Information från Länsstyrelsen

Information från Länsstyrelsen Liten lathund om uppdragsarkeologins regler Länsstyrelsen i Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten, Kulturmiljö nov 2014

1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kontakta Länsstyrelsen 3. Undersökare som vill arbeta i Västmanland 4. Arkeologins grundregler Kulturmiljölagens portalparagraf Grundregler De viktigaste regelverken 5. Fornsök och bedömning av risken för fornlämningar 6. Mindre markområden och arkeologi Samråd Utredning av mindre markområde Länsstyrelsens ansvar Undersökning vid mindre markingrepp Bidrag till undersökning vid mindre arbetsföretag 7. Stora markområden och uppdragsarkeologi Arkeologins fyra steg Steg 1. Samråd Steg 2. Arkeologisk utredning Steg 3. Arkeologisk förundersökning Steg 4. Arkeologisk undersökning (slutundersökning) 8. Ett arkeologiärendes gång 9. Uppdragsarkeologins tre parter Uppdragsgivaren Länsstyrelsen Undersökaren 10. Val av undersökare Anbudsförfarande Direktval 11. Kostnader och kostnadsbefrielse Kvalitet och kostnad Kostnadsansvar Kostnadsbefrielse 12. Bidrag till arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande 13. Grävsäsong och andra praktiska frågor 14. Bra att veta Perioder och landhöjning

2 1. Inledning I slutet av mars 2010 träffade Länsstyrelsens arkeologer Fastighetskontoret i Västerås stad. Samarbetet fungerar bra sedan länge men det fanns önskemål om att få bättre kunskap om uppdragsarkeologins villkor. Det här är ett försök att reda ut begreppen i ett ganska snårigt regelverk. Informationsbladet är sammanställt av Ulla Bergquist, Samhällsbyggnadsenheten där Kulturmiljöfunktionen ingår. Ett utkast fanns vid mötet i mars 2010, men den slutliga sammanställningen blev inte klar förrän i november 2011. År 2014 har innehållet reviderats i enlighet med den nya kulturmiljölagen, som trädde i kraft 1 januari. 2. Kontakta Länsstyrelsen Frågor och ärenden skickas in på Länsstyrelsens e-post: vastmanland@lansstyrelsen.se. I dagsläget (2014) är vi fyra-fem handläggare som arbetar med arkeologifrågar. Våra kontaktuppgifter finns på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastmanland Samhällsplanering och kulturmiljö Arkeologi och fornlämningar. Vi kan också nås via växeln: 010 224 90 00. 3. Undersökare som vill arbeta i Västmanland Alla som vill utföra undersökningar i länet ska anmäla detta till Länsstyrelsen. I mars 2014 har tio undersökare skickat in intresseanmälningar. I bokstavsordning: Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund (AC) Arkeologgruppen AB, Örebro (AG) Arkeologikonsult AB, Upplands Väsby (AK) Breja Arkeologi, Tyresö Knaton, Mörbylånga Kulturmark Sune Jönsson, Osby Landskapsarkeologerna, Älvdalen Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Hägersten och Uppsala (UV) Sjöhistoriska museet, Stockholm Stiftelsen Kulturmiljövård, Västerås (KM) Societas Archaeologica Upsaliensis, Uppsala (SAU) Värmlands museum, Karlstad.

3 4. Arkeologins grundregler Kulturmiljölagens portalparagraf Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. KML 1 kap 1 Grundregler Fornlämningar ska bevaras för kommande generationer. En fornlämning är tillkommen före år 1850. (Ny regel år 2014). KML 2 kap 1 1a Om en lämning är från 1850 eller yngre kallas den övrig kulturhistorisk lämning. Den omfattas av kulturmiljölagens portalparagraf. KML 1 kap 1. Det är förbjudet att utan tillstånd, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. KML 2 kap 6 Ingrepp i fornlämningar kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen. KML 2 kap 12 Den som ska bygga och ta mark i anspråk är skyldig att hos länsstyrelsen inhämta information om en fornlämning berörs och, i så fall, samråda med länsstyrelsen. KML 2 kap 10 Länsstyrelsen beslutar om tillstånd till ingrepp i fornlämning. KML 2 kap 12 Arkeologisk undersökning är ofta ett villkor för tillstånd till ingrepp i en fornlämning. KML 2 kap 13 Det är i allmänhet företagaren som bekostar en arkeologisk utredning och undersökning. KML 2 kap 14 I några få fall, som främst avser små arbetsföretag och enskilda personer, finns bidrag att söka till arkeologiska åtgärder. Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer

4 De viktigaste regelverken Kulturmiljölag (1988:950; KML) Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (gäller från 2011) Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd avseende verkställigheten av 2 kap 10 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m m (KRFS 2007:2, Verkställighetsföreskrifterna).

5 5. Fornsök och bedömning av risken för fornlämningar Fornsök Fornsök (kallas även fornminnesregistret eller FMIS) är numera tillgängligt för alla via Riksantikvarieämbetets hemsida. Det är möjligt att söka via karta, fastighetsbeteckning eller fornlämningsnummer. Gå in på www.raa.se Fornsök Fornsök, Öppna sökfönster Utdrag ur fornminnesregistret. Fornlämningar i Västerås östra delar. Bedömning av risken för fornlämningar Fornminnesregistret innehåller alla kända fornlämningar, men alla fornlämningar som finns är inte kända. Många syns inte ovan mark, till exempel boplatslämningar i plöjd åkermark. Utifrån fornlämningsbilden i ett område kan man göra en bedömning av risken för att där finns fornlämningar som inte är synliga och som vi därför inte känner till.

6 6. Mindre markområden och arkeologi Samråd med Länsstyrelsen KML 2 kap 10 Ta tidigt reda på om fornlämningar kan påverkas! Samråd eller inte samråd? Följande enkla regler kan vara till hjälp: Finns en fornlämning i området eller inom 100 m? Ta kontakt med Länsstyrelsen. Om avståndet till närmsta kända fornlämning är mer än 100 m är inte risken så stor för att det kan finnas okända fornlämningar inom området, men den kan inte uteslutas. Kontakta gärna Länsstyrelsen. Alla som ska bygga och ta mark i anspråk är skyldiga att hos Länsstyrelsen ta reda på om en fornlämning kan påverkas och, i så fall, samråda med Länsstyrelsen. Planera om möjligt så att fornlämning inte berörs. Underlag till Länsstyrelsen Det finns två sätt att samråda med Länsstyrelsen vid mindre arbetsföretag. Det ena gäller enbart fornlämningar, det andra både naturmiljö och fornlämningar. När det bara är en fornlämning som kan komma att beröras sker samrådet enligt kulturmiljölagen. För bedömningen behöver Länsstyrelsen följande underlag: tydlig karta med arbetsområdets gränser (1:5000 1:20 000) kort beskrivning över vad som ska göras kontaktuppgifter. När både naturmiljö och fornlämningar kan beröras räcker det med en samrådsanmälan för båda. Två lagar berörs; miljöbalken och kulturmiljölagen. På Länsstyrelsens webbplats finns en blankett för anmälan om samråd. (Blanketten vänder sig främst till företag och professionella aktörer. Om det är något problem ta kontakt med Länsstyrelsen.) Utredning av mindre markområde Länsstyrelsens ansvar Utredning av mindre markområde När det gäller mindre markområden ska staten kunna upplysa om det finns fornlämning på platsen eller ej. Är kunskapen om området dålig kan Länsstyrelsen bekosta en utredning, det vill säga ta reda på om en fornlämning berörs. Vad som är ett mindre markområde är inte reglerat i lag. Praxis är att området ska vara mindre än ca 10 000 m 2. Det kan till exempel gälla en eller några få tomter inför nybyggnation och avstyckning. (För större markområden gäller att företagaren betalar utredningen enligt KML 2 kap 11 ).

7 Det förekommer att en företagare frivilligt bekostar en utredning. Om Länsstyrelsens bidragsmedel är slut, till exempel i slutet av året, finns ingen möjlighet att bekosta åtgärden. Om en fornlämning påträffas vid utredningen är det företagaren/markägaren som ska betala en eventuell undersökning. Arkeologisk undersökning vid mindre markingrepp KML 2 kap 13 Vid mindre markingrepp som kan komma att beröra en fornlämning kan Länsstyrelsen kräva att en undersökning med anpassad ambitionsnivå utförs. Det kan till exempel gälla ledningsdragning, avloppsanläggning eller nybyggnation av liten omfattning. Vanligast är antikvarisk kontroll (huvudsyftet är att skydda fornlämning från skada) förundersökning i form av schaktningsövervakning (huvudsyftet är att dokumentera fornlämning som framkommer i schaktet). Bidrag till undersökning vid mindre arbetsföretag till exempel ledningsdragning, avloppsanläggning eller byggande av garage Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer Bidrag vid mindre arbetsföretag Länsstyrelsen kan lämna bidrag till undersökning vid mindre arbetsföretag. Åtgärden kan till exempel vara anläggande av en avloppsanläggning utifrån kommunens krav eller ledningsdragning för vatten eller fjärrvärme. Bidraget kan ges till enskilda personer och företag, men inte till statligt eller kommunalt organ. Bidraget får lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder. som enligt lagen ska betalas av företagaren vid mindre arbetsföretag som 1. föranleds av en myndighets beslut eller någon annan tvingande omständighet, och 2. innebär mindre förändringar i nyttjandet av en byggnad, en anläggning eller ett markområde och det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att företagaren avlastas kostnaderna för de arkeologiska åtgärderna. Bidrag får lämnas med hela eller del av beloppet. Ansökan ska skickas till Länsstyrelsen. I praktiken fungerar det oftast så att Länsstyrelsen upplyser om bidraget när ett ärende dyker upp. i mån av tillgång på medel För Länsstyrelsens egen verksamhet och bidrag gäller alltid i mån av tillgång på medel. Riksantikvarieämbetet fördelar bidragsmedlen och summan kan variera. Målsättningen är att alla som är berättigade till bidrag ska få det.

8 7. Stora markområden och uppdragsarkeologi Arkeologins fyra steg Steg 1. Samråd med Länsstyrelsen KML 2 kap 10 Ta reda på om fornlämningar berörs tidigt i processen! Samråd eller inte samråd? Följande enkla regler kan vara till hjälp: Större markområde (ca 10 000 m 2 eller mer): Då är det klokt att alltid ta kontakt med Länsstyrelsen. Mindre markområde (mindre än 10 000 m 2 ): Finns en fornlämning i området eller inom 100 m? Ta alltid kontakt med Länsstyrelsen. Om avståndet till närmsta fornlämning är mer än 100 m bedöms risken inte vara så stor för att det ska finnas fornlämningar inom området, men den kan inte uteslutas. (Till exempel kan järnåldersboplatser i åkermark vara mycket omfattande). Osäker? Kontakta gärna Länsstyrelsen. Den som ska bygga och ta mark i anspråk har skyldighet att ta reda på om en fornlämning berörs och, i så fall, samråda med Länsstyrelsen. Planera om möjligt så att fornlämning inte berörs. Underlag till Länsstyrelsen För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om det behövs någon form av arkeologisk åtgärd behövs följande underlag: tydlig karta (eller shp-fil) med arbetsområdets gränser (1:5000 1:20 000) kort beskrivning över vad som ska göras kontaktuppgifter. Steg 2. Arkeologisk utredning Länsstyrelsens initiativ KML 2 kap 11 Syfte Utredningen ska besvara frågan: Finns det någon fornlämning som inte är känd inom området? Resultaten bör användas som ett planeringsunderlag för att om möjligt undvika att fornlämningar berörs. För Länsstyrelsen är resultaten också underlag när frågan om en fornlämning kan tas bort ska prövas. Arbetsgång Det är Länsstyrelsen som tar initiativ till en arkeologisk utredning. Företagaren ska inte ansöka om att få utföra den. Länsstyrelsen tar beslut och anger vilken undersökare som ska utföra utredningen. Utredningen bekostas av uppdragsgivare när det gäller ett större markområde. En utredning utförs när det

9 finns ett sakligt motiverat antikvariskt behov (skälighet och sannolikhet) gäller ett större markområde (enligt praxis ca 10 000 m 2 ) gäller särskild typ av exploateringsföretag (väg, flygfält, golfbanor, byggande m m). Vilket underlag Länsstyrelsen behöver kan variera beroende på arbetsföretaget, men det är alltid nödvändigt med en tydlig karta i 1:5 000 1:20 000 (gärna både på papper och som shp-fil). Utredningens genomförande Utredningen genomförs ofta i två etapper: etapp 1 omfattar arkiv- och kartstudier, fältinventering (efter fornlämningar som är synliga ovan mark) etapp 2 omfattar utredningsgrävning (boplatslämningar är till exempel inte synliga ovan mark). Steg 3. Arkeologisk förundersökning efter ansökan KML 2 kap 13 Syfte Förundersökningar kan ha olika syften: förundersökningen ska ge underlag inför planering och kostnadsberäkning av en arkeologisk undersökning. Hur stor är fornlämningen? Karaktär? Fyndmängd? Typ av anläggningar? en förundersökning i avgränsande syfte utförs för att ta reda på fornlämningens utbredning. Underlaget behövs för att kunna planera så att fornlämningen undviks. Arbetsgång Inför en förundersökning ska företagaren ansöka om tillstånd eftersom det handlar om ingrepp i en fornlämning. Förundersökningens genomförande Vid förundersökningen grävs delar av fornlämningen ut. Ofta dras ett antal sökschakt inom området och ett antal anläggningar (gravar, härdar, stolphål etc) undersöks. Steg 4. Arkeologisk undersökning (slutundersökning) efter ansökan KML 2 kap 12 och 13 Fornlämningen undersöks och tas bort vid en arkeologisk undersökning. Det är den dyraste undersökningen och uppgår ofta till betydligt högre summor än både utredning och förundersökning.

10 8. Ett arkeologiärendes gång Från den första förfrågan till en färdig rapport över undersökningen är det ganska lång väg. Hur processen ska gå till är reglerat i lag och föreskrifter. De viktigaste stegen är följande: Samråd Länsstyrelsen företagaren. Första kontakt, eventuellt en besiktning, diskussion om planeringen. Ansökan om tillstånd för ingrepp i fornlämning (förundersökning och arkeologisk undersökning). Ingen ansökan vid utredning eftersom Länsstyrelsen tar beslut på eget initiativ. Länsstyrelsen avgör om undersökare ska utses genom direktval eller urvalsförfarande. Det är beroende av hur hög kostnaden för undersökningen förväntas bli. Vid direktval utser Länsstyrelsen undersökare efter samråd med företagaren. Länsstyrelsen upprättar ett förfrågningsunderlag med kravspecifikation för utredningen/undersökningen. Undersökaren upprättar en undersökningsplan och kostnadsberäkning. Länsstyrelsen granskar undersökningsplanen och kostnadsberäkningen. Länsstyrelsen samråder med undersökaren och företagaren om genomförande och kostnad. Länsstyrelsen skriver beslut. Undersökaren och företagaren tecknar avtal. Länsstyrelsen följer upp och samråder med undersökaren under fält- och rapportarbetet. Länsstyrelsen kontaktar företagaren om ärendets fortsatta hantering. Länsstyrelsen granskar, lämnar synpunkter på och godkänner rapportmanus (överensstämmelse med undersökningsplan, vetenskaplig kvalitet m m). Rapporten produceras och distribueras. Länsstyrelsen granskar den slutliga kostnaden. Slutfakturan betalas av företagaren. Slutbetalning ska inte ske innan en färdig rapport levererats.

11 9. Uppdragsarkeologins tre parter Det är företagaren (kommunen, Trafikverket med flera) som är uppdragsgivare för den arkeologiska undersökningen. Alla uppfattar det inte så, eftersom det är Länsstyrelsen som ger tillstånd till markingrepp och ställer kraven på undersökningen. Undersökaren är uppdragstagare. Uppdragsgivaren vill göra markingrepp Undersökningen är ett villkor för att få göra markingrepp i en fornlämning. Uppdragsgivaren måste bekosta undersökningen i enlighet med Länsstyrelsen beslut. Fråga Länsstyrelsen om något är oklart. Uppdragsgivaren ska som vid alla andra verksamheter teckna ett avtal med undersökaren. En hel del frågor kan styras av uppdragsgivaren så länge de inte går emot beslutet. Det kan till exempel vara tidpunkt för undersökningen krav på redovisningen (till exempel att den ska vara begriplig även för uppdragsgivaren) digitala underlag att använda i kommande planering; schaktplaner, ytor med fornlämningar etc form för ekonomisk redovisning fakturering (slutbetalning ska ske först när rapporten levererats) visning av grävningen för företaget. I de flesta verksamheter är det uppdragsgivaren som skriver avtalet, men inom uppdragsarkeologin är det ofta uppdragstagaren som gör det. Hur man än väljer att göra är det viktigt att båda parter får med sina villkor. Länsstyrelsen ger tillstånd och beslutar om villkor Länsstyrelsens beslut reglerar de arkeologiska frågorna, det vill säga vad undersökningen ska omfatta och vad den som mest får kosta. Ansvaret gäller bland annat undersökningens ambitionsnivå, vetenskapliga kvalitet och att kostnaden bedöms rimlig. Undersökaren utför den arkeologiska undersökningen Undersökaren är en uppdragstagare/entreprenör som ska utföra undersökningen i enlighet med Länsstyrelsens beslut och avtalet med uppdragsgivaren.

12 10. Val av undersökare KRFS 2007:2 Undersökare väljs i enlighet med verkställighetsföreskrifterna. Lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller inte för uppdragsarkeologin. Anbudsförfarande KRFS 2007:1 14 För att uppnå kostnadseffektivitet ska Länsstyrelsen genomföra ett anbudsförfarande när kostnaden för undersökningen antas överstiga 20 prisbasbelopp (år 2014: 20 x 44 400 = 888 000 kr) understiga 20 prisbasbelopp men överstiga 5 prisbasbelopp och om företagaren begär det (år 2014: 5 x 44 400 = 222 000; intervallet blir 222 000 888 000 kr). Direktval KRFS 2007:1 14 Länsstyrelsen kan utse undersökare genom direktval när kostnaden antas understiga 5 basbelopp (2014: 222 000 kr) ligga mellan 5 och 20 basbelopp och företagaren inte begär ett anbudsförfarande (2014: 222 000-888 000 kr).

13 11. Kostnader och kostnadsbefrielse Kvalitet och kostnad KML 2 kap 11 och 13 Länsstyrelsen ska beakta att utredningen/undersökningen ska vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med hänsyn till omständigheterna. KML 2 kap 11 och 13 Kostnadsansvar KML 2 kap 11 och 14 Grundregeln är att det är företagaren som bekostar en arkeologisk undersökning. Kostnaden för en arkeologisk utredning bärs av företagaren när det gäller ett större markområde, enligt praxis är det ca 10 000 m 2. Kostnadsbefrielse undantag från kostnadsansvar KML 2 kap 14 Det finns några undantag från grundregeln att företagaren bekostar den arkeologiska undersökningen. Företagaren ska inte bekosta undersökningen om kostnaden hänför sig till en fornlämning som inte förut var känd kostnaden väsentligt överstiger vad som angetts i beslutet. Praxis är att företagaren får betala en kostnadsökning på 15 %, därefter går i allmänhet staten in förundersökning har utförts och länsstyrelsen sedan inte ger tillstånd till att ta bort fornlämningen det visar sig att ingen fornlämning berörs av en förundersökning eller arkeologisk undersökning. När det blir fråga om kostnadsbefrielse är det Länsstyrelsen som tar beslutet, men först efter det att man reserverat medlen hos Riksantikvarieämbetet.

14 12. Bidrag till arkeologisk undersökning vid bostadsbyggande Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer Det enda bidrag som kan sökas för arkeologisk undersökning av större omfattning gäller bostadsbyggande. Bidraget söks hos Länsstyrelsen, som i sin tur äskar medlen av Riksantikvarieämbetet. Enligt bidragsförordningen som gäller från och med år 2011 ges bidraget endast till undersökningar i äldre stadskärnor. För det nya bidraget gäller följande villkor: Bidrag får lämnas om fornlämningen finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse. Bidrag får endast lämnas om 1. det finns ett betydande allmänt intresse av att bebyggelsen kommer till stånd, 2. det inte finns möjligheter att anpassa bebyggelsen så att fornlämningar inte berörs, 3. andra kulturhistoriska värden inte skadas av arbetsföretaget, och 4. kostnaden är stor i förhållande till den totala kostnaden för arbetsföretaget. Bidraget omfattar den arkeologiska kostnaden för undersökning och övriga åtgärder (till exempel för skydd), men inte maskintid och grovarbetskraft. Det är i allmänhet den arkeologiska undersökningen (slutundersökningen) som uppgår till stora belopp. Kostnaderna för utredning och förundersökning är sällan att betrakta som stora. Däremot kan de ersättas i efterhand om den arkeologiska undersökningens kostnad blir stor.

15 13. Grävsäsong och andra praktiska frågor Grävsäsongen brukar normalt sträcka sig från mitten av april till och med oktober. Kortare undersökningar kan möjligen utföras fram till mitten av november. Arkeologiska undersökningar kan inte utföras vintertid. Bortsett från kyla, snö och tjäle är mörkret det stora problemet. Arbetsdagarna blir alltför korta för att det ska vara meningsfullt att utföra arbetet. Det är uppdragsgivarens ansvar att området är tillgängligt för undersökning. Det kan innebära att det är nödvändigt att avverka skog, röja sly eller vidta andra åtgärder. Planera i god tid så att arbetet kan utföras under rätt årstid!

16 14. Bra att veta Perioder och landhöjning PERIOD DATERING (ca) HAVSNIVÅ m ö h (ca) Jägarstenålder = 7000/5000 4000 f Kr 75 40 äldre stenålder = mesolitikum Bondestenålder = 4000 1800 f Kr 40 25 m yngre stenålder = neolitikum Bronsålder 1800 500 f Kr 25 15 m Äldre järnålder 500 f Kr ca 550 e Kr Förromersk jå 500 f Kr 0 10 m år 0 Äldre romersk jå 0 200 e Kr Yngre romersk jå 200 400 Folkvandringstid 400 550 Yngre järnålder 550 1050 e Kr Vendeltid 550 800 Vikingatid 800 1050 5 m år 1050 Medeltid 1050 1527 Tidig medeltid 1050 1200 Högmedeltid 1200 1350 Senmedeltid 1350 1527 Historisk tid 1527 efterreformatorisk tid ny tid