennes mandat upphöra i enlighet med bestämmelserna i denna lagstiftning. De behöriga nationella myndigheterna skall underrätta Europaparlamentet om detta. den sista av de anmälningar som avses i beslutet har tagits emot. Utfärdad i Bryssel den tjugonde september nittonhundrasjuttiosex. BILAGA I Förenade kungariket skall tillämpa bestämmelserna i denna akt endast på Förenade kungariket. BILAGA II Förklaring om artikel 14 Det föreligger enighet om att medlingskommittén i fråga om sitt förfarande skall följa bestämmelserna i punkterna 5, 6 och 7 för det förfarande som fastställdes i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 4 mars 1975. 4. Om en plats blir vakant på grund av att ledamoten begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, skall Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten. Artikel 14 Om det visar sig nödvändigt att besluta om åtgärder för att genomföra denna akt, skall rådet på förslag från Europaparlamentet och efter att ha hört kommissionen enhälligt besluta om sådana åtgärder. Rådet skall först ha försökt komma överens med Europaparlamentet i en förlikningskommitté som skall bestå av rådet och företrädare för Europaparlamentet. Artikel 15 Denna akt är upprättad på danska, engelska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka alla texter är lika giltiga. Bilagorna I och II skall utgöra en integrerad del av denna akt. Artikel 16 Bestämmelserna i denna akt träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att
24 BILAGA 1b VALLAG 2.10.1998/714 (bestämmelser om Europaparlamentsval) 1 kap I AVDELNINGEN GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Allmänna bestämmelser 1 Lagens tillämpningsområde Utöver vad som bestäms om val i grundlagen och kommunallagen (365/1995) gäller denna lag förrättandet av 1) val av riksdagsledamöter (riksdagsval), 2) val av republikens president (presidentval), 3) kommunalval och 4) val av finländska ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval). ------------------------------------------------------------ 2 Röstberättigad vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval är varje finsk medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid presidentval skall rösträttsåldern uppnås senast på valdagen under det första valet. Röstberättigade vid Europaparlamentsval är också sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland eller som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland och om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009). Röstberättigade i Finland är dock inte de som förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i den stat i vilken de är medborgare (hemstat). (30.12.2013/1213) ------------------------------------------------------------ Rösträtten får inte utövas genom ombud. 3 Valbarhet Bestämmelser om valbarhet vid riksdagsval och om behörighet att bli vald till republikens president ingår i grundlagen och bestämmelser om valbarhet vid kommunalval i kommunallagen. Om valbarhet vid Europaparlamentsval gäller 164. 4 (5.4.2002/247) Valförrättning Val förrättas genom att det anordnas förhandsröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet och utrikesministeriet svarar för att förhandsröstning anordnas utomlands. 5 (1035/2010) 1 Valkretsar vid riksdagsval För riksdagsval indelas landet utgående från landskapsindelningen i följande valkretsar: 1) Helsingfors valkrets, till vilken hör Helsingfors stad, 1 5 har ändrats genom lagen om ändring 271/2013, som trädde i kraft den 1 september 2013. I lagens övergångsbestämmelse föreskrivs att om ett europarlamentsval förrättas före det första riksdagsval som infaller efter det att denna lag har trätt i kraft, tillämpas den valkretsindelning som gäller när denna lag träder i kraft.
25 2) Nylands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Hyvinge, Högfors, Ingå, Karislojo, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Pukkila, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis, 3) Egentliga Finlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Aura, Gustavs, Kimitoön, Koski Tl, Laitila, Loimaa, Lundo, Marttila, Masku, Mynämäki, Nousis, Nystad, Nådendal, Oripää, Pemar, Pyhäranta, Pöytyä, Reso, Rusko, Sagu, Salo, Somero, S:t Karins, Tarvasjoki, Tövsala, Vehmaa, Väståboland och Åbo, 4) Satakunta valkrets, till vilken hör följande kommuner: Björneborg, Eura, Euraåminne, Harjavalta, Honkajoki, Huittinen, Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Kiikoinen, Kjulo, Kumo, Lavia, Luvia, Nakkila, Påmark, Raumo, Sastmola, Siikainen, Säkylä och Ulvsby, 5) Landskapet Ålands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund och Vårdö, 6) Tavastlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Asikkala, Forssa, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Janakkala, Jockis, Kärkölä, Lahtis, Loppi, Nastola, Orimattila, Padasjoki, Riihimäki, Sysmä, Tammela, Tavastehus och Ypäjä, 7) Birkalands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Akaa, Birkala, Ikalis, Juupajoki, Kangasala, Kihniö, Lempäälä, Mänttä-Vilppula, Nokia, Orivesi, Parkano, Punkalaidun, Pälkäne, Ruovesi, Sastamala, Tammerfors, Tavastkyro, Urjala, Valkeakoski, Vesilahti, Virdois och Ylöjärvi, 8) Kymmene valkrets, till vilken hör följande kommuner: Fredrikshamn, Iitti, Imatra, Kotka, Kouvola, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Parikkala, Pyttis, Rautjärvi, Ruokolahti, Savitaipale, Suomenniemi, Taipalsaari, Villmanstrand och Virolahti, 9) Södra Savolax valkrets, till vilken hör följande kommuner: Enonkoski, Heinävesi, Hirvensalmi, Jorois, Juva, Kangasniemi, Kerimäki, Mäntyharju, Nyslott, Pertunmaa, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, S:t Michel och Sulkava, 10) Norra Savolax valkrets, till vilken hör följande kommuner: Idensalmi, Juankoski, Kaavi, Keitele, Kiuruvesi, Kuopio, Lapinlahti, Leppävirta, Maaninka, Nilsiä, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi, Varkaus, Vesanto och Vieremä, 11) Norra Karelens valkrets, till vilken hör följande kommuner: Ilomants, Joensuu, Juuka, Kesälahti, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Nurmes, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä, Tohmajärvi och Valtimo, 12) Vasa valkrets, till vilken hör följande kommuner: Alajärvi, Alavus, Bötom, Etseri, Evijärvi, Halsua, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kannus, Karleby, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lestijärvi, Lillkyro, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Perho, Seinäjoki, Soini, Storkyro, Storå, Toholampi, Töysä, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå och Östermark, 13) Mellersta Finlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Hankasalmi, Joutsa, Jyväskylä, Jämsä, Kannonkoski, Karstula, Keuruu, Kinnula, Kivijärvi, Konnevesi, Kuhmoinen, Kyyjärvi, Laukaa, Luhanka, Multia, Muurame, Petäjävesi, Pihtipudas, Saarijärvi, Toivakka, Uurainen, Viitasaari och Äänekoski, 14) Uleåborgs valkrets, till vilken hör följande kommuner: Alavieska, Brahestad, Haapajärvi, Haapavesi, Haukipudas, Hyrynsalmi, Ii, Kajana, Kalajoki, Karlö, Kempele, Kiiminki, Kuhmo, Kuusamo, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Oulunsalo, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Ristijärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Tyrnävä, Uleåborg, Utajärvi, Vaala, Vihanti, Yli- Ii och Ylivieska, 15) Lapplands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Enare, Enontekis, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå.