Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009

innehåll 1. Styrelsens berättelse 4 2. Så har vi arbetat 6 2.1 Nationellt arbete 6 2.2 Internationellt arbete 6 2.3 EU-val, svenskt ordförandeskap 8 och FN:s klimatmöte 2.4 Standardisering 8 3. Prioriterade frågor: 9 3.1 Matkvalitet 9 3.2 Hälsa 10 3.3 Marknadsföring 11 3.4 Konsumentlagstiftning 12 3.5 Tjänster 13 3.6 Rättigheter och integritet i ny teknik 14 4. Hållbar utveckling 15 5. Standardisering 16 6. Projekt 18 6.1 Etiska leksaker 18 6.2 Ungas relation till internetreklam 19 6.3 Marknadsföring av snabba lån 19 6.4 Dolceta 20 6.5 Standardisering 21 6.6 Change 21 7. Kommunikation 22 8. Råd & Rön 24 9. KonsumentCentrum 25 10. Uppdrag 28 10.1 Uppdrag i Sverige 28 10.2 Uppdrag Norden 28 10.3 Uppdrag Europa 28 10.4 Uppdrag internationellt 28 10.5 Uppdrag inom standardisering 28 10.6 Representation i Allmänna reklamationsnämnden 29 10.7 Uppdrag Konsumentverket 29 11. Deltagande i konferenser och seminarier 29 11.1 Deltagande i Sverige 29 11.2 Deltagande i Norden 29 11.3 Deltagande i Europa 29 11.4 Deltagande internationellt 29 12. Besvarade remisser 30 12.1 Nationellt 30 12.2 Europeiskt och internationellt 30 13. Medlemsorganisationer 31 14. Styrelsen 31 15. Valberedningen 32 16. Råd & Rön AB styrelse 32 17. KonsumentCentrum i Sverige AB styrelse 32 18. Arbetsgrupper 33 19. Kansli 33 20. Förkortningar 34 Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm 2010 Layout: Mia Drakenberg Tryckt på miljövänligt papper Sveriges Konsumenter Verksamhetsberättelsen 2009 3

1. Styrelsens berättelse Året 2009 blev händelserikt, präglat av följderna av den globala finanskrisen och av klimathotet. För Sveriges Konsumenter innebar året ökat fokus på frågor om hållbar utveckling och privatekonomi, utöver andra prioriterade frågor. Valet till Europaparlamentet, Sveriges ordförandeskap i EU och FN:s klimatmöte i Köpenhamn visade på behovet av en stark konsumentrörelse som kan ställa krav utifrån människors påtagliga behov och problem i vardagen. Här gjorde Sveriges Konsumenter skillnad, inte minst genom europeiskt samarbete. Sveriges Konsumenter fortsatte under 2009 att utvecklas som organisation, bland annat utökades vår konsumentrådgivning. Den ideella moderorganisationen Sveriges Konsumenter samverkar med sina två dotterbolag Råd & Rön och konsumentrådgivningen KonsumentCentrum, en samverkan som gynnar alla tre. Alla tre arbetar med konsumentnytta och konsumentmakt, men med olika medel vilket sammantaget gör oss till en organisation med stor potential inför framtiden. Konsumenternas intressen uppfattas som alltmer legitima och centrala vilket vi märker på ett ökat antal inbjudningar till konsultationer, hearings och andra tillfällen att möta beslutsfattare i näringsliv och politik. Vi kommer att fortsätta att agera för ökad konsumentmakt genom att underlätta människors val utifrån kvalitet, pris, miljö, etik med mera. Men de medvetna valen får inte bara vara förbehållna dem med resurser, det måste gälla alla. Det handlar om rättvisa. Politiskt tal om konsumentmakt får inte heller bli ett alibi för att slippa fatta tuffa politiska beslut. Det behövs en stark konsumentpolitik, liksom det behövs ett rättvist rättsligt skydd, fungerande tillsyn och tillgång till tvistlösning. Sveriges Konsumenter har arbetat brett, men har prioriterat följande områden: Matkvalitet, hälsa, marknadsföring, konsumentlagstiftning, tjänster samt rättigheter och integritet i ny teknik. Förutom att ställa specifika krav inom dessa områden driver vi ett antal övergripande profilfrågor: hållbar utveckling, etisk konsumtion, design för alla och jämställdhet. Många viktiga frågor har drivits under året, bland andra: Ny gemensam konsumenträttslagstiftning i EU Ny EU-förordning om livsmedelsmärkning Reklam till barn via internet Sms-lånen Hem- och konsumentkunskap i grundskolan Tvister kring hantverkstjänster Rättigheter på internet Etiska köp av leksaker Djurskydd Arbetet har skett mycket genom ett fortsatt långsiktigt påverkansarbete, framför allt inom EU. Här fattas en stor del av de beslut som formar svenska konsumenters vardag och det gäller att påverka beslutsprocessen tidigt och på hög nivå. Det gör Sveriges Konsumenter genom sin representation i centrala organ inom EU, genom arbetsgrupper och genom samverkan inom den europeiska konsumentorganisationen BEUC och den globala Consumers International CI. En viktig del av arbetet har också varit standardiseringen. I utformningen av standarder saknas ännu ett starkt konsumentinflytande. Konsumenter har fortsatt att rekryterat nya representanter i standardiseringsarbetet. Bland nyheterna i år kan nämnas Konsumentdialogen om livsmedel, som i ett första steg dragits igång tillsammans med LRF. Meningen är att regelbundet träffas försöka hitta lösningar på olika problem. Vi gläds också åt att vårt månatliga nyhetsbrev startat och har blivit mycket uppskattat, liksom att arbetet med att ta fram en ny webbplats för Sveriges Konsumenter har påbörjats. Konsumentrådgivningen har förstärkts genom avtal med Farsta stadsdel i Stockholm. Därmed ger vi en väl fungerande service åt sex stadsdelar och vi hoppas att det ska bli ännu fler. 2009 var också det första hela verksamhetsåret för vårt dotterbolag KonsumentCentrum och vi räknar med att här finns utrymme för en fortsatt expansion inom konsumentrådgivning. Vår tidning Råd & Rön har haft sitt tredje hela verksamhetsår under vårt ägande. Tidningens bas är testerna med miljö och etik som viktiga hörnstenar. Det är ett grundkoncept, som tillsammans med satsningar på webbplatsen borgar för en fortsatt mycket efterfrågad och respekterad informationskälla. Prenumeranterna på tidningens webb ökar stadigt. Verksamhetsberättelsen visar mer i detalj vad Sveriges Konsumenter har gjort under 2009. Och det är mycket, särskilt med tanke på våra mycket begränsade resurser. Nytt för i år är att verksamhetsberättelsen delats upp efter de prioriterade frågorna. Skiljelinjen mellan nationella och internationella frågor försvinner allt mer, det hänger ihop med globaliserad handel och beslutsfattande på internationell nivå. Tyvärr finns det också mycket vi tvingas avstå från att engagera oss i, trots stora behov av konsumentföreträdare och uttryckliga förfrågningar om medverkan från olika parter. Det gäller exempelvis energi- och boendefrågor. Som bred konsumentorganisation har vi höga förväntningar på oss och vi beklagar att vi tvingas avstå. Det praktiska och faktiska arbetet har till största delen skötts av kansliet. Arbetsbelastningen har under året varit hård. Med tanke på bredden på ämnesområdena och det ökande antalet förfrågningar om konsultationer och medverkan är det ändå anmärkningsvärt hur mycket som har åstadkommits. Även ett 60-tal frivilligt engagerade har i högsta grad bidragit till arbetet. Detta och mycket annat visar på den enorma styrka och den tillgång som finns i våra medlemsorganisationer. Från styrelsens sida vill vi rikta ett stort tack för allt arbete under året. Sveriges Konsumenter och dess båda dotterbolag har under året flyttat till nya, något mindre men mer effektivt planerade lokaler på Södermalm. Det har varit tufft för personalen, men nödvändigt inför framtiden. En modernisering av ekonomisystemet har också skett, även det nödvändigt. Under överskådlig tid är Sveriges Konsumenter beroende av statlig finansiering för att kunna representera konsumenterna med bredd och kompetens. Vi upplever att de medel som satsas på konsumentpolitik fortsätter att vara synnerligen knappa i jämförelse på vad som satsas politiskt på tillgångssidan i marknadsekonomin. Konkurrensen om de medel som fördelas av Konsumentverket ökar också kraftigt. Eftersom påverkansarbete kräver långsiktiga satsningar för att bli framgångsrikt är det ett påtagligt problem att medlen bara ges för ett år i taget. Sveriges Konsumenter märks och efterfrågas mycket. Vi blir också ofta kontaktade om medverkan i massmedia, på konferenser och hearingar. Men det räcker inte. Visionen från handlingsplanen för Sveriges Konsumenter 2007-2012 kvarstår att vi ska öka vårt inflytande till nytta för konsumenterna. En fri marknad med ökad konkurrens, fler valmöjligheter och öppna gränser för varor och tjänster kräver att konsumenterna är starka, medvetna och välinformerade. Och att de har starka företrädare i Sverige, EU och internationellt. Det behövs en stark, partipolitiskt obunden kraft som balanserar företag och näringslivsorganisationer. Till sist: Under året avled Turid Ström. Hon var en av de drivande bakom starten av Sveriges Konsumentråd (som sedan bytte namn till Sveriges Konsumenter). Hon var också ordförande från starten 1992 till årsmötet 1997 och därefter Hedersordförande. Turid Ström lade med sitt engagemang, sin kunskap och sitt kontaktnät en stabil grund till vad som idag är en bred och respekterad konsumentorganisation. Vi är henne ett stort tack skyldiga. Inger Persson ordförande Örjan Brinkman Handikappförbunden, vice ordförande Harriet Gillberg Riksförbundet Hem och Samhälle Elisabeth Rooth Eriksson Vi Konsumenter Daniel Carlstedt Unga Örnar Gunnel Karlén Arbetarnas Bildningsförbund Sten Boström Pensionärernas Riksorganisation Märta-Lena Schwaiger Resenärsforum 4 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 5

2. Så har vi arbetat Sveriges Konsumenter bedriver opinionsbildning, lobbyarbete och representerar konsumenterna i många sammanhang. I EU och internationellt är vi en svensk konsumentröst som hävdar svenska konsumenters intressen och genom internationellt samarbete bidrar vi till en stark gemensam konsumentröst. De nationella och internationella frågorna hänger allt mer ihop i takt med att handeln globaliseras och beslut oftare fattas på EU- eller internationell nivå. Vårt arbete är långsiktigt. Det består i huvudsak av representation, kommunikation, remissvar och samordning i våra prioriterade sakfrågor. Vi strävar efter att finnas med på hög nivå och att agera tidigt i beslutsprocessen. Dessutom har vi ett rikt samarbete och utbyte med konsumentorganisationer i andra länder. I de olika sakfrågorna driver Sveriges Konsumenter fyra övergripande horisontella profilfrågor: hållbar utveckling, design för alla, etisk konsumtion och jämställdhet. Sveriges Konsumenter representeras av kansliets personal, styrelsen och representanter för medlemsorganisationerna. En mer fullständig förteckning över var vi finns representerade och över händelser 2009 finns i avsnitten uppdrag och aktiviteter. 2.1 Nationellt arbete Regering och riksdag är centrala kontaktytor i vårt uppdrag att företräda konsumentintresset. Konsumentfrågorna är viktiga för flera departement. Huvudansvaret ligger på jämställdhets- och integrationsministern samt på jordbruksministern. Men flertalet andra departement har ansvar för betydande konsumentfrågor, till exempel vad gäller boende, transporter, miljö, sjukvård, kultur och kommunikation. Under 2009 har Sveriges Konsumenter deltagit i hearingar och utfrågningar, inbjudna av olika ministrar och av riksdagsutskott. Vi har också träffat riksdagsledamöter i civilutskottet. Vi har täta kontakter med myndighet med ansvar för konsumentfrågor. Målet är att myndigheter alltid ska arbeta med konsumenternas bästa för ögonen och att de ska värdera nyttan för konsumenterna i sin verksamhet. Konsumentverket har ett Insynsråd där Sveriges Konsumenter är representerat. Dessutom har vi regelbundna avstämnings- och utvecklingsmöten. Vi representerar konsumentintresset inom samtliga avdelningar i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och är dessutom representerat i ARN:s Insynsråd. Livsmedelsverket har en strategigrupp för konsumentfrågor där Sveriges Konsumenter har två platser. Arbetet där förbereds av den interna, rådgivande livsmedelsgruppen. Även andra myndigheter har sökt samarbete med Sveriges Konsumenter, till exempel Jordbruksverket och Konkurrensverket. De kommunala konsumentvägledarna är en viktig grupp, som vi har haft allt tätare kontakter med, särskilt sedan Konsumentvägledarnas förening blev medlemsorganisation. Branscher och företag har blivit alltmer angelägna att höra våra synpunkter och föra en dialog. Vi har deltagit i åtskilliga debatter och hållit föredrag inom våra prioriterade områden. Under året startade också Konsumentdialogen om livsmedel med Lantbrukarnas Riksförbund (mer om det i avsnittet Matkvalitet). 2.2 Internationellt arbete Sveriges Konsumenter har väl etablerade och omfattande kontakter inom Norden, Europa och internationellt. Nordiskt samarbete är viktigt med tanke på vår likartade syn på konsumentskydd. Vi har samarbetat nordiskt i viktiga prioriterade områden såsom konsumenträtt, digitala rättigheter, marknadsföring, standardisering och tillgänglighet. Dessutom har ledningarna för myndigheter och organisationer på konsumentområdet träffats. Erfarenhetsutbyte i aktuella frågor har tillsammans med hållbar utveckling och konsumentundersökningar och tjänster varit det huvudsakliga innehållet på dessa möten. På Europanivå arbetar vi i nära samarbete med den europeiska konsumentorganisationen BEUC, som består av 42 välrespekterade konsumentorganisationer från ett 30-tal länder i Europa. Sveriges Konsumenter ges genom sitt engagemang möjlighet att agera i många europeiska konsumentfrågor på ett mycket tidigt stadium i EU:s beslutsprocess. BEUC har genom sin unika ställning och höga trovärdighet kännedom om vad som är på gång inom konsumentpolitiken. Genom ett utvecklat remissförfarande har Sveriges Konsumenter goda möjligheter att påverka BEUC:s arbete. Dessutom är BEUC:s policyarbete en stor kunskapskälla inom de verksamhetsområden vi på grund av knappa ekonomiska förutsättningar inte har möjlighet att prioritera. Sveriges Konsumenter har deltagit i BEUC:s livsmedelsgrupp, arbetsgrupp om konsumenträttighetslagstiftningen, finansiella grupp, hälsoexpertgrupp samt miljöarbetsgrupp. ECCG är EU-kommissionens rådgivande organ för konsumentfrågor och den huvudsakliga kanalen för en samordnad konsumentrepresentation. ECCG konsulteras löpande och har under året sammanträtt fyra gånger och fört diskussioner om bland annat konsumenträtt, paketresor, elmarknaden, CSR, livsmedelsinformation, produktsäkerhet, finansiella tjänster, grupptalan, hållbar utveckling, nanoteknologi, tjänster, leksaksäkerhet och patienträttigheter. Sveriges Konsumenter är också representerat i EU-kommissionens rådgivande konsumentgrupp för finansiella frågor, policygrupp om konsumenträttsdirektivet samt arbetsgrupp om indikatorer för utvärdering av konsumentrörelsen. I april anordnade ECCG och DG SANCO en större konferens om hot och utmaningar för konsumentskyddet på de digitala marknaderna. EU:s ekonomiska och sociala kommitté, EESK, är ett rådgivande organ som representerar det civila samhället inom den Europeiska Unionen. Sveriges Konsumenter har under året arbetat i de två sektionerna INT (inre marknadens produktion och konsumtion) samt REX (externa relationer). Inom INT-sektionen har Sveriges Konsumenter varit medlem i inre marknadens observationsgrupp en arbetsgrupp med 21 medlemmar som föreslår förbättringar till andra institutioner. Under 2009 har Sveriges Konsumenter varit ordförande för konsumentkategorin inom EESK. Sveriges Konsumenter har varit medlem i två arbetsgrupper: EESK:s budgetgrupp och i ACP/AVS, en arbetsgrupp inom REX-sektionen som utvecklar Handelsavtalet EIPA mellan EU och Afrika. Europaparlamentets inflytande över konsumentfrågorna är stort då konsumentskydd regleras med medbestämmandeförfarande. Parlamentets majoritet saknar ibland förståelse för konsumenternas intressen och konsumentskyddets betydelse för en fungerande marknad. Det innebär att det är särskilt viktigt att påverka parlamentarikerna till en mer konsumentvänlig hållning. Sveriges Konsumenter har tillsammans med BEUC drivit en konsumentpaktskampanj under valrörelsen inför Europaparlamentsvalet som gett konsumentfrågorna stor uppmärksamhet. Internationellt arbetar Sveriges Konsumenter framför allt genom två organisationer. Consumers International, CI, är den samlade globala konsumentrörelsen med 220 medlemsorganisationer från 115 länder. Sveriges Konsumenter är medlemmar och har under året bland annat samarbetat med CI runt internationell standardisering, hållbarhet, marknadsföring samt överviktsfrågor. Transatlantiska konsumentdialogen, TACD är en organisation för Europas och USA:s konsumentorganisationer med syfte att enas kring gemensamma transatlantiska konsumentkrav. Vårt deltagande i TACD sker i huvudsak genom elektroniskt utbyte i diskussionsfora om till exempel intellektuella rättigheter och klimatfrågor. Därutöver deltog vi vid det årliga mötet i Bryssel, där framför allt fetmaproblemen och klimatfrågorna stod i fokus. för en stark konsumentmakt 6 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 7

2.3 EU-val, svenskt ordförandeskap och FN:s klimatmöte Tre specifika händelser satte stark prägel på konsumentarbetet 2009. I juni hölls val till Europaparlamentet. Eftersom parlamentets roll och makt har ökat påtagligt var det viktigt att konsumentfrågorna lyftes i valdebatten. Sveriges Konsumenters strategi utgjordes av en europeisk konsumentpakt och en TV-sänd utfrågning. Pakten var en gemensam satsning inom BEUC med krav inom åtta områden. Den utformades som en skrift med huvudsakliga konsumentkrav till parlamentarikerna, som översattes till svenska, samt en webbplats. Representanter för hälften av de svenska partierna ställde sig bakom pakten. Pakten lanserades i en debattartikel i SvD:s Brännpunkt och uppmärksammades också i TV:s Plus. Utfrågningen av ledande kandidater var välbesökt och sändes i SVT24. Sveriges var EU:s ordförandeland under hösten. Det innebar unika möjligheter att påverka, och sätta konsumentfrågorna på kartan. Arbetet innebar intensifierade kontakter med regeringskansliet redan under våren, bland annat besökte Sveriges Konsumenter och BEUC:s ledning den politiska ledningen för integrations- och jämställdhetsdepartementet. Sveriges ordförandeskap har på konsumentområdet bland annat profilerat sig vad gäller lagstiftningen för livsmedelsinformation och konsumenträttsdirektivet. Dessutom anordnade Sverige konferenser under ordförandeskapet för att särskilt uppmärksamma klimatsmarta livsmedel samt digitala produkter och tjänster något som inte regleras i förslaget till en ny harmoniserad konsumenträtt i Europa. Inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn var Sverige pådrivande för att CI och BEUC skulle ta fram policydokument med konkreta krav ur konsumentperspektiv. Sex sådana dokument om mat, boende, transporter, energi med mera lanserades också före det stora mötet, tillsammans med årets Bad Company Awards som fokuserade på så kallad greenwash. 2.4 Standardisering Konsumenterna är beroende av bra standarder, framför allt i takt med att marknaderna internationaliseras. Sveriges Konsumenter har därför under 2009 fortsatt att utveckla arbetet i standardiseringen. I Sverige är vi aktiva i SSR Konsumentråd för att tillvarata och stärka konsumenternas ställning i standardiseringsarbetet. SSR, Sveriges Standardiserings Råd, är paraply för SIS, SEK och ITS som arbetar med allmän standardisering inom elektroteknik och telekommunikation. I Europa arbetar vi inom den europeiska organisationen för konsumentrepresentation i standardisering, ANEC. Vi är representerade i generalförsamling, styrelse, tjänstearbetsgrupp, arbetsgrupp om diskriminerande säkerhetsklausuler samt har ordförandeposten i ANEC:s arbetsgrupp för Design för alla. Genom ANEC ges möjlighet att kommentera och ge synpunkter på sådant standardiseringsarbete som vi på grund av knappa resurser inte har möjlighet att direkt delta i. Sveriges Konsumenter har drivit betydelsen av ett ökat engagemang för ANEC i internationellt standardiseringsarbete samt behovet av en balanserad representation i standardiseringen baserat på erfarenheterna i ISO:s arbetsgrupp för socialt ansvarstagande. Internationellt fokuseras arbetet till den internationella standardiseringens konsumentkommitté, ISO COPOLCO. På uppdrag av SIS, Swedish Standards Institute, har vi representerat Sverige i kommitténs årliga plenarmöte och dess workshop om standarders betydelse för konsumenters säkerhet, användbarhet samt produkters och tjänsters möjlighet att fungera med varandra, så kallad interoperabilitet. Riktlinjerna för ISO-COPOLCO var en av huvudfrågorna, men efter diskussionerna kvarstår den tydliga konsumentprofilen med öppning för att bjuda in andra delar av ideella sektorn. 3. Prioriterade frågor Dagordningen för Sveriges Konsumenters arbete förändras med den konsumentpolitiska utvecklingen, inte minst till följd av beslutsprocesserna i EU. Men många frågor är de samma som tidigare år och är centrala för flertalet av Europas konsumentorganisationer. De frågor vi valde att fokusera på under 2009 var Matkvalitet, Hälsa, Marknadsföring, Konsumentlagstiftning, Tjänster och Rättigheter samt Integritet i ny teknik. 3.1 Matkvalitet Målet för Sveriges Konsumenters arbete med matfrågor är att konsumenterna ska få ett stort utbud av varierad och prisvärd mat. Dessutom goda möjligheter till valfrihet samt ett ökande utbud av miljömässigt och socialt hållbara produkter. Vi vill också att maten ska ha en klar och tydlig märkning, som inte är vilseledande. Märkningen ska förutom grundläggande information förmedla uppgifter om miljö, etik och hälsa. När det gäller tillsatser vill vi att de bara ska användas om de har en tydlig konsumentnytta. För att konsumenterna ska kunna göra medvetna val i livsmedelsbutiken måste de få objektiv och pålitlig information och ha god kunskap om mat. Ett sätt att öka kunskapen är att skolans utbildning kring mat och matkvalitet förbättras. Sveriges Konsumenter har till stöd för sitt arbete med matkvalitet en arbetsgrupp för livsmedel som regelbundet ger underlag och input i arbetet, både vid gruppens möten men även som elektroniskt bollplank. På europeisk nivå deltar vi i BEUC:s livsmedelsgrupp och internationellt samarbetar vi med Consumers International i synnerhet vad gäller överviktsproblem kring marknadsföring och reklam. Under året har Sveriges Konsumenter tagit initiativ till en dialog med LRF. Dialogen syftar till att stärka samarbetet runt eventuellt gemensamma sakfrågor och prioriteringar, i huvudsak kring matkvalitet. Under 2009 deltog Sveriges Konsumenter vid Almedalsveckan och genomförde tillsammans med Folkbildningsförbundet ett mycket välbesökt seminarium på temat Maten påverkar påverka maten. Seminariet handlade om matkvalitet med särskilt fokus på miljö- och klimatfrågor. Som en del av Almedalsaktiviteterna presenterade vi en enkät om människors vilja att agera miljö- och klimatsmart. Under året tog Sveriges Konsumenter fram ny policy i form av ståndpunkter för matkvalitet i allmänhet, GMO och kloning. Vi ingav ett flertal remissvar på livsmedelsområdet, däribland på Myndighetsutredningens betänkande Trygg med vad du äter. Ett nytt förslag till livsmedelsinformationsförordning har under året behandlats av Ministerrådet och Europaparlamentet. Målet är gemensamma europeiska regler för viktig konsumentinformation såsom näringsdeklaration, innehållsförteckning, informationens textstorlek, förenklad näringsmärkning och ursprungsland. Vi har under 2009 följt detta arbete och är i synnerhet oroade för att delar av förordningen snarare riskerar att försvåra än att förenkla konsumentens val av livsmedel. Särskilt oroande är utvecklingen av förenklad näringsinformation baserat på dagligt intag, GDA. För att uppmärksamma svårigheterna med GDA anmälde vi OLW och Coca Cola till Livsmedelsverket för vilseledande information. En väsentlig del av livsmedelsfrågorna har under året handlat om klimat, både hur vi kan förändra våra matvanor men också hur vi kan bli mer klimatsmarta genom att välja miljömärkta varor. Ett huvudkrav från Sveriges Konsumenter har varit att klimataspekter ska integreras i existerande miljömärken. Sveriges Konsumenter deltog vid det svenska ordförandeskapets konferens i Lund om klimatsmart mat. Matkvalitet Här är Sveriges Konsumenters samlade ståndpunkter i en av våra särskilt prioriterade frågor Matkvalitet. Målet för vårt arbete är att konsumenterna ska få ett stort utbud av varierad och prisvärd mat, goda möjligheter till valfrihet, ett ökande utbud av miljömässigt och socialt hållbara produkter. Matkvalitet GMO Att ändra arvsmassan i en växt, ett djur eller att ta patent på ett liv väcker etiska frågor och engagerar många. Därför har Sveriges Konsumenter samlat sina ståndpunkter vad gäller GMO i detta dokument. Matkvalitet Nanoteknik Nanopartiklar finns i vår vardag redan idag. I maten, förpackningar, köksredskap och ölflaskor, solkrämer och smink. Dessa mikroskopiska partiklar måste märkas för att underlätta för konsumenter att välja. Här är Sveriges Konsumenters ståndpunkter inom nanotekniken. Matkvalitet Kloning Artificiell kloning sker genom en exakt kopia av en individ. DNA plockas ut från celler och injiceras i djurets cell som sedan placeras i livmodern. Kloning måste märkas för att konsumenterna ska kunna göra medvetna val. Här är Sveriges Konsumenters ståndpunkt inom kloning. 8 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 9

3.2 Hälsa Intresset för hälsofrågor ökar och vi översköljs av information för hälsosammare liv, kost och mediciner. Det är dock inte alltid så lätt att fatta beslut som grundar sig på den information vi får. Målet med vårt arbete kring hälsa är därför att ge konsumenter förutsättningar för att kunna fatta medvetna beslut, det gäller såväl i butik som inom vård och omsorg. Med hälsa menas även att de produkter vi köper ska vara säkra. Sveriges Konsumenter är med i Konsumentrådet inom Sveriges Standardiseringsråd för att på ett tidigt stadium påverka så att konsumenterna kan lita på produkternas egenskaper, kvalitet och säkerhet. Detta gäller både varor och tjänster producerade utanför den egna marknaden. Även inom EU bidrar Sveriges Konsumenter med att påverka de kommande reglerna. Ett problem för många konsumenter är att den information vi får i livsmedelsbutiker är förvirrande. På näringsdeklarationer finns mängder av bokstäver och siffror. Det är även svårt för många att förstå innebörden av alla märkningar, siffror och symboler. Sveriges Konsumenter har därför i ett remissvar till Livsmedelsverkets Vägledning för hälsopåståenden lyft fram olika aspekter för att underlätta valen i butiken. I remissvaret har lyfts fram varför Livsmedelsverket fortfarande anser att azo-ämnen inte är farliga och varför man inkluderar majs och ris i begreppet fullkorn. Vi har också påpekat att sockerfritt kan innehålla kemiskt socker och uttrycket kan innehålla spår av används trots att det inte alltid överensstämmer med verkligheten. För att påverka livsmedelsindustrin att sluta använda azo-färgämnen i godis, läsk, snacks och bakverk gick Sveriges Konsumenter ut i medier och ifrågasatte varför deras tidigare löften om att färgämnena skulle fasas ut inte har infriats. Det finns inga anledningar till att fortsätta tillverka livsmedel med azo-ämnen, då det finns vetenskapliga bevis på att barn kan bli hyperaktiva av att äta dessa kemiska färgämnen. Även den kommande hälsomärkningen, GDA, har ifrågasatts. Här har Sveriges Konsumenter anmält företagen Coca-Cola, Big Bear Ltd och OLW till Livsmedelsverket för vilseledande hälsomärkning av läsk, chips och frukostflingor. Livsmedelsverket valde att ifrågasätta de angivna portionsstorlekarna av chips då de är orimligt små och då näringsämnen omotiverat väljs ut och presenteras särskilt på förpackningens framsida. De anser även att märkningen kan vara vilseledande när det gäller livsmedel för barn, eftersom GDA bygger på en vuxen persons behov av energi och näring, vilket skiljer sig från barns behov. Många äter mat i skolor, på daghem och vårdhem och har då begränsade möjligheter att välja. Vårt konsumentpris Blåslampan gick till Camilla Sparring som med sitt engagemang initierat ett matuppror för att förhindra att den mat som serveras till barn, sjuka och äldre ska vara smaklös, förfuskad och storskalig. Hon har visat att det går att påverka både politiker och livsmedelsindustrin att ta ställning för konsumenterna. Mellan åren 2008 och 2010 är Sveriges Konsumenter med i Kairos Futures framtidsstudie om morgondagens hälsokonsument. Här samlas privata vårdinrättningar, läkemedelsbolag, patientorganisationer och aktörer från den offentliga och privata vården för att undersöka och diskutera hur konsumenternas förväntningar ser ut och vilka egna initiativ som krävs i morgondagens hälso- och sjukvård. Sveriges Konsumenter har även varit aktiv i BEUC:s hälsogrupp som med jämna mellanrum och diskuterar vården inom EU, information till patienter, bipacksedlar, e-hälsa och FASS. I det arbetet har även ingått att svara på remisser och rapportera om hur vårdsituationen ser ut i respektive hemland. Syftet med denna grupp är att skapa förutsättningar för invånarna i EU att få bättre hälso- och sjukhusvård. När vi diskuterar hälsa ingår även nanotekniken som finns i mat, förpackningar och hygienprodukter. 3.3 Marknadsföring Under 2009 investerade företag över 28 miljarder kronor på annonser, varumärkesbyggande åtgärder, sponsring, direktreklam, tv-, radio och internetreklam. Den nya tekniken används även för att påverka framförallt yngre konsumenter. Utskicka via mobiltelefoner, till exempel sms, och dold påverkan via bloggar och sociala medier är ett sätt att påverka. Målet för Sveriges Konsumenters arbete är ökat medvetande om marknadsföringens metoder och effekter på konsumenter. Vi vill också ha ett utökat skydd mot kommersiell påverkan på barn, inte minst vad gäller nya tekniska lösningar och reklamformer som gör det svårt att se vad som är reklam och inte. Oftast är avsändaren ett företag och mottagaren konsument och syftet är att påverka konsumentens åsikter och värderingar för att styra hans eller hennes handlingar. En oroväckande trend är att marknadsföringen blir allt svårare att skilja från redaktionellt innehåll, ett område som är viktigt att uppmärksamma och där det är viktigt att pröva hur dagens lagstiftning och tillsyn fungerar. För att lyfta fram hur svår marknadsföring kan vara att skilja från det redaktionella har Sveriges Konsumenter ansvarat för ett nordiskt projekt Reklam funkar inte på mig. Syftet har varit att undersöka hur ungdomar reagerar framför datorer, hur länge de tittar på hemsidor, hur de reagerar på internetreklamen och hur de påverkas. Framför allt ville vi undersöka hur stor del av reklamen som ungdomarna tog del av. Vi har genom åren även fokuserat på marknadsföringens påverkan vad gäller barn och fetma. Även denna gång har projektet Reklam funkar inte på mig haft med frågor som innefattar ungdomars syn på mat, hälsa, kost, vikt, motion och egen kroppsuppfattning. Detta är det tredje projektet som Nordiska Ministerrådet finansierat. Läs mer om detta under rubriken Projekt. Även sms-lånen har granskats i ett särskilt projekt, som fått titeln Att kränga krediter till utsatta. I detta projekt har marknadsföringen från ett fyrtiotal låneföretag analyserats, företag har kartlagts och intervjuer gjorts med skuldsatta personer. Att få ett sms-lån går på några minuter, vilket är alldeles för kort tid. Konsumenterna översköljs av reklam om snabba krediter som ska lösa våra problem och uppfylla våra drömmar. Du kan läsa mer om smsrapporten under rubriken Projekt. Den internationella konsumentorganisationen CI uppmärksammade reklam till barn genom att starta en global kampanj The Junk Food Generation. De valde att lansera webbplatsen på den internationella konsumentdagen den 15 mars. Då lyftes frågan om reklam riktad till barn och över 80 konsumentorganisationer världen över förde fram budskapet om att all skräpmatsreklam borde förbjudas. Sveriges Konsumenter skickade ut ett pressmeddelande och uppmanade folkhälsoministern Maria Larsson att verka för ett internationellt förbud mot reklam riktad till barn för ohälsosam mat. CI vill även att WHO ska införa ett förbud för reklam av skräpmat som vänder sig till barn. Även Sveriges Konsumenter har krav på marknadsföring som vänder sig till barn. Dessa krav är: Inför ett totalförbud för tv-reklam riktad till barn i hela EU. Undervisning om reklam och påverkan ska ingå i en utvidgad hemoch konsumentkunskap. Mer stöd till oberoende forskning. Skilj reklam från redaktionellt innehåll och inför tydligare annonsmarkering. Inför hälsopolicy för sociala nätverk. Dold marknadsföring ska inte få finnas på chattar och sociala forum. Konsumentombudsmannen och Reklamombudsmannen ska på eget initiativ pröva ärenden om internet och dold påverkan. Låna inte mer än du behöver! Lån upp till 150 000 utan säkerhet Extrapengar! Låna upp till 25 000:- Lån upp till 2 500 kr direktutlåning. Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån 2009 Få din låneansökan beviljad inom ett par minuter! LÖS DINA DYRA LÅN! Behöver du låna pengar och har bråttom? sms-lån när du behöver pengar snabbt. 10 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 11

3.4 Konsumentlagstiftning Ett fungerande konsumentskydd är grunden för en väl fungerande marknad. Målet för Sveriges Konsumenter är att upprätthålla och i vissa delar förstärka nivån på den svenska konsumentlagstiftningen vid revidering av EU:s direktiv. Målet är också att konsumenterna ska ha lika högt skydd för privata som offentliga tjänster. EU har åstadkommit mycket för att komplettera och förstärka lagstiftningen i medlemsländerna. Tidigare har arbetet gått ut på att skapa en gemensam lägstanivå och sedan ge utrymme för länderna att behålla och utveckla ett högre skydd. Men konsumentlagstiftningen i EU går allt mer mot fullharmonisering, vilket innebär att medlemsländerna inte kan behålla tidigare högre skyddsnivå och dessutom inte i framtiden gå längre i sin nationella lagstiftning eller anpassa den till den nationella situationen. Denna ambition om fullharmonisering har EU-kommissionen med i sitt förslag till direktiv en ny, reviderad konsumenträtt. Direktivet är avsett att omfatta de flesta av konsumentens köp, såväl i butik som handel över gränser eller hemförsäljning. Vi noterar särskilt avsaknaden av lagstiftning för digitala produkter och tjänster, ett område med stora brister i konsumentskyddet. På nationellt plan har vi deltagit i Integrations- och Jämställdhetsdepartementets referensgrupp om konsumenträttsdirektivet. Tidigt 2009 utformade vi vår policy samt vårt remissvar om EU-kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter som kommunicerats till våra europeiska samarbetspartners. Vi har uppvaktat Europaparlamentets svenska ledamöter och i synnerhet inremarknadskommittén om vår syn på det föreslagna konsumenträttsdirektivet. Frågan har varit mycket aktuell under det svenska ordförandeskapet som gjort väsentliga framsteg med den ursprungliga kommissionstexten. Dessutom deltog vi vid det svenska ordförandeskapets konsumenträttskonferens med fokus på de digitala rättigheterna. Sveriges Konsumenter har deltagit aktivt i BEUC:s arbetsgrupp och expertgrupp om det nya konsumenträttsdirektivet. Dessutom har vi deltagit i EU-kommissionens konsumentgrupp, ECCG:s arbetsgrupp för att utarbeta en gemensam konsumentståndpunkt om konsumenträttsdirektivet. Det är utan jämförelse den enskilt viktigaste frågan för det europeiska konsumentsamarbetet under året. Sveriges Konsumenter har sedan lång tid uppmärksammat att alla typer av tjänster inte omfattas av konsumenttjänstlagen. Mot den bakgrunden besvarade vi Justitiedepartementets remiss om konsumenttjänster. Den europeiska konsumentrörelsen har arbetat intensivt för att initiera ett lagstiftningsarbete för en gemensam lagstiftning om grupptalan i Europa. Sveriges Konsumenter har inte haft resurser att fördjupa sig i detta arbete men har bidragit med viktiga synpunkter och nationella erfarenheter från tillämpningen av vår lag om grupprättegång. 3.5 Tjänster Tjänstesektorn växer och vi ställs inför val av tjänsteföretag på allt fler marknader. Tjänsterna blir också mer komplicerade. Målet för Sveriges Konsumenter är ett förbättrat konsumentskydd för främst allmännyttiga tjänster och finansiella tjänster. För allmännyttiga tjänster handlar det om konsumentmakt i till exempel vård och omsorg. Det innebär representation, jämförbarhet mellan olika alternativ, kvalitetssäkring och tillgång till tvistlösning. Här har vi i många år arbetat för en förstärkning av konsumenttjänstlagen, så att skyddet blir lika stort för offentliga som privata tjänster. Under 2009 kom förslag om ändrad lagstiftning, vilket Sveriges Konsumenter yttrade sig över. Vi var positiva till förslaget från regeringen att ta in fler tjänster i konsumenttjänstlagen. Det var också bra att promemorian tar upp och ger offentlig service som barnomsorg, förskola socialtjänsten och renhållning en civilrättslig reglering. Däremot var vi kritiska till att viktiga tjänsteområden, både privata och offentliga inte skulle föras in i konsumenttjänstlagen. I stället föreslog man ett fortsatt utredningsarbete för sådant som tandvård, internettjänster och hyra av lös egendom. Tjänster omfattas också av förslaget till ny konsumenträttslagstiftning i EU. Där har Sveriges Konsumenter aktivt agerat tillsammans med den europeiska konsumentorganisationen BEUC för ett bättre skydd. Mer om det under rubriken Konsumentlagstiftning. Hushållen blir alltmer beroende av finansmarknaderna. Premiepension och avtalspension ska förvaltas, bostaden ska belånas, försäkringsbehov ska identifieras och täckas och varje hushålls alltmer kapitalkrävande utrustning ska finansieras, helst med eget sparande. Att bevaka finansiella tjänster har därför blivit successivt allt viktigare för Sveriges Konsumenter. Prioriterade områden under året har varit att delta i arbetet för ökad finansiell folkbildning, att motverka oansvarig låneverksamhet, att argumentera för hushållens behov av oberoende finansiell rådgivning och att inom ramen för BEUC och EU-kommissionens rådgivande konsumentgrupp för finansiella tjänster verka för att konsumentintresset tillgodoses när EU reformerar sina finansiella marknader i spåren av finanskrisen. Några aktiviteter inom området finansiella tjänster, beskrivs i andra delar av verksamhetsberättelsen. Det gäller Modul 7 inom projektet Dolceta samt projekten Change och Marknadsföring av snabba lån. Se vidare under kapitlet Projekt. Mer om tjänster finns även i avsnittet Hälsa. 12 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 13

3.6 Rättigheter och integritet i ny teknik Målet med vårt arbete med ny teknik är förbättrat skydd för konsumentens digitala rättigheter, bland annat på internet. Detta inbegriper bra lagstiftning men också konsumentskyddande regler för teknisk tillgänglighet och integritet. Konsumentskyddet ska också gälla nya identifikationssystem för produkter så kallad RFID (Radio Frequency Identification) Kommunikationstjänster ska vara tillgängliga för alla och detta ställer höga krav på användbarhet, prissättning och tillgänglighet. För att minska klyftorna i samhället krävs även utbildning för utsatta konsumentgrupper för att minska de digitala klyftorna. Det finns stora risker med att internetleverantörer begränsar konsumentens frihet och ibland till och med företräder innehållsleverantörernas intressen. Internetleverantörer ska stå fria från påverkan som styr och ibland begränsar friheten för användaren. De myndigheter som övervakar reglerna måste stärka sitt arbete för att skydda konsumenternas intresse av en väl fungerande nätneutralitet. Skyddet för personuppgifter och privatliv är alltid en viktig konsumentfråga. Den blir särskilt påtaglig med den moderna lagrings- och kommunikationstekniken. Stora mängder data lagras och kommuniceras och den nya tekniken måste utformas utifrån konsumentens rätt till integritet. Upphovsrätten är lika självklar på internet som i traditionella medier. Men konsumentens rättigheter, exempelvis att kopiera för personligt bruk, måste respekteras. Frågor runt rättigheter och skydd för integritet har varit stora konsumentfrågor både nationellt och internationellt. Vi deltog vid Sveriges ordförandeskapskonferens om avsaknaden av adekvat europeisk lagstiftning för digitala produkter och tjänster. Sveriges Konsumenter utgår i sitt arbete från konsumentrörelsens enade krav på digitala rättigheter. Vi har deltagit i Post- och Telestyrelsens dialog med branschen, PTS integritetsforum. På nordisk nivå har vi samarbetat runt digitala frågor men med huvudsakligt fokus på nätneutralitet. En huvuddel av vårt arbete har skett i samarbete med de europeiska konsument organisationerna ANEC och BEUC. Sveriges Konsumenter har drivit tillgänglig hetsfrågorna i det digitala samhället med särskilt fokus på e-tillgänglighet och e-inkludering tillsammans med den europeiska konsumentrösten i standardisering, ANEC. Ett annat exempel är vårt del tagande i BEUC:s branschseminarium om personlig integritet. Regler för ny teknik tas ofta fram i företrädesvis genom internationell standard och internationella överenskommelser. Sveriges Konsumenter har arbetat med konsumentens krav och rättigheter genom vårt engagemang i den internationella standardiseringens konsumentkommitté, ISO COPOLCO, och i arbetet med den Transatlantiska konsumentdialogen, TACD. Till exempel deltar vi i internationellt standardiseringsarbete runt nästa generations nätverk (NGN). 4. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett grundläggande krav och en profilfråga för Sveriges Konsumenter. Målet är att konsumenten ska ges större möjlighet att bidra till minskad miljöpåverkan, rimliga arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och bättre djurskydd. Viljan att göra en insats är stor hos dagens konsumenter. Samtidigt är det viktigt att inte lämna över allt ansvar till konsumenterna. Märkning och andra åtgärder får aldrig bli ett alibi för att politikerna och företag ska slippa att fatta tuffa beslut. Sveriges Konsumenter anser att det krävs konkreta, kraftfulla åtgärder för att nå målet om hållbar konsumtion. Hållbarhet måste genomsyra alla politikområdena som till exempel jordbruk, livsmedel, transporter, boende och energi. Ett väsentligt instrument i hållbarhetsarbetet är Socialt Ansvarstagande som utgör ett praktiskt verktyg i arbetet med hållbarhet. Sveriges Konsumenter har under året särskilt prioriterat detta arbete. Ett exempel på det är att vår internationelle sekreterare Jens Henriksson varit en av författarna till SIS förlags bok om ISO 26000 Vårt gemensamma ansvar. Sveriges Konsumenter har under året genomfört ett projekt om etiska leksaker och anordnade i december ett seminarium med representanter från leksaksindustrin, myndigheter, intresseorganisa tioner och politiker. Klimatfrågorna har stått i fokus under året och har utgjort en betydande del av vårt arbete inom hållbarhetsområdet både nationellt och på EUnivå. Sveriges Konsumenter har arbetat för att miljömärkningen ska uppgraderas med klimatkriterier snarare än att introducera specifik klimatmärkning som riktar sig till enskild konsument. Det har hänt mycket under året vad gäller EU:s regelverk på miljöområdet. Vi har arbetat med de nya reglerna för miljömärkning, ekodesign och energimärkning. På nationell nivå har vi fört diskussioner med energimyndigheten om ekodesignkriterier. Miljö och hållbarhet är centralt i vårt arbete med standardisering på olika nivåer och vi har varit särskilt aktiva i arbetet med en väg ledande standard för socialt ansvarstagande. Dessutom deltog vid OECD:s årliga konferens om företagens sociala ansvarstagande, CSR, som i år särskilt uppmärksammade konsumentorganisationernas perspektiv på socialt ansvarstagande. Under året har Sveriges ordförandeskap i EU profilerat hållbarhets- och klimatfrågorna på ett framgångsrikt sätt. Sveriges Konsumenter har uttalat sitt stöd till det svenska ordförandeskapets prioritering och vi har i vårt arbete särskilt profilerat oss i dessa frågor. Vi deltog vid det svenska ordförandeskapets konferens om klimatsmart mat i Lund i november. FN:s klimatkonferens i Köpenhamn har präglat klimatarbete under året och Sveriges Konsumenter har deltagit aktivt i det förberedande policyarbetet för konsumentrörelsens gemensamma representation vid Köpenhamnsmötet. Dessutom har vi deltagit i den transatlantiska konsumentdialogens, TACD:s, framtagande av en gemensam klimatpolicy om bland annat transporter och energismart boende. Hållbar utveckling Här är Sveriges Konsumenters samlade ståndpunkter inom Hållbar utveckling. Målet för vårt arbete är att det ska vara enkelt för konsumenterna att agera hållbart och att politiker i Sverige och EU ska ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Den hållbara produktionen måste följa konsumenternas efterfrågan. 14 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 15

5. Standardisering Deltagande i standardisering är betydelsefullt för att påverka konsumentskyddet och företräda konsumenternas intressen på viktiga prioriterade områden såsom hållbarhet, tillgänglighet, miljö, informationskrav, säkerhet osv. Vår målsättning är påverka standardiseringen inom våra prioriterade verksamhetsområden i likhet med annat politiskt påverkansarbete. Den stora utmaningen inom standardisering är att de kommersiella intressena oftast är i klar majoritet i kommittéerna och inte sällan saknas konsumentens röst. Konsumenternas beroende av bra standarder ökar i takt med att marknaderna internationaliserats. Det är viktigt att standarder uppfyller krav på hållbarhet, tillgänglighet, begriplighet med mera. Mot den bakgrunden satsar Sveriges Konsumenter och våra medlemsorganisationer på att vara aktiva i arbetet både på hög internationell och på europeisk nivå samt i enskilda tekniska kommittéer. Svensk standardisering, SSR Konsumentråd Sveriges Standardiserings Råd, SSR, utgör ett paraply för SIS, SEK och ITS som i nämnd ordning arbetar med allmän standardisering, elektroteknisk standardisering samt telekommunikationsstandardisering. Sveriges Konsumenter är representerat i SSR Konsumentråd, tillsammans med bland annat Konsumentverket, Riksförbundet Hem och samhälle, Naturskyddsföreningen, LO och TCO. Huvudsyftet med SSR Konsumentråd är att stärka konsumenternas medverkan i standardisering samt höja medvetenheten inom standardiseringen av konsumentfrågornas betydelse. SSR Konsumentråd har som ett exempel på främjandearbete anordnat en mycket välbesökt konferens om standardisering och tillgänglighet för funktionshindrade och äldre. Internationell standardisering På uppdrag av SIS, The Swedish Standards Institute, har Sveriges Konsumenter representerat Sverige vid den internationella standardiseringens konsumentkommitté, ISO COPOLCO. Årets plenarmöte fastställde behovet av en renodlad råd givande konsumentkommitté och fokuserade särskilt på standardiseringens betydelse för så kallad interoperabilitet, det vill säga produkters och systems möjlighet att fungera tillsammans. Dessutom deltar vi i arbetet med nya standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000, ett arbete som initierats av ISO COPOLCO. Detta arbete har förutom sin betydelse för hållbarhetsarbetet visat en möjlig väg för att förbättra den demokratiska processen i internationell standardisering genom att balansera de olika intressenternas inflytande. Projekt för ökat konsumentinflytande Sedan hösten 2005 driver Sveriges Konsumenter ett projekt för ökat konsumentinflytande med ekonomiskt stöd av SSR Konsumentråd. I slutet av 2009 fanns konsumentrepresentanter i 13 tekniska kommittéer i SIS och en svensk ANECrepresentant i europastandardiseringen. De nationella representanterna har möjlighet att delta i både de svenska tekniska kommittéerna inom SIS och i möten med motsvarande kommittéer inom CEN eller ISO. Alla konsumentrepresentanter erbjuds att delta i SIS utbildning i standardiseringens grunder. De inbjuds också till Sveriges Konsumenters nätverksträffar samt kontinuerligt stöd och uppföljning under ledning av vår projektledare Jan-Erik Nyberg. Europeisk standardisering, ANEC Ett ökat engagemang och samarbete är viktigt i synnerhet som det blir allt vanligare att internationell standard överförs till europeisk och därmed blir en del av det europeiska regelverket. Genom ANEC ges möjlighet att kommentera och ge synpunkter på det standardiseringsarbete som vi på grund av knappa resurser inte har möjlighet att direkt delta i. Sverige representeras av Sveriges Konsumenter i den europeiska organisationen för konsumentrepresentation i standardisering, ANEC. Vår internationelle sekreterare Jens Henriksson är Sveriges representant och invald i styrelsen och ordförande i arbetsgruppen Design för alla. Sveriges Konsumenter har drivit betydelsen av ett ökat engagemang för ANEC i internationellt standardiseringsarbete i nära samarbete med Consumers International. Dessutom har vårt arbete i ANEC fokuserat på arbetet med att revidera den europeiska standardiseringen för att förhoppningsvis garantera en bättre balans mellan intressenterna och en starkare ställning för konsumentintresset. Sveriges Konsumenter har engagerat sig i tillgängliga förpackningar, exkluderande paragrafer i elektroteknisk standardisering, e-tillgänglighet och e-inkludering, tillgängliga bostäder, eco-design, nanoteknologi, leksakssäkerhet, tjänster, energimärkning, informationsteknik, nanoteknologi, mobiltelefoni, hissar, stöd till barn med funktionshinder samt miljö- och förpackningsteknik. 16 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 17

6. Projekt Sveriges Konsumenter driver ofta frågor i projektform. Med beviljade medel från bland annat Konsumentverket och Nordiska Ministerrådet fokuseras på viktiga ämnen på ett mer djuplodande sätt. Nedan kan du läsa om de projekt som genomfördes under 2009. 6.1 Etisk konsumtion av leksaker Kan man som konsument köpa leksaker som tillverkats på schysst sätt? Under 2009 fick Sveriges Konsumenter projektanslag från Konsumentverket för att granska leksaksindustrin. Sveriges Konsumenter gav organisationerna Fair Trade Center och SwedWatch i uppdrag att undersöka hur det egentligen ser ut i de kinesiska fabriker där många svenska leksaker tillverkas och vad företagen egentligen gör för att ta sitt ansvar. Undersökningen på plats i Kina visade att det råder stora skillnader mellan olika fabriker och mellan vilka krav som svenska inköpare ställde. Även om det på många sätt har blivit bättre för arbetarna i fabrikerna finns det fortfarande stora brister som måste åtgärdas. Det visade sig även att vissa företag inte tycker att de har något ansvar för leksakerna tillverkas eller för information till konsumenter. Generellt sett är det mycket svårt för oss som konsumenter att hitta information i butik och ofta finns det inte ens information att tillgå på företagens webbsidor. Projektet har haft som mål att staka ut vägen framåt, främst genom att få svenska företag att ta sitt ansvar för att deras produkter produceras etiskt. Under en heldagskonferens i december diskuterade leksaksföretagen, konsumentrörelsen och andra intresseorganisationer, fackliga representanter och forskare vägen framåt för en etisk leksaksproduktion och konsumtion. Med representanter från Internationella organisationer som Consumers International, International Council of Toy Industries och mänskliga rättighetsaktivisten Han Dongfang fick konferensen en internationell prägel. En paneldebatt avslutade dagen med positiva löften inför framtiden. Kombinationen av god faktaunderbyggnad och diskussion om den framtida leksaksindustrin gjorde projektet mycket lyckat. Rapporterna och konferensen fick stort genomslag i media, och flera av de svenska leksaksföretagen har satt upp handlingsplaner för att åtgärda de brister som har framkommit i projektet. De har dessutom lovat att bli bättre på att informera konsumenterna. Projektet avslutas i början av 2010 och rapporterna och konferensreferat finns att läsa på Sveriges Konsumenters webbsida. 6.2 Ungas relation till internetreklam Under 2009 ansvarade Sveriges Konsumenter för en nordisk undersökning där unga personers relation till nya medier stod i fokus. Projektet fick namnet Reklam funkar inte på mig. För tredje gången bidrog Nordiska Ministerrådet med resurser för att mäta reklam riktad till barn, och även denna gång var det Helena Sandberg, medieforskare vid Lunds universitet som ansvarade för den vetenskapliga analysen. Denna gång riktade vi in oss på ungdomar och två högstadieklasser har berättat hur de upplever internet och hur de tänker kring reklampåverkan och marknadsföring. De har svarat på en enkät och surfat fritt på internet under 15 minuter. Under denna tid mättes deras ögonrörelser för att undersöka hur ungdomarna visuellt interagerar med internet och den reklam de exponeras för. De har även blivit intervjuade för att få reda på hur de ser på: ekonomi och konsumtion, skola, fritid och hälsa matvanor och inställning till mat medier och vardag samt sociala medier inställning till och reaktioner på internetreklam och tjejers och killars vanor på internet. Resultatet visar att fyra av fem ungdomar inte minns den reklam de valt att ta del av. Trots att de under femton minuter utsattes för ett starkt informationstryck. De sa att de inte hade blivit påverkade av reklamen, men att andra blev det. De surfade hellre på internet än tittade på tv, 72 procent av de intervjuade högstadieeleverna ansåg att reklam via e-post var mest irriterade och 58 procent störs av sms-reklam. Resultatet presenterades på ett mycket välbesökt seminarium med en kompetent panel från myndighet, reklamvärld, ansvarig forskare, Reklamombudsmannen och Skolverket. Resultatet har fått både nationell och internationell spridning. Rapporten trycktes i sin helhet och kan beställas från Nordiska Ministerrådets webbplats. 6.3 Marknadsföring av snabba lån Att kränga krediter till utsatta är slutrapporten från Sveriges Konsumenters projekt Marknadsföring av snabba lån. Under mars till oktober 2009 granskades marknadsföringen av ett fyrtiotal sms-låneföretag och ett antal överskuldsatta personer har intervjuats. Att låna pengar var tidigare något stort och omfattande. Låneprocessen var lång och omständlig innan någon accepterades som kredittagare. I dag ser det helt annorlunda ut. I butiker erbjuds kreditköp och på nätet är ett lån inte många klick bort, det är bara att skicka ett sms så har låntagaren pengarna på kontot. Överskuldsättning kostar den enskilde lidande, men det kostar också samhället mellan 30 till 50 miljarder per år. Konsumenterna översköljs av reklam om snabba krediter som ska lösa deras problem eller uppfylla deras drömmar. Och det går snabbt Det övergripande målet med projektet var att undersöka, få mer kunskap om och sprida information om lånesamhället och dess konsekvenser för konsumenterna. Sveriges Konsumenter framför en rad förslag på åtgärder: Skärp konsumentkreditlagen. Luckorna i lagen som sms-låneföretagen utnyttjar måste täppas till. Inga undantag för små krediter, all kreditgivning måste omfattas av en kreditprövning, effektiv ränta måste anges och skriftliga avtal krävas. Ställ krav på betänketid, att ta ett lån för snabbt kan vara oövertänkt. Inför krav på strängare kreditprövningar med avrådningsskyldighet om det är uppenbart att personen ifråga inte har någon återbetalningsförmåga. Inför en gräns för hur mycket en kredit får kosta. Inför fungerande och kraftfull kontroll av företagen och utlåningsverksamheten. Förbättra samhällets samordning för att förhindra överskuldsättning, Tonåringars relation till internet Välkommen till ett seminarium torsdagen den 8 oktober klockan 9.00 Vilka ska ta ansvar för vad de unga möter på internet? Genom att intervjua och mäta unga personers ögonrörelser framför datorer vet vi nu hur de agerar när de är på internet och vilka attityder de har till reklam. Vi får svar på var de är på nätet, hur mycket reklam de exponeras för och skillnader mellan pojkars och flickors surfande. 8.30 Brunch serveras 9.00 Presentation av resultatet Helena Sandberg, Fil. Dr, Lunds universitet Louise Ekström, projektledare, Sveriges Konsumenter 10.15 Bensträckare 10.30 Diskussion Panelen består av forskare, Reklamombudsmannen, reklambyrån King, Konsumentverket och Skolverket 12.00 Avslutning Moderator är Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter Anmälan: christin.holm@sverigeskonsumenter.se Varmt välkommen till Klara Strands konferenslokaler på Klarabergsviadukten 90, nära Centralen och City Terminalen. För mer information ring 08-674 43 00 18 Verksamhetsberättelsen 2009 Verksamhetsberättelsen 2009 19