Sociala kartor över utbildningslandskapet

anförande Sociala kartor över utbildningslandskapet Installationsföreläsning, professuren i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, 11 november 215 Mikael Börjesson mycket välkomna till denna föreläsning när jag tillträder Sveriges enda lärostol i utbildningssociologi. Några inledande ord om ämnet, såsom vi tolkar det i Uppsala, är på sin plats. ssociologin vid Uppsala universitet 1 är relationell undersöker förhållandet mellan utbildning och samhällsordningen, samt hur utbildning påverkas av övriga samhälleliga företeelser och vice versa, utgår från hur utbildningar är inordnade i mångdimensionella rum eller fält vilkas struktur avgörs av hierarkier utbildningarna emellan (med elitutbildningar på krönet) och andra polariteter som skiljer dem åt, fokuserar på hur olika sociala grupper (samhällsklasser, yrkesgrupper, familjer, elever, studenter, lärare) med olika slag av tillgångar, såsom exempelvis kulturellt kapital eller skolkapital, använder sig av utbildningssystemet på olika vis, innefattar ett historiskt perspektiv hur utbildningsfälten vuxit fram, vad som är stabilt och vad som förändras, gör bruk av begrepp som fält, kapital, strategier 2 och en bred uppsättning metoder som intervjuer, enkäter, observationer, textanalyser och statistiska tekniker, särskilt geometrisk dataanalys inkluderande olika varianter av korrespondensanalys. Ämnet för dagens föreläsning är alltså sociala kartor över utbildningslandskapet. Närmare bestämt ska vi uppehålla oss vid tre typer av kartor: 1 ssociologin vid Uppsala universitet har vuxit fram inom SEC (Sociology of Education and Culture), Uppsala universitet, http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/, som etablerades i Stockholm år 199 och i dag leds av Donald Broady, Mikael Börjesson och Marta Edling. 2 Se Donald Broady 1991 för utförlig diskussion och analys av Pierre Bourdieus nyckelbegrepp. Se även Pierre Bourdieu 1989 för den mest syntetiska framställningen av Bourdieus och hans medarbetares utbildningssociologiska studier som legat till grund för de analyser och undersökningar som vi genomfört inom SEC. Sociologisk Forskning, årgång 53, nr 4, sid 421 437. Författaren och Sveriges Sociologförbund, ISSN 38-342, 22-66X (elektronisk). 421

SOCIOLOGISK FORSKNING 216 Högskolefältet och dess delfält Det nationella gymnasiefältet Det svenska samhället som socialt rum Jag ska försöka leda i bevis att det råder stor överensstämmelse mellan strukturen hos dessa olika fält och rum. Låt oss börja med högskolefältet. Här nedan ser vi dess struktur hösten 29. Jag ska strax gå in på vad kartan visar, men först några ord om hur den är gjord. Kartan bygger på en korrespondensanalys baserad på en tabell över studenternas sociala ursprung och kön och över studenternas utbildningar uppdelade på lärosäten. Korrespondensanalys är en metod inom familjen geometrisk dataanalys (Le Roux & Roaunet 24). Grunden för dessa metoder är att data analyseras som punkter i geometriska mångdimensionella rum med syfte att finna mönster i data och reducera datas komplexitet. Korrespondensanalysen tar fasta på de största skillnaderna i materialet (de största avstånden mellan faktiskt och förväntat värde i en cell) och särskiljer dessa längs den första axeln. Därefter söker metoden fram de näst största skillnaderna, vilka åskådliggörs längs en andra axel. Genom att ställa de första två axlarna mot varandra skapas ett plan, där det går att analysera hur olika egenskaper och individer förhåller sig till varandra enligt de två viktigaste dimensionerna i materialet. En bärande tanke är att modellen ska följa data och inte tvärtom. Det innebär att man inte på förhand sätter upp någon hypotes om hur data är strukturerade utan att man baserar sin tolkning på korrespondensanalysens utfall. Att, som vi ska se, kön är den viktigaste variabeln för att redogöra för skillnaderna i materialet är således en tolkning av utfallet och inget vi på förhand har bestämt. Vi lägger stor vikt vid god precision i analyserna. Vad gäller det sociala ursprunget skiljer vi gärna mellan, som här, 32 sociala grupper och mellan söner och döttrar till dessa grupper. De som annars ofta klumpas samman som högre tjänstemän delas upp i läkardöttrar, läkarsöner, juristdöttrar, juristsöner, döttrar till högre tjänstemän i privat sektor, söner till högre tjänstemän i privat sektor, och så vidare. Vi kan i efterhand aggregera dessa till såväl en övre medelklass som till en kulturell och en ekonomisk fraktion. På motsvarande sätt skiljer vi mellan ett tiotal sociala grupper inom medelklassen och ett drygt halvdussin inom den lägre medelklassen och inom arbetarklassen. För utbildningarnas del separerar vi olika program såsom läkarprogrammet, juristprogrammet, olika ekonomiutbildningar, lärarutbildningar av skilda slag, och olika kurser såsom franska, tyska, spanska, historia och filosofi. Vi delar dessutom upp utbildningarna efter lärosäten, exempelvis teknisk fysik i Uppsala, teknisk fysik på KTH och teknisk fysik i Linköping. Totalt har vi byggt upp kartan med hjälp av över 7 sådana enheter av utbildning per lärosäte, vilka sammanlagt samlar 255 studenter. 422

SOCIALA KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET Figur 1. Det svenska högskolefältet 29. Figur 1. -.8Det svenska högskolefältet 29. olefältet 29. -.8 Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.4 Handelshögskolans eknomipr. Journalistdöttrar Pol-mag-pr. Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar Döttrar till högre tjänstemän i privat sektor -.4 r. Psykologpr. Sjukgymnastpr. Officerardöttrar Litteratur Ingenjörsdöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå Journalistdöttrar i offentlig sektor Döttrar till högre tjänstemän i offentlig Söner sektor till kulturproducenter slärardöttrar Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner döttrar Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på Pol-mag-pr. mellannivå i privat sektor Nationalekonomi skap center Pol-mag-pr. Döttrar till Sjukgymnastpr. Officerardöttrar okvalificerade arbetare i service Litteratur Sociologi etagledardöttrar Ämneslärare Döttrar till tjänstemän Döttrar till hälsopå mellannivå och sjukvårdsanställda i offentlig sektor Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig Civ-ing-teknisk sektor fysik Civ-ing-byggteknik Litteratur Söner till Döttrar högre till tjänstemän kvalificerade i offentlig arbetare sektor Söner i service till kulturproducenter Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Nationalekonomi Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor r Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Söner Lärare till kulturproducenter yngre åldrar Döttrar till tekniker i offentlig Idéhistoria sektor Företagsledarsöner Humnaiora Ingenjörssöner Samhällsvet. Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda sektor Nationalekonomi Sociologi Matematik Ing-kemi FysikPolissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Ämneslärare Teknik Söner till okvalificerade Söner till tjänstemän arbetare på i service mellannivå i offentlig sektor Döttrar till tekniker i privat sektor Söner Civ-ing-byggteknik Historia Döttrar till arbetare i service till tekniker i privat sektor Sociologi Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttrar till kontorsansällda i privat sektor Ämneslärare Söner till tjänstemän Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till på kontorsanställda mellannivå i privat i privat sektor öttrar sektor Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik till kvalificerade arbetare i service.4 Söner till tekniker Bondsöner i offentlig Datavetenskap sektor ill kontorsansällda i privat sektor Söner Läare till tjänstemän äldre åldrarpå mellannivå i privat sektor Söner till hälso- och sjukvårdsanställda rdöttrar Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade Söner arbetare till handelsanställda i service Läare äldre åldrar rdöttrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Söner till okvalificerade Söner arbetare till okvalificerade i service arbetare i produktion Söner till tekniker i privat sektor Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor ade arbetare i produktion Söner till tekniker i privat sektor.4 Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor etare i produktion.8 1..5 -.5-1..8 1. Anmärkning:.5 -.5-1. Anmärkning: Program/kurs/ämnesområde -.5 per lärosäte. per lärosäte. -1.Sociala grupper uppdelade efter söner och döttrar. mråde Symbolerna per lärosäte. är proportionerliga till antalet individer som de omfattar. Sociala grupper uppdelade efter efter söner söner och döttrar. och döttrar. let individer Källa: som Individbaserad de omfattar. avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Symbolerna är proportionerliga till antalet individer som de omfattar. tistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Vad säger oss då kartan? Källa: individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Till att börja med skiljer den ut en männens och en kvinnornas högskola (schematiskt t en männens åskådliggjort och en i figur kvinnornas 2 nedan). högskola Till vänster (schematiskt finner vi döttrar och till höger söner. Däremellan Till vänster finns en finner könsblandad vi döttrar zoon. och Det till höger är här söner. som konkurrensen Däremellan är som störst, eftersom både män et är här och som kvinnor konkurrensen konkurrerar är i som denna störst, del eftersom av rummet. både män na del av rummet. Så långt kön. När vi ser till sociala grupper aggregerade till sociala klasser, orienteras dessa ciala framför grupper allt aggregerade den andra, till lodräta, sociala axeln, klasser, som orienteras bildar en dessa hierarki med de mer dominerande och, axeln, resursrika som bildar klasserna en hierarki uppåt med och de dominerade mer dominerande och tillbakasatta och klasser nedåt (se figur 3 nedan). dominerade När vi rör och oss tillbakasatta uppåt i rummet klasser ökar nedåt volymen (se figur av utbildningskapital 3 nedan). som studenternas föräldrar ökar besitter. volymen Likaså, av utbildningskapital men inte lika tydligt, som studenternas ökar också föräldrar de ekonomiska resurserna i föräldrahemmet, tydligt, längs ökar den också andra de axeln, ekonomiska studenter resurserna vars föräldrar i föräldrahemmet, har höga inkomster återfinns högt upp och ter vars studenter föräldrar vars har föräldrar höga inkomster har låga återfinns eller medelhöga högt upp inkomster och på den nedre halvan. Föräldrarnas ga eller tillgångar medelhöga sammanfaller inkomster också på den med nedre studenternas halvan. Föräldrarnas egna förvärvade utbildningstillgångar. Höga med gymnasiebetyg studenternas egna och förvärvade höga högskoleprovspoäng utbildningstillgångar. placerar Höga sig högt i rummet, medan låga koleprovspoäng gymnasiebetyg placerar och högskolprovspoäng sig högt i rummet, medan hamnar låga i rummets nedre del. ovspoäng hamnar i rummets nedre del. 423 På en finare nivå finns en skillnad inom framför allt de övre samhällsklasserna, där en lnad inom kulturell framför fraktion, allt de mer övre beroende samhällsklasserna, av utbildningsmässiga där en och kulturella tillgångar än av de av utbildningsmässiga och kulturella tillgångar än av

SOCIOLOGISK FORSKNING 216 Vad säger oss då kartan? Till att börja med skiljer den ut en männens och en kvinnornas högskola (schematiskt åskådliggjort i figur 2 nedan). Till vänster finner vi döttrar och till höger söner. Däremellan finns en könsblandad zoon. Det är här som konkurrensen är som störst, eftersom både män och kvinnor konkurrerar i denna del av rummet. Så långt kön. När vi ser till sociala grupper aggregerade till sociala klasser, orienteras dessa framför allt längs den andra, lodräta, axeln, som bildar en hierarki med de mer dominerande och resursrika klasserna uppåt och dominerade och tillbakasatta klasser nedåt (se figur 3 nedan). När vi rör oss uppåt i rummet ökar volymen av utbildningskapital som studenternas föräldrar besitter. Likaså, men inte lika tydligt, ökar också de ekonomiska resurserna i föräldrahemmet, längs den andra axeln, studenter vars föräldrar har höga inkomster återfinns högt upp och studenter vars föräldrar har låga eller medelhöga inkomster på den nedre halvan. Föräldrarnas tillgångar sammanfaller också med studenternas egna förvärvade utbildningstillgångar. Höga gymnasiebetyg och höga högskoleprovspoäng placerar sig högt i rummet, medan låga gymnasiebetyg och högskoleprovspoäng hamnar i rummets nedre del. På en finare nivå finns en skillnad inom framför allt de övre samhällsklasserna, där en kulturell fraktion, mer beroende av utbildningsmässiga och kulturella tillgångar än av ekonomiska, positionerar sig högre upp i rummet än den ekonomiska fraktionen (där det ekonomiska kapitalet väger tyngre än det kulturella) (schematiskt återgiven i figur 4 nedan). I de mest extrema positionerna finner vi söner och döttrar till läkare, jurister och universitetslärare, där nästan samtliga har en längre högskoleutbildning i bagaget, medan barn till företagsledare och högre tjänstemän i privat sektor återfinns närmare rummets mitt. Motsvarande skillnader finns inom medelklassen mellan å ena sidan journalisters och kulturproducenters barn, och å andra sidan teknikers och tjänstemäns på mellannivå i privat sektor. För att sammanfatta: De första två dimensionerna sammantagna bildar en triangulär struktur, där skillnaderna mellan könen varierar med social klass och klassfraktion (se figur 5 nedan). Könsskillnaderna är som störst bland barnen ur arbetarklassen för att minska i den sociala strukturens övre skikt. Framför allt möts bildningsborgerskapets söner och döttrar på samma utbildningar. 424

rummet än den ekonomiska fraktionen (där det kulturella) (schematiskt SOCIALA återgiven KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET i figur 4 nedan). I ner och döttrar till kön. läkare, jurister och Figur 2. Det svenska högskolefältet 29 kön. en längre högskoleutbildning i bagaget, medan än i privat sektor återfinns -.8 närmare rummets mitt. Könsneutral lklassen mellan å ena sidan journalisters Handelshögskolans och eknomipr. n teknikers och tjänstemäns på mellannivå i privat Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.4 Journalistdöttrar Pol-mag-pr. Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Sociologi Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4 sionerna sammantagna bildar en triangulär struktur, ed social klass och klassfraktion (se figur 5 nedan). nen ur arbetarklassen för att minska i den sociala ngsborgerskapets söner och döttrar möts på samma Kvinnor Män -.8 Designp -.4 Ämn Medelklass Journalis Konstveten Döttrar till kulturprodu För Sjukgymnastpr. Officerardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i offentlig sekto Lägre medelklass Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Socialt arbete Polisd Döttrar Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttrar Småföretaga Lantarbeta Övre med Döttrar till okvalificer Arbetarklass.4 Döttrar till kvalificerade arb.8 1..5 -.5 9 Figur 3. Det svenska högskolefältet 29 sociala klasser. Figur 3. Det svenska högskolefältet 29 sociala klasser. -1..8 1..5 t sektor -.8 -.8 Kulturell övre medelklass Ekonomisk Medelklass övre medelklass -.4 Journalistdöttrar Pol-mag-pr. Sjukgymnastpr. Officerardöttrar Designpr. Litteratur Psykologpr. IngenjörsdöttrarStatsvetenskap Ämneslärarsöner -.4 Kulturell Lägre medelklass Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Journalistdöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Pol-mag-pr. Socialt arbete Döttrar till tekniker i privat sektor Döttrar till högre tjänstemän Historia i privat sektor Sociologi Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå Söner till i högre offentlig tjänstemän sektor i offentlig Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service sektor Döttrar till kontorsanställda Döttrar till tjänstemän i offentlig på sektor mellannivå i offentlig Döttrar sektor till kontorsansällda i privat sektor Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Ekonomisk medelklass Idéhistoria Företagsledarsöner Söner till tekniker Ingenjörssöner i offentlig sektor Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till Läare tjänstemän äldre åldrar på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Döttrar till okvalificerade arbetare i service Döttrar till okvalificerade arbetare Sociologi i produktion Ämneslärare Söner till tekniker i privat sektor Döttrar till hälso- och sjukvårdsanställda Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor Arbetarklass.4 Söner Bondsöner till tjänstemän Datavetenskap på mellannivå i privat sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4.8 1. Övre medelklass.5 Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.5-1. -.8 Desig -.4 Äm Journal Konstvet Döttrar till kulturpro F Sjukgymnastpr. Officerardöttra Döttrar till tjänstemän på mellannivå i offentlig sek Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Socialt arbet Poli Döttr Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttra Småföreta Lantarbe Döttrar till okvalific.4 Döttrar till kvalificerade a.8 Källa: individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. 1..5 -.5-1. Egna bearbetningar och analyser. 9 Figur 5. Det svenska högskolefältet 29 sammanfattning..8 1. 425.5 -.8

Figur 3. Det svenska högskolefältet 29 sociala klasser. SOCIOLOGISK FORSKNING 216 -.8 Figur 4. Det Övre svenska klassfraktioner. medelklass högskolefältet 29 klassfraktioner. Kulturell övre Designpr. medelklass Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.8 -.4 Medelklass Journalistdöttrar Pol-mag-pr. Ekonomisk övre medelklass Lägre medelklass Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Designpr. Döttrar Psykologpr. till tjänstemän Ingenjörsdöttrar på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi -.4 Kulturell medelklass Socialt Journalistdöttrar arbete Döttrar till tekniker i privat sektor Döttrar till högre tjänstemän Historia i offentlig sektor Sociologi Ämneslärare Matematik Fysik Teknik Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Pol-mag-pr. Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttrar till kontorsansällda i Döttrar privat sektor till högre tjänstemän i privat sektor Civ-ing-industriell Söner ekonomi till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Söner till Söner högre till tjänstemän tekniker i i offentlig offentlig sektor sektor Läare äldre åldrar tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ekonomisk medelklass Ing-kemi PolissönerIdéhistoria Söner Företagsledarsöner till kvalificerade arbetare Ingenjörssöner i service Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på Söner mellannivå till okvalificerade i privat sektor arbetare Nationalekonomi i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor Arbetarklass.4 Döttrar till okvalificerade arbetare Döttrar i service till kvalificerade arbetare i produktion Sociologi Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till Söner handelsanställda till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Söner till okvalificerade arbetare i produktion Söner till tekniker i offentlig sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4.8 1..5 Söner till okvalificerade arbetare i produktion -.5-1. -.8 D -.4 Jou Kons Döttrar till kultur Sjukgymnastpr. Officerardö Döttrar till tjänstemän på mellannivå i offentlig Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tekniker i offentlig se Socialt a D Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor D Småfö Lant Bonddöttr Döttrar till okva.4 Döttrar till kvalificera.8 1..5 -.5-1. 9 Figur 5. Det svenska högskolefältet Källa: Individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Ce 29 sammanfattning. Figur 5. Det svenska högskolefältet 29 sammanfattning..8 1..5 -.8 Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.4 Journalistdöttrar Pol-mag-pr. Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Sociologi Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4.8 1..5 ka Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Källa: individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. örjar med 426 breda penseldrag, positionerar sig t (se figur 6 nedan och även figur 1 ovan). Längs, omsorg och undervisning vid den kvinnliga -.5-1.

SOCIALA KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET Vänder vi blicken mot utbildningarna och börjar med breda penseldrag, positionerar sig vetenskapsområdena väldigt olika i rummet (se figur 6 nedan och även figur 1 ovan). Längs den första, vågräta, axeln står medicin, vård, omsorg och undervisning vid den kvinnliga polen mot teknik och naturvetenskap vid den manliga polen, med humaniora och samhällsvetenskap däremellan i en mer könsneutral position. Längs den andra, lodräta, axeln har områdena olika utsträckning. Undervisningsområdet, lärarutbildningar och pedagogik med mera, har en förhållandevis tydlig koncentration till det nedre vänstra hörnet, dominerat av kvinnor från arbetarklass och lägre medelklass. Detta kan kontrasteras mot det andra kvinnodominerade området, vård och medicin, som har en sträckning längs hela den andra axeln och således en stor social spännvid. Teknik och naturvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap ligger mellan dessa extremer. På en mer detaljerad nivå, där enskilda utbildningar kan särskiljas (figur 7 nedan och figur 1 ovan), utmärker sig läkarutbildningar med den socialt sett mest dominerande rekryteringen, längst upp i triangelns topp, där Sveriges samtliga sex läkarprogram finns samlade. Strax därunder finns juristprogrammet, konstnärliga yrkesutbildningar, samt andra längre professionsutbildningar som psykologutbildning och tandläkarutbildning. Särskiljande för dessa är att de har högt söktryck och kräver höga gymnasiebetyg eller högskoleprovspoäng för antagning. Inom parentes: Vi kan dra oss till minne att dessa utbildningar ligger i den könsbalanserade delen av högskolan, där både män och kvinnor konkurrerar om platserna, vilket alltså höjer trösklarna för att bli antagen ytterligare, vilket i sin tur för med sig en än mer socialt exklusiv rekrytering. Inom det tekniska området kan vi se en tydlig social skiktning mellan de längre civilingenjörsutbildningarna och de kortare ingenjörsutbildningarna. Dessa utbildningar rymmer dessutom en könsmässig spännvid mellan mansdominerande utbildningar inom el, maskin och data och mer kvinnligt orienterade utbildningar inom kemi och samhällsbyggnad. Inom utbildningsområdet är skillnaderna som vi konstaterat inte så stora; det finns en viss tendens att utbildningar riktade mot undervisning för äldre barn och ungdomar har fler manliga studenter och större andelar ur medelklassen, men skillnaderna är långtifrån så stora som mellan läkarutbildningarna och sjuksköterskeutbildningarna. 427

liga yrkesutbildningar, samt andra längre ldning och tandläkarutbildning. Särskiljande för r höga gymnasiebetyg eller högskoleprovspoäng SOCIOLOGISK FORSKNING 216 ss till minne att dessa utbildningar ligger i den åde män Figur och 6. Det kvinnor svenska studieområden. högskolefältet konkurrerar 29 studieområden. om platserna, gen ytterligare, vilket i sin tur för med sig en än -.8 tekniska området o vård kan vi se en tydlig social tbildningarna och de kortare Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar ar rymmer -.4 dessutom en könsmässig spännvid Journalistdöttrar m el, maskin och data och mer Pol-mag-pr. kvinnligt mhällsbyggnad. Inom utbildningsområdet Idéhistoria Företagsledarsöner är Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi ra; det finns Döttrar till okvalificerade en arbetare viss i service tendens Sociologi Ämneslärare Humaniora att utbildningar Söner o riktade till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor mar har fler manliga studenter samhällsvetenskap Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda större andelar Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor tifrån så stora som mellan läkarutbildningarna Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor och.4 Undervisning Bondsöner Datavetenskap Teknik o naturvetenskap.8 1..5 -.5 9 Figur 7. Det svenska högskolefältet 29 typer av utbildningar. Anmärkning: Ellipserna har satts ut för hand med syfte att repr Figur 7. Det svenska högskolefältet 29 typer av utbildningar. -1. -.8 Ve Konstnä Designpr. P -.4 Ämneslär Journalistdöttr Sjuksköterskepr. Döttrar till kulturproducent Företag Sjukgymnastpr. Officerardöttrar Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Dött Lärarpr. P Socialt arbete D Döttrar lägre till okvalificerade åldrar arbetare i service Polisdöttra Döttrar till k Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttrar till ko Småföretagardött Lantarbetardöt. Döttrar till okvalificerade.4 Döttrar till kvalificerade arbetar.8 1..5 -.8 el 1 tor Konstnärliga Designpr. Psykologpr. pr. Ingenjörsdöttrar -.4 Journalistdöttrar Sjuksköterskepr. Pol-mag-pr. Söner till högre Civ.-ing.-pr. tjänstemän i offentlig sektor Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Lärarpr. Lärarpr. Döttrar lägre till okvalificerade åldrar arbetare i service Sociologi Ämneslärare högre åldrar Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ekonomiutb. Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service. Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4 Ing.-pr..8 1..5 tt representera merparten utbildningar inom ett visst område. iska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Anmärkning: Ellipserna har satts ut för hand med syfte att representera merparten utbildningar inom ett visst område. Källa: Individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. rosätestyper 428 (se figur 8 nedan). Längs den kolor och konstnärliga högskolor mot tekniska logiken. Den stora skillnaden finns dock längs den -.5-1.

SOCIALA KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET Rummet rymmer även skillnader mellan lärosätestyper (se figur 8 nedan). Längs den könsmässiga, vågräta, axeln står vårdhögskolor och konstnärliga högskolor mot tekniska lärosäten, vilket följer den ämnesmässiga logiken. Den stora skillnaden finns dock längs den andra, sociala, axeln, där de större, traditionella universiteten framför allt rekryterar ur den övre medelklassen och medelklassen, medan de nyare och mindre högskolorna har en överrepresentation av studenter från arbetarklasshem och lägre medelklasshem. Även de enskilda lärosätenas positioner skiljer sig väsentligt åt beroende på typ och storlek (figur 9 nedan). Som en representant för de äldre och större universiteten kan vi ta Uppsala universitet, som täcker den övre delen av rummet och har en överrepresentation av studenter från övre medelklass och medelklass (och en underrepresentation av studenter från arbetarklass och lägre medelklass) och en stor könsmässig spännvidd inom dessa sociala skikt, från kvinnodominerade språkutbildningar och vårdutbildningar till mansdominerade tekniska utbildningar. Gävle högskola, som representant för mindre högskolor, rekryterar studenter framför allt på den nedre halvan av fältet. Det är intressant att ställa två av våra största och mest erkända fackhögskolor, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan, mot varandra. Dessa utgör spegelbilder längs den könsmässiga axeln, med Karolinska mot den kvinnligt dominerade delen av högskolefältet och KTH mot den manligt dominerande. På samma sätt kan två av våra mindre men mest utpräglade elitinstitutioner, Konsthög skolan i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm, ställas mot varandra, högt upp i fältet, med en tydlig könsmässig polaritet, representerande en förhållandevis kvinnlig kulturvärld och en påtagligt manlig ekonomisk värld. 429

tor könsmässig spännvidd inom dessa sociala ingar och vårdutbildningar till mansdominerade SOCIOLOGISK FORSKNING 216 representant för mindre högskolor, utgör en yterar studenter framför typer av allt lärosäten. på den nedre halvan Figur 8. Det svenska högskolefältet 29 typer av lärosäten. -.8 Större och äldre universitet -.8 a och mest Konstnärliga erkända fackhögskolor, Karolinska Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar, mot varandra. Även dessa utgör spegelbilder, -.4 Vårdhögskolor Journalistdöttrar rolinska mot den Döttrar till kvinnligt kulturproducenter dominerade Pol-mag-pr. delen av Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi r, Konsthögskolan i Stockholm Sociologi och Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor varandra, Läare äldre åldrar Döttrar högt till handelsanställdaupp i fältet, Söner med till hälso- och sjukvårdsanställda en tydlig Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Regionala högskolor Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor innlig kulturvärld.4 Bondsöner nya universitet och en manlig ekonomisk Datavetenskap Tekniska högskolor ominerande. På samma sätt kan två av våra mindre.8 1..5 -.5-1. 9 Figur 9. Det svenska högskolefältet Anmärkning: I figur 9 representeras Konsthögskolan i Stoc 29 enskilda lärosäten. Figur 9. Det svenska högskolefältet 29 enskilda lärosäten. Vete Designpr. Psy -.4 Ämneslärar Journalistdöttra Företagle Sjukgymnastpr. Officerardöttrar Li Karolinska institutet Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttra Pe Socialt arbete Dö Döttrar till kv Döttrar till kontorsanställda i offentlig sektor Döttrar till kon Småföretagardöttra Lantarbetardöttra Döttrar till okvalificerade ar.4 Döttrar till kvalificerade arbetare.8 1..5 Högskola -.8.8 1. Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm av en punkt vid position i fältet, medan övriga lärosäten representeras av en ellips dning i fältet. ka Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. Anmärkning: I figur 9 representeras Konsthögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm av en punkt vid etiketten som svarar mot lärosätenas huvudutbildnings position i fältet, medan övriga lärosäten representeras av en ellips som omfattar merparten av lärosätens utbildningars utbredning i fältet. Källa: Individbaserad avidentifierad statistik från Statistiska Centralbyrån. Egna bearbetningar och analyser. 43.5 n till gymnasiet: här har vi det svenska är data om ungefär 37 elever i årskurs två Konsthögskolan i Designpr. Psykologpr. Ingenjörsdöttrar -.4 Journalistdöttrar Stockholm Pol-mag-pr. Karolinska institutet Idéhistoria Företagsledarsöner Ingenjörssöner Sjuksköteskepr. Klasslärardöttrar Döttrar till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Nationalekonomi Sociologi Ämneslärare Söner till tjänstemän på mellannivå i offentlig sektor Civ-ing-byggteknik Döttrar till kvalificerade arbetare i service Söner till tjänstemän på mellannivå i privat sektor Läare äldre åldrar Söner till hälso- och sjukvårdsanställda Ing-kemi Polissöner Söner till kvalificerade arbetare i service Söner till tekniker i privat sektor Söner till kontorsanställda i offentlig sektor Söner till kontorsanställda i privat sektor.4 Högskolan i Gävle Handelshögskolan i -.5 Uppsala universitet Stockholm Kungl. tekniska högskolan -1.

SOCIALA KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET För att gå en lite ovanlig väg, från högskolan till gymnasiet: här har vi det svenska gymnasiefältet åren 1997 2. Underlagt är data om ungefär 37 elever i årskurs två dessa år och om deras fördelning på program och inriktningar. Samma indelning av eleverna i 32 sociala grupper uppdelade efter kön som ovan har använts och återigen är metoden korrespondensanalys. Figur Figur 1. 1. Det Det svenska svenska gymnasiefältet gymnasiefältet 1997 2. 1997 2. (,18-25,2 %) Höga grundskolebetyg Figur 1. Det svenska gymnasiefältet 1997 2. -.8 Föräldrar med forskarutbildning (,18-25,2 %) Höga grundskolebetyg -.8 Föräldrar med forskarutbildning Civilingenjörssöner (,18-25,2 %) IBHöga grundskolebetyg NVE Ämneslärarsöner -.8 Föräldrar med forskarutbildning Civilingenjörssöner IB NVE Föräldrar med längre högskoleutbildning Ämneslärarsöner Friskola NVNA Civilingenjörssöner Civilingenjörsdöttrar IBFöräldrar med NVElängre högskoleutbildning Söner till Söner högre till tjänstemän högre tjänstemän i offentlig i privat sektor sektor Friskola Ämneslärarsöner Officerssöner Civilingenjörsdöttrar NVNA NVTE NV-LG -.4 SPE Föräldrar med längre högskoleutbildning Söner Företagsledarsöner Söner till till högre högre tjänstemän tjänstemän i privat i offentlig sektor sektor Döttrar till högre tjänstemän i privat Föräldrar med mycket hög inkomst sektor Friskola SMNV Officerssöner NVTE Döttrar till högre tjänstemän i offentlig -.4 Civilingenjörsdöttrar sektor SPE SM-SF Söner NVNA till konstproducenter NV-LG Företagsledarsöner Föräldrar med mycket hög inkomst Döttrar till Söner till på mellannivå Företagsledardöttrar högre tjänstemän i privat sektor Tyska SMNV SM-SF Söner till konstproducenter Officerssöner NVTESMTE Journalistdöttrar -.4 SPEOfficersdöttrar NV-LG Företagsledarsöner Söner till tjänstemän på mellannivå Företagsledardöttrar Föräldrar med mycket Döttrar till högre Klasslärardöttrar tjänstemän i privat sektor Föräldrar med Tyska hög inkomst kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP SMNV SMTE Döttrar till högre tjänstemän Journalistdöttrar i offentlig sektor Officersdöttrar Döttrar till konstproducenter SPSA SM-SF ESMU Söner till konstproducenter Söner Polissöner till tjänstemän på mellannivå Företagsledardöttrar Klasslärardöttrar Föräldrar med kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP Döttrar till tjänstemän på mellannivå Tyska SM SMTE Döttrar till Journalistdöttrar konstproducenter Officersdöttrar SPSA ESMU Polissöner Teknikerdöttrar SP-LG Döttrar till tjänstemän Föräldrar med inkomst Söner till hälso- o sjukv.anst Klasslärardöttrar på mellannivå SPEK Föräldrar med kortare högskoleutbildning ES-LG SMSP SM Teknikersöner Föräldrar med gymnasieutbildning (,259-6,3 %) Döttrar till konstproducenter Teknikerdöttrar SP-LG SPSA ESMU MP-LG Föräldrar med hög inkomst Polissöner Söner till hälso- o sjukv.anst SPHU SPEK Kommunal grundskola Söner till kontorsanst. Döttrar till tjänstemän på mellannivå ES-LG Föräldrar med SMgymnasieutbildning (,259-6,3 %) Söner till handelsanst. Döttrar till hälso- o SP-LG sjukv.anst Medelhöga MP-LG grundskolebetyg EC ESDT Teknikerdöttrar SPHU Föräldrar Kommunal med hög grundskola Söner SM-YF Förmannasöner till Söner hälso- till o sjukv.anst kontorsanst. inkomst SPEK MPTR Söner till handelsanst. ESKF Döttrar ES-LG till hälso- o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg Söner till kval. arbetare i service (,259 - MPIR EN 6,3 %) EC ESDT Föräldrar med gymnasieutbildning MP-LG SM-YF Förmannasöner SPHU Döttrar till kontorsanst. Söner till kontorsanst. ESKF MPTR Föräldrar med medelhög Kommunal inkomst grundskola Söner till kval. arbetare i service MPIR Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till handelsanst. Söner till handelsanst. EN Döttrar Döttrar till hälso- till kontorsanst. o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg EC ESDT Föräldrar med medelhög inkomst SM-YF Bondsöner Förmannasöner Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till handelsanst. Förmannadöttrar Föräldrar med låg inkomst MPTR Söner till okval. arbetare i produktion EN BP ESKF Söner till kval. arbetare i service MPIR Bondsöner Döttrar till kval. arbetare i service Döttrar Förmannadöttrar till kontorsanst. Föräldrar Föräldrar med med låg inkomst medelhög inkomst Söner till okval. IP HR HP Söner till okval. arbetare arbetare i produktion BP i service Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till kval. Döttrar arbetare Döttrar till kval. i produktion till arbetare handelsanst. i service Bondsöner FPIP HR.4 Förmannadöttrar NP HP Söner till okval. arbetare i service Döttrar till kval. arbetare i produktion Föräldrar med låg inkomst Söner till okval. arbetare i produktion BP FP Döttrar till okval. arbetare i produktion Döttrar till kval. arbetare.4 i service NP IP HR Döttrar till okval. arbetare i service Föräldrar med grundskola HP Söner till okval. arbetare i service Döttrar till till kval. okval. arbetare arbetare i produktion i produktion som högsta utbildningsnivå FP Döttrar till okval. HV.4arbetare i service NP Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå Döttrar till okval. arbetare i produktion Övriga tillval i grundskolan HV BF Övriga tillval i grundskolan Döttrar till okval. arbetare OP i service LP Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå BF HV OP LP Låga grundskolebetyg Övriga Låga grundskolebetyg tillval i grundskolan.4 BF LP -.4 -.8 OP.4 -.4 -.8 Låga grundskolebetyg Förkortning Program/Gren/Lokal gren Förkortning Program/Gren/Lokal gren BF Barn och fritidsprogrammet.4 MP-LG Medieprogrammet -.4 Lokal gren -.8 Förkortning BP Program/Gren/Lokal Byggprogrammet gren Förkortning NP Program/Gren/Lokal Naturbruksprogrammet gren EC Elprogrammet NVE Naturvetenskapsprogrammet Engelsk variant BF Barn och fritidsprogrammet MP-LG Medieprogrammet Lokal gren EN Energiprogrammet NVNA Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap BP Byggprogrammet NP Naturbruksprogrammet ES-LG EC Estetiska programmet Lokal gren Elprogrammet NVTE NVE Naturvetenskapsprogrammet Teknik Naturvetenskapsprogrammet Engelsk variant ESDT EN Estetiska programmet Dans och teater Energiprogrammet NV-LG NVNA Naturvetenskapsprogrammet Lokal gren Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap ESKF ES-LG Estetiska programmet Konst och formgivning OP Estetiska programmet Lokal gren NVTE Omvårdnadsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknik ESMU ESDT Estetiska programmet Musik Estetiska programmet Dans och teater SM NV-LG Specialutformat program Naturvetenskapsprogrammet Lokal gren ESKF FP Estetiska Fordonsprogrammet programmet Konst och formgivning OP SMNV Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program med inriktning mot NV ESMU HP Estetiska Handelsprogrammet och administrationsprogrammet Musik SM SMSP Specialutformat Specialutformat program program med inriktning mot SP HR Hotell- och restaurangprogrammet SM-SF Specialutformat program med inriktning mot andra studieförberedande FP Fordonsprogrammet SMNV Specialutformat program med inriktning mot NV HV Hantverksprogrammet SM-YF utbildningar Specialutformat program med inriktning mot yrkesförberedande utbildning HP Handels- och administrationsprogrammet SMSP Specialutformat program med inriktning mot SP IB HR Internationell baccalaureat Hotell- och restaurangprogrammet SPE SM-SF Specialutformat Samhällsvetenskapsprogrammet program med inriktning Engelsk mot andra variant studieförberedande IP HV Industriprogrammet Hantverksprogrammet SPEK SM-YF utbildningar Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi Specialutformat program med inriktning mot yrkesförberedande utbildning LP IB Livsmedelsprogrammet Internationell baccalaureat SPHU SPE Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistisk Samhällsvetenskapsprogrammet Engelsk variant MPIR IP Medieprogrammet Information och reklam Industriprogrammet SPSA SPEK Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi LP MPTR Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Tryckmedia SPHU SP-LG Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistisk Lokal gren MPIR Medieprogrammet Information och reklam SPSA Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap MPTR Medieprogrammet Tryckmedia SP-LG Samhällsvetenskapsprogrammet Lokal gren Anmärkning: Program/Gren/Lokal gren. Sociala grupper uppdelade efter kön Supplementära variabler. Symbolerna Anmärkning: är proportionerliga till antalet individer som de omfattar. Anmärkning: Källa: Broady & Program/Gren/Lokal Börjesson 26:9 91. gren. gren. Sociala Sociala grupper grupper uppdelade efter efter kön. kön Supplementära variabler. Symbolerna r pro är proportionerliga till antalet vider individer som de omfattar. Symbolerna är proportionerliga till antalet individer som de omfattar. Källa: Broady & Börjesson 26:9 91. Vi känner igen det grundläggande triangulära mönstret, störst skillnad mellan könen inom Vi arbetarklassen Källa: känner Broady igen & det och Börjesson grundläggande minst 26:9 91. könsmässiga triangulära skillnader mönstret, inom störst den övre skillnad medelklassen mellan könen och framför inom arbetarklassen allt dess kulturella och minst fraktion. könsmässiga skillnader inom den övre medelklassen och framför allt dess kulturella fraktion. 431 Längs den lodräta sociala axeln framträder en tydlig åtskillnad mellan studie- och Längs yrkesförberedande den lodräta sociala program, axeln eller framträder högskoleförberedande en tydlig åtskillnad och yrkesprogram mellan studiemed och dagens yrkesförberedande terminologi. program, eller högskoleförberedande och yrkesprogram med dagens

SOCIOLOGISK FORSKNING 216 Vi känner igen det grundläggande triangulära mönstret, störst skillnad mellan könen inom arbetarklassen och minst könsmässiga skillnader inom den övre medelklassen och framför allt dess kulturella fraktion. Längs den lodräta sociala axeln framträder en tydlig åtskillnad mellan studie- och yrkesförberedande program, eller högskoleförberedande och yrkesprogram med dagens terminologi. På en mer detaljerad nivå kan intressanta skillnader längs båda dimensionerna urskiljas. Längs den vågräta könsmässiga axeln finner vi bland de studieförberedande utbildningarna en uppdelning mellan humaniora och kultur till vänster och den kvinnodominerade delen, och teknik mot den manliga delen, med ekonomi däremellan. Bland de yrkesförberedande utbildningarna står kvinnodominerade utbildningar inom vård, barn och fritid och hantverk mot manligt dominerade utbildningar som program inriktade mot industri, byggnad och fordon. Längs den lodräta sociala dimensionen framträder en differentiering av de studieförberedande utbildningarna där det naturvetenskapliga programmet och dess grenar intar en mer dominerande position än det samhällsvetenskapliga programmet och dess grenar som hamnar i positioner mycket nära yrkesförberedande estetiska och medieutbildningar. Det naturvetenskapliga programmet intar således en särskild plats i det svenska utbildningssystemet och utgör en kungsväg i dess dubbla mening, dels en väg för de upphöjda, dels en väg som leder till ledande positioner i samhället. Det naturvetenskapliga programmet förbereder för många typer av högt lutande banor, inte bara tekniska, naturvetenskapliga och medicinska utbildningar utan även för samhällsvetenskapliga och vissa humanistiska utbildningar. Inget annat gymnasieprogram uppvisar denna bredd. 432

SOCIALA KARTOR ÖVER UTBILDNINGSLANDSKAPET Figur 11. Det svenska gymnasiefältet 1997 2 typer av program. Höga grundskolebetyg -.8 Föräldrar med forskarutbildning (,18-25,2 %) IB NVE Civilingenjörssöner Ämneslärarsöner Föräldrar med längre högskoleutbildning Friskola Civilingenjörsdöttrar NVNA Officerssöner NV-LG -.4 SPE Företagsledarsöner Föräldrar med mycket hög inkomst NVTE SMNV SM-SF Söner till konstproducenter Söner till tjänstemän på mellannivå Företagsledardöttrar Tyska SMTE Journalistdöttrar Officersdöttrar Klasslärardöttrar Föräldrar med kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP Döttrar till konstproducenter SPSA ESMU Polissöner Döttrar till tjänstemän på mellannivå SM Teknikerdöttrar SP-LG Söner till hälso- o sjukv.anst ES-LG Föräldrar med hög inkomst SPEK Föräldrar med gymnasieutbildning (,259-6,3 %) MP-LG SPHU Kommunal grundskola Söner till kontorsanst. Söner till handelsanst. Döttrar till hälso- o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg EC ESDT SM-YF Förmannasöner MPTR ESKF Söner till kval. arbetare i service MPIR EN Döttrar till kontorsanst. Föräldrar med medelhög inkomst Döttrar till handelsanst. Söner till kval. arbetare i produktion Bondsöner Förmannadöttrar Föräldrar med låg inkomst Söner till okval. arbetare i produktion BP Döttrar till kval. arbetare i service IP HR HP Söner till okval. arbetare i service Döttrar till kval. arbetare i produktion FP.4 NP Döttrar till okval. arbetare i produktion Döttrar till okval. arbetare i service Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå HV OP BF LP Övriga tillval i grundskolan Studieförberedande pr. Yrkesförberedande pr. Låga grundskolebetyg.4 -.4 -.8 Anmärkning: Ellipserna har satts ut för hand med syfte att Figur 12. Det svenska gymnasiefältet 1997 2 program. r. -.8 Höga grundskolebetyg Föräldrar med forskarutbildning IB.4 representera merparten utbildningar inom ett visst område. (,18-25,2 %) Civilingenjörssöner IB NVE Ämneslärarsöner Föräldrar med längre högskoleutbildning Friskola Civilingenjörsdöttrar Naturvetenskap NVNA Officerssöner NVTE NV-LG -.4 SPE Företagsledarsöner Föräldrar med mycket hög inkomst SMNV SM-SF Söner till konstproducenter Söner till tjänstemän Teknisk på mellannivå Företagsledardöttrar Tyska SMTE Journalistdöttrar Officersdöttrar Klasslärardöttrar Föräldrar med kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP Samhällsvetenskap Döttrar till konstproducenter SPSA ESMU Polissöner Döttrar till tjänstemän på mellannivå SM Teknikerdöttrar SP-LG Föräldrar med hög inkomst Söner till hälso- o sjukv.anst Humanistisk SPEK ES-LG Föräldrar med gymnasieutbildning (,259-6,3 %) MP-LG SPHU Ekonomi Kommunal grundskola Söner till kontorsanst. Söner till handelsanst. Döttrar till hälso- o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg EC ESDT SM-YF Förmannasöner MPTR ESKF Söner till kval. arbetare i service MPIR EN Döttrar till kontorsanst. Industri Föräldrar med medelhög inkomst Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till handelsanst. Bondsöner Förmannadöttrar Föräldrar med låg inkomst Söner till okval. arbetare i produktion BP Döttrar till kval. arbetare i service IP Hotell- HR och HPrestaurang Bygg Söner till okval. arbetare i service Döttrar till kval. arbetare i produktion FP.4 NP Döttrar till okval. arbetare i produktion Omvårdnad Handel Fordon Döttrar till okval. arbetare i service Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå HV Övriga tillval i grundskolan. Barn- BF och fritid OP LP Låga grundskolebetyg Anmärkning: Ellipserna har satts ut för hand med syfte att representera merparten utbildningar inom ett visst område. Etiketterna förtydligar programstrukturen utifrån ett antal av de större och mest typiska programmen. Källa: Broady & Börjesson 26:9 91. -.4 -.8 433

SOCIOLOGISK FORSKNING 216 Vi har hittills analyserat hur döttrar och söner till olika sociala grupper fördelar sig över utbildningar i gymnasieskolan och högskolan. För att sätta dessa fördelningar av utbildningsinvesteringarna i ett större sammahang kan vi vända oss till Andreas Melldahls och min analys av hela det sociala rum som det svenska samhället utgör. Vi har här utgått från Folk- och bostadsräkningen 199 och analyserat alla individer mellan 21 och 59 år, totalt närmare 4,5 miljoner människor, utifrån de tillgånga de besitter. Metoden som använts här är specifik multipel korrespondensanalys som lämpar sig väl för analyser av många kategoriska variabler (Le Roux & Rouanet 24). Av särskild betydelse är indikatorer på utbildningsinvesteringar som högsta uppnådda utbildningsnivå och utbildningsinriktning och på ekonomiska resurser såsom inkomst, förmögenhet och storlek på bostaden. Dessutom har ålder och kön använts. Hur tillgångarna och egenskaperna är fördelade framgår av figur 13 nedan. Figur 13. Det svenska sociala rummet 199 tillgångar och egenskaper. 1.5 Axel 3 Humanvetenskaper Längre högskoleutbildning 1. Vård och omsorg Kortare högskoleutbildning.5 Kvinnor Inkomst: under genomsnittet Större städer Stort hem Inkomst: 1 decentilen 21-27 år Litet hem Kortare gymnasieutbildning Hyr lägenhet Äger bostaden 39-49 år Stor förmögenhet Genomsnittlig förmögenhet Axis 1 Övriga Sverige -.5 Män 5-59 år Teknik Grundskola 1..5 -.5-1. -1.5 Anmärkning: Inkomst Förmögenhet Hemmets storlek snivå sinriktning Bostadstyp Typ av boendeort Kön Ålder Källa: Svensk version av Melldahl & Börjesson 215:144. 434