Källa: Vi hjälper dig gärna! Gröna jobb

Tidningen Källa: för uppgiftslämnande företag TIPS OCH INFORMATION FRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011 Susanne Jildenstål på SCB Vi hjälper dig gärna! Gröna jobb syns i Entreprenörskapsdatabasen Läs också Hur klarade svenska företag finanskrisen? Företagens villkor och verklighet ett sätt att påverka politiken! Är du säker på att du finns? På gång inom insamlingsområdet Statistiken även till nytta för företagen

Källa: 4 5 w Statistikens gång så går till på SCB 6 w Hur klarade svenska företag finanskrisen? 7 w Är du säker på att du finns? SCB:s företagsregister är huvudkällan för grundläggande information om företag och arbetsställen i Sverige. 8 w Gröna jobb, ett område där det krävs rättvisare statistik för att synliggöra kvinnors företagande. Läs intervjun med Sten Axelsson vid Tillväxtverket! 9 w Varför får mitt företag så många undersökningar? w Vad är på gång på insamlingssidan? 10 w Företagens villkor och verklighet undersökningen som ger dig möjlighet att påverka politiken 11 w Statistiken även till nytta för företagen 12 w Företagsbilar runt om i Sverige Gröna jobb ett område där det krävs rättvisare statistik Irritationskostnad Avdelningschef för Datainsamling från företag och organisationer Eva Bolin, SCB eva.bolin@scb.se Som verksamhetsansvarig för insamling av uppgifter från företag får jag nu och då samtal från upprörda, uppgivna eller bekymrade företagare som tycker att undersökningarna som kommer från SCB är alldeles för många och omfattande. Jag är medveten om att statistikens irritationskostnad är hög i jämförelse med andra statliga områden. Vi behöver därför öka kunskapen om hur statistiken används och den samhällsnytta som alla uppgiftslämnare bidrar till. Läs mer om hur statistiken används längre fram i tidningen. Ni som hör av er ber ofta att få slippa lämna uppgifter, bli struken ur vårt register eller tycker att vi kan hämta uppgifter från någon annan. Förenklat kan man säga att det bara finns ett svar. Nej, man slipper inte, man kan inte bli struken och vi kan inte ersätta svaren med någon annans. Svaren vi i praktiken ger är inte fullt så kategoriska. Vi har självfallet förståelse för de synpunkter som framförs och försöker stötta och hjälpa alla som hör av sig, så långt det är möjligt. Vi gör en bedömning av belastningen i förhållande till andra liknande företag. Sedan tar vi ställning till om det finns någon tillfällig lättnad som vi kan erbjuda. Nya sätt att lämna uppgifter Det pågår försök med nya sätt att lämna uppgifter som kan göra det betydligt enklare än i dag. Vi testar just nu om räkenskapsinformation i det s.k. SIE-formatet skulle kunna helt eller delvis ersätta uppgifter som i dag rapporteras på blanketter. Vi förbättrar också vår service genom ökad bemanning av våra telefoner och har startat en översyn av informationen på webben. Elektroniska system har tyvärr sina brister och när systemet inte fungerar kan det skapa dubbel irritation. Är man från början inte särskilt glad över att behöva lämna uppgifterna och sedan drabbas av systemproblem när man försöker göra sin plikt, blir det mycket upprörda känslor. Vi har nyligen drabbats av det när förbättrar också vår service genom ökad bemanning av våra telefoner och har startat en översyn av informationen på webben. webbsystemet helt plötsligt blev överbelastat och det blev omfattande störningar under några dagar. Vi är ledsna och bekymrade över det inträffade och ber alla som drabbats om uppriktig ursäkt för det extra besvär vi orsakat. Bristerna är nu åtgärdade genom en utökning av kapaciteten och vi hoppas innerligt att det ska fungera i fortsättningen. n Vi 2

GD har ordet w w w Även företagare behöver bilda sig en uppfattning om hur Sveriges ekonomi, och inte minst den egna branschen, kan komma att utvecklas framöver för att kunna fatta beslut om företagens produktion och investeringar, skriver Stefan Lundgren. Stort tack till er alla Källa: Denna information till uppgiftslämnare ges ut av Statistiska centralbyrån. Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren, SCB, 08-506 941 00. Redaktion: Monica Holmberg, SCB, redaktör, 019-17 61 67. Som vanligt publicerade SCB i slutet av november nationalräkenskaperna för tredje kvartalet för föregående år. Siffrorna visade att Sveriges BNP ökat med 6,9 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Det går således väldigt bra för Sveriges ekonomi nu. Det är en bred uppgång i ekonomin. Såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion ökade. Även en stark ökning av investeringar och av näringslivets lageruppbyggnad bidrog markant till den höga tillväxttakten. Statistisk information av detta slag är ett viktigt underlag för regeringens utformning av den ekonomiska politiken och för Riksbankens beslut om penningpolitiken. Även för landets företag är denna information betydelsefull. Ni behöver bilda er en uppfattning om hur Sveriges ekonomi, och inte minst er egen bransch, kan komma att utvecklas framöver för att kunna fatta beslut om företagens produktion och investeringar. Så statistiken är användbar och betydelsefull för många. Statistik är en ofrånkomlig del av samhällets infrastruktur. Den kunskap som den officiella statistiken ger om olika delar av samhällslivet är ett verktyg för att tolka och förstå vad som sker i landet och är en förutsättning för att kunna fatta välgrundande beslut såväl i politiken som i näringsliv och förvaltning. SCB kan producera nationalräkenskaper och annan ekonomisk statistik därför att vi samlar in mycket information från företag genom våra olika undersökningar. Det gäller uppgifter om produktion och förbrukning av insatsvaror, om antal anställda, om export- och importuppgifter, investeringar och en rad andra uppgifter. Sveriges företag och företagare är överlag bra på att lämna den information som SCB behöver, korrekt och i tid till oss. Svarsbortfallet är lågt i våra företagsundersökningar. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla uppgiftslämnare för era insatser. Vi är medvetna om att uppgiftslämnande innebär ett merarbete för er. SCB arbetar därför sedan länge systematiskt med att förenkla och minska uppgiftslämnandet så mycket som möjligt utan att för den skull ge avkall på kvaliteten i den statistik som SCB har till uppgift att producera. Stefan Lundgren Generaldirektör Redaktionens adress: SCB, 701 89 Örebro. Tfn 019-17 60 00. E-post monica.holmberg@scb.se Layout och redigering: Monica Holmberg, SCB Foto och illustrationer: Monica Holmberg, om inget annat anges. ISSN 1654-6725. URN:NBN:SE:SCB 2011 A09TI1101_pdf (pdf) Trött på krångliga regler? På www.enklareregler.se kan du skriva dina egna förslag! Tillväxtverket har skapat ett nytt forum för samverkan mellan branschorganisationer, myndigheter och departement i arbetet med regelförenkling. Här kan du skriva inlägg, följa det pågående regelförenklingsarbetet och ha en dialog med myndigheter och departement om villkoren för svenska företag. Förslag som skrivs in besvaras alltid av berörd myndighet eller departement och man kan följa var i beslutsprocessen ett förslag befinner sig. 3

Sysselsättningsstatistik w w w Statistikens gång... Sysselsättning, lediga jobb och lönesummor Antalet anställda ökade Varje kvartal publiceras pressmeddelanden om Sysssel sättning. Informationen är en viktig del av Nationalräken skaperna, som kan beskrivas som kontoplan över Sveriges ekonomiska aktiviteter och utveckling. Du som företagare är också viktig och du kan ta del av uppgifterna som publiceras på www.scb.se. Men vad händer med företagens uppgifter som kommer in till SCB? Här möter du Susanne Jildenstål, produktions statistiker som arbetar med Kortperiodisk sysselsättnings statistik. Uppgifter lämnas till SCB, antingen på pappersblankett eller via webben. När det gäller pappersblanketter skannas dessa på en speciell enhet och uppgifterna laddas in i en databas. De uppgifter som lämnats via webben, laddas direkt in i databasen. Eventuella kontakter med företag efter granskning Alla lämnade uppgifter lagras i databasen och körs i ett granskningsprogram. För de uppgifter som inte klarar granskningen måste produktionspersonalen fin granska, i så kallad mikrogranskning. SCB kan behöva kontakta företag för att komplettera uppgifter. Då ringer vi eller hör av oss via e-post, säger Susanne. Det är viktigt att veta att vi gärna hjälper till! I många fall har jag fått fin kontakt med uppgiftslämnare och vi har lärt känna var andra genom åren! Mot slutet av insamlingen av en period, som i de här fallen är en månad, sker också vissa kontroller. Det kan handla om otillräckligt med svar för en viss bransch. Makrogranskning och publicering så är det dags för nästa omgång Materialet lämnas sedan över till Enheten för företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik, där det genomgår ytterligare kvalitetskontroll på övergripande nivå, s.k. makro granskning. Det kan ge signaler om att vissa uppgifter måste granskas ännu en gång och kanske rättas eller kompletteras. Slutligen sammanställs och publiceras resultaten och sedan börjar det om på nytt med nästa månad. Läs mer om statistikens gång här bredvid! Fakta Huvudsyftet med undersökningen Kortperiodisk sysselsättnings statistik är att med hög precision snabbt indikera förändringar av antalet anställda på detaljerad näringsgrensnivå och regional nivå samt att redovisa företagsanknutna variabler såsom sjukfrånvaro och personalomsättning. www.scb.se På insamlingsenheterna som arbetar med undersökningar mot den privata sektorn finns i Örebro 51 anställda och 37 olika undersökningar. I Stockholm arbetar 26 personer med 21 undersökningar. 4

Så går det till w w w Statistikens gång... Du lämnar uppgifter Vi använder statistiken Uppgiftslämnare för att göra jämförelser med företag i samma bransch för att se förändringar över tid Forskare och prognosmakare som underlag för analyser och prognoser Journalister som bakgrund för artiklar och reportage kring ekonomiska och övriga nyheter Kommuner som underlag för bedömning av den regionala utvecklingen och prioritering av insatser Staten som underlag för utredningar, analyser, lagar och reformer 35 30 25 20 15 10 5 0 SCB bearbetar dina och andra företags uppgifter och publicerar statistik Tips Det finns index i alla former: Löner och arbetskostnadsindex, Prisindex i producentoch importledet, Konsument- & nettoprisindex, Byggindex, Detalj handelsindex och andra index inom Omsättningsstatistiken, Internationella index, Index för industri och utrikes handel samt Index för övriga verksamheter som har tagits fram i form av uppdrag. Exempel på detta är Anläggningsmaskinindex, Färdtjänstindex, Renhållningsindex, Städindex samt Tvätt- och textilserviceindex. Vikten av att välja rätt index När två parter sluter avtal regleras det med ett index. Ibland behövs flera olika index i samma avtal. Kunskap om index underlättar valet av index. Det här kompendiet som finns i pdf-format på www.scb.se/publikationer, ger en kort beskrivning av SCB:s olika index och innehåller också kontaktuppgifter. Du är också välkommen att kontakta SCB:s Kundservice 08 506 948 01, e-post information@scb.se 5

Finansmarknaden w w w Hur klarade svenska företag finanskrisen? Hur ser utvecklingen ut innan, under och efter finanskrisen som ett V, U eller W? Snart är halva alfabetet förbrukat, menar Monica Nelson Edberg, avdelningschef för Nationalräkenskaperna vid SCB. Monica Nelson Edberg, SCB monica.nelsonedberg@scb.se V U W? Den svenska tillväxten har åter vänt uppåt under 2010, efter det kraftiga fallet som startade hösten 2008. Bilden av krisens förlopp pekar på en V-formad utveckling, något som är typiskt för en finanskris. Efterfrågan faller mycket snabbt när finansmarknaderna slutar fungera. Det blir brist på likviditet och krediter. Det typiska förloppet för finanskriser är just att uppgången kommer snabbt då finanssystemet återfått sina funktioner. I början av krisen var det mycket osäkert om det bara var en finanskris, eller om denna skulle utvecklas till en långdragen lågkonjunktur. Många prognosmakare talade först om ett V, därefter om ett U eller kanske ett W. Det fanns också de som talade om ett L, vilket skulle innebära att det tillväxtbortfall som skapades av krisen blev permanent. En orsak till detta var att man hade svårt att se hur efterfrågan skulle ta fart igen. Förloppet efter en finanskris är främst beroende på hur olika aktörer agerar. Hur stora skadorna blir beror då främst på hur likviditet och soliditet ser ut i företagen, men också hur staten väljer att agera. Baserat på erfarenheterna från 1930-talet, då en initial finanskris utvecklades till en långdragen lågkonjunktur, agerade centralbanker och politiker i USA och EU mycket snabbt. Handhavandet av den svenska finanskrisen har också varit mycket smidigt och förlusterna ser i dagsläget ut att vara små. Staten agerade i ett tidigt skede och försåg banksystemet med likviditet. Naturligtvis finns det företag som fått problem. Detta gäller kanske främst branscher som var värst utsatta, maskin- och motorindustri samt transportmedelsindustri, medan t.ex. tjänsteföretagen klarat sig bra genom krisen. En bidragande orsak till den snabba återhämtningen i svensk ekonomi är också vår flytande växelkurs. Kronan föll kraftigt under krisen och har nu återhämtat sig. Detta bidrar till att göra svenska produkter billigare på utländska marknader och göra det lättare att överbrygga krisen. Men viktigast för den snabba återhämtningen i Sverige är nog de välordnade och starka statsfinanserna, vilket bidrog till att skapa förtroende hos hushållen. Detta visar ju sig i en betydligt snabbare uppgång i den privata konsumtionen för Sverige jämfört med EU. Tips Tillgångar, skulder och kapitalvinster Traditionell ekonomisk analys bygger vanligtvis på transaktionerna i ekonomin, men här har syftet varit att visa möjligheterna att analysera läge och utveckling för olika sektorer. Utgångspunkt har varit ekonomins balansräkningar. (Bergman, Djerf och Lindström ). Du hittar rapporten i pdf-format på www.scb.se. Problemen över för Sverige men inte för våra exportländer Finanskrisen har inte gett upphov till några stora förluster i Sverige, främst beroende på att de svenska bankerna klarat sig bra. I de flesta andra länder, t.ex. USA och Storbritannien och flera mindre EU-länder, har många banker tagits över av staten. Detta har lett till mycket stora underskott i dessa länders budgetar och en växande statsskuld. Inom EU-området är detta ett stort problem då många länder, t.ex. Irland, Grekland men också Storbritannien och Frankrike har fått ett budgetunderskott på över tio procent och en statsskuld kring 100 procent av BNP. Inom eurosystemet finns regler som säger att budgetunderskottet inte får överstiga tre procent av BNP och statsskulden ska inte vara större än 60 procent. Denna situation kan ge problem på sikt, då de utsatta länderna måste inrikta sin finanspolitik på att rätta till dessa obalanser. Förutsättningarna för ett exporterande land som Sverige, sätts dock av hur situationen ser ut på våra exportmarknader, främst Norden, EUländerna och USA. I dagsläget har många av dessa länder stora problem med sina statsfinanser efter finanskrisen och behöver strama åt finanspolitiken genom t.ex. höjda skatter och minskade utgifter. Sådana åtgärder minskar efterfrågan från dessa länder på sikt. Samtidigt ges nya möjligheter i de nya snabbväxande länderna, som inte drabbats så hårt av finanskrisen. Detta innebär att de svenska företagen på sikt måste vända sig mot nya, mer expansiva marknader, med sina produkter. n 6

SCB:s företagsregister w w w Är du säker på att du finns? SCB:s företagsregister är huvudkällan för grundläggande information om företag och arbetsställen i Sverige. Christian Ekström, SCB christian.ekstroem@scb.se I många sammanhang har du som företagare behov att verifiera din existens, t.ex. för att få ett företagsabonnemang till telefonen. Säljaren är alltid intresserad av att styrka att beställaren är den han eller hon utger sig för att vara och vänder sig till en säker källa. SCB:s företagsregister är huvudkällan för grundläggande information om företag och arbetsställen i Sverige. Av speciellt intresse är kontaktvariabler som också kan knytas till koordinater och exempelvis utgöra underlag till olika kartfunktioner på webben. Att upprätthålla en hög kvalitet i uppgifter som ofta förändras kräver en löpande vård av innehållet i Företagsregistret. Detta sker genom ständiga uppdateringar av den befintliga informationen. Vad som kanske är mindre känt är att de allra flesta uppdateringar sker utan att företagen behöver tillfrågas. Istället baseras innehållet i Företagsregistret nästan uteslutande på information från andra källor som Skatteverket och Svensk Adressändring AB. Varje vecka uppdateras registret elektroniskt med uppgifter som rör företag. Därutöver sker ett antal kompletteringar av informationen. Under ett år bidrar cirka 20 olika källor med pusselbitar som förbättrar den aktuella bilden av företagsbeståndet. Den enda information som saknas är hur uppgifterna fördelas på företagens arbetsställen i de fall de har fler än ett. Ett exempel på en sådan uppgift är antal anställda. En annan mycket viktig variabel för arbetsställen är belägenhetsadress som utgör grunden för koordinatsättning och pendlingsstatistik. I dagsläget kan information om arbetsställen endast fås genom att fråga företagen själva. SCB undersöker detta årligen via blankett där bl.a. identitets- och arbetsställenummer, kontaktuppgifter, verk samhetsstatus, bransch och anställda efterfrågas. Drygt 8 000 företag bedriver verksamhet vid mer än ett arbetsställe och får således en blankett. Från och med i år planeras en övergång till webbinsamling. n Vad säger förordningen? Under ett år bidrar cirka 20 olika källor med pusselbitar som förbättrar den aktuella bilden av företagsbeståndet. SCB är ålagd att föra ett allmänt före tagsregister (BASUN) över företag och arbetsställen för vidare användning i samhället. Innehållet specificeras vad gäller de variabler som ingår. Förordningen säger även att företagsregistret ska baseras på en rad administrativa register från andra myndigheter. Företag behöver därför själva lämna uppgifter i begränsad utsträckning. SCB:s Företagsregister 2011 Vet du vem du gör affärer med? Vi har informationen! Söker du nya kunder? Vi har informationen! Handel över gränsen? Vi har informationen! Söker du speciallösningar? Vi har kompetensen! SCB:s Företagsregister, 019-17 65 80, e-post: scbforetag@scb.se, www.scb.se/foretagsregistret 7

Gröna jobb där det krävs rättvisare statistik för att synliggöra kvinnors företagande Den statistiska informationen är inte tillräcklig för att beskriva den verklighet vi lever i. Nya grepp tas nu för att råda bot på detta. Inom ramen för regeringsuppdraget Program för att främja kvinnors företagande sker nu en dialog mellan Tillväxtverket, Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, LRF, Tillväxtanalys, Näringsdepartementet, Sametinget, Skogsstyrelsen och SCB. Man behöver förbättra statistiken för att ge en mer rättvis bild av kvinnors företagande inom gröna näringar. I dag kallas statistikområdet jordbruk, skogsbruk och fiske. Det låter som traditionellt manliga verksamheter. Ett modernt sätt är att istället beskriva det utifrån turism, besöksnäring, upplevelser, bostadsuthyrning, entreprenad, hästverksamhet, grön hälsa och omsorg, hållbar energi, små skalig livsmedelsproduktion, försäljning och förädling av gårdsprodukter. Det är sannerligen skillnad när man moderniserar beskrivningen, dr Sten Axelsson vid Tillväxtverket. Finns inte samma problematik inom andra områden? Det kan man säkert tänka sig. I de fall när ena parten har ett mindre företag och den andra inte redovisar någon större inkomst, kan man anta att båda jobbar i företaget annat vore konstigt. Just inom de gröna näringarna finns oerhört många företag till antalet (cirka 70 000 enligt lantbruksregisteret, reds anm.). Ofta står mannen som ägare. Det krävs mer än en person för att driva exempelvis skogs- eller jordbruk. Men det gäller förstås även för hantverkare, där en person har svårt att utföra alla sysslor som bokningar och bokföring, samtidigt som man sköter servicen. På 1700-talet kallades faktiskt familjen för just bolag. Ser ni stora regionala skillnader? Det handlar främst om stora skogs- och glesbygdskommuner i inlandet som exempelvis Värm land. Årjäng ligger i topp! Berätta om Trappstegsmodellen för att synliggöra kvinnor som företagare! Det handlar om att fånga in alla typer av företagande och till sist högst upp på trappan få med de som inte deklarerar för inkomst. Det handlar om att göra en rad antaganden som är nödvändiga för att förstå och förklara verkligheten. Med ordet kombinatörer, som myntades på SCB, har man lyckats synliggöra det kvinnliga företagandet där någon arbetar i lönearbete till viss del för att ha råd att starta eget företag, som kanske inte är tillräckligt för försörjning. * varav 13 148 med ingen arbetsrelaterad inkomst På 1700-talet kallades faktiskt familjen för just bolag. Sten Axelsson, Tillväxtverket Det dolda företagandet Tabell utifrån hypotesen att den partner som inte har någon, eller har högst 100 000 kr i arbetsrelaterad inkomst, ofta arbetar i partnerns företag utan att deklarera inkomst från detta arbete. Män Kvinnor Totalt Antal 6 307 22 157* 28 464 Andel 22 78 100 Vad behöver ni från SCB? Jag vill framhålla den fantastiska Entreprenörskapsdatabasen * som är framtagen vid SCB, med bidrag från Näringsdepartementet. Den är oerhört värdefull och jag hoppas att man får möjlighet att vidareutveckla den. Trappstegsmodellen är viktig i strävan att ge en totalbild av det svenska företagandet. Jag anser att man tidigare bara gjort värderingsundersökningar. Det har handlat om hårddata de uppgifterna man har deklarerat för som näringsverksamhet. Denna nya statistik, som bygger på en rad antaganden, är så mycket mer värd och innebär ett genombrott. Monica Holmberg * Databasen bygger på RAMS, den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Foto: Monica Nielsen Är du den typiske företagaren? Den typiske enskilda näringsidkaren är en inrikesfödd man på 49 år som är gift. Om han har hemmavarande barn är de vanligtvis två. Han har en gymnasial utbildning med inriktning mot teknik och tillverkning och verkar på Gotland. Där går det ungefär 60 näringsidkare per 1 000 invånare oftast inom jordbruk eller skogsbruk, men även företagstjänster och byggverksamhet är vanligt förekommande. Ungefär var femte näringsidkare har personal anställd och det är vanligast förekommande inom byggbranschen. n 8

Fråga SCB Varför får mitt företag så många undersökningar? SCB får ofta frågor från företagare som tycker att de får alldeles för många enkäter. En av de vanligaste frågorna är Varför får mitt företag så många undersökningar? en fråga som inte är helt okomplicerad att svara på. Det första vi på SCB gör, är att kontrollera vilka undersökningar ditt företag faktiskt ingår i. Det händer att företag ingår i endast ett par undersökningar, men det upplevs som fler. Ibland trillar det i och för sig in det ena kuvertet efter det andra, men det kan handla om flera påminnelser för en och samma undersökning. Vad kan SCB rekommendera? Vi brukar rekommendera att försöka besvara enkäterna innan påminnelserna kommer. Då kan den upplevda bördan minska. Om det är problem att hinna, är det bäst att ringa eller skicka e-post till SCB och be om längre svarstid. Du är kanske unik eller tillhör en smal bransch Emellanåt är det dock så att företag ingår i många undersökningar. Den vanligaste orsaken är att företaget tillhör en smal bransch och storleksklass. I en del branscher finns det inte så många företag. Vid urvalsdragningen kan då alla, eller nästan alla, företag i en speciell bransch behöva ingå i urvalet för att statistiken ska hålla den kvalitet som krävs. Vad kan man då göra som företagare? En del undersökningar efterfrågar uppgifter som vanligtvis finns i lönesystemen. Du kan då relativt enkelt ta ut de rapporter som behövs till statistiken. Det krävs dock en del förberedelser men om man gör detta, kan mycket tid sparas vid eventuella återkommande undersökningar. Elisabeth Bolin, SCB elisabeth.bolin@scb.se På gång inom insamlingsområdet På gång w w w Just nu pågår försök att Johan Erikson, SCB hämta in bokföringsuppgifter via s.k. johan.erikson@scb.se SIE-filer de filer som bl.a. används för att skicka bokföringsdata från företag till Skatteverket. SCB strävar efter att insamlingen ska bidra till att statistiken håller hög kvalitet, samtidigt som den ska vara kostnadseffektiv för både er uppgiftslämnare och för oss. Det innebär att vi hela tiden måste arbeta med att förbättra och förenkla uppgiftslämnandet. För till fället är det åtminstone tre områden som vi arbetar extra med. För det första får webbplatsen för att lämna uppgifter på internet ett uppfräschat utseende. Målet är att göra uppgiftslämnandet på webben enklare. Vi räknar med att detta är klart under första kvartalet 2011. Ett annat område som är viktigt för att förenkla uppgiftslämnandet är att utnyttja de datakällor som redan finns hos företagen. Just nu pågår försök att hämta in bokföringsuppgifter via s.k. SIE-filer de filer som bl.a. används för att skicka bokföringsdata från företag till Skatteverket. Om försöket faller väl ut, kan det redan nästa år bli möjligt för ett större antal företag att lämna vissa uppgifter genom att skicka in SIE-filer i stället för att fylla i blanketter. Sist men inte minst arbetar vi kontinuerligt med hur vi på bästa sätt kommunicerar våra önskemål om uppgifter till uppgiftslämnarna. Flera försök pågår med inriktning på hur vi formulerar oss i introduktionsbrev och påminnelser. Vi vill vara tydliga och ge all den information som uppgiftslämnare behöver, samtidigt som vi påtalar vikten av att utvalda företag lämnar uppgifter. Vi vill visa att de uppgifter vi samlar in verkligen kommer till nytta. n Tips SCB:s statistik även på andra webbplatser Nu kan du presentera SCB:s statistik på din egen webbplats. Två tjänster möjliggör detta. Den ena är en s.k. widget som visar olika nyckeltal t.ex. folkmängd och BNP. Den andra tjänsten gör det möjligt att presentera och använda SCB:s Lönedatabas på din egen webbplats. Tekniken innebär kortfattat att användaren hämtar en bit kod från SCB:s webbplats och sedan lägger in den på sin egen. Nyckeltalen uppdateras automatiskt och samtidigt som hos SCB. Lönedatabasen ser ut och fungerar på samma sätt som den gör på SCB:s webbplats. 9 Du hittar mer information på www.scb.se/ webbtjanster. På webbplatsen MittYrke.se används redan SCB:s lönedatabas enligt denna teknik. Håkan Morberg, webmaster SCB hakan.morberg@scb.se

Företagens villkor och verklighet Ta chansen att påverka politiken! Företagens villkor och verklighet är en riksomfattande enkätundersökning som vänder sig till små och medelstora företag. Genom att svara på den här enkäten och berätta om din verklighet, kan du som företagare vara med och påverka politiken. De små och medelstora företagen blir allt viktigare för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet vänder sig därför till företag med färre än 250 anställda. Fredrik Nilsson, SCB SCB genomför undersökningen på uppdrag av Tillväxtverket och enkäten är en viktig del i det kunskapsunderlag som ligger till grund för den svenska tillväxtpolitiken. Fredrik Nilsson, ansvarig för undersökningen på SCB. Enkäten går ut till hela 31 500 små och medelstora företag. Varför är urvalet så stort? Vi behöver ett omfattande underlag för att kunna dra slutsatser om hur företagsklimatet ser ut i Sverige. Statistiken ska kunna brytas ner på bransch, län, kön och storlek. Hur ser tidsplanen ut för årets undersökning? Vi skickade ut enkäten i oktober och insamlingen avslutas i mitten av mars. Vi levererar till Tillväxtverket i mitten av april och de publicerar därefter ett antal olika rapporter på sin webbplats. Ni brukar ha en hög svarsfrekvens trots att enkäten är frivillig. Vad tror du att det beror på? Jag tror att majoriteten av uppgiftslämnarna faktiskt inser att de har en chans att påverka sin situation. De ser helt enkelt nyttan i den här undersökningen. En del i enkäten handlar om företagens administrativa bördor. Hur kommer svaren från denna del att användas? Svaren kommer att användas i regeringens regelförenklingsarbete, bl.a. för att identifiera de områden som företagen upplever som särskilt problematiska och krävande. Tips Du vet ditt företags lönsamhet och vi vet konkurrenternas! SCB:s Branschnyckeltal Konceptet ger dig möjlighet att snabbt och enkelt få fram företagets starka och svaga sidor. Du väljer aktuell jäm förelse grupp och får ett utmärkt underlag för vidare diskussioner utifrån en saklig källa. SCB:s Branschnyckeltal omfattar drygt 40 nyckeltal som omfattar cirka 700 branscher och visar median- och kvartilvärden för varje bransch. Hur ser ditt företag ut vad gäller t.ex. lön samhet, produktivitet och tillväxt? Vilken ekonomisk styrka har företagen inom regionen? Vad kan förbättras inför framtiden? Mer information hittar du på www.scb.se/ branschnyckel. Du kan också kontakta SCB via e-post: branschnyckeltal@scb.se. Mathias Ekdahl mathias.ekdahl@scb.se Lisa Allemo lisa.allemo@scb.se 10

Europeiskt samarbete w w w Statistiken även till nytta för företagen Det är en utmaning att minska uppgiftslämnarbördan för företag, samtidigt som det finns önskemål om att utöka den ekonomiska statistiken. Sedan april 2010 medverkar SCB i BLUE-ETS ett europeiskt forsknings projekt som syftar till förbättringar i EU:s och medlemsländernas statistik för ekonomi och handel. Projektet pågår till 2013 och utförs inom s.k. sjunde ramprogrammet för forskning. Det har också kopplingar till Eurostats egna projekt för förbättringar av den ekonomiska statistiken. SCB medverkar på tre områden Ett område inom projektet syftar till att ge förslag på bättre och mer standardiserade mått i Europa på uppgiftslämnarbördan hos företagen. I delprojektet ingår att identifiera och bland nationella statistikbyråerna sprida kunskaper om statistiska metoder, utformning av frågor och sätt att lämna in data för att minska bördan. Målet är att lära av varandra när det gäller att minska och mäta bördan. Ett andra syfte är att undersöka företags behov och användning av de nationella statistikbyråernas statistik inom sin verksamhet. Projektet utgår ifrån att det finns en rik mängd data inom byråerna som skulle kunna vara till nytta för företagen. En naturlig koppling vore att identifiera sätt på vilka företagen kan ha mer nytta av att ha varit med och lämnat in uppgifter till SCB:s undersökningar. Det tredje syftet är att mäta kvalitet på administrativa data för statistikproduktion. Det innebär ett sätt att minska företagens kostnader och börda för uppgiftslämnande. Teoretiskt sätt har man redan kommit långt med användning av administrativa data för produktion av officiell statistik. Eftersom registerdata inte har samlats in specifikt för statistikändamål kan det dock förekomma både systematiska och slumpmässiga skillnader mellan administrativa data och data som en statistikbyrå kan ha inhämtat från företagen. Detta delprojekt handlar om att komma fram till indikatorer för datakvalitet av administrativa data för statistikbruk. SCB kommer under vintern att utföra en mindre fältstudie med cirka tio företag av olika storlekar. Vi vill diskutera användningen av data i företaget, i synnerhet SCB:s data och annan officiell statistik. Mer information Information om projektet BLUE-ETS hittar du på www.blue-ets. istat.it. Du kan också kontakta Boris Lorenc, boris.lorenc@scb.se n Tips Boris Lorenc boris.lorenc@scb.se Svart på vitt om Sverige du får 700 sidor fakta! Med Statistisk årsbok 2011 i ditt bibliotek har du alltid nära till officiell statistik om Sverige, inklusive 50 sidor med internationella översikter. Boken ger en detaljerad och opartisk bild av hela det svenska samhället i form av tabeller, texter, diagram och kartor. Nytta och nöje. Boken är värdefull för många i yrkeslivet. Den inbjuder också till många timmars intressant fritids läsning. Skolorna använder den i undervisningen. Boken är både uppslagsverk och inspirationskälla kort sagt en översikt om Sverige. Statistisk årsbok för Sverige 2011 Pris 349 kronor exkl. moms. Beställ via publ@scb.se eller via telefon 08-506 948 01. Du kan också läsa Statistisk årsbok på www.scb.se. Här hittar du dessutom årsboken i pdfformat ända från 1914! Projektet utgår ifrån att det finns en rik mängd data inom byråerna som skulle kunna vara till nytta för företagen. 11

Företagens bilpark hur ser den ut runt om i Sverige? Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Jönköpings län Östergötlands län Dalarnas län Hallands län Västerbottens län Värmlands län Uppsala län Gävleborgs län Norrbottens län Västernorrlands län Kalmar län Örebro län Kronobergs län Södermanlands län Jämtlands län Västmanlands län Blekinge län Gotlands län 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Antal Fakta om företagsbilar Flest företagsbilar hittar vi inte helt oväntat i Stockholms län, där 30 procent av bilarna är registrerade med juridisk ägare. 55 procent av företagsbilarna är max fem år gamla. Det kan jämföras med totala bilparken där 34 procent av bilarna i trafik är max fem år gamla. Den vanligaste färgen på företags bilen är silver/ grå samma som den totala bilparken. Företagsbilar har en högre medelkörsträcka än andra bilar. Mer information Kontakta Linda Karlsson via e-post: linda.karlsson@scb.se. Källa: SCB, Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 tfn: 08-506 940 00 e-post: scb@scb.se SCB, 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 tfn: 019-17 60 00 e-post: scb@scb.se SCB:s Kundservice tfn: 08-506 948 01 e-post: information@scb.se www.scb.se