Släktforska med datorn

Bengt Kjöllerström Släktforska med datorn 1 En studiehandledning till Disgen Femte reviderade upplagan 2013 Turningpoint AB

Innehåll Släktforska med datorn 1 En studiehandledning till Disgen av Bengt Kjöllerström Femte upplagan 2013 ISBN: 978-91-87424-26-1 Släktforska med datorn kan beställas från Bengt Kjöllerström Östra Vallgatan 41 223 61 LUND e-post: bengt@kj2.se För mer information surfa till www.kj2.se/hand Förord Att komma igång med släktforskning 1 Spara informationen 1-1 Det allra första 1-2 Fråga din familj och släkt om olika uppgifter. 1-2 Antavlor och stamtavlor 1-3 Skriv en ansedel för varje person 1-4 Antavlor 1-5 Stamtavlor 1-6 Informationskällor för släktforskning 1-6 Biblioteken är en rik källa för information 1-6 Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information 1-6 RÖTTER för nybörjare www.genealogi.se 1-7 Föreningen för datorhjälp i släktforskningen 1-9 Dödsannonser och nekrologer. 1-10 Sök dina rötter på Skatteverket 1-10 Att läsa vidare 1-10 En intressant släkting som startperson 2 Sök mer information på Internet 2-1 Att komma igång med Disgen 3 DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-3 1. Arbetslägen där du lagrar och strukturerar alla fakta om en person 3-3 2. Kontroller och hjälpmedel 3-4 3. Möjligheter att se på släkten ur olika perspektiv 3-5 4. Olika sätt att presentera och sprida din forskning 3-6 Inmatning av orter och källor 3-9 Namn på personer och orter 3-13 Orter 3-15 Mer hjälp 3-16 Lägg till bilder i Disgen 4 Nödvändig bakgrundskunskap 4-1

Bilders färger och upplösning 4-1 Olika filformat för bilder 4-2 Arbetsgång för bildhantering 4-3 Steg utanför Disgen 4-3 Steg i Disgen 4-3 Jag vill se bilderna 4-7 Disbyt vidgar ditt släktträd 5 Utöka ditt släktträd med Disbyt 5-1 Bidra till Disbyt! 5-3 Dispos är en koppling till arkiven 5-4 Kyrkoarkiven 6 Så kan du arbeta med kyrkoarkiven 6-3 Födelseboken C 6-4 Vigselboken E 6-4 Husförhörslängden AI 6-4 Dödboken F 6-5 Den nya folkbokföringen 6-6 Kyrkoböckerna på Internet är primära källor 7 Arkiv Digital 7-2 AD Online 7-3 SVAR 7-5 För nybörjaren 7-5 Sök i arkiven 7-6 Folkräkningar 7-7 Besök i digitala forskarsalen 7-8 Tillgängliga arkiv 7-9 Genline 7-10 Genline FamilyFinder 3.0 7-11 Mormonkyrkans släktdatabas 7-14 Ancestry 7-15 Digitala källor är sekundära källor 8 DIS databas Disbyt 8-1 Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) 8-1 Databaser på DDSS 8-2 Sveriges Släktforskar Förbund 8-4 Rötters Stora Släktsök 8-4 Digitaliserade källor på CD 8-5 Exempel sök i Sveriges befolkning 1970 8-7 Olika föreningar 8-8 Släktdata 8-8 Genvägar 8-9 Scangen 8-9 Gör sidindelade antavlor 9 Sidindelad antavla med bilder 9-6 Utskrift av antavla med fler generationer 9-7 Antavla med foton 10 Designa sidan 10-1 Inställningar 10-2 Använd en pdf-skrivare för att skriva ut på stora papper 10-5 PDF formatet och Adobe Reader 10-5 Utskrifter med Adobe Reader 10-6 Skapa pdf-filer med en PDF-skrivare 10-7 Förvandla släkttavlan till en bild med TIFF-format 10-9 Utskrift - födelsedagslista 11 Säkerhetskopiering 12 Att säkerhetskopiera i Disgen 12-1 Lägg en säkerhetskopia på nätet 12-2 Återläs säkerhetskopian 12-2

Förord Släktforska med datorn har tillkommit i ett flertal kurser och studiecirklar om släktforskning. Den vill hjälpa släktforskare att använda de många möjligheter som datorn och Internet erbjuder för att hitta, organisera och presentera släktforskningen. Den ger konkreta råd och anvisningar och innehåller också flera övningar och exempel till de olika avsnitten. Till boken finns en studiecirkel på distans där du kan delta och lära mer. Gå till kurs.dis.se Kom igång med Disgen och anmäl dig. Där får du mer information och glädjen av kontakt med andra som också vill lära sig Diosgen. Tack till mina deltagare för många frågor, som hjälpt mig att bättre förstå. Deras frågor och önskemål har gett många förändringar till denna femte och utökade upplaga som är anpassad till Disgen 8.2d. Handledningen är delad i tre delar: 1. Introduktion - Kom igång med Disgen 2. Gör en släktbok med Disgen 3. Bearbeta digitala bilder Jag hoppas att du får nytta av denna bok och att den lockar dig att utveckla din släktforskning och göra den bekant för andra. Fler än du tror är nyfikna! Du är välkommen att ställa frågor, lämna tips och påpeka fel. Lund i september 2013 Bengt Kjöllerström, bengt@kj2.se

Att komma igång med släktforskning 1 Släktforskningen har de senaste åren vuxit kraftigt eftersom datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla reda på släktingar och för att söka rätt på dem. Dessutom ger datorn alldeles enastående möjligheter att publicera resultaten såväl på papper, CD-rom som på nätet. Våra föräldrar som ville forska om släkten var tvungna att resa runt till olika arkiv och där söka i de gamla skrifterna. Mer och mer kan man nu söka i arkiven på Internet. På gott och ont kan man alltså sitta hemma och ta reda på massor om släkten, men man missar mycket av resandets glädje och kontakten med andra i liknande situation. Glöm inte bort att biblioteken är en rik källa till information. Arkiv Digital, Genline och SVAR har publicerat kyrkböckerna på nätet och därmed blivit viktiga källor tillgängliga hemifrån. På min webbsida ht t p://www.k2j.se/slaktforsk kan du finna mer information kopplad till detta häfte. På ht t p://kurs.dis.se finner du en distanskurs till detta häfte. Spara informationen För ca 10 000 år sedan dog en stenåldersman i Cheddar i England. År 1903 fann arkeologer skelettet och 1997 bestämde forskare hans DNA och gener. Traktens folk testades för att se om någon var släkt med stenåldersmannen. Det visade sig att bygdens historielärare var ättling till mannen från stenåldern. Det är lika bra att säga detta först: Du måste vara noggrann och dokumentera vad du finner och var du finner det. Detta är forskningens grundprincip. Anledningen är att andra ska kunna kontrollera om du har rätt i det du skriver. Dessutom vet jag av egen erfarenhet att jag glömmer. Har man gjort en anteckning om var man hittade

1-2 Det allra första informationen, är det lätt att gå tillbaka och kontrollera vad det egentligen stod. Förr eller senare kommer du själv att stå inför uppgifter som strider mot varandra och då behöver du veta varifrån de kommer. Källkritik är nödvändig inom all forskning. Felaktiga uppgifter som bygger på familjetraditioner kan vara intressanta i sig, ibland kan uppgifterna ha en kärna av sanning som först senare kommer fram. Det allra första En god regel är att först ta reda på vilken information som redan finns. Kanske har någon släkting redan utrett en del av dina anor? Passa på att kontakta släktingar i sidled som kusiner, sysslingar, dina föräldrar och deras syskon och kusiner om de finns i livet. Försök att säkra information för framtiden. Dokumentera äldre släktingars berättelser, de kanske är borta innan du är klar. Se också till att tex dina egna fotografier är försedda med anteckningar om vem de föreställer och gärna när fotot är taget. Ha inte för bråttom med att leta bakåt. Arkiven finns kvar länge men inte de levande släktingarnas kunskaper. Redan på det inledande stadiet kan du ha hjälp av att undersöka om det finns släktutredningar som publicerats eller lämnats till arkiv, bibliotek eller föreningar. Särskilt gäller det släkter med ovanliga släktnamn och släkter som under lång tid varit knutna till en viss gård, ett yrke eller tillhört annan speciell kategori. Sveriges Släktforskarförbund, http://www.genealogi.se är ett bra ställe att börja på! Fråga din familj och släkt om olika uppgifter. Man kan intervjua släkten. När mormor och morfar gifte sig till exempel. Skriv då ner vem som berättar det. Här är några tips på vad du kan fråga din familj och släkt om: Antavlor och stamtavlor 1-3 Om de nämner kusiner och andra släktingar skriv ner det! Fråga efter foton! Kanske kan du få eller låna dem och göra kopior av dem. Be dem berätta några minnen. Fråga efter skrivna uppgifter. Det kanske finns dokument från farfars konfirmation eller från dina föräldrars förlovning osv. Fråga om du kan få ta en kopia av dokumenten. Om det är en tidningsuppgift bör du anteckna tidning och datum. Tala om för den du intervjuar vad du ska använda uppgifterna till. Antavlor och stamtavlor Var har de bott? Vilka skolor har de gått i? Vilka arbeten de haft? Vilka intressen hade de? Hur träffades de? När förlovade de sig? När gifte de sig? Om de är skilda, när blev de det? Vilken mat brukade de äta? Hur var deras skoldag? Be dem berätta om någon familjefest. Ofta redovisar man sina forskningsresultat genom att göra en översikt över någons förfäder, en så kallad antavla, eller att göra en sammanställning över någons ättlingar, en stamtavla. Om antavlan eller stamtavlan är grafiskt uppställd, med någon form av trädstruktur, är utrymmet för biografiska data begränsat. Därför använder man särskilda personblad eller ansedlar för varje person i släkttavlan. Övning 1-1. Sök information om släktforskning på Internet Vad vill du veta om släktforskning? På Internet finns det flera hundra tusen sidor om släktforskning. Kanske vill du ha en handledning för nybörjare. Gå till Google, www.google.se och skriv in: +släktforskning +handledning +nybörjare i sökrutan och tryck på Googlesökning Botanisera på Google för att finna den information du behöver! Om du hittar något du gillar skriv ner URLen och gör ett bokmärke, så att du kan få tag i informationen senare.

1-4 Antavlor och stamtavlor Antavlor och stamtavlor 1-5 Bild 1 1. Principen för en grafisk antavla. I antavlan är antalet personer i varje generation givet på förhand. Skriv en ansedel för varje person Ansedeln är en sammanställning av biografiska data som: födelsedatum och födelseort vigseldatum, vigselort och partner dödsdatum och dödsort vistelseort yrke eller sysselsättning samtliga barn och deras födelsedatum övriga upplysningar Antavlor och personblad kan beställas som färdiga blanketter på arkivbeständigt papper från Sveriges släktforskarförbund. Eftersom de är enkla till sin uppställning kan man naturligtvis också själv snabbt rita upp egna blanketter vid behov. Du kan också hämta dem på Internet som gratis pdf-filer vilka du kan skriva ut på din skrivare, www.svar.ra.se. Gå till Startsida > Släktforskning > Kom igång med släktforskning, Här hittar du också blanketter för ditt släktträd. Bild 1 2. Principen för en grafisk stamtavla är mer komplicerad eftersom antalet barn och barnbarn kan variera. Antavlor Antavlan utgår av tradition från en startperson (med en äldre term proband, av latinets probandus den som ska prövas ), och redovisar sedan hans eller hennes förfäder. Oavsett om antavlan är grafisk eller som ren text anges av tradition alltid mannens släkt först. I en grafisk antavla redovisas en persons förfäder i utskrivna eller tänkta rutor, med linjer som utvisar den inbördes släktskapen med startpersonen. Fördelen med en grafisk antavla är att den är lätt att överblicka. Nackdelen är det begränsade utrymmet för uppgifter om en person. I en antavla i textform redovisas startpersonen och hans/ hennes förfäder utan rutor och linjer. I stället räknas personerna upp i den ordning de skulle ha registrerats i en grafisk antavla och all information om en person kan skrivas in.

1-6 Informationskällor för släktforskning Stamtavlor Stamtavlan utgår från ett par stamföräldrar och redovisar sedan deras ättlingar, generation för generation. Till den grafiska stamtavlan fogas också ansedlar eller personblad med uppgifter om de ingående personerna. Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per generation av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer efter bara några få generationer bli mycket stort. Stamtavlan kan liksom antavlan även upprättas i textform. Informationskällor för släktforskning Biblioteken är en rik källa för information Det är lätt att uppfinna hjulet på nytt. Därför kan det vara bra att noga kontrollera vad som redan finns. Börja med en upptäcktsfärd på stadsbiblioteket. Många gånger har biblioteket en del lokalt material, som inte finns någon annan stans. Övning 1-2. Leta på stadsbiblioteket Skriv in www.kommun.se i din webbläsare. Byt kommun mot namnet på din ort och leta dig fram till Bibliotek och sedan vidare till Släktforskning och se vad ditt bibliotek erbjuder. Där kan finnas handledning om släktforskning, historia om bygden, CD-skivor, Internetuppkoppling till Arkiv Digital, Genline, SVAR mm. Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information På http://www.hembygd.se hittar du hembygdsföreningar från hela Sverige. På Sveriges Släktforskarförbund, http://www.genealogi.se, finns länkar till de lokala föreningarna, nättidningen RÖTTER, handledningar i släktforskning och mycket, mycket mer. Informationskällor för släktforskning 1-7 Förbundet har också hand om en gravstensinventering för hela landet. Där kan man söka på viss församling eller person. Tack vare ihärdigt arbete i flera släktforskarföreningar finns idag en hel del av kyrkoböckerna digitaliserade i sökbara databaser. Som exempel kan nämnas Demografisk Databas Södra Sverige, http://www.ddss. nu, som innehåller en databas med uppgifter om födslar, vigslar och begravningar i Skåne, Blekinge och Halland. Se vidare kapitel 8. I föreningarna kan man ibland göra oväntade fynd. Min fru Annika och jag reste till Ångermanland för att söka hennes fars anor. I Annikas farfars födelseförsamling Helgum(Y) hade hembygdsföreningen en hel bokhylla med gamla fotoalbum. När vi bläddrat ett par timmar och precis skulle ge upp fann vi ett album med bilder på honom, och många andra släktingar som vi så småningom lyckades identifiera. Dessutom bilder på två utvandrade bröder, som vi kunde spåra till Canada. I Annikas farmors hemförsamling Borgsjö(Y) hade vi kört fast. Men vid besöket där visade det sig att kyrkoböckerna hade brunnit. Men släktforskare hade arbetat med att rekonstruera kyrkoböckerna och delade generöst med sig hennes anor nio generationer bakåt. RÖTTER för nybörjare www.genealogi.se Släktforskarförbundets nättidning RÖTTER är ett av de bästa hjälpmedlem för att komma igång som släktforskare. På RÖTTER hittar du alla nyheter men också mycket värdefull information om arkivforskning och släktutredningar, förutom länkar till andra nationella och internationella hemsidor med anknytning till släktforskning. Du kan till exempel använda RÖTTERs förteckning över medlemsföreningar för att se vilken förening som ligger närmast dina anors hembygd.

1-8 Informationskällor för släktforskning Informationskällor för släktforskning 1-9 Med Rötters stora Släkt-Sök kan du söka på flera släktforskarsajter samtidigt som Släktforskarportalen RÖTTER, Föreningen Släktdata, Genealogiska Föreningen och DIS. Wiki-Rötter är släktforskarnas egen uppslagsbok där du finner många svar, särskilt kategorin för nybörjare och släktforskarlexikon kan vara till hjälp. Wiki-Rötter bör bli din självklara sökplats när du undrar över något. Var med och utveckla Wiki- Rötter till en källa för släktforskare att ösa ur. Surfa runt på Rötter Surfa till http://www.genealogi.se/ och se dig omkrig! När du orienterat dig om det rikliga innehållet kan du klicka på Nybörjare. Titta också på Wiki-Rötter och Stora släktsök. Bild 1 3. Sveriges Släktforskarförbunds hemsida med Bokhandel, nättidningen Rötter och Wiki-Rötter. Här sidan Stora Släkt-Sök. Utnyttja också RÖTTER för att komma i kontakt med andra som forskar på samma geografiska område eller ämne. På diskussionsforsforumet Anbytarforum kan man ställa frågor om det mesta och ofta få svar. Du kan se korta beskrivningar av de större svenska arkiven på RÖTTERs hemsida. Föreningen för datorhjälp i släktforskningen Föreningen DIS, ht t p://www.dis.se, Dator-hjälp I Släktforskningen har till syfte Att undersöka och utveckla möjligheter att utnyttja datorhjälp i släktforskningen, sprida kunskap härom, samt i övrigt stimulera svensk släktforskning. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som vi kommer att arbeta med. Det kan laddas ner från hemsidan i en gratis demoversion. Föreningens medlemmar får gratis hjälp och stöd av ett stort antal faddrar. På ht t p://kurs.dis.se hittar du distansutbildningar om hur du kommer igång med Disgen. Distanskursen Kom igång med Disgen bygger vidare på detta häfte. I den får du mera hjälp att göra din egen antavla.

1-10 Att läsa vidare Dödsannonser och nekrologer. På Fonus hemsida www.fonus.se/minnesalbum/ kan man söka efter minnesord och dödsannonser. I vissa dagstidningar, kan man också finna dessa notiser. Sök dina rötter på Skatteverket Skatteverket har nu hand om folkbokföringen. Uppgifterna är som huvudregel offentliga. I vissa fall där det kan skada en person kan de dock vara hemligstämplade. Uppge därför vad du ska använda uppgifterna till. På skattekontoren finns en allmänhetens terminal där du kan söka. På www.infodata.se kan man köpa uppgifter om de folkbokförda. Att läsa vidare Per Clemensson & Kjell Andersson: Släktforska! Steg för steg (2008) [ISBN: 9789127118867]. Mycket omfattande och pedagogiskt uppställd, med många illustrationer, fotografier och förklaringar. Ett bra standardverk. Ewa Johansson: Släktforskningens mysterium, Lärobok i släktforskning (2011) [ISBN: 9789185517176]. En bra startbok med genomgång av olika källor. Elisabeth Thorsell & Ulf Schenkmanis: Släktforskning. Vägen till din egen historia (2003) [ISBN: 9789153423447]. En bra översikt i ett lite mindre format över hur man börjar släktforska och hur man använder de vanligaste källorna. Henrik Anderö, Elisabeth Thorsell: Läsebok för släktforskare : lär dig tyda och läsa gammal handstil (2004) [ISBN: 9789153424918].

En intressant släkting som startperson 2 För många är det naturligt att välja sig själv som startperson, dvs den person man utgår från i släktforskningen. Men låt oss här vidga vyerna och fundera över om det kan finnas andra utgångspunkter. Sök mer information på Internet Nu ska du gå på skattjakt på Internet efter mer information om din släkting. Internet är en nästan oändlig källa till information. Problemet är att här finns inget förlag eller liknande som granskar informationen. Vem som helst kan publicera vad som helst på Internet. Så kom ihåg: Var kritisk! Med sökmotorer kan du söka information från hela Internet med hjälp av sökord som du anger. Söktjänsterna ordnar sökträffarna efter hur många gånger de angivna orden förekommer på webbsidorna. Övning 2-1. En släkting som jag vill veta mer om Kanske vet du redan vilken släkting du är mest nyfiken på. Om inte kan du fråga dig: Vem är mest känd i min släkt? Släktingens för- och efternamn Vad vet jag redan? Födelsedatum och födelseort Vigseldatum och vigselort Dödsdatum och dödsort Vistelseort Yrke eller sysselsättning Samtliga barn och deras födelsedatum Fyll i de uppgifter du redan känner till!

2-2 Sök mer information på Internet Vanliga sökmotorer: Google www.google.se Altavista www.altavista.se Yahoo! www.yahoo.se Sunet www.sunet.se Google www.google.se är den populäraste söktjänsten på Internet. Den är mycket uppskattad tack vare de goda och snabba sökresultaten och att webbplatsen inte innehåller så mycket reklam. Googles sökdatabas är också större än andras. En annan sökmotor är AltaVista som påminner mycket om Google. Övning 2-2. Sök en släkting på Google Gå till www.google.se. Skriv in namnet på din släkting inom citationstecken i rutan och klicka på knappen Google-sökning. Google visar en resultatsida med de tio första sökresultaten som innehåller ordet/orden du skrev in. Fick du för många träffar? Då kan du försöka med att skriva in namnet på församlingen i sökrutan och söka igen. Kanske finns det andra nyckelord om din släkting som kan ge napp? I sökmotorerna kan man göra avancerade sökningar för att begränsa sökresultaten på olika sätt. Ämneskataloger är söktjänster med länkarna indelade efter olika ämnesområden. Här är Yahoo är den största. För att få ett bättre sökresultat kan du ringa in det du söker. En grundregel är att bara skriva med små bokstäver. Då söker datorn efter ord med både små och stora bokstäver. När det gäller namn kan det dock vara lämpligt att använda stor begynnelsebokstav för att minska antalet träffar. När Google hittar massor med webbsidor som matchar sökorden får man begränsa sökningen genom att skriva flera sökord i sökfältet. Man kan underlätta sökningen genom att specificera hur sökningen ska ske. Sök mer information på Internet 2-3 Sätt citationstecken kring flera ord för att markera att de ska behandlas som en fras som ska finnas med på de sökta sidorna. + plustecken framför de ord som du vill att sökresultatet ska innehålla, minustecken framför de ord du inte vill ha med, citationstecken kring en exakt fras anger att orden hör ihop, då kommer endast sajter som innehåller hela frasen att redovisas. Skriver du plustecken direkt framför ett ord så innebär det att or det måste finnas med i dokumenten som hittas. Använder du däremot minustecknet så fungerar det tvärt om. Ordet ska inte finnas med i texten som hittas. Självklart kan du använda plus- och minustecken även framför olika fraser. Du kan sätta en asterisk * (Joker) efter ett ord. Tecknet ersätter upp till fem tecken. Kom ihåg att ordet du skriver måste bestå av minst tre bokstäver. Övning 2-3. Förfinad sökning med Google Hittade Google massor med webbsidor som matchade sökodet i föregående övning, kan du begränsa sökningen genom att skriva flera sökord i sökfältet. Sätt: + plustecken framför de ord som du vill att sökresultatet ska innehålla, minustecken framför de ord du inte vill ha med, citationstecken kring en exakt fras anger att orden hör ihop, då kommer endast sajter som innehåller hela frasen att redovisas. Nu returnerar sökningen betydligt färre resultat. Övning 2-4. Så här kan det bli se på min släktbok Min egen släktbok finns på nätet. Kolla in den för att se vad du kan åstadkomma med Disgen. Surfa till www.kj2.se/anor eller www.kjollerstrom.se/kjm.

2-4 Sök mer information på Internet Bild 2 1. Google sökning på min anfader Josef Hansson.

Att komma igång med Disgen 3 Med hjälp av datorn och ett släktforskningsprogram kan du enkelt hålla reda på alla uppgifter du samlar på dig som släktforskare. Med föreningen DIS program Disgen kan du först och främst lagra grundläggande uppgifter om personers namn och deras relationer, se bild 3-1. Disgen klarar att hålla reda på hur flera miljoner personer är släkt. Observera att ett släktforskningsprogram inte utför forskningen, det måste du göra själv, men det är ett utomordentligt hjälpmedel för att registrera och redovisa din forskning. Föreningen DIS på www.dis.se fadderverksamhet med hjälp av ett 60-tal erfarna och datorkunniga släktforskare DISBYT är en databas för anbyte med Sveriges största digitaliserade databas för släktforskning utvecklar och säljer släktforskarprogrammet DISGEN flera regionala DIS-föreningar bli medlem det lönar sig! ger ut tidskriften Diskulogen Bild 3 1. I Disgens familjeöversikt visas centrumpersonen och dennes farföräldrar, föräldrar och barn. När centrumpersonen är markerad kan man skapa giften.

3-2 Du kan lagra en mängd notiser med uppgifter för varje person. Det kan tex vara olika händelser där du har uppgifter om tidpunkter och platser. En del uppgifter är kanske mer av bakgrundsnatur där du själv vill beskriva hur du har fått tag i uppgifterna och vilken tolkning du gör av materialet. Du kan lagra uppgifter om källor, göra anteckningar och lägga in fotnoter, jämför bild 3-3. Vid utskrifter väljer du vilka typer av uppgifter du vill ha med. Disgen skriver sedan ut ansedlar, antavlor, stamtavlor och släktmatriklar som du vill. Hela släktböcker kan framställas med löpande sidnumrering, register med sidhänvisningar till personer och orter som förekommer i de olika utskrifterna. Se vidare del 2 av denna handledning! Disgen ger dig hjälp med årtal och datum med sin finurliga kalender. Genom infor mationen om alla landets församlingar kan du placera dina orter i rätt socken. DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-3 DISGEN 8.2d - En kort presentation Disgen består av 4 olika huvuddelar: inmatning av uppgifter, kontroller av dessa, olika studielägen och slutligen möjligheter att presentera och sprida forskningen. I bild 3-2 ser du Disgens verktygsrad. 1. Arbetslägen där du lagrar och strukturerar alla fakta om en person I fönstret Ändra personnotiser lägger du in alla grunddata om en person: namn, yrke, född, faddrar, död. På flikarna Biografi, Porträtt och Multimedia kan du lägga till mer information, se bild 3-3. I fönstret Familjeöversikt, lägger du till relationer (gift, sambo mm), far- och morföräldrar och barn etc, se bild 3-1. Övning 3-1. DIS hemsida Gå till DIS hemsida www.dis.se Klicka på DISGEN Klicka på Så här fungerar DISGEN 8: En kortrundvandring Följ den! Bild 3 2. Vertygsraden i Disgen: Skriv ut, Senaste Person, Favorit person, Sök person, Sök i Disbyt, Sök i Dispos, Ortsdatabasen, Källdatabasen, Kartfunktionen, Kalendern, Olika fönstervisning, Ångra, Exportera till HTML och Hjälp. Bild 3 3. Notisfönstret med inmatad person, fliken Grunddata. Under övriga flikar kan man lägga in biografi och porträtt mm.

3-4 DISGEN 8.2d - En kort presentation DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-5 2. Kontroller och hjälpmedel Kalendern Denna hjälper dig att göra åldersberäkningar och att kontrollera datum, tex Vilket datum var 15:e efter trefaldighet år 1735? Faktakontroll Under menyfliken Verktyg kan du kolla att dina fakta är logiska. Programmet varnar om en 80-årig kvinna blivit mor, om levnadsåldern är anmärkningsvärt hög etc. Sökfunktion Hjälper dig att snabbt hitta i ditt material. Med denna funktion kan du plocka fram personer efter ditt eget urval, tex alla som levde i en by under en viss tid. Du kan också få en lista på vilka personer du har matat in viss dag. sk Flagga) som du kan använda för sökningar. Du kan då tex flaga för alla som du träffat, var musikaliska, hade ett tekniskt yrke, var mörkhåriga etc (beroende på vilka möjligheter du har skapat). Källregistrering Här kan du kontrollera vilka källor som du har använt. Bild 3 5. Statistik möjligheter i Disgen. 3. Möjligheter att se på släkten ur olika perspektiv Stamtavla (Huvudpersonens barn och barnbarn etc.) Antavla (Huvudpersonens far, mor och far- och morföräldrar etc.) Bild 3 4. I sökfunktionen kan du ange vad du vill söka efter. För att söka på allt du matat in klickar du först på Nollställ och därefter Sök. Statistikdel + Flaggor Här finns färdiga kontroller och statistiska beräkningar som medelålder etc. Du kan även skapa egen statistik, se bild 3-5. Genom att lägga till information om en person (en Bild 3 6. Min antavla i Disgen.

3-6 DISGEN 8.2d - En kort presentation Tabell (Löpande text om dina släktingar uppställd generationsvis, både i form av antavla och stamtavla) Livslinjer (Visar tex vilka som levde samtidigt) Grafisk tavla (Släktträd i form av grafiska rutor). Geografiskt perspektiv med hjälp av Disgens karta (Var bodde släkten och hur har den spridits?) 4. Olika sätt att presentera och sprida din forskning Du kan göra utskrifter av olika slag eller skriva en hel släktbok med olika register. Du kan skapa en modern släktbok, vilket kallas en html-presentation så att du kan visa din forskning på en CD eller på en egen hemsida och där besökarna då kan surfa runt i ditt släktträd, se vidare del 2. Min släktbok finns på www.kjollerstrom/kjm. DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-7 Övning 3-3. Lägg in din första person Börja med att lägga in din första man eller kvinna, bild 3-7. Det kan tex vara en intressant person eller du själv. Fyll i så många uppgifter du känner till. Du kan alltid lägga till fler senare. Så snart du klickar på OK sparas uppgifterna i programmets databas. När din bild ser ut som bild 3-3 kan du gå vidare, klicka OK. Du kan dela med dig av din forskning och finna andra som forskar inom ditt område genom att skicka dina grundfakta till DIS sökbara databas Disbyt, se kapitel 5. Inmatningstips Eftersom Disgen är en databas med relationer ska det vara svårt att ta bort en person. Tänk på vad som händer Övning 3-2. Ladda hem en provversion av Disgen 8.2d Gå till DIS hemsida www.dis.se och klicka på DISGEN 1. Klicka på DISGEN 8 Demo för att ladda hem filen (7 MB). Demoversionen är begränsad till 150 personer och giften. 2. Din bläddrare frågar i vilken mapp på din dator som filen skall sparas. 3. Välj en lämplig mapp, notera vilken du valde och spara filen där. 4. Leta upp filen i Utforskaren. 5. Dubbel klicka på filen för att starta installationen. 6. Följ installationsanvisningarna. 7. Starta programmet genom att klicka på DISGEN-ikonen. Bild 3 7. När du startar Disgen första gången möts du av denna bild. Följ anvisningarna för att lägga in din första person. Övning 3-4. Lägg till föräldrar I Famlijebilden kan du nu klicka på Far för att lägga in uppgifter om honom. Klicka OK och spara uppgifterna. Lägg sedan till Mor på samma sätt. Dubbelklicka sedan på Far och gör honom till centrumperson. Nu ser du att du kan lägga till Far igen dvs din farfar. Gör det! Komplettera med alla i den generationen.

3-8 DISGEN 8.2d - En kort presentation Övning 3-5. Lägg till partner,dina barn och barnbarn Gör dig själv till centrumperson i familjebilden. Klicka på Partner för att lägga till din partner. Gör det och klicka OK. Markera giftet, som binder samman barnets föräldrar. Då blir det möjligt att lägga in deras barn. Klicka på Son/Dotter och fyll i uppgifterna och avsluta med OK. Vill du lägga in barnbarn gör du ditt barn till centrumperson. Nu kan du lägga till barnets Partner dvs din svärson eller svärdotter. Markera giftet och lägg till deras Barn dvs dina barnbarn som ovan. Gör det! Bild 3 8. Sök dubletter. med släktträdet om du sågar av en gren! De yttersta löven kan man dock ta bort genom att markera den personen, högerklicka och i listan som kommer upp välja Radera eller Koppla loss. Du kan när som helst ändra alla uppgifter på fliken Ändra personnotiser, klicka på ikonen eller tryck mellanslag. Undvika att mata in samma person två gånger eftersom det skapar Övning 3-6. Studera Disgens hjälp Klicka på? i Disgens menyrad eller F1 för att öppna hjälpen. Klicka på Disgens grunder och se vad som finns där. Gå sedan till vänsterspaltens flikar, Innehåll, Index, Sök och Favoriter och botanisera vad som döljer sig under dem. Bild 3 9. Disgens hjälp. Inmatning av orter och källor 3-9 oreda i databasen. Du kan alltid kontrollera om du har fått med dubbelgångare genom att klicka på menyalternativet Sök/Sök efter dubbletter, bild 3-8. Som svar får du en lista på förslag. Sedan får du kolla om de verkligen är dubbelgångare, dvs kolla att alla uppgifter är identiska innan du raderar denne. Är du osäker på vilka personer du matat in kan du använda menyalternativet Sök/Personer och i fönstret som kommer upp först klicka på Nollställ och sedan på Sök. Detta ger en söklista med alla inmatade personer som du kan sortera i bokstavsordning. Nu ser du lätt om samma person förekommer i två versioner. En av dessa bör tas bort! För att kunna lägga in barn måste man markera vilka som är barnets föräldrar genom att markera giftet eller motsvarande. Därför måste du först lägga in en partner. En vanlig partner är okänd. Med giftet markerat blir det möjligt att lägga till barn. Skulle barnen inte hamna i tidsordning kan man dra och släppa dem till rätt plats i syskonskaran. Inmatning av orter och källor DISGENs ortsdatabas Sveriges alla län, kommuner och församlingar finns redan registrerade i ortsdatabasen. Orterna tas upp med den länstillhörighet och benämning som gällde 1989. Eftersom församlingars namn och läge ändras då och då, måste man fixera en tidpunkt för att få enhetlighet. Ortsdatabasen hjälper dig att kontrollera och placera en församling i rätt län mm. Du kan själv lägga till byar, gårdar, torp samt bilder och information om dessa. Den ger dig också möjlighet att se information om din släkt på en karta, en funktion som Disgen är ensam om att ha. Kartfunktionen har utvecklats betydligt i den senaste versionen av Disgen.

3-10 Inmatning av orter och källor Inmatning av orter och källor 3-11 Övning 3-7. Lägg till Födelseort Öppna ortsdatabasen genom att klicka på lampan Klicka på + framför rätt län för att öppna det, bild 3-9 Öppna rätt kommun och välj rätt församling och markera den Klicka OK. Nu blir lampan tänd! Du kan också klicka på Sök och i sökrutan skriva församlingens namn. skriver *Ljungby* hittar man också församlingar som Munka-Ljungby och Östra Ljungby. Man ser sedan direkt i vilken kommun församlingen ligger. Bild 3 10. I Disgens ortsdatabas kan man söka och lägga till orter. Använd Disgens system med s k Disgen-orter, så blir ortsangivelsen komplett. Klicka på lampan bredvid orten för att korrekt hämta ort ur databasen, bild 3-10. En ny läsare kanske inte vet var en gård ligger. När man gör ett ortsutdrag för att t ex se vilka som har bott på olika ställen blir det inte korrekt om orten angivits på olika sätt eller har annorlunda stavning på något ställe. Varje ortsuppgift består i första hand av en församling med tillhörande länsbokstav. Församlingen ska ha den stavning som gällde 1989. Om man vet gården och byn bör dessa gärna placeras före i ordning från liten till stor. Formen bör vara gård, by, församling (X) där X är länsbokstaven. Observera särskilt att vissa orter har namn i två delar, ibland åtskilda med bara ett mellanslag, ibland med ett bindestreck, t ex Östra Ljungby men Munka-Ljungby. Bild 3 11. Lägg till byar i ortsdatabasen. På samma sätt som man kan utvidga ortsdatabasen med byar och gårdar kan man lägga till utländska orter, där man väljer stat och stad. Börja med att lägga in landet, t.ex USA och under det tex Arizona och under detta en stad som Tucson. Efter klick på OK står det nu på raden för Namn i översikten Tucson, liksom i Namn för utskrifter, men här måste man själv komplettera med att skriva in stat och land så att det står Tucson, AZ, USA. Se Disgens hjälpavsnitt om orter. Använd vedertagna tvåbokstavsförkortningar för delstaterna! Arizona = AZ. I Disgens ortsystem kan man söka efter en församling genom att skriva dess namn i sökrutan. Om man där

3-12 Inmatning av orter och källor Övning 3-8. Lägg till en by i ortsregistret Öppna ortsdatabasen och rätt församling enligt Övning 3-7 Klicka sedan på Ny nästa nivå, bild 3-10 Skriv in byns namn i Namn i översikten, bild 3-11 Välj By under Slag av ort Klicka OK och OK en gång till. Klicka OK Vill du ha handledning på video av Charlota Börjesson, kan du gå till kurs.dis.se/bengt/video/disgen_orter.ppt Disgens källdatabas I personnotisen bör du lägga till en källhänvisning för att du och andra ska kunna kontrollera uppgifterna senare. All vetenskaplig forskning villar på att källor anges för att man ska kunna återskapa uppgifterna. Hur anger man källor? Ibland härstammar uppgifterna från mig själv, då kan man skriva ego eller tex BKj. Är det en bok skriver man Släkten Hammar av Martin Hammar, Göteborg 1932. En CD-skiva kan refereras som Sveriges befolkning 1880, Cd-skiva från Riksarkivet 2010, ISBN 978-91-88366-90-0. En sida ur en kyrkobok anges Mossebo(P) C:3, 1827-1860, sid 12. Är källor alltid korrekta? Alla källor har upprättats av människor som kan ha fel och brister. Vid varje avskrift uppstår fel. Ju fler gånger uppgifterna skrivits av, desto fler fel. Kyrkoböckernas uppgifter bygger på vad prästen uppfattat av församlingsbornas muntliga uppgifter, ofta kunde de varken skriva eller läsa själva. Vissa känsliga uppgifter kan också medvetet ha förvanskats. Inmatning av orter och källor 3-13 Att ange en Disgenkälla Disgen tillåter dig att skriva in en källhänvisning direkt som text i personnotiserna. Disgen kan också lagra källhänvisningar på ett strukturerat sätt, i sk Disgenkällor. Använd hjälpen i Disgen, tryck F1! För att ange en strukturerad källhänvisning när du matar in personnotiser klickar du på knappen med en lampa brevid källhänvisningsfältet. Du kommer då till en dialogruta kallad Välj ny hänvisning, källa eller grupp. Där väljer du det som du vill ange som källuppgift. Oftast är det en hänvisning du väljer, alltså vanligen sidnumret i kyrkboken, men ibland kan det vara praktiskt att välja själva källan eller en överordnad grupp. Du kan i samma dialogruta också skapa grupper, lägga upp källor och mata in nya hänvisningar om det du vill använda inte redan finns där. Källor och hänvisningar är under utveckling och vi kan förvänta oss bättre stöd i nästa version av Disgen. För nybörjaren kan det vara enklast att direkt skriva in källhänvisningarna. Namn på personer och orter I bondesamhället ärvde barnen oftast namn från någon tidigare släkting. Äldste sonen fick namn efter farfar och den näst äldste efter morfar. På samma sätt fick flickorna namn efter sin farmor och mormor. Förnamn Tilltalsnamnet bör förses med en asterisk (*) omedelbart efter. Om man inte känner till vilket förnamn som använts i praktiken (titta på barnens patronymikon, om det inte framgår på annat sätt) måste man förstås låta bli. Asterisken kan vid utskrift användas för att välja olika stilsorter för tilltalsnamn och andra förnamn. Vi måste hålla i minnet att förr var det vanligt att man inte själv kunde skriva sitt namn. Det blev alltså prästen som stavade namnet, varför det lätt kunde växla mellan Per