Kvalitetsrapport 2015

Kvalitetsrapport 2015 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-12-21 2.0 Moa Morin och Malin Ullman Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Innehållsförteckning Kvalitetsrapport 2015... 1 1. Inledning... 3 2. Beskrivning... 5 3. Sammanfattning: lägesbedömning... 8 4. Förvaltningens framgångsfaktorer... 11 5. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden... 12 5.1 Kunskaper... 12 5.2 Normer och värden... 19 5.3 Elevers ansvar och inflytande... 21 5.4 Skola och hem... 22 5.5 Övergång och samverkan... 25 5.6 Skolan och omvärlden... 27 5.7 Bedömning och betyg... 28 5.8 Rektors ansvar... 29 5.9 Systematiskt kvalitetsarbete... 34 5.10. Huvudmannens övergripande ansvar... 37 2 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

1. Inledning Syfte med rapporten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av skolverksamheterna inom grundskolenämndens ansvar: förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår analyser av föregående läsårs insatser och resultat. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Ambitionen med rapporten är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna till att det ser ut som det gör och följa upp förvaltningens åtaganden och insatser under året. Årets rapport följer samma upplägg som skolornas kvalitetsrapporter. Kvalitetsrapporterna är en uppföljning av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporten inleds med en sammanfattning och lägesbedömning samt ett avsnitt om förvaltningens framgångsfaktorer under året. Därefter följer beskrivningar och slutsatser om verksamheten inom respektive läroplansområde 1. Inom varje läroplansområde följs förvaltningens prioriterade uppföljningsområden upp. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden är framtagna utifrån vad forskning och evidens har visat påverkar elevers måluppfyllelse. De prioriterade uppföljningsområdena är dessutom valda utifrån vad skolan har möjlighet att påverka. I förvaltningens rapport finns förutom ett avsnitt per läroplansområde även ett avsnitt om huvudmannens ansvar. I detta avsnitt behandlas övergripande frågor kring fritidshemmen, ekonomi och utbyggnadsfrågor. Förvaltningens åtaganden följs upp inom respektive avsnitt. Underlag för rapporten Under 2014 och 2015 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår t.ex. rapporterna om elevenkäterna samt rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan samt uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. I databaserna finns också uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter om elevernas bakgrund. Ytterligare ett underlag för analysen är skolornas kvalitetsrapporter och åtagandeplaner samt de kvalitetsdialoger som genomförs mellan rektor, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) samt Läroplan för grundsärskolan (2011). 3 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef. I rapporterna och dialogerna följs skolornas resultat och åtaganden upp. Nytt för årets analys är att den kompletterats ytterligare med uppgifter från förvaltningens kvalitetsbesök. Kvalitetsbesöken infördes 2015 och är ett verktyg för att utveckla skolor och fritidshem. Avsikten är att skolan som tar emot besök ska få stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Under loppet av tre år ska samtliga skolor i Malmö stad få ett kvalitetsbesök. Under våren 2015 genomfördes kvalitetsbesök på tolv skolor. Erfarenheter från dessa kvalitetsbesök kompletterar beskrivningarna i denna rapport. Kvalitetsbesökarnas underlag bygger på ca 110 intervjuer med elever, pedagogisk personal, skolledning och vårdnadshavare (ca 450 personer). Utöver detta ingår verksamhetsbesök i form av observation av undervisning och fritidshem samt av skolmiljöer utanför klassrummet. Ytterligare ett underlag för rapporten är förvaltningens uppföljning av åtaganden och aktiviteter. Åtaganden beslutades av förvaltningsledningen i samband med nämndens budget 2015. Uppföljningar har gjorts i samband med delårsrapporten i augusti samt inför anlaysen i denna rapport. I underlaget ingår också uppgifter från utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. 4 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

2. Beskrivning Grundskolenämndens verksamheter styrs främst av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets allmänna råd som är rekommendationer om hur förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 2 Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, antal i förskoleklass 3 639 113 576 Elever, andel (%) 5-åringar av befolkningen 0 1 Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen 93 94 Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet 13 10 Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska 56 23 Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd 81 45 Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor 178 6 901 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 18 17 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 5 5 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen 46 54 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 33 24 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 3 2 9 kap. 2 skollagen. 3 10 kap. 2 skollagen. 5 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, antal i huvudmannens skolor 26 505 101 714 Elever, antal per skolenhet 304 196 Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i fritsående skola 16 14 Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever 52 24 Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar 71 56 Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid 100 61 Språkval, andel (%) elever som läser moderna språk 75 82 Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 86 88 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt 12 12 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen 73 83 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen 75 85 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen 72 82 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen 76 86 Betyg årskurs 9, andel (%) som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen 36 23 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 209 217 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 4 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2014/15 Malmö Riket Antal elever i huvudmannens skolenheter 276 9 709 Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor 38 40 Elever, andel (%) i träningsskolan 49 39 Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 3 12 Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 91 88 Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb 50 30 Lärare, antal heltidstjänster 64 2 476 Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 4 3 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Fritidshemmet kompletterar utbildning i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 5 4 11 kap. 2 skollagen. 5 14 kap. 2 skollagen. 6 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2014/15 Malmö Riket Elever, totalt antal inskrivna 14 452 444 395 Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen 80 83 Elever 10-12 år, andel (%) av befolkningen 37 21 Elever totalt, andel (%) i enskild regi 16 12 Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi 51 41 Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi 539 18 403 Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi 51 54 Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi 14 13 Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi 23 21 Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 7 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

3. Sammanfattning: lägesbedömning Skolans kompensatoriska uppdrag Skolorna och förvaltningen har ett fortsatt stort fokus på elevernas kunskapsutveckling. Många av Malmö stads skolor har engagerade och kunniga rektorer och skolledare med en stark vilja att öka elevernas måluppfyllelse. Kunskapsutvecklingen inom elevgruppen totalt sett är också positiv. 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Kunskapsresultaten i årskurs 6-8 utvecklas positivt och indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. Malmö har bättre resultat än riksgenomsnittet för vissa elevgrupper. Vid jämförelser med riket framgår att Malmös elever med utländsk bakgrund (som är födda i utlandet) har bättre resultat än motsvarande elevgrupp på riksnivå. Det samma gäller Malmös elever med svensk bakgrund. Stort fokus på språkutvecklande undervisning. Förvaltningen och skolorna har ett stort fokus på att utveckla en språkutvecklande undervisning. Utvecklingsarbetet är prioriterat och många insatser görs men några effekter av arbetet kan inte med säkerhet fastställas. Stora skillnader inom kunskapsresultaten. Det är emellertid fortfarande stora skillnader mellan ämnen och årskurser. Eleverna har höga kunskapsresultat i svenska och moderna språk och lägre i matematik och svenska som andraspråk. Eleverna bedöms ha högst måluppfyllelse i årskurs 1 och lägst i årskurs 7. Det är också fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Elever med lågutbildade föräldrar, utländsk bakgrund och pojkar har sämre resultat än elever med högutbildade föräldrar, svenska bakgrund samt flickor. Motsvarande skillnader finns också på nationell nivå. I Malmö är också skillnaderna mellan skolorna stora. Förväntningarna och kraven på de yngre eleverna kan vara för låga. En majoritet av de yngre eleverna (årskurs 3 och 5) är positiva när det gäller lärarnas förväntningar i elevenkäten. Ungefär 94 procent av dem har svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet. Samtidigt är det många elever i de lägre årskurserna som uttrycker att skolarbetet är för lätt för dem. Skolor med yngre elever behöver ytterligare analysera orsakerna till detta samt fortsätta arbeta med kunskapsfokus och höga förväntningar på eleverna i de yngre årskurserna. Bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras måluppfyllelse alternativt betyg skiljer sig mellan ämnen och årskurser. En del av förklaringen anses vara att bedömningenkompetensen bland lärare behöver utvecklas. Undervisningen behöver i högre grad utformas utifrån varje elevs förutsättningar. Uppföljningen visar att flera elever som inte bedöms uppnå målen för undervisningen inte heller får några anpassningar eller något särskilt stöd. Detta är problematiskt utifrån lagstiftningens krav på extra anpassningar och särskilt stöd. Samtidigt visar rapporten att en orimligt stor andel elever bedöms behöva särskilt stöd samt att många elever, trots anpassningar och stöd, inte når målen. Denna utveckling är problematisk. Istället för att fokusera på extra anpassningar och särskilt stöd behöver den ordinarie undervisningen anpassas utifrån varje elevs förutsättning. Lärarna behöver arbeta formativt och ständigt utmana och återkoppla till alla elever. Strukturen för övergångar behöver utvecklas. Det finns brister i arbetssätt samt i ansvar och roller i övergångar mellan förskolor, förskoleklasser, grundskolor med yngre och äldre elever samt mellan grund- och gymnasieskolor. Förvaltningen har inlett ett arbete med att utveckla övergångarna 8 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

till gymnasieskolan. Förvaltningen utvecklar också strukturer i syfte att skapa en jämnare fördelning samt ett bättre mottagande av nyanlända elever på kommunens skolor. Samverkan behöver prioriteras. Såväl skolor som förvaltningen som helhet har, sedan grundskoleförvaltningens start, haft fokus på interna strukturer och processer. Samverkan med flera aktörer har kommit i skymundan. Barn och ungas levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter har emellertid blivit allt mer prioriterat i Malmö stad som helhet, vilket är positivt för det fortsatta arbetet. Inom grundskoleförvaltningen behöver samverkan mellan skola och fritidshem utvecklas. På många skolor är samverkan helt inriktad på skolans uppdrag och samverkan som stärker lärandet i fritidshemmet förekommer sällan. Lärandemiljön Stora skillnader i lärandemiljön. På vissa skolor finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. Denna rapport visar att studieron skiljer sig mellan skolorna. Skillnaderna mellan skolorna, både i elevernas uppfattningar kring kränkningar och i skolornas arbete, är också fortsatt stora. Det råder också stora skillnader mellan lärandemiljön i stadens fritidshem. Elever upplever i hög grad att de inte är delaktiga i utformandet av undervisningen. Inom arbetet med delaktighet och inflytande, fokuserar många skolor på formell delaktighet och demokratisk skolning. Arbetet med inflytande inom undervisningen enligt läroplanens intention förekommer i begränsad utsträckning. Det samma gäller arbetet med att stimulera eleverna att utveckla de förmågor som läroplanen betonar. Skolornas kunskapsfokus har inneburit att läroplanens kursplaner har prioriterats istället. Förebyggande arbete för att främja närvaro har inletts. Förvaltningen konstaterade efter föregående läsår att arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro bör förbättras. Ett förvaltningsgemensamt arbete är inlett i syfte att förbättra arbetet. Stort fokus på utbyggnaden av nya skolplatser. För att klara den stora elevökningen har förvaltningen stort fokus på utbyggnaden av nya skolplatser. Särskilt bekymmersam är situationen i stadens centrala och tättbebyggda delar. Även många äldre skolbyggnader är i behov av renoveringar för att skapa ändamålsenliga och stimulerande lärandemiljöer. Utbyggnadsprocessen försvåras av att det saknas samsyn och ett kommuncentralt agerande i utbyggnadsarbetet. Kompetensförsörjning Brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Den stora elevökningen gör att Malmö kommer att ha ett mycket stort rekryteringsbehov de kommande åren. Den stora bristen på lärare och fritidspedagoger försvårar avsevärt skolornas arbete. Bristen gör t.ex. att vissa fritidshem endast har en utbildad fritidspedagog samt att det är stor personalomsättning inom många verksamheter. Att driva ett systematiskt kvalitetsarbete utan utbildad personal och med personal som ständigt byts ut är mycket krävande. Systematiskt kvalitetsarbete Struktur för systematiskt kvalitetsarbete är på plats. Förvaltningen har utvecklat en styr- och ledningsmodell och en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningsledningen prioriterar tydligt det systematiska kvalitetsarbetet. Stora framsteg inom skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet är allt mer framträdande på alla nivåer inom förvaltningen och rapporten visar att många skolor har 9 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

gjort stora framsteg i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolledare har utvecklat en fördjupad kunskap om arbetet och förbättrat strukturerna och genomförandet inom sin verksamhet. Stort engagemang bland skolledare. Många skolledare visar ett mycket stort engagemang för sin verksamhet och för att utveckla den samma. På vissa skolor är rektor dock inte en tillräckligt tydlig drivande kraft i skolutvecklingsarbetet. Personalen bör involveras ytterligare. Många skolor arbetar inte tillräckligt brett och inkluderande med uppföljning och planering med all personal och tydliggör därmed inte kopplingen mellan det egna arbetet och resultatet för personalen. På vissa skolor involveras personalen endast vid vissa tillfällen. Kopplingen mellan uppföljning och utveckling behöver stärkas. Genom uppföljning och analys identifieras styrkor, utmaningar och brister. Kopplingen mellan uppföljning och utveckling är fortsatt svag i det systematiska kvalitetsarbetet. Vissa brister uppmärksammas återkommande utan att ågärdas. Val av utvecklingsarbete och insatser styrs ibland av trender och erbjudanden istället för att baseras på de behov som framkommit i uppföljningen. Ledarskapet i fritidshemmen behöver utvecklas. Rektors ansvar och pedagogiska ledarskap i fritidshemmen brister på många skolor. Fritidhemmens uppdrag är inte tydligt för alla i skolan och verksamheten inkluderas inte i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannaperspektivet har ytterligare förstärkts. Det starkare huvudmannaskapet är en fortsatt styrka för förvaltningen och nämnden. Såväl det faktiska arbetet som förvaltningens samsyn, inom till exempel strategiarbetet Varje elevs bästa skola, har utvecklats under året. Förvaltningens strukturerade arbete med uppföljning, analys samt stöd och återkoppling till skolorna inom många områden är också en framgångsfaktor. 10 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

4. Förvaltningens framgångsfaktorer Eleven i centrum. Sedan grundskoleförvaltningen bildades har arbetet utgått från en tydlig prioritering med eleven i centrum. Arbetet på alla nivåer relateras till nyttan, effekten och värdet för eleven. Prioriteringen tydliggör, samlar och styr. Kunskapsfokus. 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat nu högre eller i nivå med rikets. I Malmö finns en lång erfarenhet av att arbeta med utlandsfödda elever och skolorna har tillgång till lärare i flera olika språk. Det är också möjligt att Malmös fleråriga satsning på språkutvecklande arbete har gett effekter för elevgruppen. Malmö stad har också en högre andel legitimerade lärare i svenska som andraspråk än riket i genomsnitt. Kunskapsresultaten i årskurs 6-8 utvecklas positivt och indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. En förklaring är den fortsatta implementeringen av kursplanerna från 2011 samt det kunskapsfokus som präglat arbetet i kommunen de senaste åren. Barn och unga prioriteras. I takt med att barn och ungas levnadsvillkor och utbildningsmöjligheter har blivit allt mer prioriterat i Malmö stad som helhet, vill fler nämnder och förvaltningar bidra i arbetet. Den övriga stadens förståelse för grundskoleförvaltningens komplexa uppdrag har ökat sedan omorganisationen. Fördjupad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetets betydelse. Många skolor samt grundskoleförvaltningen som helhet har utvecklat och fördjupat sin förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet samt vad det kan bidra till ifråga om verksamhetens kvalitet och elevernas resultat. Kvalitetsarbetet har en allt mer framträdande roll i många skolledningars tänkande. En viktig orsak är förvaltningens samstämmiga prioritering av arbetet. Arbetet med styr- och ledningsmodellen och en samlad struktur för det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå och huvudmannanivå ger tydliga signaler kring arbetets vikt. Det strukturerade arbetet med skolornas kvalitetsrapporter, åtagandeplaner och kvalitetsdialoger bidrar till detta. Dessutom tydliggör prioriteringen av kvalitetsbesöken hur viktigt förvaltningsledningen menar att arbetet är. Samlat huvudmannaskap möjliggör varje elevs bästa skola. Ett samlat huvudmannaskap är även fortsättningsvis en styrka. Såväl det faktiska arbetet som förvaltningens samsyn, inom till exempel strategiarbetet Varje elevs bästa skola, har utvecklats under året. Med Varje elevs bästa skola arbetar förvaltningen samtidigt med att utveckla en gemensam kultur och en skola på vetenskaplig grund. Höga förväntningar på engagerat ledarskap. Många av Malmö stads skolor har engagerade och kunniga rektorer och skolledare med en stark vilja att öka elevernas måluppfyllelse. Förvaltningsledningen har höga förvätningar på skolledarna, förväntningarna bidrar positivt. Kvalitetshöjning av stödet till skolorna. Förvaltningens strukturerade arbete med uppföljning, analys samt stöd och återkoppling till skolorna inom många områden är en markant kvalitetsförbättring. Det systematiska arbetet underlättar för rektor och ger en stabil grund för hela organisationen att vila på. 11 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

5. Grundskoleförvaltningens prioriterade uppföljningsområden 5.1 Kunskaper Enligt läroplanerna ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. I grundskoleförvaltningens uppföljning av elevernas kunskaper ingår mätningar av måluppfyllelsen i årskurs 1-5, betygsresultaten i årskurs 6-9 och resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. I uppföljningen ingår också indikatorer från elevenkäterna kring förväntningar på eleverna och lust att lära. Gymnasiebehörighet och meritvärde 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Betygsnittet har ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna. Diagram 1. Betygsresultaten på elevgruppsnivå Källa: Uppgifterna är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. Nedgången kan bero på försämrade socioekonomiska förutsättningar för årets årskurs 9-elever jämfört med tidigare årskullar. 6 Elevers sociala bakgrund har en fortsatt 6 För att kompensera för elevernas sociala bakgrund har Malmö stads grundskoleförvaltning en särskild resursfördelningsmodell. Resursfördelningsmodellen bygger på en prognos utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Tanken med resursfördelningsmodellen är att mer ekonomiska resurser ska fördelas till de skolor som har störst socioekonomiska utmaningar och att eleverna därmed ska få likvärdiga möjligheter att nå målen med utbildningen. Resursfördelningsmodellen har använts sedan 2014. Den totala prognosen för eleverna i Malmö stad sjönk mellan 2013/14 och 2014/15 vilket indikerat att elevsammansättningen förändrats mellan läsåren. Detta speglar sig också i resultaten. 12 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

stor betydelse för skolresultaten, såväl i Malmö som i riket. 7 Den största förklaringsfaktorn till elevernas skilda resultat är deras vårdnadshavares utbildningsbakgrund. Utöver vårdnadshavarens utbildningsbakgrund är elevens kön och eventuella invandringsår ytterligare bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas kunskapsresultat i svensk skolan. Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. 2015 års betygsresultat har också inneburit större skillnader i måluppfyllelse mellan könen i Malmö. En förklaring kan vara att en högre andel av årets nyanlända elever är pojkar. Skolorna skiljer sig åt när det gäller könsskillnader. Det finns skolor där pojkar har lägre resultat än flickor under flera års tid. Det finns också skolor som inte har någon alls, eller en mycket liten könsskillnad i resultat över flera års tid. Att ha invandrat till Sverige under sin skolgång har betydelse för möjligheterna att nå goda skolresultat. Svårast är det för elever som invandrar från 12 års ålder och uppåt. 8 Statistik om invandrade elever baseras på olika definitioner t.ex. född utomlands, med utländsk bakgrund 9 eller som nyanländ 10. Analyser av olika elevers resultat visar att elever i Malmö stad som är födda utomlands når ett högre genomsnittligt meritvärde än motsvarande grupp i riket. Diagram 2. Genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund över tid Källa: Skolverkets databas SIRIS Not: Underlaget är både kommunala och fristående skolor. Analyser visar också att resultaten för elever med föräldrar som inte är högutbildade förbättrats i Malmö i jämförelse med riket de senaste åren. 7 Skolverket 2015. Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421. 8 Skolverket 2015. Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport 421. 9 Elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. 10 Elever som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. 13 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Diagram 3: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå över tid Källa: Skolverkets databas SIRIS Not: Underlaget är både kommunala och fristående skolor. Skillnaderna mellan skolorna är fortsatt stora, både vad gäller elevsammansättning och resultat. Den nya resursfördelningsmodellen har använts för kort tid för att förväntas ge några större effekter. Diagram 4: Kunskapsresultat utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå (%) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad och Skolverkets databas SIRIS Not: Varje blå punkt är en kommunal skolas kunskapsresultat respektive andel elever som har högutbildade föräldrar av skolans totala antal elever. Kunskapsresultatvärdet förklaras under Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat i rapporten Kunskapsresultaten 2014/15. 14 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Även segregationen är en faktor som inverkar negativt på elevernas resultat. Inför hösten 2013 lades Rosengårdsskolans högstadium ner och eleverna som skulle börja årskurs 7-9 flyttades för att fortsätta sina studier på andra skolor i kommunen. Grundskoleförvaltningens uppföljning av dessa elevers resultat indikerar en i sammanhanget positiv betygsutveckling. Förvaltningens undersökning av betygsresultaten för de elever som inte uppnått gymnasiebehörighet, visar att det även i år är uppemot 200 elever som saknar endast ett ämne, oftast matematik, för att bli gymnasiebehöriga. Sommaren 2015 deltog årskurs 9-elever från 22 av Malmös 33 kommunala skolor (som har årskurs 9) i sommarskolan och ytterligare 2,6 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (57 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. De 57 elever som blev behöriga för gymnasiala studier efter sommarskolan hade i genomsnitt nästan 14 godkända ämnen per elev när vårterminen slutade. Det indikerar att sommarskolan ger en effekt för eleverna som är nära att nå gymnasiebehörighet och som i slutet av årskurs 9 inser konsekvenserna av ett ofullständigt betyg. Precis som tidigare år är de allra flesta eleverna i grundsärskolan godkända men få elever erhåller de högsta betygen. Nått målen i alla ämnen Andelen elever i årskurs 1-5 som bedömts ha uppnått målen för undervisningen är i de flesta ämnen hög, ca 90-95 procent eller högre. Måluppfyllelsen är lägre i matematik, engelska, modersmål och mycket lägre i svenska som andraspråk. Totalt bedöms 77 procent av Malmös elever i årskurs 1-5 nå målen i alla ämnen. De yngre elevernas måluppfyllelse bedöms generellt som mycket hög av lärarna, precis som tidigare år. Andelen elever som uppnått målen för undervisningen är högst i de lägsta årskurserna. I årskurs 6-8 har andelen elever som nått målen i alla ämnen ökat jämfört med förra året, vilket möjligen kan indikera bättre slutbetyg för kommande årskullar. I årskurs 9 har andelen elever som nått målen i alla ämnen sjunkit, precis som behörigheten till gymnasieskolan. Utvecklingen är densamma i riket. Diagram 5. Andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket under 2000-talet Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat 2013. 15 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Resultaten i årskurs 9 är lägre än förra året i de flesta ämnen och det finns fortsatt skillnader mellan ämnen. Andelen elever i årskurs 9 som klarat godkänt i svenska som andraspråk är i år 69 procent medan andelen elever som klarat godkänt i svenska är 94 procent. 11 I engelska och matematik är det 86 respektive 82 procent som klarat godkänt. Flickors måluppfyllelse är högre än pojkars. I årskurs 9 har flickorna högre resultat än pojkarna i alla ämnen utom ett, idrott och hälsa. Skillnaden är som störst i svenska som andraspråk, religion och kemi. I årets analys av betygsresultaten har även elevernas måluppfyllelse satts i relation till huruvida de gick i fritidshem eller inte. Kartläggningen visar på ett samband mellan att gå i fritidshemmet och högre måluppfyllelse. Nationella prov Jämfört med föregående läsår har resultaten i de nationella proven i matematik i årskurs 3 gått upp. Samtidigt visar resultaten att det är många elever som lämnar lågstadiet med kunskapsbrister. Vid jämförelse med resultaten från måluppfyllelseundersökningen framgår även att det finns en diskrepans mellan resultaten i de nationella proven och lärarnas bedömning av elevernas kunskapsresultat. I årskurs 6 har måluppfyllelsen i de nationella proven ökat betydligt jämfört med förra läsåret i alla de tre obligatoriska ämnena i de nationella proven (svenska, engelska och matematik). I årskurs 9 har eleverna en lägre måluppfyllelse i såväl engelska som matematik och svenska jämfört med föregående år. I matematik är nedgången markant. Betygsresultaten har inte försämrats i samma utsträckning, eftersom sambandet mellan nationella prov och betyg inte är så starkt. I alla årskurser har flickor en högre måluppfyllelse än pojkar i de nationella proven i svenska. Förväntningar på elever I elevenkäten för de äldre eleverna (årskurs 7 och 9) anger 87 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet Tillit till elevens förmåga medan 7 procent är negativa. Förra året var 89 procent av eleverna positiva på motsvarande huvudfrågeområde. Lägst andel positiva svar inom området får frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete. Differensen är cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna bland kommunens skolor, från upp till cirka 95 procent ned till runt 75 procent. Skillnaden mellan skolorna har ökat jämfört med förra undersökningen med ca fem procentenheter. De yngre eleverna (årskurs 3 och 5) är mer positiva när det gäller förväntningar. Ungefär 94 procent av dem har svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell i såväl enkäten för äldre elever som i den för yngre elever. Det finns ett samband mellan höga kunskapsresultat på en skola och andelen elever som svarat positivt på frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet på skolnivå. Sambandet mellan högre kunskapsresultat och studiero och trygghet är dock starkare (se avsnitt om studiero). 11 Andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka. 2009 läste 25 procent av eleverna i årskurs 9 ämnet. 2015 är motsvarande andel 38 procent. 16 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

Lust att lära I elevenkäten till de äldre eleverna anger 56 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet Lust att lära, medan 40 procent är negativa. Det innebär en nedgång av andelen positiva elever med fyra procentenheter från förra året. För de yngre eleverna är motsvarande siffror i enkäten 86 procent positiva och 10 procent negativa. Skillnaden mellan årskurserna är således stor. Förra året noterades skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller frågorna om lust att lära. I år är andelen positiva svar bland flickor lägre vilket gjort att skillnaderna mellan könen är försumbar. Andelen positiva svar är dock lägre som en följd av detta. Analyser visar att det inte finns något statistiskt samband mellan elevernas svar kring lust att lära och skolornas kunskapsresultat. I årets enkätresultat är det emellertid intressant att notera att många elever i årskurs 3 och 5 upplever skolarbetet som för lätt. Hälften av eleverna anser att påstående om att skolarbetet är för lätt stämmer ganska bra. Det är även många elever i årskurs 7 och 9 som upplever skolarbetet som för lätt, men det är dock en betydligt lägre andel elever i jämförelse. Skolornas och förvaltningens arbete Både förvaltningen och skolorna har under läsåret gjort insatser i syfte att förbättra elevernas kunskapsresultat. Måluppfyllelse och likvärdighet är också grundskolenämndens två övergripande mål. I skolornas åtagandeplaner för 2015/16 är det ett fortsatt fokus på kunskapsutveckling. Flera skolor har åtaganden med fokus på matematik i allmänhet och matematiklyftet i synnerhet. Andra skolor har valt åtaganden kring formativ bedömning, utepedagogik, NT-utveckling och ämnesövergripande arbete. I ämnet idrott och hälsa påtalar flera skolor att elevernas simkunnighet är en enskild faktor som starkt påverkar måluppfyllelsen. Att skapa förutsättningar för att alla elever ska lära sig simma är en utmaning då det kräver såväl budget som personal och tillgängliga lokaler. Inom det språkutvecklande arbetet visar skolornas åtaganden på en mycket stor variation. Det är svårt att bedöma om skolornas insatser kring språkutveckling kommer att möjliggöra en förändring på Malmönivå. Förvaltningen har sedan budget 2015 arbetat med fyra åtaganden som kan kopplas till kunskaper: förbättra kunskapsresultaten generellt, förbättra kunskaperna i matematik, språkutveckling samt minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor. Inom varje åtagande har det genomförts en rad olika aktiviter. Bl.a. fortsätter förvaltningen skapa tydligare och gemensamma strukturer kring språkval vilket skapar bättre förutsättningar och utökar elevernas valmöjligheter och möjligheter att nå målen i ämnet. Förvaltningen samordnar också de nationella satsningarna Matematiklyftet och Läslyftet i kommunens grundskolor. Huruvida satsningarna i matematik och språkutveckling gett någon tydlig effekt på elevernas kunskaper och därigenom ökade kunskapsresultat avseende betyg, måluppfyllelseundersökning och nationella prov går inte att säga i dagsläget. För att bedöma vilket resultat satsningarna gett behöver mer omfattande utvärderingar genomföras. Genom arbetet inom ramen för åtagandet om att minska skillnaderna har förvaltningen i dag en bättre kunskap om vad som behöver utvecklas för att möta nyanlända elevers behov. Förvaltningen har också en beredskap för kommande förändringar i lagstiftning (januari 2016) och nationell styrning kring elevgruppen. En ny modell för fördelning av nyanlända elever har tagits fram i syfte att minska segregationen mellan skolor. Under året har även en ersättningsmodell med fem behovsgrupper för grundsärskolan utvecklats. Förutsättningarna för varje elevs lärande bedöms kunna öka framöver då resursfördelningen på detta sätt tydligare speglar den enskilda elevens resursbehov. Förvaltningen har också utrett kommunens särskilda undervisningsgrupper och inlett 17 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

ett förbättringsarbete kring de elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen (se även under rektors ansvar). Analys 2015 års betygsresultat i årskurs 9 visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och att Malmö-elevernas betygssnitt börjar närma sig riksnivån. Även bland eleverna som är utlandsfödda och inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning är Malmös resultat nu högre eller i nivå med rikets. En förklaring till den positiva utvecklingen när det gäller elever födda utomlands kan vara att barn med andra förutsättningar, t.ex. vad gäller skolgång, invandrat de senaste åren jämfört med tidigare. Föräldrarnas utbildningsnivå är, som tidigare beskrivits, en avgörande faktor för elevernas resultat, oavsett utländsk eller svensk bakgrund. I Malmö finns det lång erfarenhet av att arbeta med utlandsfödda elever. Skolorna har dessutom tillgång till lärare i flera olika språk. Det är också möjligt att Malmös fleråriga satsning på språkutvecklande arbete har gett effekter för elevgruppen. Statistiken över lärarlegitimation visar också att Malmö stad har en högre andel legitimerade lärare i svenska som andra språk än riket i genomsnitt (se avsnitt om rektors ansvar). När det gäller andelen gymnasiebehöriga elever och andelen elever som nått målen i alla ämnen har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. En förklaring till nedgången kan vara försämrade socioekonomiska förutsättningar för årets årskurs 9-elever. Uppföljningen visar emellertid att resultaten i årskurs 6-8 indikerar ett högre resultat i årskurs 9 de kommande åren. En förklaring till detta kan vara den fortsatta implementeringen av kursplanerna från 2011 samt det kunskapsfokus som präglat arbetet i kommunen de senaste åren. Det är fortfarande stora skillnader mellan ämnen och årskurser. Eleverna har höga kunskapsresultat i svenska och moderna språk och lägre i matematik och svenska som andra språk. Eleverna bedöms ha högst måluppfyllelse i årskurs 1 och lägst i årskurs 7. Det är också fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar har sämre resultat än flickor, elever med svenska bakgrund samt elever med högutbildade föräldrar. Motsvarande skillnader finns också på nationell nivå. I Malmö är också skillnaderna mellan skolornas stora. Att förbättra måluppfyllelsen i matematik är en utmaning för förvaltningen. Satsningarna inom matematiken bör noga följas och utvärderas för att det ska kunna avgöras om de är inriktade på åtgärder som ger effekt. Detta gäller även de insatser som görs inom språkutveckling. Årets uppföljning visar att det är stor spridning på insatserna och att det är svårt att se några generella effekter av arbetet. Ytterligare en utmaning är pojkars låga resultat jämfört med flickors. Pojkar når i lägre utsträckning målen för utbildningen, både i Malmö och i riket, och har gjort under en längre tid. Skillnaden finns inom de flesta ämnen. Forskning om orsaker till könsskillnader i skolprestationer och attityder till skolan framhåller flera genusorienterade orsaksförklaringar eller hypoteser 12. Oaktat att könsskillnader i skolresultaten är ett generellt problem med komplexa förklaringar är det angeläget att skolorna i Malmö stad följer upp, analyserar och utvecklar arbetet med att skapa förutsättningar för alla elevgrupper att nå målen för utbildningen. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 1-3 är ytterligare en utmaning. Det finns en diskrepans i lärarnas bedömning av måluppfyllelsen och resultaten i de nationella proven. Detta visar att arbetet med bedömning är ett fortsatt utvecklingsområde (se avsnitt om betyg och bedömning). Om 12 SOU 2009:64. 18 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

bedömningen av elevernas kunskaper brister, kommer inte kunskapsluckorna bedömas adekvat och det är stor risk att lärarna inte kommer att förändra sitt arbetssätt i enlighet med elevernas behov. Grundskoleförvaltningens uppgifter visar också att det finns elever som inte anses uppnå målen men som inte ges något stöd enligt författningarnas krav (se avsnitt om stöd och hjälp). Detta tillsammans med analyserna som visar att många elever som inte når målen i de nationella proven i årskurs 3 fortfarande inte klarar godkänt i motsvarande prov tre år senare visar på betydelsen av tidiga insatser. Enligt rektorer har det skett en förändring i de yngre elevernas förutsättningar för socialt samspel de senaste åren. Detta kräver kompetens som ibland saknas och mer tid än tidigare behöver läggas på att få klasser och grupper att fungera och samspela. Samtidigt visar elevenkätsresultaten att en stor andel av eleverna i årskurs 3 och 5 anser att skolarbetet är för lätt. Det är viktigt att lärarnas bedömning samt krav på eleverna anpassas till elevernas förmåga så att varje elev når så långt som möjligt. Elever i de lägre årkurserna upplever i stor utsträckningen skolarbetet som lustfyllt, detta är något som bör tas tillvara, både för att eleverna ska utvecklas så långt som möjligt i de lägre årskurserna men också för att skapa samma förutsättningar för lärande i de högre årskurserna. 5.2 Normer och värden Enligt läroplanerna ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. I grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell ingår tre uppföljningsområden inom normer och värden: trygghet och förhindra kränkningar, likabehandling samt studiero. Trygghet och förhindra kränkningar I elevenkäterna anger 80 procent av de äldre eleverna, 85 procent av de yngre eleverna och uppemot 80 procent av eleverna i fritidshem positiva svar på frågorna om trygghet. Bland de äldre eleverna har andelen minskat med tre procentenheter jämfört med föregående elevenkät. I grundsärskolan uppger 70 procent av eleverna positiva svar på frågan om de känner sig trygga i skolan. På elevenkäternas frågor om huruvida kränkningar förhindras ger 56 procent av grundskoleeleverna i årkurs 7 och 9 positiva svar. Det är en minskning med två procentenheter jämfört med förra läsåret. En högre andel pojkar än flickor anser att skolan behöver göra mer för att förhindra kränkningar i skolan. Under läsåret gjordes 1 009 anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen 13, motsvarande 3,99 ärenden per 100 elever. Anmälningarna avser mycket varierande situationer, och det är svårt att rangordna hur vanligt förekommande olika situationer är. Vanligt är fysiska och psykiska kränkningar, utfrysning med mera. I de yngre åldrarna, 6-8 år, är det oftast fysiska kränkningar. Fotbollsplaner på skolgården är den plats som ofta förekommer i anmälningarna. Anmälningarna om kränkande behandling påvisar potentiella förbättringsområden för skolorna. Många anmälningar upplevs bottna i brister i kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare. Antalet anmälningar skiljer mycket mellan skolorna. 13 skolor gjorde inga anmälningar, jämfört med andra skolor som gjorde uppemot 100 anmälningar. Skillnaderna mellan skolorna kan bero på en mängd olika saker, exempelvis varierande upplägg på det förebyggande och åtgärdande arbetet samt varierande kunskap och medvetandegrad hos skolornas personal. Likabehandling 63 procent av kommunens elever i årskurs 7 och 9 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan. I frågeområdet ingår frågor kring hur man behandlas om man 13 Anmälning ska göras vid kännedom om att en elever anser sig utsatt för kränkande behandling. 19 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015

uppfattas som annorlunda, om elever och lärare respekterar varandra samt om lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. Förra året var 65 procent av eleverna positiva. Flest elever svarar positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. För tredje året i rad upplever emellertid en större andel av pojkarna än flickorna i årskurs 7 och 9 att lärarna inte ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet (se under kunskaper). Lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Eleverna i fritidshemmen är i hög grad positiva på frågor som rör samspel mellan vuxna och elever. Det är det område med högst andel positiva svar från eleverna i fritidshemmen, 90 procent. I frågeområden ingår frågor om kompisar, om de vuxna ser till att alla får vara med och leka samt om man som elev kan få hjälp av en vuxen när hen behöver det. I grundsärskolan är det 80 procent av eleverna som är positiva i sina svar på frågan om de i skolan pratar om hur de ska vara mot varandra. Studiero I årets elevenkät är det liksom förra året 54 procent av eleverna i årskurs 7 och 9 som anger positiva svar under frågeområdet Studiero. I de yngre åren, årskurs 3 och 5, anger 62 procent ett positivt svar. Skillnaden mellan skolorna är stora, både i de lägre och högre årskurserna. Andelen positiva svar skiljer cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna bland de äldre eleverna. Det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas arbetsmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågorna om trygghet respektive studiero och högre kunskapsresultat på skolnivå. Under kvalitetsbesöken har besöksteamen sett exempel på lektioner med bra studiero där lärare haft förmågan att göra innehållet levande och väcka elevers intresse. I årskurserna 7-9 har besöksteamen även sett exempel där detta inte varit fallet. Elever har varit omotiverade, sysslat med annat eller plötsligt lämnat klassrummet. Elever kommer för sent och saknar läromedel. Eleverna är på skolan men skolkar konsekvent från vissa lektioner. Anledningarna till elevers svaga motivation kan vara flera. Det kan bl.a. bero på att lektionsinnehållet inte utgår från elevernas förutsättningar och erfarenheter eller att lektionerna är ostrukturerade och dåligt planerade. Även bristande kunskaper hos eleven kan vara en anledning till svag motivation. En konsekvens blir att elever förlorar tid och inte får sin garanterade undervisningstid. I förlängningen påverkar det elevens måluppfyllelse. En tillitsfull och transparent relation mellan lärare och elev har en positiv inverkan på elevernas lärande och upplevelse av trygghet. Tendenser till elevbeteenden enligt ovan kan även vara synliga i lägre årskurser. Enligt besöksteamen finns det skolor där skolan som helhet anstränger sig för att bygga upp en kultur där skolan signalerar att lärandet är viktigt. Detta sker på flera olika plan exempelvis genom att ha höga förväntningar och krav, att vara tydliga med skolans mål gentemot elever och föräldrar, att göra föräldrar och elever delaktiga i förbättringsarbeten, att ha tydliga regler och konsekvenser vid disciplinära ärenden och frånvaro. I det här arbetet är lärandemiljön inte minst viktig (se avsnitt om rektors ansvar). En förhållandevis hög andel av eleverna i fritidshemmen, drygt 70 procent, anser att det finns ställen där de kan sitta i lugn och ro när de vill. Samtidigt konstaterar Skolinspektionen efter sin riktade tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad att det finns stora skillnader i fritidshemmens miljö och att det finns lokaler som är mycket bristfälliga vilket begränsar möjligheten att ge eleverna den verksamhet 20 Grundskoleförvaltningen Kvalitetsrapport 2015