Bilagor 164
Gödslingsrekommendationer Maximal tillåten kvävegödsling för spannmål, oljeväxter och baljväxter, kg/ha/år BILAGOR SPANNMÅL Skörd, kg/ha Södra och Mellersta Finland Ler- och mjäljordar Grova mineral jordar Organogena jordar Ler- och mjäljordar Norra Finland Korn och havre 4000 100 90 60 90 80 60 Vårvete 4000 120 110 70 100 90 70 Korn/havre/vete, blandsäd 4000 100 90 60 90 80 60 Höstråg på hösten 30 30 20 30 30 20 Höstråg på våren 3000 100 90 40 60 60 40 Vårråg 3000 90 80 50 Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren Andra spannmål och blandningar av dessa OLJE- OCH INDUSTRI- GRÖDOR Höstrybs och höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren Lin, majs, oljehampa, solros BALJVÄXTER Ärt, bondböna, foderlupiner 30 30 20 4000 120 110 50 Grova mineraljordar Organogena jordar 4000 90 80 50 80 70 50 30 30 20 1750 110 100 60 90 80 50 70 70 50 45 45 30 Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 165
Maximal tillåten kvävegödsling för vall, kg/ha/år VALL Flerårig vall, ettårigt rajgräs, grönfodersäd och rajgräs eller andra vallväxter Bete (fler- eller ettåriga betesvallar) Grönfodersäd, helsäd Helsäd: höst- och rågvete Spridningstidpunkt Vid bärgning av två skördar Vid bärgning av tre eller fler skördar Vårspridning Södra och Mellersta Finland Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjäljordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar 200 200 160 200 200 160 240 230 190 230 230 190 200 200 170 170 170 150 120 100 90 100 90 80 På hösten 30 30 20 På våren 140 130 70 Andra vallbestånd 120 100 90 100 90 80 Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 166
Maximal tillåten kvävegödsling för vall, kg/ha/år ANLÄGGNING AV VALL Anläggning av vall på våren Anläggning i skyddssäd, grönfodersäd eller helsäd Anläggning utan skyddssäd Anläggning på sommaren Anläggning på hösten Anläggning av viltoch landskapsträda, anläggning av grönträda och av vall på skött oodlad åker utan skyddssäd FRÖVALLAR Spridningstidpunkt Södra och Mellersta Finland Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjäljordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar Skyddsgrödan bör få högst den kvävemängd som anges i växtsslagets tabell Vårspridning 80 80 70 80 80 70 2. spridningen 30 30 30 30 30 30 Vid anläggningen Höstspridning senast 1/9 Vårspridning 60 60 50 60 60 40 30 30 30 30 30 30 50 50 40 50 50 40 110 110 60 90 80 40 BILAGOR Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 167
Maximal tillåten kvävegödsling för övriga grödor, kg/ha/år ENERGIGRÖDOR Rörflen som energigröda Spridningstidpunkt Södra och Mellersta Finland Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler- och mjäljordar Norra Finland Grova mineraljordar Organogena jordar Anläggningsår Vårspridning 60 60 40 60 50 40 Skördeår 90 80 60 80 80 60 KNÖLVÄXTER OCH ROTFRUKTER Sockerbeta Vårspridning 140 140 120 Stärkelsepotatis, skördenivå 35 ton/ha Stärkelsepotatis, skördenivå 40 ton/ha Vårspridning 105 105 70 105 105 70 Vårspridning 120 120 80 120 120 80 Tidig potatis Vårspridning 60 60 60 60 60 60 Tidig potatis + fånggröda Annan potatis, skördenivå 35 ton/ha Annan potatis, skördenivå 40 ton/ha ANDRA ÅKERVÄXTER Vårspridning 80 80 80 80 80 80 Vårspridning 85 85 60 85 85 60 Vårspridning 100 100 70 100 100 70 110 100 60 100 90 60 Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 168
Justering för uppnådd skördenivå, kg/ha/år Gröda Korn, havre, vårvete, höstvete, rågvete, speltvete, andra spannmål och blandningar av dessa Uppnådd skördenivå, kg/ha Tillskottskväve, kg/ha/år 4500 +10 5000 +20 5500 +30 Höstråg, vårråg 3500 +10 4000 +20 4500 +30 Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps, oljedådra 2000 +10 2250 +20 2500 +30 BILAGOR Höstsådda grödor bör inte få tillskottskväve samma höst som de sås. 169
Maximal tillåten fosforgödsling, kg/ha/år Bördighetsklass Råg, vete, oljeväxter, baljväxter 32 24 20 12 8 Korn 34 26 22 14 10 Havre, utsädesodling av vallväxter 28 20 16 8 4 Korn/havre/vete, blandsäd 31 23 19 11 7 Helsädesensilage 40 32 24 16 12 Anläggning av vall i skyddssäd 52 44 36 28 20 Anläggning av vall på våren utan skyddssäd, på sommaren eller på hösten 36 32 28 24 15 Vallen på våren före sommaranläggningen 16 12 8 4 Ettåriga fodervallar 40 32 24 16 12 Flerårig vall - bete 32 24 16 8 - andra fodervallar 40 32 24 16 8 Potatis 70 70 70 55 35 20 Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 Spånadslin 32 24 20 12 8 Rörflen under anläggningsåret 50 40 30 20 10 Rörflen under skördeåret 30 20 15 10 5 Anläggning av vilt- och landskapsträda, anläggning av grönträda och av vall på skött oodlad åker utan skyddssäd 28 20 16 8 4 Andra grödor 30 20 15 10 5 Gödselmängderna bygger på en skördenivå på 4 000 kg/ha/år för spannmål och 1 750 kg/ha/år för oljeväxter. Om skördenivån blir 25 % större kan tabellvärdet utökas med 3 kg/ha/år. Om skördenivån blir 50 % större kan tabellvärdet utökas med 6 kg/ha/år. Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. 170
Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass BILAGOR Spannmål, oljeväxter, ärt - halmen plöjts in 60 50 30 20 10 - halmen bärgats 90 70 50 40 20 10 - skyddssäd 90 70 50 40 20 10 Frövallar 70 55 40 30 10 Helsäd till ensilage och anläggning av vall i skyddssäd 120 90 70 50 30 Fleråriga vallar - ensilage- och färskfodervallar 3 skördar* Vårspridning 50 40 30 10 för 2. skörden 60 60 50 40 20 för 3. skörden 60 60 50 40 30 - ensilagevall, 2 skördar* Vårspridning 70 50 40 10 för 2. skörden 90 80 70 50 30 Rajgräs, grönfodersäd Vårspridning 50 40 30 20 för 2. skörden 70 60 50 30 20 för 3. skörden 70 60 50 40 30 Slåttervall Vårspridning 70 50 40 10 för 2. skörden 90 80 70 50 30 Öka kaliumgödslingen med 20 kg/ha för tre år gamla eller äldre vallar, med undantag av betesvallar. Dra bort 20 kg/ha av den rekommenderade kaliumgödslingen nästa vår om du använder stallgödsel för att anlägga vallen. Under uppehållsperioder är det bra att undvika en för kraftig kaliumgödsling på lerjordar. * Om ensilagets kaliumhalt överskrider 25 g K/kg ts kan kaliumgödslingen minskas med 10 20 kg K/ha nästa vår. Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög 171
Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Betesvall - 3 gödslingsomgångar Vårspridning 40 30 20 för 2. skörden 50 40 40 30 10 för 3. skörden 50 50 40 40 30-4 gödslingsomgångar* Vårspridning 40 30 20 10 för 2. skörden 40 30 30 20 10 för 3. skörden 40 40 30 30 20 för 4. skörden 30 30 20 20 10 10 Mat- och matindustripotatis 240 240 180 130 90 <65 Stärkelsepotatis 140 140 110 90 60 <40 Utsädespotatis, tidig potatis 210 210 160 115 80 <55 Sockerbeta, grova mineraljordar och organogena jordar - blasten plöjts in 220 135 60 - blasten bärgats 380 295 220 145 60 5 Sockerbeta, lerjordar - blasten plöjts in 315 160 40 - blasten bärgats 445 300 180 85 10 Öka kaliumgödslingen med 20 kg/ha för tre år gamla eller äldre vallar, med undantag av betesvallar. Dra bort 20 kg/ha av den rekommenderade kaliumgödslingen nästa vår om du använder stallgödsel för att anlägga vallen. Under uppehållsperioder är det bra att undvika en för kraftig kaliumgödsling på lerjordar. * Betesvall, 4 gödlingsomgångar: 2. gödsling med Finlandssalpeter Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög 172
Magnesiumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass BILAGOR Potatis, sockerbeta 60 50 40 20 Kalciumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Potatis 126 95 63 Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Natriumbehov, kg/ha/år Natriumtal, mg/l Sockerbeta 0 10 10 30 30 50 50 70 70 100 100 150 Över 150 Blasten plöjts in, lätta jordar Blasten plöjts in, lerjordar Blasten bärgats, alla jordarter 90 70 45 20 85 65 40 15 140 120 85 70 50 15 173
Tolkning av resultatet av markkarteringen Tolkning av grundanalysen Bördighetsklass* Markegenskap och jordartsgrupper Mullhalt Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Surhet, ph Lerjordar Grova mineraljordar Mulljordar Torvjordar mf mh mr mmr mf mh mr mmr 5,4 5,2 5,0 4,8 5,1 5,0 4,9 4,7 4,6 4,4 5,8 5,6 5,4 5,2 5,5 5,4 5,3 5,1 5,0 4,8 6,3 6 5,8 5,6 5,9 5,8 5,7 5,5 5,4 5,2 6,7 6,4 6,2 6,0 6,3 6,2 6,1 5,9 5,8 5,6 7,2 6,9 6,6 6,4 6,7 6,6 6,5 6,3 6,2 6,0 7,6 7,3 7,0 6,8 7,1 7,0 6,9 6,7 6,6 6,4 Kalcium (Ca), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar Organogena jordar 1000 400 600 1500 800 1000 2000 1400 1600 2600 2000 2600 3600 2600 3600 5600 4000 5600 Fosfor (P), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar (mjäla, finmo, sandjordar) Grova mineraljordar (mo, moränjordar) Organogena jordar (med undantag av vitmosstorv) Vitmosstorv mf mh mr, mmr mf mh mr, mmr mf mh mr, mmr 2,0 2,0 1,5 3,0 3,0 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 1,3 4,0 3,5 3,0 7,0 6,0 5,0 5,0 4,5 4,0 4,0 2,7 8,0 7,0 6,0 13 12 10 10 9,0 8,0 8,0 5,3 15 14 12 22 20 18 18 17 15 15 10 25 23 20 35 33 30 30 28 25 22 15 40 40 40 50 50 50 50 50 50 30 20 * Talvärdet anger den övre gränsen för varje klass. Gränsvärdena hör till den övre bördighetsklassen. 174
Tolkning av grundanalysen Markegenskap och jordartsgrupper Mullhalt Bördighetsklass* Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög BILAGOR Kalium (K), mg/l Lerjordar (ej gyttjelera) Gyttjelera, mo, moränjordar (ej sandig morän), mjäla, finmo, mulljord Sand, sandig morän, torv Magnesium (Mg), mg/l Lerjordar Grova mineraljordar Organogena jordar Förhållande Mg:Ca Förhållande Mg:K Svavel (S), mg/l 60 40 30 100 50 50 1:80 1:10 Alla jordarter 3 6 10 15 50 150 Natrium (Na), mg/l Lerjordar Andra jordarter Tolkning av markens spårämneshalter Bor (B), mg/l 1) Lerjordar Andra jordarter Koppar (Cu), mg/l 20 15 0,3 0,2 Mineraljordar 1,0 Organogena jordar 2) 1,0 Mangan (Mn), mg/l ph-korrigerad, alla jordarter 6 12 25 75 250 1000 Zink (Zn), mg/l Alla jordarter 1,0 1,5 2,0 6,0 20 50 Molybden (Mo), mg/l Alla jordarter 0,01 0,02 0,03 0,06 0,2 0,5 * Talvärdet anger den övre gränsen för varje klass. Gränsvärdena hör till den övre bördighetsklassen. 1) Om markens ph överskrider 6,6 höjs klassgränserna för bor med 0,1 mg/l. Om markens ph överskrider 6,9 höjs klassgränserna för bor med 0,2 mg/l. 2) Om markens ph överskrider 5,2 minskas talvärdet för koppar med 1,0 mg/l. Om markens ph överskrider 5,7 minskas bördighetsklassen för koppar med en klass. 100 70 50 150 80 80 1:40 1:5 40 30 0,5 0,4 1,5 1,5 200 120 80 200 120 120 1:20 1:3 60 45 0,8 0,6 2,7 2,7 300 200 150 400 200 200 1:10 1:2 80 60 1,2 0,9 5,0 5,0 500 350 250 600 400 400 1:5 1:1 1.7 1,3 10 10 800 500 400 1:2 2,5 2,0 20 20 175
Vanliga ogräs Spärgel Spärgel Åkerbinda Åkerbinda Harkål Harkål Lomme Lomme Måra Måra Plister Plister 176
BILAGOR Jordrök Jordrök Sommargyllen Sommargyllen Åkertistel Åkertistel Åkerviol Åkerviol Fettistel Fettistel Gatkamomill Gatkamomill Bilder: MTT:s och Kemira GrowHow:s bildarkiv 177
Åkersenap Åkersenap Baldersbrå Baldersbrå Penninggräs Penninggräs Pilört Pilört Våtarv (natagräs) Svinmålla (lergräs) Kvickrot Hampdån 178 Bilder: MTT:s och Kemira GrowHow:s bildarkiv
Skadedjur BILAGOR Korngallmygga (Hessisk fluga) Fritflugans larv Kornjordloppa Havrebladlus Röd vetemygga Sädesbladbaggens larv Sädesstrit Koloradobagge Stinkfly Rotmaskens larv Vågrandig jordloppa Bilder: MTT:s och Kemira GrowHow:s bildarkiv Morotsbladloppa (ägg) 179
Transport, förvaring och hantering av lantbrukskemikalier Växtskyddsmedel Alla växtskyddsmedel på marknaden genomgår en detaljerad process för godkännande, där såväl preparatets effekt som dess verkningar på miljön och hälsan bedöms. I Finland koordineras denna bedömning av Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Några få växtskyddsmedel är sådana som endast får överlåtas åt och användas av personer som avlagt en specialexamen. Växtskyddsmedlen skall användas ansvarsfullt och enligt behov. Endast användning i enlighet med bruksanvisningen är tillåten. Av bruksanvisningen framgår bland annat på vilka växter preparatet får användas, i vilka mängder och vid vilka tidpunkter. Varje förpackning med växtskyddsmedel har en bruksanvisning. Läs noggrant igenom bruksanvisningen och de andra förpackningsmärkningarna innan du använder medlet. På så sätt försäkrar du dig om att du använder rätt preparat på rätt objekt och på rätt sätt. Bruksanvisningen nämner också alla eventuella begräsningar och särskilda skyldigheter som användningen kan innebära. Texten Omskakas finns inte alltid med på alla förpackningar med flytande växtskyddsmedel. Skaka ändå om preparatet! Att transportera växtskyddsmedel Transporter av preparat som klassificeras som farliga styrs av lagen om transport av farliga ämnen (TFÄ), som bl.a. innefattar anvisningar om klassificering av preparat, krav på förpackningsmaterial och förpackningssätt och anvisningar om transporthandlingar och märkningar. Författningarna gäller såväl transporter på allmänna vägar som lokala transporter för jordbrukets eget behov. Säkerhetsinformationsbladen innehåller också uppgifter om transport av växtskyddsmedel. Föreskrifterna om transport av farliga ämnen tillämpas inte på transporter som utförs av privatpersoner om preparaten är förpackade för minutförsäljning och är avsedda att användas i privathushåll och man har förhindrat läckage under normala transportförhållanden. IBC-containers och IBC-förpackningar samt storytterförpackningar och behållare betraktas inte som minutförsäljningsförpackningar. Ett ämne som är farligt med tanke på transport kännetecknas av ett spetsställt varningsmärke på transportförpackningen, som anger transportklassen. Farliga ämnen har ett UN-nummer på transportförpackningen. UN 1993 betyder till exempel brandfarlig vätska. Då farliga ämnen transporteras i s.k. begränsade mängder (LQ-mängd) skall UN-numret anges på transportförpackningen inne i en svart romb. En förare som transporterar LQ-märkta förpackningar behöver inte ha ett TFÄ-körtillstånd och fordonet behöver inte vara märkt. De tillåtna transportmängderna varierar beroende på transportklass och förpackningsgrupp. Den största förpackningsstorleken är i allmänhet kartonger på 30 kg. De farligaste preparaten får över huvudtaget inte transporteras med LQ-märkningar. Man har försökt dimensionera partiförpackningarna för växtskyddsmedel så att de går att transportera inom ramen för LQ-regeln. För transporter som faller inom det som lagen kallar begränsade kvantiteter behöver transporten inte märkas med orangeskyltar och föraren behöver inte ha ett körtillstånd för farliga ämnen. Transportören bör dock kunna uppvisa en godsdeklaration eller annan följesedel 180
som anger preparatets UN-nummer, transportklass, förpackningsgrupp och totala mängd. Det är förbjudet att röka under transport och lastning och att ta med passagerare. Fordonet måste dessutom ha en handbrandsläckare på minst 2 kg. Den begränsade kvantiteten fastställs i regel enligt preparatets förpackningsgrupp, men det förekommer också undantag. För miljöfarliga ämnen är den begränsade kvantiteten 1 000 kg, för giftiga ämnen inom förpackningsgrupp III 333 kg och för giftiga ämnen inom förpackningsgrupp I 20 kg. Så fort mängden ämne som transporteras överskrider den begränsade kvantiteten börjar alla föreskrifter om transport gälla. BILAGOR Förvaring Växtskyddsmedlen bör förvaras i ett eget utrymme och förvaring av andra ämnen i samma utrymme som växtskyddsmedel bör undvikas. Om det ändå förvaras andra ämnen i samma utrymme eller i dess omedelbara närhet skall dessa produkter tydligt åtskiljas från växtskyddsmedlen. Foder och livsmedel får inte förvaras i samma utrymme som växtskyddsmedel. Förvaringsutrymmet för växtskyddsmedel skall vara ett separat, torrt och varmt rum med ordentlig ventilation. Golvet skall vara av målad betong. Asfalt lämpar sig också som golvmaterial. Det får inte finnas golvbrunnar och dörröppningen måste vara försedd med tröskel. Förvaring i utomhuslager eller utomhus rekommenderas inte. Den bästa förvaringstemperaturen för växtskyddsmedel är 10 15 C. Växtskyddsprodukter skall förvaras i sina originalförpackningar och snyggt ordnade på hyllor. Produkter som klassificerats som farliga, t.ex. brandfarliga och giftiga produkter skall placeras i separata grupper och avskilt från andra produkter i lagret. Fasta och flytande preparat bör också helst placeras i separata grupper. Giftiga ämnen skall förvaras i ett låst utrymme. Den personliga skyddsutrustningen skall placeras i närheten av lagret, men ändå utanför det. Förvara sprutans reservdelar och arbetsredskapen separat från växtskyddsmedlen. Lagret skall vara försett med en brandvarnare, primärsläckningsredskap (skumsläckare, brandfilt, släckningsvatten i närheten) samt uppsugningsstoff eller sand, borste, skyffel, tunnor, säckar eller handdukar samt en liten bassäng dit en rinnande förpackning kan lyftas för att rinna av. Hantering Växtskyddsmedel skall hanteras omsorgsfullt och enligt givna anvisningar. Om gården omfattas av miljöstödet krävs utbildning i användning av växtskyddsmedel. Mer information fås av TE-centralerna. Skydda dig själv Använd alltid skyddsutrustning då du har att göra med växtskyddsmedel: vid doseringen av medel i behållaren, under besprutningen och när du rengör sprutan. Genom 181
att använda skyddsutrustning kan du minimera kontakten med växtskyddsmedel. Anvisningarna för användning och hantering på etiketterna och i skyddsinformationsbladen skall följas noggrant. Använd alltid kemikaliebeständiga skyddshandskar, gummistövlar, huvudbonad och skyddsdräkt då du hanterar växtskyddsmedel. Om det finns omnämnt på etiketten skall du dessutom använda ögon- eller ansiktsskydd samt andningsskydd. Ha alltid rent vatten till hands då du hanterar växtskyddsmedel. Undvik att äta, dricka och röka under besprutningsarbetet. Tvätta alltid händerna genast efter det att du har hanterat växtskyddsmedel. Att göra sig av med växtskyddsmedel och tomma förpackningar Växtskyddsmedel som inte går att använda är alltid problemavfall som skall föras till en insamlingsplats för problemavfall. Mera råd får du av kommunens avfallsmyndighet. Om en växtskyddsmedelsförpackning går sönder eller annars börjar läcka skall den trasiga förpackningen, det ämne som runnit ut och de redskap som använts vid städningen (handduk, uppsugningsmedel etc.) placeras i ett slutet kärl som märks och förs till en uppsamlingsplats för problemavfall. Om förpackningen var trasig redan då den placerades i förrådet är det skäl att kontakta leverantören. Förpackningar som tömts vid användningen skall sköljas omsorgsfullt med vatten tre gånger. Sköljvattnet kan tillsättas i sprutans behållare. Efter sköljningen kan förpackningarna föras till en allmän avstjälpningsplats. Icke sköljda förpackningar utgör problemavfall. Växtskyddsmedlens förpackningar eller övriga avfall får inte förstöras genom bränning eller nedgrävning! De får heller inte återvinnas t.ex. som råvara för plast eller användas som förvaringskärl för andra kemikalier. Endast emballage av papp eller papper utan direkt kontakt med själva växtskyddsmedlet kan förstöras som blandat avfall eller brännas. Klassificering av växtskyddsmedel Livsmedelssäkerhetsverket Evira har tillsammans med andra myndigheter upprättat en klassificering för växtskyddsmedel. Klassificeringen ges då preparatet registreras och skall stå på produktetiketten med varningsmärke och text. Syftet med varningsmärkena är att informera användaren om produktens farliga egenskaper och ge anvisningar om en säker användning. Klassificeringar: Xn Hälsoskadlig Xi Irriterande N Miljöfarlig T Giftig C Frätande Varningsbeteckningar för transport: Klass 3 Klass 6.1 Klass 8 Klass 9 182
Gödselmedel Transport Gödselmedel får endast lastas i rena fordon på fabriken. Föraren ansvarar för lastutrymmets rengöring. Storsäckar får inte lastas på varandra. Säcktillverkaren garanterar inte hållbarheten för säckar som fallit omkull. Säckarna skall alltid placeras på en slät yta och får inte släpas eller skjutas längs golvet. Lasten måste täckas för att undvika att fartvinden trycker in vatten i säckarna, eftersom detta kan leda till problem under senare förvaring. Täckningen övervakas vid fabrikerna. Förvaring Den bästa platsen att förvara gödselmedel är ett torrt och täckt utrymme där säckarna hålls hela och torra. Om du förvarar gödselmedlen utomhus passar det med en skuggig plats som är så torr som möjligt och ligger något högre än omgivningen. Placera lastpallar eller motsvarande under storsäckarna och täck alltid över alla gödselsäckar omsorgsfullt. Solens UV-strålning gör att säckmaterialet blir skört om säckarna utsätts för strålning tillräckligt länge. Om du blir tvungen att trava pallarna på varandra bör du säkerställa att traven inte kommer åt att stjälpa. Gödselmedel som lagras på rätt sätt behåller sina ursprungliga egenskaper i flera år. Eftersom säckmaterialet kan bli skörare med tiden ger Kemira GrowHow dock endast ett års användbarhetsgaranti för sina gödselmedel, enligt säcktillverkarens garanti. Håll gödselmedlen och tomma gödselsäckar utom räckhåll för barn och husdjur. Lagra inte gödselmedel tillsammans med bränslen, smörjmedel eller andra lättantändliga ämnen. Det är förbjudet att röka och göra upp öppen eld i gödsellager. Avstå från att använda lösa lampor (s.k. sladdlampor), eftersom de kan falla på gödselsäckarna och hetta upp dem. Använd alltid de äldsta gödselmedlen först, om möjligt. Om det finns kondensvatten på säckarna bör det skakas bort före du öppnar säcken och använder gödselmedlen. Gödselmedlen vid eldsvåda Gödselmedel brinner inte med öppen låga och det sker heller ingen termisk nedbrytning av gödselmedlet vid eldsvåda. Om en eldsvåda gör att gödselmedlen hettas upp till över 200 C kan det dock bildas giftiga gaser. Om du vet eller misstänker att det lagras gödselmedel i en brinnande byggnad, anmäl det till brandkåren. Andas inte in brandgaserna. Använd vatten för att släcka eldsvådan. Hantering av storsäckar Var alltid försiktig när du lyfter storsäckar och använd en låsbar lyftkrok som inte har några vassa kanter. Gå aldrig under en upplyft säck. Öppna storsäckarna med en storsäckskniv eller ett annat långbladigt redskap för att undvika att gå mellan den upplyfta säcken och arbetsmaskinen. Om det finns över ett år gamla storsäckar i lagret bör du vara extra försiktig när du lyfter dem. Trasiga eller på annat vis skadade storsäckar får inte lyftas. Återanvändning av förpackningarna Gödslingsförpackningarna är tillverkade av polyetenoch polypropenplast. 4H-klubbarna samlar in tomma säckar, storsäckar och plastöverdrag för lastpallar till återvinning för ny plasttillverkning eller för energibruk. BILAGOR 183
Ensileringsmedel Transport Transporten av AIV 2 Plus, AIV 2000, AIV Ässä och Propionix Plus måste ske i enlighet med bestämmelserna om transport av farliga ämnen (TFÄ-bestämmelserna). Kärlen skall dessutom surras fast stadigt under transporten. Bottnen och sidorna på lastutrymmet måste vara hela och får inte ha vassa utskjutande delar som kan trasa sönder kärlen eller tunnorna under transporten. TFÄ-bestämmelserna gäller inte för AIV Prima, men också detta preparat måste transporteras och hanteras med omsorg. Det är förbjudet att transportera frätande ensileringsmedel med personbil. Det är tillåtet att transportera högst 333 kg frätande ensileringsmedel (motsvarar ca 280 l) på släpvagnen till en personbil, med paketbil eller lastbil. I dessa fall skall det finnas till hands en godsdeklaration eller följesedel i fordonet som anger preparatets namn, UN-nummer, farlighetsklass 8, förpackningsgrupp II och den totala mängden preparat som transporteras. Fordonet skall dessutom ha en handbrandsläckare på minst 2 kg. Det är förbjudet att röka under transport och lastning och att ta med passagerare. Kvantiteter som överskrider 333 kg får endast transporteras av förare med körtillstånd för farliga ämnen. Fordonet bör i så fall märkas med orange varningsskyltar och förses med en brandsläckare och med de säkerhetsredskap som krävs av TFÄ-lagstiftningen med tanke på läckage och olyckshändelser. Det måste också finnas säkerhetsanvisningar för produkterna i fråga och en fraktsedel. 184
Förvaring Lagra syraensileringsmedel på en väl ventilerad plats dit obehöriga personer inte har tillträde. Lagret skall vara försett med en tät botten och inga golvbrunnar får finnas. Med tanke på eventuella olyckor bör det finnas en nöddusch eller en vattenkran med slang i närheten av lagerutrymmet. Ensileringsmedel i lösvikt skall förvaras i rena och hela kärl som är godkända för syrabruk. De kärl som fylls på vid Kemira GrowHow:s gårdsdistribution förses med etikett och datum i samband med påfyllningen. Om en lösviktsleverans fördelas i återanvända tunnor eller containers får dessa vara högst fem år gamla. UV-strålning gör plasten skör; därför måste alla tomma och fyllda kannor och tunnor förvaras skyddade från solljus. Hantering AIV 2 Plus, AIV 2000, AIV Ässä och Propionix Plus är frätande syror och AIV Prima är en hudirriterande syra. Använd gummihandskar, gummistövlar och ansikts- eller ögonskydd då du hanterar kärlen. Om det råkar komma medel på huden eller i ögonen skall du skölja med rikliga mängder vatten i minst 15 minuters tid och uppsöka läkare. Undvik att andas in ångor av medlet. Om du känner dig illamående då du hanterar medlet ska du uppsöka läkare. Se till att det alltid finns rent vatten och en flaska för ögonsköljning på den plats där ensileringsmedel hanteras. Kärlen med ensileringsmedel är enbart transportkärl och tål inte tryck. Man får inte använda syrapumpar som fungerar enligt tryckluftprincipen på dem. Om man pumpar upp tryck i ett kärl med ensileringsmedel kan kärlet gå sönder och förorsaka en allvarlig risksituation. Om det läcker ut ensileringsmedel på marken skall medlet samlas upp så noggrant som möjligt. Det uppsamlade ensileringsmedlet kan användas för foderensilering om ingen jord eller annan smuts har kommit in i lösningen. Läckageområdet skall sköljas med rikliga mängder vatten. Återanvändning av förpackningarna Tomma förpackningar kan föras tillbaka till lantbruksaffären som skickar dem vidare till Kemiras fabrik i Uleåborg. IBC-containers levereras med separata anvisningar för återlämning. Biologiska ensileringsmedel Lactofast och AIV Bioprofit 10 skall förvaras i kylskåpstemperatur eller i en frysbox. När de förvaras rätt håller produkterna i ett år från tillverkningsdatum. BILAGOR Mottagning av produkter När du tar emot en leverans av växtskyddsmedel, gödselmedel eller ensileringsmedel skall du kontrollera att produkterna och mängderna stämmer enligt fraktsedeln. Kontrollera också förpackningarnas skick och att de är försedda med korrekta etiketter och bruksanvisningar. Om du upptäcker fel, såsom trasiga, smutsiga eller fuktiga förpackningar, oriktiga produkter eller att produkter saknas eller är överlopps skall du göra en skriftlig anmärkning på de fraktsedlar eller överlåtelseintyg som blir hos föraren och mottagaren och ge dem de uppgifter som behövs för att rätta till felet: dina kontaktuppgifter uppgifter om leveransen (leveranstidpunkt, transportföretag) uppgifter om produkten (produktslag, förpackning, partibeteckning) en beskrivning av felet och mängden felaktig produkt. 185
186
Anteckningar BILAGOR 187
188
189 BILAGOR
190
191 BILAGOR
192