Vad du behöver veta inför Gymnasievalet linköping 2010 2011
Välkommen till gymnasieskolan! Öppet hus! Kommunala gymnasieskolor Anders Ljungstedts Gymnasium 4/11 Berzeliusskolan 11/11 Birgittaskolan 5/11 Folkungaskolan 9/11 Katedralskolan 12/11 Teknikcollege 10/11 Landstingets gymnasieskola Vretagymnasiet 21/11 och 29/1 Himmelstalundsgymnasiet 14/11 och 22/1 Fristående gymnasieskolor Björkö Fria Gymnasium 14/11, 19/11 och 6/2 Framtidsgymnasiet 14/11, 18/11, 3/2 och 6/2 InfokompGymnasiet 21/10, 21/11, 20/1, 6/2 och 24/4 Folkuniversitetets gymnasium 7/11, 19/11 och 6/2 JENSEN gymnasium _ 21/11, 9/12, 3/2, 6/2 och 21/4 John Bauergymnasiet 14/11, 17/11, 2/2 och 6/2 Linköpings Praktiska Gymnasium 14/11, 18/11, 3/2 och 6/2 Mediagymnasiet 14/11, 18/11, 3/2 och 6/2 Realgymnasiet Linköping _ 14/11, 17/11, 2/2 och 6/2 Thoren Business School 14/11, 19/11, 10/12, 28/1 och 6/2 YA Frigymnasium 14/11, 18/11, 3/2 och 6/2 Friskolemässa lördagen den 7/11 kl 10 14 i Linköping Konsert &Kongress 1
Innehåll Information om gymnasieskolan Öppet Hus 1 Gymnasieskolan en skola för alla 4 Liten ordlista 6 Ansökan och intagning 7 Studieekonomi 8 Efter gymnasiet 9 Nationella program Barn- och fritidsprogrammet 12 Byggprogrammet 14 Elprogrammet 16 Energiprogrammet 18 Estetiska programmet 20 Fordonsprogrammet 22 Handels- och administrationsprogrammet 24 Hantverksprogrammet 26 Hotell- och restaurangprogrammet 28 International Baccalaureate Diploma Programme 30 Industriprogrammet 32 Livsmedelsprogrammet 34 Medieprogrammet 36 Naturbruksprogrammet 38 Naturvetenskapsprogrammet 40 Omvårdnadsprogrammet 42 Samhällsvetenskapsprogrammet 44 Teknikprogrammet 46 Individuella programmet 48 Gymnasiesärskolan 50 Specialutformade program Entreprenörsprogram 52 Flygtekniskt program 52 Hälsa- och idrottsprogram 52 Idrottsprofil 53 Individuellt program för elever med Aspergers syndrom 53 Individuellt program för elever med rörelsehinder 53 Industriteknikerprogram 53 Introduktionskurs för invandrare 53 IT-mediaprogram 54 IT-program 54 Media, journalistik och webbproduktion 54 Specialutformat Estetiskt program med dansinriktning 55 Specialutformat Naturvetenskapligt program _55 Specialutformat Naturvetenskapligt program med humanistisk inriktning 56 Specialutformat Naturvetenskapligt program med samhällsvetenskaplig inriktning 56 Specialutformat Omvårdnadsprogram med naturvetenskaplig inrikting 56 Specialutformat Omvårdnadsprogram med samhällsvetenskaplig inrikting 56 Specialutformat Samhällsvetenskapligt program med inriktning Ekonomi och företagande 57 Turism och entreprenörskap 57 Waldorfestetiska program med samhälls- eller naturinriktning 57 Kommunala gymnasieskolor Anders Ljungstedts Gymnasium 58 Berzeliusskolan 59 Birgittaskolan 59 Folkungaskolan 60 Katedralskolan 60 Teknikcollege i Linköping 61 Landstingets Gymnasieskolor Vretagymnasiet/Himmelstalundsgymnasiet 62 Fristående gymnasieskolor Björkö Fria Gymnasium 63 Folkuniversitetets gymnasium 63 Framtidsgymnasiet 64 InfokompGymnasiet 64 JENSEN gymnasium 65 John Bauergymnasiet 65 Linköpings Praktiska Gymnasium 66 Mediagymnasiet 66 Realgymnasiet Linköping 67 Thorén Business School 67 YA Frigymnasium 68 Vad du behöver veta inför Gymnasievalet är producerad av Utbildningskontoret i Linköpings kommun Foto: Lasse Hejdenberg Layout och produktion: Energi Reklambyrå AB Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2009 3
Gymnasieskolan en skola för alla Ditt val Detta är ett informationsmaterial som vänder sig till dig som ska börja gymnasiet nästa höst och till dina föräldrar. Du ska före 15 februari välja vilket program som intresserar dig mest och som bäst passar dig och dina förutsättningar. Det är viktigt att du sätter dig in i vad gymnasieskolan med dess olika program står för och att du tar ansvar för ditt val. Ta god tid på dig och fundera över vad du vill. Prata gärna med vänner, föräldrar och med din studie- och yrkesvägledare på skolan, men tänk på att det är du som väljer. Det är din framtid det gäller! Program Gymnasieskolan ska vara en skola för alla. Du kan välja mellan 17 nationella program, individuella program och specialutformade program. De flesta programmen innehåller en stor del yrkesämnen men också mycket teori. Det ställs idag högre och högre krav på teoretiska kunskaper inom nästan alla yrkesområden. Alla nationella program är treåriga och ger dig möjlighet att studera vidare på högskola. För elever som inte går på ett nationellt eller specialutformat program finns individuella program. Ämnen och kurser Samtliga program innehåller en kärna av allmänna ämnen som är gemensamma för alla nationella program, så kallade kärnämnen. Förutom kärnämnen finns också karaktärsämnen och projektarbete. Karaktärsämnena ger programmen olika profiler och inriktningar. Inom varje program finns också möjlighet till valbara ämnen och individuellt val som ger dig en chans att påverka din utbildning i den riktning du önskar. Inriktningar Nästan alla program är uppdelade i olika inriktningar från och med andra studieåret. Om du till exempel söker samhällsvetenskapsprogrammet till första studieåret kan du till andra och tredje studieåret välja inriktning mot ekonomi, språk, kultur eller samhällsvetenskap. För Estetiskt program och Hantverksprogram söks inriktning redan från årskurs 1. För flertalet yrkesförberedande program söker du inriktning till år 2 på dina betyg från första studieåret. Det finns ingen inriktningsgaranti inom programmen. Internet Du kan gå in på www.gymnasiestudera.se för att hitta de utbildningar som finns i Linköping och övriga kommuner i regionen. Du kan också gå in på kommunens hemsida www.linkoping.se och via länken skola&barnomsorg komma vidare till gymnasieskolornas egna hemsidor för att få veta mera om skolorna och deras program. Kurser, poäng och betyg i gymnasieskolan Alla program består av 2 500 poäng varav Kärnämnen 750 poäng Gemensamma karaktärsämnen 500 850 poäng Projektarbete 100 poäng Individuellt val 300 poäng Valbara ämnen inom de olika inriktningarna 150 900 poäng Vissa program kan erbjuda möjlighet att läsa mer än 2 500 poäng. Individuellt val En viktig del i din utbildning är att du har möjlighet att själv välja kurser inom det Individuella valet 300 poäng. Det kan vara kurser som breddar eller fördjupar dina kunskaper inom något område som intresserar dig. På vissa specialutformade program kan hela eller delar av det individuella valet vara intecknat. Valbara ämnen Du läser kurser som breddar eller fördjupar dina ämneskunskaper inom de olika programinriktningarna. Skolan fastställer vilka valbara kurser som ska ingå i utbildningen. Det är skolan som avgör om och hur du kan välja inom de valbara kurserna. Garanterad undervisningstid Det antal undervisningstimmar som varje elev har rätt till. På Estetiskt program, Naturvetenskaps- och Samhällvetenskapsprogrammet har eleverna rätt till minst 2 180 timmar på tre år. För övriga program gäller 2 430 timmar. Gymnasiepoäng För varje kurs anges ett antal gymnasiepoäng som är ett mått på kursernas omfattning och motsvarar den beräknade arbetsinsatsen för elever. En veckas heltidsstudier motsvarar 25 poäng. Läser du en 100-poängskurs innebär det att den motsvarar 100 studietimmar, oavsett om du klarar kursen med fler eller färre timmar. Du har 100 poäng när du avslutat kursen. Många ämnen består av ett antal kurser som bygger på varandra. Betyg Betygssystemet består av fyra steg MVG Mycket väl godkänt VG Väl godkänt G Godkänt IG Icke godkänt Betygen är mål- och kunskapsrelaterade och det innebär att eleverna inte jämförs med varandra utan kunskaperna mäts i förhållande till målet för hela kursen. Ditt slutbetyg från gymnasieskolan kommer att vara en sammanställning av alla kurser du har läst. Även projektarbetet kommer att betygsättas. 4
Svenska/Svenska som andraspråk Svenska är ett kärnämne och läses på alla program. Om du har ett annat språk än Svenska som modersmål har du möjlighet att läsa Svenska som andraspråk som kärnämne istället för Svenska, om du önskar det. Om du har läst Svenska som andraspråk på grundskolan så bör du välja det på gymnasiet också. Som kärnämne bedöms Svenska som andraspråk och svenska likvärdigt. Modersmål Modersmål kan sökas som individuellt val, utökat program eller som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Om du söker Samhällsvetenskapligt eller Naturvetenskapligt program och önskar modersmål istället för ett annat språk, ska du välja det när du söker till gymnasiet. Språk Engelska A är ett kärnämne och läses på alla program. Du som söker Estetiskt, Samhällsvetenskapligt, Naturvetenskapligt eller Teknikprogram läser dessutom Engelska B. Moderna språk innehåller sju kurser, steg 1 7 med 100 poäng vardera. Om du inte har läst språket på grundskolan börjar du på steg 1. Om du har läst ett språk på grundskolan som elevens val börjar du på steg 2 i gymnasiet och som språkval börjar du på steg 3 i gymnasiet. Om du har fått betyg i ett steg på grundskolan måste du fortsätta på nästa steg i gymnasieskolan. Du kan inte söka eller byta till ett lägre steg. De vanligaste språken som erbjuds i gymnasieskolan är franska, tyska, spanska och italienska men ibland kan även andra språk anordnas om intresset är stort. Du som söker Naturvetenskaps- eller Samhällsvetenskapsprogrammet ska välja ett modernt språk. Om du söker andra program så kan du välja språk inom det individuella valet. Specialidrott Gymnasiestudier kan kombineras med idrottsträning i specialidrott. Skolan kan anordna träning för dig inom det individuella valet. Om du ansöker om specialidrott kan du börja med det individuella valet redan i årskurs 1. Kontakta din studievägledare för särskild blankett. 5
Liten ordlista APU, arbetsplatsförlag utbildning vissa delar av utbildningen på ett program, som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. APU förekommer på alla yrkesförberedande program. Behörighet vissa i förväg uppställda krav för inträde till en utbildning. Behörig till gymnasiet är du om du har minst betyget Godkänt i Matematik, Svenska/Svenska som andraspråk och Engelska från åk 9. Fri kvot elev som inte har fullständigt avgångsbetyg från grundskolan eller som av medicinska eller sociala skäl kan begära att bli prövad i fri kvot. Fri kvot är en bedömning för intagning på andra grunder än betyg. Den sökande måste dock vara behörig i svenska, matematik och engelska för att kunna tas in på Fri kvot till ett nationellt eller ett specialutformat program. Fristående gymnasieskolor skolor som ej ägs och drivs av stat, landsting eller kommun. Fristående gymnasieskolor som är godkända av Skolverket är alltid riksrekryterande. Fullständigt program. För ett fullständigt program krävs 2 500 gymnasiepoäng. Förlängd undervisning undervisningen på ett nationellt program kan fördelas över mer än tre år om det med hänsyn till eleven finns särskilda skäl till detta. Garanterad undervisningstid det antal undervisningstimmar à 60 minuter som varje elev har rätt till. På studieförberedande program har eleverna rätt till minst 2180 timmar på tre år. För yrkesförberedande program gäller 2 430 timmar. Gymnasiepoäng för varje kurs anges ett antal poäng som är ett mått på kursernas omfattning och motsvarar den beräknade arbetsinsatsen för eleven. Idrottsgymnasium finns på många orter i landet med inriktning på olika idrotter. Det finns särskilda riksidrottsgymnasier som av Skolverket utsetts att vara riksrekryterande. Om du vill söka till ett riksidrottsgymnasium måste du, förutom din vanliga ansökan, göra en särskild ansökan genom din idrottsförening före den 1 november. Individuella program Ett individuellt program kan ha olika längd och innehåll. Det bestäms av just ditt behov. Målet är att du senare ska gå över till ett nationellt eller specialutformat program. Individuellt val varje ämne eller kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen kan erbjudas som individuellt val, totalt 300 poäng. Karaktärsämnen de ämnen som ger varje program dess karaktär och inriktning. Kurser alla ämnen är indelade i kurser. Ofta bygger kurserna på varandra A, B, C och så vidare. Kärnämnen ämnen som är gemensamma för alla program. Dessa är svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, idrott och hälsa, naturkunskap, samt estetisk verksamhet. Lokala inriktningar en skola kan anordna en lokal inriktning inom ett program med en inriktning som inte finns inom de nationella programmen. Lärlingsutbildning alternativ studiemöjlighet som förekommer på vissa yrkesförberedande program. Meritvärde är summan av betygsvärdena av de 16 bästa betygen från grundskolan. Modersmålsundervisning elever med annat hemspråk än svenska kan få undervisning i sitt modersmål. PRIV Programinriktat individuellt program finns för dig som sökt nationellt program men inte är behörig i svenska, matematik eller engelska. I Linköping erbjuds PRIV-platser under förutsättning att det finns lediga platser. Du kan då läsa in behörighetskurser i grundskoleämnen samtidigt som du påbörjar din gymnasieutbildning. Projektarbete ingår i alla program och ger tillfälle att fördjupa sig inom något kunskapsområde som ingår i studievägen. Projektarbetet omfattar 100 poäng. Reducerat program en elev som har påtagliga studiesvårigheter kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser om eleven så önskar. Du kan i så fall befrias från kurser som motsvarar högst 10 % av det totala antalet gymnasiepoäng. Riksrekryterande utbildningar Skolverket beslutar om dessa utbildningar som elever från hela landet har rätt att söka. Till dessa utbildningar söker alla elever på samma villkor, d v s elever från hemkommunen antas inte i första hand. Specialidrott gymnasiestudierna kan kombineras med specialidrott och idrottsträning. Skolan kan anordna träning för dig i din specialidrott inom ramen för individuellt val. För vissa idrottsinriktningar finns riksidrottsgymnasier. Specialutformat program likvärdigt med nationella program. Kärnämnena är desamma. Ett specialutformat program kan vara både studieförberedande och yrkesförberedande. Utökat program en elev kan i vissa fall delta i ett eller flera ämnen (kurser) som ligger utanför elevens fullständiga program. Detta under förutsättning att eleven antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på såväl fullständig studiekurs som det eller de frivilliga ämnena (kurserna). Beslut om utökat program fattas av rektor. Valbara kurser alla program har ett antal kurser som är valbara. Här har du möjlighet att välja de kurser du är mest intresserad av. Skolan fastställer vilka kurser som ska ingå i utbildningen. 6
Ansökan och intagning Här ser du vilka ansökningstider och intagningsbestämmelser som gäller för gymnasieskolan. För dig som går i grundskolan Under december månad sänds ditt höstterminsbetyg till Gymnasieintagningen i Linköping. 7 januari 15 februari gör du din ansökan på webben (www.gymnasiestudera.se) Du får hjälp och anvisningar av din studie- och yrkesvägledare. 15 februari sista ansökningsdag. ca 15 april besked om preliminär intagning. 15 april 1 maj du har möjlighet att göra om- och nyval. I början av juni sänder skolan ditt slutbetyg från årskurs 9 till Gymnasieintagningen i Linköping. Omkring 1 juli är slutintagningen klar och du får ett besked hem i brevlådan. Du måste följa instruktionerna på intagningsbeskedet. Reservintagning startar 1 augusti. Frisökning gäller vilket innebär att man kan söka gymnasieutbildningar i hela Sverige även om programmet finns i hemkommunen. En förutsättning är att de är nationella program med endast nationella inriktningar. Elever i hemkommunen och samverkansområdet tas dock alltid in i första hand. Intagningsbestämmelser Ditt slutbetyg i årskurs 9 är avgörande för intagningen. Dina betyg i de olika ämnena värderas enligt följande: Godkänt = 10 poäng Väl Godkänt = 15 poäng Mycket Väl Godkänt = 20 poäng Man lägger ihop värdet av dina 16 bästa betyg. Har du blockbetyg i till exempel samhällsorienterande ämnen eller naturorienterande ämnen, multiplicerar du värdet av betyget med antalet ämnen som ingår i blocket. Observera att du i slutbetyget från grundskolan måste ha lägst betyget Godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik för att vara behörig till gymnasieskolan. Behörig sökande till Estetiska programmets Dans, Musik och Teaterinriktningar får tillgodoräkna sig maximalt 200 poäng för intagningstest. Respektive skola ansvarar för kallelse, genomförande och bedömning samt kontakter med gymnasieintagningen. OBS! Viktigt inför valet! Sök alltid den utbildning som du helst vill gå på som förstahandsval. Sätt alla dina val i den ordning du helst vill ha dem. Dina chanser försämras inte att komma in på ditt 2:a, 3:e handsval o sv om du gör så. För dig som inte går i grundskolan Du får söka till en gymnasieutbildning om du kan påbörja utbildningen före 1 juli det år du fyller 20 år. Du får dock inte ha avslutat ett program eller likvärdig utbildning. När du söker till gymnasieskolan gäller samma bestämmelser och tider som för eleverna i grundskolan. vänd dig till gymnasieintagning för användarid och lösenord. Samtliga sökande rangordnas tillsammans, oavsett om de går i årskurs 9 vid ansökningstillfället eller har avslutat grundskolan. Detta gäller för samtliga sökande Fri kvot. Du kan begära att prövas i så kallad fri kvot. Du kan då hänvisa till exempelvis till medicinska eller sociala skäl. Du måste fortfarande vara behörig att söka till gymnasieskolan. Ditt ansvar. Du måste följa instruktionerna på intagningsbeskedet! Om du har svårt att ta emot post under sommaren kan du i förväg meddela intagningskansliet i din kommun om du vill ha erbjuden plats eller inte. 7
Studieekonomi Adress och telefon till CSN Hamngatan 13 Linköping Telefon 0771-27 60 00 Hemsida www.csn.se Extra tillägg är ett bidrag som prövas med hänsyn till dina föräldrars ekonomiska förhållanden. Beloppets storlek varierar från 285 855 kr per månad. Detta ansöker du om hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg kan du i vissa fall få om du studerar på annan ort och inte kan resa mellan studieorten och hemmet varje dag. Storleken på inackorderingstillägget är beroende av hur långt avståndet är mellan din studieort och föräldrahemmet, eftersom det även inkluderar bidrag till hemresor. Inackorderingstillägget söks hos din hemkommun om du studerar på en gymnasieskola. Om du söker ett nationellt program på annan ort och samma program finns på hemorten utgår inte inackorderingstillägg. Om du går i en fristående gymnasieskola, riksinternatskola eller folkhögskola söker du inackorderingstillägg hos CSN. Nyintagna elever måste bifoga ett intyg från skolan. I Linköping lämnar du din ansökan till: Gymnasieintagningen 581 81 Linköping Vill du besöka oss så finns vi på Apotekaregatan 13 Telefon: 013-20 88 20 Telefax: 013-20 53 50 gymnasieintagningen@linkoping.se Studiehjälp Du kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år om du ska studera på gymnasieskola, folkhögskola, kommunal eller statlig vuxenutbildning på gymnasienivå och vissa andra utbildningar ska studera på heltid. Studiebidraget är för närvarande 1 050 kr i månaden. Bidraget får du utan ansökan från första kvartalet efter det att du fyllt 16 år om du är svensk medborgare. Utländska medborgare skickar ansökan till Centrala Studiestödsnämnden. Studiebidraget ersätter barnbidraget som då upphör. Bidraget utgår för juni om utbildningen pågår i juni dock ej för juli och augusti. Sista ansökningsdag för höstterminen är 31 augusti och för vårterminen 1 februari Ansökningsblanketter får du på Gymnasieintagningen på Apotekaregatan 13 eller på Linköpings kommuns hemsida www.linkoping.se Busskort Busskort får de elever som har en skolväg om minst 6 km. Varje skola ansvarar för utdelning av busskort i början av höstterminen för elever som går i skola i Linköping. Har du frågor om busskort ska du kontakta respektive gymnasieskola. Skolmåltid och läromedel Elever i Linköpings gymnasieskolor har rätt till fria skolmåltider och läromedel under gymnasietiden. 8
Efter gymnasiet Kommunal vuxenutbildning Inom den kommunala vuxenutbildningen har du möjlighet att läsa från och med hösten det år du fyllt 20 eller tidigare om du avslutat din gymnasieutbildning med slutbetyg. Genom kommunal vuxenutbildning kan du exempelvis läsa in kurser som du inte läst på gymnasiet och som du behöver för att bli behörig till KY- eller högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning. Ta kontakt med den kommunala vuxenutbildningen på din hemort för att se vilket kursutbud som erbjuds. KY-utbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY) syftar till att möta behovet av kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft och präglas av en stark arbetslivsanknytning. Kurserna inom en KY-utbildning är av både teoretisk och praktisk karaktär. KY är en eftergymnasial utbildningsform som liksom högskoleutbildningar kräver grundläggande behörighet och ibland också har särskilda behörighetskrav. Antalet KY-utbildningar har ökat kraftigt de senaste åren och finns nu inom en mängd olika branscher och yrkesområden. Du kan hitta information om KY-utbildningar på: www.yhmyndigheten.se Folkhögskola På folkhögskolor kan du dels läsa in hela eller delar av en gymnasieutbildning samt läsa kurser inom olika områden såsom journalistik, drama, teater, bild, musik, konsthantverk m m. Du kan läsa på folkhögskola från och med det år du fyller 18 år. Läs mer om vilka folkhögskolor som finns och vad de erbjuder på: www.fin.fhsk.se 9
Högskola/Universitet Studier på högskola/universitetet kräver alltid att du har grundläggande behörighet och oftast finns också särskilda behörighetskrav. Du kan läsa mer om grundläggande och särskild behörighet nedan. All grundläggande högskoleutbildning bedrivs i form av kurser. Universiteten och högskolorna sammanför kurser till utbildningsprogram som leder till examen. Du kan också själv kombinera kurser till en examen. En ny utbildnings- och examensstruktur infördes 1 juli 2007. Den nya utbildnings- och examensstrukturen, som är ett led i Sveriges anpassning till den så kallade Bolognaprocessen, infördes 1 juli, 2007. Den innebär bl a att högskoleutbildning delas in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ett nytt poängsystem för högskoleutbildning infördes där studier under ett läsår motsvarar 60 högskolepoäng, i stället för som tidigare 40 poäng För ytterligare information om förändringarna se: www.hsv.se Vissa utbildningar leder till s k yrkesexamina. Detta gäller utbildningar till exempelvis läkare, civilingenjör, lärare, sjuksköterska, tandläkare och psykolog. De har till stora delar fastställda ramar för hur utbildningen ska se ut. Du kan alltså inte själv kombinera ihop kurser till dessa yrkesexamina. På www.studera.nu kan du se vilka kurser och program som erbjuds på högskolor och universitet i Sverige. Här kan du också läsa om högskolestudier utomlands. Övrig eftergymnasial utbildning Påbyggnadsutbildning är en eftergymnasial yrkesutbildning som bedrivs av kommuner och landsting. De anordnas i samråd med företag och organisationer verksamma inom det yrkesområde utbildningen är avsedd för. Utbildningens syfte är att ge vuxna utbildningar som leder till fördjupad kunskap och kompetens inom ett yrkesområde eller till ett nytt yrke. En påbyggnadsutbildning kräver oftast att du har en avslutad gymnasieutbildning. Kompletterande utbildningar; vid sidan om det offentliga skolväsendet i Sverige finns det utbildningar för ungdomar och vuxna som staten stöder s k kompletterande utbildningar. Kännetecknande för dessa är att de har en enskild huvudman (ägare) dvs utbildningen anordnas inte av kommun eller landsting. Utbildningarna utgör ett komplement till gymnasial utbildning genom att de koncentrerar sig på ett ämnes- eller yrkesområde. De ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som yrkesutbildningar eller förberedande till fortsatt högskoleutbildning där en viss färdighet krävs, t ex konst- och hantverksutbildningar. Behörighet För att kunna antas till en utbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas behörighet. Behörigheten består av grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning, KY-utbildningar och påbyggnadsutbildningar och kraven är de samma. Den särskilda behörigheten är vanligast till högskoleutbildningar och varierar mellan olika utbildningar. Grundläggande behörighet får den som fullföljt ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram och fått lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng eller den som erhållit slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och fått lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Ett slutbetyg med reducerat program från gymnasiet ger inte grundläggande behörighet och kan inte kompletteras inom kommunal vuxenutbildning. Från och med antagningen 2010 har riksdagen beslutat om nya tillträdesregler till Högskolan: I den grundläggande behörigheten ska då även ingå godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk samt engelska och matematik. Särskild behörighet. De flesta utbildningsprogrammen på högskolan kräver även särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är oftast formulerad som krav på kunskaper i vissa kurser från gymnasieskolan. Även arbetslivserfarenhet eller annat som är relevant för aktuell utbildning kan krävas. 10
Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget Godkänt i olika kombinationer av kurserna nedan. 1. Meritkurser i moderna språk Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 meritpoäng. Maximalt 1,0 meritpoäng. 2. Meritkurser i ytterligare moderna språk Om du fått meritpoäng enligt punkt 1 ovan, kan du få 0,5 meritpoäng för steg 5 i det aktuella språket eller 0,5 meritpoäng för steg 2 i ett annat modernt språk. Maximalt 0,5 meritpoäng. Du kan alltså inte få poäng för både steg 5 och steg 2. 3. Meritkurser i engelska Engelska B ger 0,5 meritpoäng och engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Maximalt 1,0 meritpoäng. 4. Meritkurser i matematik Om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritopäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Maximalt 1,0 poäng. 5. Meritkurser i form av områdeskurser (Högskoleverket beslutar om vilka kurser som är områdeskurser under hösten 2007) En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. (Områdeskurser = fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta, men ej behörighetsgivande, för den sökta utbildinngen.) Exempel: Kemi B räknas som områdeskurs när man söker till civilinengörsutbildning, eftersom Kemi A krävs för behörighet. Om en kurs krävs för särskild behörighet för en viss utbildning kan den inte ge meritpoäng för samma utbildning. Urval Ofta är antalet sökande till en utbildning större än antalet platser. Då görs ett urval bland behöriga sökande. Urvalsgrupper. Minst en tredjedel av platserna på varje utbildning tillsätts i betygsurvalet och minst en tredjedel tillsätts i provurvalet. Från och med antagningen 2010 har riksdagen beslutat om nya tillträdesregler till Högskolan: I betygsurvalet kommer de sökande att delas in i fyra grupper. I varje grupp antas de sökande som har bäst meriter. Sökande med enbart betyg från gymnasieskolan eller som i huvudsak (till 2/3) gjort sin gymnasieutbildning inom kommunal vuxenutbildning. Sökande som har kompletterat sina betyg. Sökande med utländska betyg. Sökande med studieomdömen från folkhögskola. Antalet platser i varje grupp beror på antalet behöriga sökande i gruppen. Efter gruppfördelningen överförs dock en tredjedel av platserna i grupp 2 till grupp 1. Därmed blir det mindre fördelaktigt att läsa upp betyg efter gymnasieskolan. De nya bestämmelserna om meritvärdering, d v s reglerna för konkurrenskomplettering och meritämnen, skall tillämpas vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2010. Reglerna kommer i praktiken att påverka elever som börjar gymnasieskolan från höstterminen 2007. Provurval. För att delta i provurvalet ska du, förutom att uppfylla kraven för grundläggande och särskild behörighet, ha gjort ett högskoleprov under de senaste 5 åren och med resultatet 0,1 poäng eller högre. Andra sätt att göra urval. Till vissa utbildningar kan skolorna få använda andra sätt att välja ut studerande som intervjuer, arbetsprover m m. Detta gäller för vissa högskoleutbildningar samt flertalet KY-utbildningar. 11
BF Barn- och fritidsprogrammet Miranda Larsson Jag valde BF för att jag tycker om och är intresserad av människor. Det skulle därför vara roligt att få jobba med det senare i livet. Här är undervisningen varvad med mycket praktik och det har passat mig. Jag vill bli polis eller väktare så småningom och då har BF passat mig mycket bra eftersom man får lära sig så mycket om olika saker här. På Barn- och fritidsprogrammet får du grundläggande kunskaper för att arbeta med människor i alla åldrar. Du kan söka arbete inom pedagogiska och sociala yrkesområden och inom fritidssektorn. Programmet kretsar kring ledarskap och människokunskap. Du lär dig om psykologi och pedagogik och att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter för människor med olika behov. Du lär dig också att utveckla metoder för en sundare livsstil och får veta mer om hur grupper fungerar, hur människor kommunicerar och får pröva på vad ledarskap innebär. Du kan också läsa fler teoretiska kurser för att utöka din behörighet att läsa vidare på universitet och högskola. Är du intresserad av att arbeta med människor på något sätt får du en bra grund både för framtida studier och yrkesliv. Barn- och fritidsprogrammet ger dig grundläggande kunskaper så att du kan börja arbeta direkt efter gymnasiet. Du kan också välja att studera vidare och satsa på att bli till exempel brandman, friskvårdskonsulent, fritidsledare, lärare, polis, psykolog, socionom, dietist eller sjukgymnast. Veronica Johansson Jag valde BF för att det inte bara är en massa teori utan också mycket praktik på programmet. Praktiken blir ett skönt avbrott i den vardagliga skolgången och det gör att det blir lättare att orka med skolan. Jag ska läsa vidare till polis sedan och därför har jag valt till de ämnen som jag behöver för polishögskolan, det tyckte jag var praktiskt. Man gör också mycket studiebesök och det har varit lärorikt. Barn- och fritidsprogrammet har två nationella inriktningar: Fritid och Pedagogisk och social verksamhet. Dessutom kan du bygga på din utbildning med ämnen som du väljer själv, dels för att få en bredare teoretisk behörighet men också för att bredda och fördjupa dina yrkeskunskaper. Totalt är 15 veckor under hela utbildningstiden arbetsplatsförlagd. Inriktning Fritid. Den här inriktningen väljer du som är intresserad av att arbeta inom fritidssektorn, till exempel om du vill bli fritidsledare eller idrottsledare. Du vill i första hand arbeta med lite äldre barn, tonåringar och vuxna och får lära dig att leda och planera olika aktiviteter inom ungdoms- och föreningsarbete. Inriktning Pedagogisk och social verksamhet. Det här är för dig som vill jobba inom förskola, fritidshem och skola, eller i andra pedagogiska verksamheter. Du kan jobba som exempelvis barnskötare eller elevassistent. Inriktningen är också ett bra val för dig som funderar på att studera vidare till lärare efter gymnasiet. Det här är också för dig som vill jobba med människors sociala situation. Du får en bred grund för arbete där du ger personlig assistans. Du lär dig också mer om engagemang i sociala projekt, inom frivilliga organisationer och biståndsarbete. För dig som funderar på att läsa vidare till exempelvis socionom är denna inriktning ett bra val. 12
Så här är Barn- och fritidsprogrammet uppbyggt Inriktningar Fritid 300 p Fritidens betydelse_ 100 p Fritidsverksamhet 200 p Pedagogisk och social verksamhet_ 300 p Förskola, skola fritidshem 200 p Psykosocialt arbete_ 100 p Kärnämneskurser 750 p Svenska/Svenska som andraspråk A+B 200 p Engelska A 100 p Matematik A 100 p Estetisk verksamhet 50 p Idrott och hälsa A 100 p Naturkunskap A 50 p Religionskunskap A 50 p Samhällskunskap A 100 p Gemensamma kurser 700 p Arbetsmiljö och säkerhet_ 50 p Arbetssätt och lärande 50 p Barn- kultur- och fritidsverksamhet 100 p Datorkunskap 50 p Fritidskunskap 50 p Hälsopedagogik 50 p Kommunikation 50 p Pedagogiskt ledarskap 100 p Utveckling livsvillkor och socialisation 200 p Individuella val 300 p Projektarbete 100 p Valbara kurser 350 p och här kan du läsa det Anders Ljungstedts Gymnasium inriktningar Fritid, Pedagogisk och social verksamhet 13
BP Byggprogrammet På Byggprogrammet får du grundläggande kompetens inom områdena Husbyggnad, Anläggning, Måleri och Plåtslageri. Programmet förbereder dig för ett stort antal yrken inom byggbranschen, men kan också fungera som grund för vidare studier. Hoger Mirkhan Jag har alltid vetat att jag skulle hålla på med något praktiskt och att det skulle bli inom bygg har varit klart länge för mig. Jag gillar att arbeta praktiskt och lära känna många människor. Programmet passar mig utmärkt eftersom det är mycket praktik. Jag ska bli snickare. Joel Norberg Jag har alltid haft lättare att lära mig genom att göra det praktiskt, istället för att läsa mig till det, så BP är en underbart bra utbildning för mig. Vi får prova på så många olika saker inom yrket och eftersom jag får använda kroppen här så blir det jättebra. Det verkar som det finns ganska bra med jobb och hela trean är vi ute på praktik, det ska bli skönt! Byggprogrammet har fyra inriktningar: Anläggning, Husbyggnad, Måleri och Plåtslageri. Utbildningen startar brett med gemensamma kurser och smalnar sedan av mot inriktningar och yrken. Varje inriktning ger tillsammans med de valbara kurserna, den arbetsplatsförlagda utbildningen och projektarbetet en hög grad av yrkesförberedelse inom gymnasieskolans ram. Sammanlagt 15 veckor av din utbildning på Byggprogrammet är arbetsplatsförlagd. När du går Byggprogrammet har du också möjlighet att välja en breddad variant. Där byts en del karaktärsämneskurser ut mot studieförberedande kurser. Inriktning Anläggning. Det här är för dig som vill få grundläggande kunskaper inom området anläggning. Senare kan du gå vidare och specialisera dig inom ett av områdena anläggning eller anläggningsmaskiner. Inriktning Husbyggnad. För dig som vill få grundläggande yrkeskunskaper inom området husbyggnad. Med den här grunden kan du senare välja att specialisera dig inom ett av områdena byggnadsträ, betong eller mureri. Inriktning Måleri. En inriktning för dig som vill få grundläggande yrkeskunskaper inom byggnadsmåleri. Inriktning Plåtslageri. För dig som vill få grundläggande yrkeskunskaper inom området plåtslageri. Det ger dig möjlighet till vidare specialisering inom ett av områdena byggnadsplåtslageri eller ventilationsplåtslageri. 14
Så här är Byggprogrammet uppbyggt Inriktningar Anläggning 300 p Ballastkunskap 50 p Anläggning 100 p Vägbyggnad 150 p Husbyggnad 300 p Byggnadsträ och betong 200 p Kurs inom något av ämnena glasteknik, golvteknik eller _ husbyggnadsteknik _ 100 p Måleri 300 p Utvändig målning 150 p Invändig målning 50 p Planglas eller Golv 100 p Plåtslageri 300 p Byggplåt 100 p Ventilation 150 p Lödning och skärning A (IP) 50 p Kärnämneskurser 750 p Svenska/Svenska som andraspråk A+B 200 p Engelska A 100 p Matematik A 100 p Estetisk verksamhet 50 p Idrott och hälsa A 100 p Naturkunskap A 50 p Religionskunskap A 50 p Samhällskunskap A 100 p och här kan du läsa det Anders Ljungstedts Gymnasium Gemensamma kurser 500 p Byggkunskap 50 p Hus- och anläggnings byggnad 150 p Måleri och byggplåt 100 p Rit- och mätteknik 50 p Datorkunskap 50 p Projekt och företagande _ 50 p Arbetsmiljö och säkerhet _ 50 p inriktningar Anläggning, Husbyggnad och Måleri Norrköping inriktning Plåtslageri (från och med år 2) Linköpings Praktiska Gymnasium inriktning Måleri (lärlingsutbildning) Individuella val 300 p Projektarbete 100 p Valbara kurser 550 p 15
EC Elprogrammet På Elprogrammet lär du dig grunderna för att arbeta med elinstallationer. Du väljer även inriktning och får tekniska och teoretiska kunskaper inom Automation, Datorteknik, Elektronik eller Elteknik. Elprogrammet ger dig en bra grund, både för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Daniel Anell Jag valde mellan El och Bygg, men tyckte det verkade mest intressant att bli elektriker. Ville jobba med något praktiskt och det känner jag att jag får göra här. I tvåan och trean får man prova massor i praktiken och efter utbildningen är det lätt att få jobb i dag, med en bra lön. Daniel Lundberg Jag hamnade här efter det att jag gått ett år på folkunga, det var för teoretiskt för mig så det här passar just mig mycket bättre. Här får man tänka mycket själv och det är mycket praktiskt arbete. Gillar du inte att läsa så mycket och vill ha mycket praktik, då är EC ett bra val för dig. Vill nog så småningom ha ett eget företag inom el-installationer. På Elprogrammet betonas kunskaper i den teknik som krävs för arbete inom produktion, installation, service och underhåll. Från att ha varit ett arbetsområde med tydliga yrken inom elinstallation, elektronik och styr- och reglerteknik har nya områden tillkommit. Det är samhällets ökade datorisering och automatisering som påverkar utbildningen i riktning mot elektroniska tillämpningar och datorstyrda processer. Elprogrammet har fyra nationella inriktningar: Automation, Datorteknik, Elektronik och Elteknik. Varje inriktning ger tillsammans med de valbara kurserna, den arbetsplatsförlagda utbildningen och projektarbetet en hög grad av yrkesförberedelse inom gymnasieskolans ram. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen omfattar sammanlagt 15 veckor under hela utbildningstiden. Inriktning Automation. En inriktning för dig som vill lära dig grunderna för att planera, installera och driftsätta olika typer av system. Du lär dig också att utföra kontroll och förebyggande underhåll. Inriktning datorteknik. En inriktning där man specialiserar sig mot hur datorer fungerar och hur de kan användas. Man läser t ex om nätverk, programmering eller hur man skapar en egen webbsida. Inriktning elektronik. En inriktning för dig som vill få kunskaper som krävs för att arbeta med system för kommunikation och presentation av data, bild och ljud samt med interaktiva tekniker. Arbetet innebär att planera, installera, administrera, underhålla och reparera dessa system. Du får också lära dig att kunna möta den framtida utvecklingen inom teknikområdet. Inriktning Elteknik. För dig som vill lära dig grunderna för att planera, installera och underhålla elanläggningar med god säkerhet. Du lär dig även om gällande föreskrifter, normer och kvalitetssystem inom området. 16
Så här är Elprogrammet uppbyggt Inriktningar Automation 300 p Ellära B 50 p Mätteknik A 50 p Reglerteknik A 50 p Styrteknik B 100 p Elkompetens A 50 p Datorteknik 300 p Persondatorer 100 p Datorkommunikation _ 100 p Webbdesign 100 p Elektronik 300 p Ellära B 50 p Analoga kretsar A 100 p Persondatorer 100 p Digitallteknik B 50 p Elteknik 350 p Ellära B 50 p Växelström trefas 50 p Elkompetens A 50 p Elkompetens B 50 p Reglerteknik A 50 p Elarbetsmiljö och säkerhet 100 p Kärnämneskurser 750 p Svenska/Svenska som andraspråk A+B 200 p Engelska A 100 p Matematik A 100 p Estetisk verksamhet 50 p Idrott och hälsa A 100 p Naturkunskap A 50 p Religionskunskap A 50 p Samhällskunskap A 100 p och här kan du läsa det Anders Ljungstedts Gymnasium Linköpings Praktiska Gymnasium Gemensamma kurser 400 p Datorkunskap 50 p Ellära A 50 p Elelektronik grundkurs 50 p Digitalteknik A 50 p Projekt och företagande_ 50 p Elkunskap A 100 p Styrteknik A 50 p inriktningar Automation och Elteknik Individuella val 300 p Projektarbete 100 p Valbara kurser 600 650 p inriktning Elteknik (elektriker eller hissmontör, lärlingsutbildning) 17
EN Energiprogrammet Andreas Wahlström Jag ville gå en utbildning som är praktiskt lagd och där chanserna till fast jobb är stora. Var dessutom intresserad av ett jobb där man använder händerna mycket, så VVS-programmet var en självklarhet för mig. Vi har haft mycket praktik och vi får en bred och bra grund att stå på inför yrkeslivet. På Energiprogrammet får du kunskaper som motsvarar de grundläggande yrkeskrav som finns inom energiförsörjningsbranschen. Du lär dig om installation, drift och underhåll av energisystem i byggnader och anläggningar. Du väljer inriktning mot Drift- och underhållsteknik, Sjöfartsteknik eller VVS- och kylteknik. Efter utbildningen kan du jobba som exempelvis fastighetsskötare, matros eller VVS-montör. Med dina kunskaper kan du bidra till en hållbar utveckling för människan och miljön. 18 Viktor Andersson Jag valde EN och VVS för att det verkade vara en intressant utbildning och att man får arbeta mycket praktiskt under utbildningen. Vi har i år t ex haft 15 veckors praktik ute på olika företag, det har varit toppen. En annan bra sak med detta programmet är att man också får prova på andra olika saker, vi har t ex fått 50 poäng i bygg när vi byggt om här på skolan. Varje inriktning ger tillsammans med de valbara kurserna, det arbetsplatsförlagda lärandet och projektarbetet en hög grad av yrkesförberedelse inom gymnasieskolans ram. Den arbetsplatsförlagda utbildningen omfattar sammanlagt 15 veckor under utbildningstiden. Inriktning drift- och underhållsteknik. Det här är en inriktning för dig som vill få grundläggande kunskaper om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar samt om funktion hos system och tillhörande komponenter. Du lär dig också grunderna om service, drift och underhåll och utvecklar din förmåga till systemtänkande. Inriktningen lägger en grund för vidare specialisering mot fastighetsservice och kraft- och värmeteknik. Inriktning sjöfartsteknik. En inriktning där man specialiserar sig mot sjöfart, både på däck och i maskinrummet. Inriktning VVS- och kylteknik. En inriktning för dig som vill lära dig grunderna om service, drift, underhåll och installation av både kyl- och värmepumpsutrustning samt värme-, ventilations- och sanitetstekniska utrustningar. Du får också kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS, kyl- och värmepumpsteknik. Inriktningen lägger en grund för vidare specialisering mot VVS-installation, industrirör eller kyl- och värmepumpsteknik.
Så här är Energiprogrammet uppbyggt Inriktningar Drift- och underhållsteknik 250 p Alternativ energihantering 100 p Energi B 150 p Sjöfartsteknik 250 p Brandskydd ombord _ 50 p Miljö och säkerhet 100 p Överlevnad 100 p VVS- och kylteknik _ 250 p Kärnämneskurser 750 p Svenska/Svenska som andraspråk A+B 200 p Engelska A 100 p Matematik A 100 p Estetisk verksamhet 50 p Idrott och hälsa A 100 p Naturkunskap A 50 p Religionskunskap A 50 p Samhällskunskap A 100 p Gemensamma kurser 450 p Datorkunskap 50 p Elkompetens A 50 p Ellära A 50 p Energi A 100 p Miljöteknik 50 p Mät- och reglerteknik 100 p Verstadsteknik grundkurs 50 p Kyl drift och underhåll 50 p och här kan du läsa det VVS svets A 100 p VVS-teknik A 100 p Linköpings Praktiska Gymnasium inriktning VVS (lärlingsutbildning) Norrköping Individuella val 300 p Projektarbete 100 p Valbara kurser 650 p inriktningar Drift- och underhållsteknik och VVS- och kylteknik 19