LARMTJÄNST AB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

LARMTJÄNST AB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 Viktiga händelser 2007 2 Vd har ordet: Man måste gallra för att det ska gro 4 Larmtjänst AB 6 Expressens sex helsidor gav resultat 7 Tv-programmet Efterlyst är det bästa 8 Stöldligor i Sverige 9 Utbildning och information ökar 10 Larmtjänst internationella nätverk ska fler kunna dra nytta av 11 50 ton lastbil kan inte bara försvinna 12 Båt värd 7,5 milj kronor stulen 13 Manualer över fordon ska finnas på Larmtjänst webbplats 14 Webbplatsen ska vara en uppdaterad källa till information ÅRSREDOVISNING 15 Årsredovisning 24 Revisionsberättelse 2

Viktiga händelser 2007 Vart tar alla stulna bilar vägen var rubriken på årets stora internationella konferens Under oktober månad genomförde Larmtjänst en konferens för den internationella organisationen IAATI. Konferensen, som hölls under tre dagar, samlade 150 deltagare från 26 olika länder. För första gången sattes agendan med sikte på att det ska ske olika arbeten i medlemsländerna till nästa års konferens. Fokus var denna gång att få ett grepp om var alla stulna bilar tar vägen och vad som kan göras för att stoppa stölderna. Efter 45 år är det dags att hitta ett nytt namn Larmtjänst har under dessa år använt samma logga oavsett om verksamheten förändrats eller ej. Nu finns inget kvar av det som grundlades 1961. Därför har vi börjat undersöka möjligheten att byta namn. Berghs School of Communication har tagit fram en ny symbol åt oss. Nu får vi se hur vi går vidare under 2008. Alla våra uppgifter ligger nu i ett webbaserat system Var man än befinner sig på jorden går det att komma åt våra system, om man fått access vill säga. Under december gjorde vi det sista inför flytten till vårt nya webbhotell. Vi har även knutit en bredare it-kompetens till oss för att bättre kunna anpassa oss efter de krav och förändringar som ständigt sker. Idag är vår statistik så detaljerad att vi kan kartlägga varje kvarter Det har alltid varit viktigt att veta var och hur brott sker. Under åren har vi samlat uppgifter och förfinat våra system så det går att göra mycket detaljerade sökningar. Det går numera att kartlägga var varje stulen bil stått parkerad före stölden. Nu låter vi löven falla för att ge plats åt det nya 2008 Kommande år vet vi innebär stora förändringar för Larmtjänst. Nya arbetssätt och en bättre teknik ger oss stora förhoppningar om ännu bättre resultat. 3

Vd har ordet: Man måste gallra för att det ska gro Sakförsäkringsbolagens gemensamägda larmförmedlingsföretag, Larmcentralen AB med sina lokaler på Kungsgatan 33 i Stockholm, var det första steget mot Larmtjänst. Året var 1961. Platsen var Södra Kungstornet på 14:e våningen. Ingen dålig start för ett nytt företag. För att kunna hantera de larm som kom in och få ut rätt personal till rätt plats utrustades larmcentralen med två telefoner. Den ena utgjorde linjen för inkommande larm och den andra var för utgående samtal. Företagets första styrelse med representanter från ägarbolagen tillsattes 1963. Sedan skedde det förändringar i rask takt. Namnet Larmtjänst AB kom 1964. Då fanns det ett antal olika serviceområden såsom fastighetslarm, inbrottslarm, driftslarm med mera. Bilbärgning var huvudsysslan Arbetet på Larmtjänst fortsatte med olika utryckningsuppdrag och bilbärgning som huvudsyssla. Vid denna tidpunkt hade Larmtjänst 136 anställda och en omsättning på 71 miljoner, vilket gjorde det nödvändigt att se över kostnaderna. Först 1971 bildades Larmtjänsts utredningsenhet som skulle bekämpa den nyupptäckta kriminaliteten som riktade sig mot försäkringsbranschen, särskilt i form av olika typer av bilbrott. När Larmtjänst firade sitt tioårsjubileum ökades arbetet även till att omfatta fritidsbåtar. År 1976 kom en ny verksamhet att ingå i Larmtjänst Restvärdesräddningen. Denna del fanns kvar i Larmtjänsts regi under 30 år, innan den 2007 fördes över till Svenska Brandskyddsföreningen. Larmtjänst var en på 60- talet viktig aktör, inte minst när det gällde bilbärgning. För att ta reda på hur känt Larmtjänst var gjorde man 1978 en undersökning om detta. Allmänheten fick frågan om man hade hört talas om Larmtjänst, och det hade 80 procent av de tillfrågade gjort. Dock var det bara 15 procent som visste vad de gjorde. När man ställde samma fråga till försäkringsbranschen var det hela 99 procent som kände till verksamheten, men bara drygt hälften som visste vad man gjorde. 1981 flyttade försäkringsbranschens olika organisationer inklusive Larmtjänst in i gemensamma lokaler på Tegeluddsvägen. Utredningsenheten bestod vid det laget av enskilda utredningar och kartläggning av professionella ligor som handlade med stulna bilar, båtar, och andra kapitalvaror över gränserna. I början av 2000 talet stängdes lokalkontoren och verksamheten centrerades till Stockholm. Antalet anställda som varit 26 stycken har idag minskat till 12. Omsättningen har stabiliserats på 19 miljoner kronor om året. Vi har sedan några år tillbaka använt åtta nyckeltal där vi mäter återtagen egendom och kostnadsbesparingar åt våra kunder på olika sätt. Avtal med samverkanspartner har fått en viktigare roll, likaså att vi kan hantera olika former av databaser i webbmiljö så att de är tillgängliga för våra kunder när som helst på dygnet. Med denna återblick kommer jag nu att avsluta detta kapitel, och vända blad. Larmtjänst kommer från och med 2008 att arbeta på ett mer situationsanpassat sätt. Det ökade behovet av projekt grundade på våra uppdragsgivares önskemål och krav, kommer att bli en ledstjärna. 136 anställda och en omsättning på 71 miljoner gjorde det nödvändigt att se över kostnaderna Det känns riktigt bra att i viss mån lämna verksamhetsinriktningar som skapades redan på 1960 talet och anpassa vårt arbete till dagens behov. Kontaktskapande Kontaktskapande verksamhet låter inte så precist och konkret, men alla talar om det som viktigt. Vi vill därför bygga in olika former av konkret arbete för att kontaktskapandet ska bli effektivare. När det stod klart att vi fått uppdraget att ordna den 18:e av IAATI:s Europeiska konferenser, började just dessa tankar. Hur skulle vi kunna skapa något som innebar ett konkret arbete och som skulle fortsätta som en form av stafett från år till år samtidigt som det uppmuntrade till kontaktskapande verksamhet? Vi bestämde då att hela konferensen skulle bygga på föreläsningar om problembilden kring stulna fordon och olika workshops om lämpliga åtgärder mot detta. Under tre dagar i oktober genomfördes ett seminarium på temat Försvunna fordon. Seminariet fokuserade på problematiken kring försvunna fordon, hur man återfinner dem och kostnaden för dem som aldrig hittas igen. Frågan är i hög grad internationell, då stulna bilar ofta försvinner över nationsgränserna. Därför tyckte många att den största behållningen av årets seminarium var det stora deltagarantalet från nya länder och nätverkandet vid sidan av föreläsningar och workshops. Jag är nöjd med arrangemanget. Denna gång lyckades vi samla flera kunniga och intressanta talare, som professor Stefan Hedlund från Uppsala universitet, som talade under rubriken When the State is Criminal, åsyftande den ryska staten, och David Parkes från New Scotland Yard, som talade om terrorism. 4

Konferensdagarna avslutades med en sammanfattning om vad som behöver göras till nästa års konferens. Tanken med detta arbetssätt är att om man deltar så har man också ett ansvar för att något görs åt problemen. När detta nu är gjort är min förhoppning att nätverksbyggandet kommer igång på allvar. Nu finns det dessutom något konkret att tala om. Jag ser verkligen fram emot nästa konferens för att få se vad vi lyckats åstadkomma under ett år. Samarbete grundat på avtal Redan 1980 beslutade sig Larmtjänst för att etablera goda kontakter med myndigheter som Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheterna runt om i landet. Än idag vidhåller jag att detta är grundläggande, men att det inte räcker med goda kontakter - det måste finnas en tydligare förankring. Av detta skäl har vi under de senaste fem åren strävat efter att få skriftliga avtal eller överenskommelser med de viktigaste myndigheterna. Så här långt har vi skrivna överenskommelser med några viktiga myndigheter och en handfull muntliga överenskommelser. I våra överenskommelser vill vi gärna att båda parter bidrar på något sätt så att det inte blir någon form av sponsring från vår sida. Med ett ömsesidigt bidragande ökar också ambitionen att göra något konkret istället för att bara mötas för mötandets skull. Målet på lång sikt Orden lång sikt är nog det som är svårast att beskriva i en tid då det som vi vet säkert idag, inte längre finns på kartan imorgon. Vi kommer dock inte ifrån att uppgifter i databaser måste leva betydligt längre än till i morgon, så där behöver vi se på lång sikt. De närmaste åren kommer vi att bygga ut våra databaser. Det finns mycket tid att spara när vi kan göra automatiska sökningar och få ut statistik Uppgifterna i dagens databaser måste leva kvar längre än till i morgon över olika fenomen. Webben är en annan del som blivit viktigare än tidigare. Den gör att vi var som helst på jorden och under vilken tid som helst på dygnet kan leverera uppgifter om våra uppdragsgivares egendom. Strävan är att möta de önskemål och krav som ställs på en modern organisation när det gäller it-utbyggnaden. Vår utmaning är att hitta kostnadseffektiva sätt att göra det på, därför arbetar vi just nu med olika leverantörer för våra webblösningar. Vi är ständigt beredda att byta kurs eller ändra arbetssätt, beroende på vad som är mest lönsamt för vår verksamhet. Kan vi arbeta på andra sätt än vad vi gjort tidigare? Svaret är givet: Ja, det kan vi. Men det ökar kravet på varje individ hos oss. Tydligheten om vad våra uppdragsgivare vill, blir central samtidigt som vi måste vara strukturerade och resultatinriktade. Nya arbetssätt Det som händer nu är att vi definitivt lämnar det Larmtjänst som bildades på 1960 talet och går in i något helt nytt. Restvärdesräddningen, som varit i bolagets ägo i 30 år, har redan gått över till Svenska Brandskyddsföreningen. Statiskt och nyckeltalslöst arbetssätt utan mätbara resultat, gäller inte längre. Det är riktigt inspirerande att nu med allt detta bakom oss få gå in i en tid där vi i nära dialog med våra uppdragsgivare planlägger och beslutar om vilka projekt som ska gälla under året. Vi måste utvärdera för att se om det vi har bestämt kanske inte gäller så länge som vi trodde. I vissa fall kan vi behöva släppa det och ta nya tag. Med ett helt nytt sätt att arbeta och ett helt nytt sätt att tänka, känns det nästan som om vi blivit ett helt nytt företag. Nu fattas bara ett nytt namn och det ska vi försöka ta fram under 2008. Leif Björklund Vd Larmtjänst AB 5

Larmtjänst AB Box 24158 104 51 Stockholm Besöksadress Karlavägen 108 Telefon +46 8 522 784 00 Fax +46 8 660 03 35 www.larmtjanst.se Stefan Spendrup Tel: 08-522 784 39 Mob: 070-843 74 39 stefan.spendrup@larmtjanst.se Göran Juninger Tel: 08-522 784 37 Mob: 070-637 38 42 goran.juninger@larmtjanst.se Carina Birking Tel: 08-522 784 41 Mob: 070-883 74 00 carina.birking@larmtjanst.se Martin Åberg Tel: 08-522 784 33 Mob: 070-883 74 33 martin.aberg@larmtjanst.se 4 Carina Nordberg-Schmidt Tel: 08-522 784 32 Mob: 070-889 74 32 carina.schmidt@larmtjanst.se Mats Carlsson Tel: 08-522 784 35 Mob: 070-575 09 13 mats.carlsson@larmtjanst.se Christina Nygren Tel: 08-522 784 34 Mob: 070-889 74 34 christina.nygren@larmtjanst.se

Återtaget gods 47, 5 miljoner Exponeringar Fordon Varav utland Entreprenad Båt Olle Staaf Box 5243 402 24 Göteborg Tel: 031-83 69 50 Mob: 070-848 06 25 olle.staaf@larmtjanst.se Per Norström Österleden 3 271 00 Ystad Tel: 0411-162 70 Mob: 070-877 23 05 per.norstrom@larmtjanst.se Niclas Antonsson Tel: 08-522 784 31 Mob: 070-826 17 47 niclas.antonsson@larmtjanst.se Torbjörn Serrander Tel: 08-522 784 38 Mob: 070-883 74 38 torbjorn.serrander@larmtjanst.se Leif Björklund Tel: 08-522 784 30 Mob: 070-882 48 69 leif.bjorklund@larmtjanst.se 5

Expressens sex helsidor gav resultat När journalisten Lennart Kriisa från Expressen ringde och ville få uppgifter om var i landet det stals mest Volvobilar, var den spontana känslan att säga: Det vet vi inte och det tar för mycket tid för oss att ta fram sådana uppgifter. Det berättar Niclas Antonsson som utreder stulet gods på Larmtjänst. Samtalet med journalisten var ett första steg till att kunna ge en helhetsbild över bilstölderna i hela landet vid ett visst givet tillfälle. Om ni kan ta fram alla efterlysta personbilar och ge oss en lista på dem så kan vi gå ut med det i pappersupplagan i hela Sverige och presentera rätt lista i rätt kommun, sa Lennart Kriisa när samtalet fortsatte. Listan skall vara nerbruten på kommunnivå och per bilmodell, bilmärke och registreringsnummer. Vi trycker tidningen och den går ut till omkring 1 miljon människor. Dessutom lägger vi upp den på vår webbtidning. Erbjudandet var bra, men problemet var att sammanställningen skulle behövas inom en vecka. Dessutom ville de kunna skriva ut att det fanns miljoner i hittelön att få. I det läget började det bli lite jobbigt. Larmtjänst hade aldrig tidigare tagit ut så detaljerade uppgifter i den omfattningen, även om tekniken gjorde det möjligt. Lennart Kriisa ville få en garanti på att han kunde få uppgifterna i tid innan löpsedlarna skulle i tryck. För Larmtjänst var det svårt att ge ett sådant löfte. Personalen samlades ihop för att gå igenom förutsättningarna. Fördelarna med att få ut uppgifterna vägdes mot den arbetsinsats som skulle krävas för att ta fram materialet. Under en dag skulle vi nå ut till hela landet med alla för tillfället efterlysta bilar Under en dag skulle vi nå ut till hela landet med alla för tillfället efterlysta bilar och det var bra, säger Niclas. Vi skulle med ett sådant massutskick även få igång en diskussion om alla bilar som försvinner och det var också bra. Däremot kunde vi vilseleda människor om det där med hittelönen. Vi friskrev oss och genom att hänvisa till den praxis som fanns om att försäkringsbolagen brukar löna sina tipslämnare med 300-500 kronor. Expressens matematik var i och för sig riktig eftersom 500 kronor för samtliga 7 000 efterlysta fordon blir miljoner. Resultatet blev över förväntan, särskilt det faktum att Larmtjänsts system fungerade med dessa volymer. När tidningen kom ut följande söndag fanns en uppmaning om att leta efter stulna fordon på hela landets löpsedlar. Tidningen hade sex helsidor med efterlysta fordon. Sida upp och sida ner kunde man söka efter personbilar, motorcyklar, husvagnar och lastbilar. Vi fick in 19 tips och efter bearbetning påträffades 14 objekt som kunde avlysas, berättar Niclas nöjt. 8

Tv -programmet Efterlyst är det bästa Ett av Larmtjänst bästa sätt att nå ut med stulna bilar och båtar är fortfarande att läsa upp telegram i tv-programmet Efterlyst. Vid årets slut hade det kommit tillbaka tio objekt, mest bilar, tack var programmet. Allmänheten hjälper till i Efterlyst Helt klart har stulet gods en spänningsfaktor som tilltalar människor och det försöker vi dra nytta av. Det är viktigt att vi hittar smarta och rationella it-lösningar som ständigt förändras och utvecklas, avslutar Olle. Förpackningarna av våra digitala efterlysningar görs på ett sätt som låter flera olika mottagare lägga upp dem på sina webbplatser - Fördelen med att förvalta och sammanställa alla efterlysta objekt och hålla koll på vad som kommer tillbaka, är att man får en tydlig helhetsbild, säger Olle Staaf på Larmtjänst. Exponeringar 2007 Olle arbetar med att ta ut listor över stulna objekt ur Larmtjänst databaser. Listorna förpackas och distribueras sedan till olika medier. Främst är det tv, webbtidningar och andra webbplatser som riktar sig till båt och bil på olika sätt, som lägger ut den information som Olle distribuerar. Vi förpackar våra digitala efterlysningar på ett sätt som gör att flera olika mottagare kan lägga upp dem på sina webbplatser utan att det kräver något extra arbete för dem, säger Olle. Vi tror att framtiden kommer att innebära mer webb och fler fönster där vi kan exponera. Maringuiden.se SMS tjänst Efterlyst TV Efterlyst.se Webben får allt större betydelse I och med webbens allt större inflytande på marknaden har vi inlett samarbeten med några nya företag som tycker att det finns värden i att upplysa sina läsare om vad som är stulet och hur man kan få hjälp av Larmtjänst. För att även försäkringsbolagen ska få kontroll över vad som stjäls och vad som kommer tillrätta skickar Larmtjänst över listor även till dem över vilka fordon som de har blivit av med. Det ger försäkringsbolagen en helhetsbild över sina egna fall. Listorna kan de jämföra med sina skadeärenden för att se att inget har missats. Aftonbladet.se Antalet biltillgrepp i kriminalstatistiken sjönk med 12 % under 2007. Även om antalet stölder minskar år från år återtar Larmtjänst ungefär lika många stulna bilar. Exponeringar i Efterlyst är det som ger bäst resultat även om andra medier har antalsmässigt fler exponeringar. 7

Stöldligor i Sverige Internationella stöldmärkningar av båtar är till stor hjälp när det gäller att identifiera stulet gods, säger Göran Juninger som utreder båtstölder på Larmtjänst. Ett lysande exempel på det fick vi i somras när båtmotorer stals i Norge. När tre personer stod och lastade om båtmotorer från den norska bussen till den litauiska lastbilen blev det uppenbart att något var i görningen Tre litauer var i färd med att lasta över stulna utombordsmotorer från en norskregistrerad buss till en bättre rustad litauiskregistrerad lastbil. Den röda norska bussen var naturligtvis stulen och fungerade som ett bra kamouflage jämfört med att åka i en litauiskregistrerad lastbil. Men när tre personer stod och lastade om båtmotorer från den norska bussen till den litauiska lastbilen blev det uppenbart att något var i görningen. Några golfspelare kontaktade polisen som genast inled de ett spaningsarbete mot det märkliga beteendet. Först påträffades bussen i Stilleryd och när den kontrollerades fann man tre båtmotorer. Vidare kunde man följa vissa tips som ledde till hamnen i Stilleryd där man efter lite letande påträffade de tre männen från Litauen. Alldeles intill fann man lastbilen med ytterligare två båtmotorer. När utredningen kommit i detta skede kontaktade polisen oss på Larmtjänst för att vi skulle försöka identifiera motorerna, säger Göran Juninger. Flera av motorerna hade sina märkningar kvar och vi kunde ganska omgående konstatera att det var norska motorer. Stölder över våra gränser Efter att vi inlett ett samarbete med våra kontakter i Norge hittade vi ägarna till de stulna motorerna. Senare fick vi veta att de stulits i Hvaler, en gränskommun till Strömstad. Totalt värderade vi motorerna till en halv miljon kronor. Åklagaren inledde en förundersökning och i december föll domen för de tre männen. Två av dem fick tio månaders fängelse och återreseförbud till Sverige i fem år medan den tredje fick sex månaders fängelse. Den sistnämnde fick ett mildare straff eftersom han bara hade till uppgift att transportera de stulna motorerna från Sverige. Det som blev nyckeln i detta ärende var att det fanns märkning på motorerna. Ägarna hade anlitat Securmark som hade märkt motorerna år dem. Utan dessa hade det blivit betydligt svårare att hitta ägarna, avslutar Göran. 8

Utbildning och information ökar eventuella komplexa situationer som kan uppstå, utan de ska kunna fokusera på denna enda händelse. Fler poliser ska utbildas framöver Carina berättar om hur hon under detta år förberett, planerat och schemalagt sina åtaganden på de tre polisskolorna så att de ska kunna genomföras under 2008 när antalet studenter ökar med 50 procent. Idag utbildas 1 200 studenter på tre utbildningsorter Umeå, Växjö och Stockholm. Till 2009 ska detta ökas till 1 800 studenter. Några fler polisskolor verkar inte bli aktuellt och det är bra för oss, säger Carina. Det blir lättare att fortsätta på skolor som vi redan känner till och där vi har byggt upp ett bra kontaktnät. Vi är dock inne på att försöka göra några mindre justeringar i casen för att få med lite aktuella händelser som vi sedan kan referera till när vi har våra genomgångar med studenterna. Larmtjänst kommer att fortsätta att utbilda även polisaspiranterna som går distansutbildningen. Denna utbildningsform är väl förankrad idag och bygger mycket på ledorden distans ansvar frihet. Här krävs det mycket av individerna, men så blir slutresultatet också bra. Tack Carina för att du tar ner oss på jorden igen och ger oss en bild av polisens vardag. Orden kommer från en av studenterna som går termin fyra på polisutbildningen i Umeå. Carina Birking på Larmtjänst arbetar som utbildare på Polishögskolan. Studenterna hon träffar får lära sig allt de behöver kunna för att vara polis. Eller rättare sagt får studenterna lära sig förstå hur mycket de behöver kunna. Ju närmare de kommer sin avslutande termin, desto mer inser de hur lite de kan. Det var efter en handledning när studenterna skulle sammanfatta vad de upplevt och varför de handlat på det sätt de gjort, som den kvinnliga studenten sammanfattade det hela med att bli nertagen på jorden. Vad hon menade var att det i det vardagliga polisarbetet finns många fallgropar, och om man inte är nyfiken och vågar fråga kommer man att gå i fler av dem. När de blir utexaminerade är det vardagshändelserna och det jordnära de måste förstå. Det tar tid att arbeta sig uppåt inom polisen, och för att kunna göra det måste de vara duktiga på vad de gör för stunden. När de blir utexaminerade är det vardagshändelserna och det jordnära de måste förstå Studenterna får olika case. Meningen med dessa händelsebaserade övningar är att de utgår från det poliser oftast möter i verkligheten. De ska inte behöva tänka på alla 1 200 studenter på tre utbildningsorter ökas nu till 1 800 9

Larmtjänsts internationella nätverk ska fler kunna dra nytta av Det bästa är om våra kontaktpersoner är kända sedan tidigare Nätverkandet är en viktig del i arbetet med att utreda och stävja brott, säger Per Norström som är handläggare på Larmtjänst. Vi vill dela med oss av de företag och organisationer som vi vet på olika sätt utreder brottslighet. De ska finnas tillgängliga på vår webbplats för våra samarbetspartner. Nu har vi skapat en plats på vår webb där försäkringsbolagens utredare kan logga in och få tillgång till uppgifter om kontaktpersoner världen över. Strävan är att vi, utöver de personliga kontakter som vi delar med oss av, ska kunna rekommendera lämpliga länkar där det finns aktuell information om myndigheter och samarbetspartner i andra länder. Svårigheten är många gånger att veta om informationen är uppdaterad eller om rekommendationen är bra. Det bästa är om våra kontaktpersoner är sådana som vi har arbetat med tidigare eller som vi känner genom våra internationella organisationer. I Istanbul har vi fått en ny kontakt i ett företag som heter AXOM, berättar Per Norström. Det är ett tyskt företag som bestämt sig för att etablera sig i Turkiet och de tar gärna hand om våra utredningar. Ett liknade företag finns i Thailand. De gör utredningar och har goda kontakter inom polisen, sjukvården och bland guldsmeder. Men fortfarande lever frågan om vilka de är och vad de kan. I detta senare fall drivs företaget, som heter Asia Lawdog, av en kvinna som är gift med en svensk polis, vilket torde underlätta referensundersökningen. Kvaliteten på kontaktpersoner Alla dessa företag som är villiga att hjälpa till tar naturligtvis betalt. För att veta om det är rätt pengar till rätt arbete behöver vi få kunskap om kvaliteten på deras arbete. Annars är det lätt för företag i försäkringsbranschen att bli lurade på såväl pengar som dåligt genomförda utredningar. Avståndet till andra länder gör det hela ännu svårare. Därför finns ett behov av att få tips på nya kontakter och vart man kan vända sig i olika länder. Här är det upp till mig att hitta någon som kan rekommendera dem innan vi lägger upp företaget som en kontakt på vår sida. Om vi ska få en bra databas över kontaktuppgifter i andra länder och vilka dörrar som man bör gå igenom för att komma rätt är det viktigt att vi hjälper varandra med kontaktnätsuppbyggnaden, avslutar Per. 10

50 ton lastbil kan inte bara försvinna Den stora lastbilen av typen Scania R620, stod på verkstad i Uleåborg i Finland för ett garantiåtagande. När man kontrollerade handlingarna till bilen upptäckte man att den skulle vara högerstyrd och byggd för trafik i England. Bilen man hade framför sig var vänsterstyrd och inte alls engelskregistrerad, utan försedd med ryska skyltar. När man undersökte chassinumret mer noggrant syntes det att det var manipulerat. För att få klarhet i vad som var fel anslöt man ett diagnosverktyg till lastbilen. Verktyget kan läsa och kontrollera bilens dator för att lättare hitta felen på bilen, men verktyget talar också om vad det är för fordon. Identifieringen visade att bilen kom från Tyskland, och var alltså varken engelsk eller rysk. I Tyskland har vi goda kontakter inom Bundeskriminalamt (BKA), Tysklands federala kriminalpolis, säger Mats Carlsson. De hjälpte oss att hitta den rätte ägaren. Den tyska polisen berättade att Scanian stals i oktober När vi undersökte chassinumret mer noggrant syntes det tydligt att det var manipulerat 2006 tillsammans med en kyltrailer av märket Schmitz. Av verkstaden i Finland fick vi veta att det inte fanns någon kyltrailer med lastbilen. Däremot stod det en av märket Schmitz utanför verkstaden. Även den med manipulerat chassinummer. Det visade sig att det var den saknade kyltrailern från Tyskland. Våra kontakter kunde informera polisen För oss gällde det att snabbt kunna säkra fordonen och det hjälpte finska polisen oss med, säger Mats Carlsson. Totalt var ekipaget värt omkring 1,3 miljoner kronor. Händelsen har lett till att polisen ökat intresset för att kontrollera även den tunga trafiken. Att personbilar stjäls och omidentifieras för att säljas vidare har vi blivit vana vid, men att detta även gäller lastbilar över 10 ton är nytt, om än inte överraskande. Att försöka komma tillrätta med stölder av tung trafik är idag tungrott. Lösningarna finns framför allt i de internationella kontakterna. Många av våra uppdrag skulle aldrig komma någon vart om vi inte hade internationella kontakter och möjligheten att samordna uppgifter. I det här fallet kunde vi återta bil och släp tack vare våra upparbetade kontakter med Scania Assistance samt polisen i Tyskland och Finland, avslutar Mats. 11

Båt värd 7,5 miljoner kronor stulen Att ta en inombordsmotor tar en hel dag, så man undrar varför någon skulle göra detta En båt med inombordsmotor värd 7,5 miljoner kronor anmäldes stulen en dag i somras. Morgonen efter fick Larmtjänst in ett tips om att båten observerats vid Studsvik. Under några hektiska timmar kändes Larmtjänsts kontor mest som golvet på Stockholmsbörsen. Telefonerna ringde och noteringar gjordes samtidigt som någon ropade instruktioner för vidarebefordran till kustbevakningen. Från Larmtjänst försökte man koordinera de olika insatser som gjordes av Polisen, Kustbevakningen och av övriga kontaktpersoner. Hela tiden minskade det geografiska området som den stulna båten kunde befinna sig i. Efter några timmar kunde båten påträffas vid Bergs slussar i Linköping. Så var det i somras när den mest spektakulära stölden av inombordsmotorbåtar stoppades, säger Martin Åberg som utreder båtstölder. Aldrig tidigare hade vi varit med om att man försöker stjäla en så stor och dyr båt. Detta gjorde att vi intresserade oss för inombordsmotorbåtar. Mot slutet av året startade Larmtjänst upp ett projekt mellan försäkringsbolagen för att försöka ta reda på vad som händer på området. Varför har detta blivit ett nyvaknat intresse? En förklaring skulle kunna vara att det kort och gott är häftiga båtar som signalerar prestige och klass. De är tillräckligt stora att ta sig över exempelvis Östersjön med, och där hitta potentiella köpare. Projekten i sig samlar kunskap Bara i Stockholms län försvann det under året 37 båtar och av de tolv som kom tillbaka var två utan motor. Att montera ur en inombordsmotor tar uppskattningsvis en hel dag, så man undrar varför någon skulle göra detta, säger Martin Åberg. Två av båtarna visade sig vara så kallade pappersbåtar, det vill säga båtar som aldrig funnits utan som försäkrats på falska handlingar. Av de tolv båtarna som kom tillbaka, som tillsammans var värda 11,2 miljoner kronor, påträffades en innan den hade sålts vidare. Vart de övriga 25 båtarna har tagit vägen är oklart, så här hoppas vi mycket på det nystartade projektet. Ett effektivt projekt kan lägga fram en helhetsbild över bolagsgränserna och först då får man en uppfattning om problemets omfattning, avslutar Martin Åberg. 12

Manualer över fordon ska finnas på Larmtjänsts webbplats samla in uppgifter och bildmaterial på olika fordon. Sedan några år tillbaka har vi bestämt att dessa uppgifter ska sammanställas och laddas upp på vår webbplats. Vår polis ovan befinner sig i en situation där han ska skriva ner en beskrivning på något som han aldrig har sett eller ens kan tänka sig hur det ser ut. Därefter ska han utforma en efterlysning av detta föremål. Även om en polis hittar objektet under patrull, hjälper det inte så länge denne inte förstår vad det är för något eller hur man identifierar det. Energin som borde läggas på att identifiera och söka ägaren går istället åt till den frustration som uppstår när polisen inte vet vad det är för föremål denne står framför. Hade polisen i detta läge loggat in på vår webbplats och sökt på entreprenadmaskiner så hade han kunnat se att det var en Volvo L150E. Alla modeller finns inte där med bild ännu, och i de fallen får man söka fram rätt modell på nätet. Det viktigaste är att poliser ute på fältet kan hitta var id-märkningen sitter på en maskin för att kunna börja identifieringen så att rätt ägare kan få tillbaka sin maskin, avslutar Torbjörn. Den nyutexaminerade polisen stod mitt emot anmälaren utan att förstå ett enda ord. Det var inte det att han inte kunde språket, utan det var terminologin, en entreprenadmaskin hade blivit stulen. Identifieringar Polisen som skulle ta upp anmälan om denna maskin förstod aldrig hur maskinen såg ut, men skrev ändå en anmälan om stölden. Han larmade sedan ut detta för honom okända föremål. Vi har lagt ner mycket tid på att samla in uppgifter om olika fordon I ordlistan kan man läsa följande: entreprenad är ett åtagande att till ett i förväg uppgjort pris mellan en beställare och entreprenör, utföra ett arbete eller en leverans. Men något om entreprenadmaskiner finns inte. Hur ska man veta vad det är eller hur de ser ut? Med en sådan utgångspunkt känns det än viktigare att vi har bra manualer över olika fordon som försvinner, säger Torbjörn Serrander. Vi har hittills lagt ner mycket tid på att Båt Bil Entreprenad Övrigt Analyser Identifieringar av båtar gjordes vid 94 tillfällen, bilar vid 90. Entreprenadmaskiner bara 7 gånger och här finns det att göra. Slutligen redovisas så kallade Analyser (där bolagen beställer en utredning om möjligheten att stjäla en specifik bil) gjorda vid 155 tillfällen. 13

Webbplatsen ska vara en uppdaterad källa till information När vi i somras gjorde en genomgång av alla som hade access till extranätet fann vi att det är över 700 personer som aktivt är inne, säger Stefan. Alla extranätsanvändare har en unik profil som sätts upp efter de behov som personen har. Behoven styrs av vilket företag eller vilken myndighet som hon eller han kommer ifrån och vad hon eller han arbetar med. Det finns ingen poäng med att personer som arbetar med stulna fordon i Sverige ska se vilka båtar som är stulna eller vilka fullmakter som man behöver ta ut om man ska resa till utlandet för att ta hem en stulen bil. Databaser på webben På Larmtjänst webbplats finns flera olika databaser tillgängliga. Vissa är så innehållsrika att vi kan ta fram nästan vilken statistik vi önskar om fordonen, exempelvis på vilka bilar som stulits på vilken gata i hela Sverige. Måste man veta hur man pekar om DNS:erna, vilket domännamn som ska bytas eller vilket IP-nummer som ska uppges? Och varför måste det vara en router mellan vår server och deras så att speglingen kan ske? Strukturen på webben är att den ska vara flexibel och lätt att ändra till innehåll Grundläggande it- kunskap Kunnandet om webb och it ligger numera till stor del på varje individ, och ofta är det viktigt att veta hur de olika delarna fungerar för att kunna förstå helheten, säger Stefan Spendrup som ansvarar för att det digitala maskineriet på Larmtjänst fungerar så bra som möjligt. Varför skulle det vara omöjligt att lära sig? Strukturen på webben är att den ska vara flexibel och lätt att ändra till innehåll. Varje ansvarig ska lätt kunna uppdatera innehållet för sitt eget område. Därför har Larmtjänst valt webbpubliceringsverktyget Episerver, som är Microsoftkompatibelt. Webbplatsen har ett extranät där uppdragsgivare och samarbetspartner kan logga in för att få tillgång till särskild information. Nytillskottet är ett grundutförande på en databas som vi för tillfället använder för bland annat stulna skotrar, mopeder, entreprenadmaskiner och LAGOS. LAGOS är en databas som skall ge transportnäringen en möjlighet att rapportera alla tillgrepp som sker mot lastbilar med värdefull last. Den som råkat ut för stölden ska kunna göra anmälan själv. Det ska vara så enkelt att det tar mindre än en minut att fylla i uppgifterna. Larmen går sedan ut till olika nyckelpersoner inom transportnäringen. Polisanmälan görs som vanligt separat. 14

Årsredovisning INNEHÅLL 16 Förvaltningsberättelse 17 Resultaträkning 18 Balansräkning 19 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 19 Kassaflödesanalys 20 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 24 Revisionsberättelse 15

Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Larmtjänst AB är ett helägt dotterbolag till Försäkringsförbundets Service AB, FSAB (organisationsnummer 556207-5860). Larmtjänst har som huvudsaklig uppgift att arbeta för att minska försäkringsbolagens skadekostnader genom att operativt arbeta mot försäkringsrelaterad brottslighet. Per 1 januari 2007 överlät Larmtjänst sin restvärdesräddningsverksamhet till Svenska Brandskyddsföreningen och ägnar sig nu främst åt utredningsverksamhet. Finansiering Larmtjänst verksamhet finansieras genom individuella avtal med de försäkringsbolag som utgör bolagetskunder. Bolaget ska till sin karaktär vara icke vinstdrivande och eventuella överskott rabatteras därför kunderna vid årets slut utifrån inköpsvolym. Detta har beaktats i bokslutet. Nettoomsättning Larmtjänsts totala omsättning uppgår till ca 20,1 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ca 37,1 miljoner kronor för 2006. Skillnaden mellan åren förklaras genom att restvärdesräddningsverksamheten överläts till Svenska Brandskyddsföreningen från och med 1 januari 2007. För 2008 bedöms intäkterna vara stabila gentemot 2007 och inga större förändringar i nettoomsättningen förutspås. Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader uppgår till ca 19,9 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ca 36,5 miljoner kronor för 2006. Skillnaden beror även i detta fall på verksamheten som överläts under 2007. För 2008 bedöms kostnaderna vara stabila gentemot 2007. Flerårsöversikt (belopp i tkr) 2005 2004 Nettoomsättning 19 692 36 955 35 813 33 710 Resultat efter finansiella poster 335 675 665 593 Balansomslutning 59 469 63 568 63 177 77 965 Soliditet 4% 3% 3% 2% Medelantalet anställda 13 13 13 13 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av bolagets resultat och ställning. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kronor 2 164 638, balanseras i ny räkning. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande noter. 16

Resultaträkning 2007-01-01 2006-01-01 Belopp i kr Not - 2007-12-31-2006-12-31 Nettoomsättning 3 19 692 015 36 954 500 Övriga rörelseintäkter 2 377 940 115 019 20 069 955 37 069 519 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 4-7 942 935-24 481 037 Personalkostnader 1-11 600 143-11 318 566 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 5-294 171-489 655 Övriga rörelsekostnader -93 984-228 703 Rörelseresultat 138 722 551 558 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 202 426 126 140 Räntekostnader och liknande resultatposter -6 340-3 137 Resultat efter finansiella poster 334 808 674 561 Resultat före skatt 334 808 674 561 Skatt på årets resultat 6-118 513-218 758 Årets resultat 216 295 455 803 17

Balansräkning Belopp i kr Not 2007-12-31 2006-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier och fordon 7 395 878 990 022 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 8 43 070 225 43 098 083 Summa anläggningstillgångar 43 466 103 44 088 105 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 8 710 367 12 268 385 Fordringar hos koncernföretag 199 375 18 115 Skattefordringar 92 279 58 945 Övriga fordringar 45 801 54 379 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 679 048 1 537 348 9 726 870 13 937 172 Kortfristiga placeringar 10 2 224 934 2 161 687 Kassa och bank 4 051 468 3 381 467 Summa omsättningstillgångar 16 003 272 19 480 326 SUMMA TILLGÅNGAR 59 469 375 63 568 431 Balansräkning Belopp i kr Not 2007-12-31 2006-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 000 aktier) 100 000 100 000 Reservfond 20 000 20 000 120 000 120 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 1 948 343 1 492 540 Årets resultat 216 295 455 803 2 164 638 1 948 343 2 284 638 2 068 343 Långfristiga skulder Övriga skulder 12 43 068 840 43 068 840 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 19 688 59 834 Leverantörskulder 613 435 1 426 394 Övriga skulder 13 2 592 417 4 240 570 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 10 890 357 12 704 450 14 115 897 18 431 248 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 59 469 375 63 568 431 18 18