JUDISK. Chanuka. Mörkrets eller ljusets högtid?

Relevanta dokument
JUDISK. FOLKMORDSRETORIKEN INTE BARA ORD Yehuda Bauer och Tibor Krausz om muslimsk antisemitism

JUDISK DET ÄR FRÅGORNA SOM GÖR OSS TILL BÄTTRE MÄNNISKOR.

JUDISK. Ricki Neuman om rabbinen som väcker starka känslor: ANTINGEN FÖR ELLER EMOT ÅRGÅNG 81 DECEMBER SEPTEMBER 2013 KISLEV TISHRI 5774 PRIS 100 KR

BALI 2016 NORGE 1942 SOBOL BDS

Judisk. Arv eller miljö? Nobelpriset och judiskt IQ

JUDISK. Drömmen om en stad i öknen

JUDISK DET NYA HOTET ANTISEMITISM I GAZAKONFLIKTENS FÖLJD

Äta djur judiskt ÅRGÅNG 85 APRIL 2017 NISAN 5777 PRIS 100 KR

Nödvändiga änglar. Lars Dencik skriver om Banbrytande europeisk-judiska intellektuella.

NINA EILENBERG WEMRIN om ärftlig cancer i familjen

JUDISK STORY. om berättelser som förändrar världen

JUDISK. YOSSI KLEIN HALEVI oroar sig för ett elakt och okunnigt Europa. Att tillhöra ett land eller att äga det? ANNA VEEDER på besök hos bosättarna

JUDISK EXODUS EXKLUSIV INTERVJU. 1968: Från Polen på enkelbiljett. Rapporter om ökad antisemitism. i Tyskland väcker debatt med utrikesminister

JUDISK JUDISK KRÖNIKA 4/2015 ÅRGÅNG 83 DECEMBER 2015 KISLEV 5776 PRIS 100 KR

JUDISK EXKLUSIV INTERVJU

2018 årgång 86 december 2018 tevet 5779 pris 110 kr

Kommer Trump blåsa ut frihetens fackla? Miri Regevs kulturkrig Bajit ett enkelt begrepp ifrågasatt Kampen för sovjetjudarna förenade

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

JUDISK TEMA: TILLHÖRIGHET EFTER TERRORDÅDEN I PARIS OCH KÖPENHAMN

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

SLAGET OM JIDDISCH hur jiddisch blev ett minoritetsspråk i Sverige. DET MEST FÖRBJUDNA: Finland och Förintelsen. TEHERANGELES en persisk shtetl i L.A.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Nr 5-6 ÅRGÅNG 80 DECEMBER 2012 KISLEV 5773 PRIS 75 KR HOTET FRÅN IRAN. David Grossman motsätter sig domedagsretoriken och talar om ATOMSKRÄCK

Religion Judendom Kristendom Islam

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Judendom - lektionsuppgift

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Föreläsning 7 och 8. Föreläsning 8. Högtider och Familjeliv.( Groth Donin s ))

Judendomens historia

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Mitt arbetshäfte om religion.

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Äpple med honung, bakelser, godis och söta frukter, såsom granatäpplen, symboliserar önskan om ett sött och gott nytt år.

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Judendom introduktion

Världsreligionerna i sammanfattning

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Summering. frågeställningar att ta med

Tillägg till redovisning av uppdraget att stärka det interreligiösa arbetet samt genomföra en kompetensinsats för trossamfundsledare KU2016/00712/D

JUDISK TEMA: TILLHÖRIGHET EFTER TERRORDÅDEN I PARIS OCH KÖPENHAMN

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Judisk återuppståndelse i Polen

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Judisk historia. 1. Varför har judar varit förföljda? (Ge några exempel på förföljelse) 2. Hur har judar lycktas behålla en gruppidentitet?

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

fredag 7 december 12 Judendomen

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Judendomen Om judendomen Ett folk en religion

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

nr 6 årgång 79 december 2011 kislev 5772 pris 75 kr Ljusets högtid

BOKAFTON. Nicolaisalen, Själagårdsgatan 13, Gamla stan Inträde: 100 kr

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

! Namn: Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Som på många andra håll i landets större städer pågår det nybyggnation även

Fakta om kristendomen

LPP i religion ht. 2015

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Religion. Judendomen. Kristendomen. Islam. Judendomen. Namn: Madelen Gustavsson, Norrtullskolan, Eksjö

Extramaterial till Boken om SO 1-3

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.

TEMA. Kvinnans plats i judendomen och på en buss i Jerusalem

Till religionsprovet fredag vecka 50

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Midsommarafton infaller alltid på shabat

Jerusalem den 7 juni 2014

nr 3 årgång 80 juni 2012 tamuz 5772 pris 75 kr Präster och profeter

Världens största religion

nr 4 årgång 79 september 2011 tishri 5772 pris 75 kr GOTT NYTT ÅR 5772

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism. Tideräkning börjar år 622. e.v.t. Allah visar sin vilja. genom Koranen. och Muhammeds ed.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA

NR 4 ÅRGÅNG 78 SEPTEMBER 2010 TISHRI 5771 PRIS 65 KR

mycket väsen för ingenting: att vara eller icke vara jude

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Det mangreligiösa Sverige

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du

Film. Islams framväxt

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

De abrahamitiska religionerna

Världsreligioner i Sverige

Purim-traditionen. är en klassisk feel goodskröna

Jerusalem den 5 juni Kära vänner!

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

JUDENDOMEN. Äldsta monoteistiska religionen Moderreligionen till kristendom och islam. Mikael C. Svensson

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

Judendomen. Judarnas historia, traditioner, centrala tankegångar och urkunder.

JUDENDOMEN Äldsta monoteistiska religionen Moderreligionen till kristendom och islam

Transkript:

Mörkrets eller ljusets högtid? Chanuka Av Hillel Lavery-Yisraeli Ledare: Tempelberget Anneli Rådestad intervjuar rabbin Ute Steyer I väntan på Messias av Jackie Jakubowski Ola Larsmo om en aktuell utställning Judisk vår av Lizzie Oved Scheja Fania Oz- Salzberger om helig tid och helig plats Judiska museet i Warszawa Ulf Zander minns Jan Karski En Israelkrönika av Arne Lapidus Anders Carlberg om judisk vänsterlobby i USA 43 2014 ÅRGÅNG 82 DECEMBER 2014 KISLEV 5774 PRIS 100 KR ÅRGÅNG 81 SEPTEMBER TISHRI 5774 PRIS 100 KR

BILDEN Jerusalem Jerusalem, en stad där alla minns att de har glömt något men vad de glömde minns de inte. Och för minnets skull bär jag min fars ansikte över mitt eget. I denna stad fylls min dröm-behållare likt dykarens syrgastuber. Dess helighet övergår ibland i kärlek Och de frågor som ställs bland dessa kullar är desamma som alltid: Har du sett min far? Har du settmin herde? Och dörren till mitt hus står öppen som till en grav där någon återuppstått. av Yehuda Amichai tolkad av Per Ahlmark och Lilian Edström i diktsamlingen Bombens diameter (1991) FOTO MIRIAM ALSTER

LEDARE Jackie Jakubowski Tempelberget: här slåss man om själar och om samma stycke mark I centrum för de tre monoteistiska religionerna finns Tempelberget i Jerusalem. Det är en plats på mindre än 0,14 kvadratkilometer, där de judiska kungarna Solomon och Herodes byggde sina tempel, där al-aqsa-moskén nu står, där profeten Muhammed enligt islamisk tradition började sin himmelsfärd, och på vars ruiner judiska extremister och kristna fundamentalister hoppas Tredje Templet snart kommer att byggas. Tempelberget (på hebreiska Har ha bait och al-haram al-sharif på arabiska) är en plats där nationalism och religion förenas till en explosiv krutdurk. En gnista här, till exempel ett försök att spränga moskén, skulle kunna antända en världsomfattande brand och utlösa ett religionskrig. Vi har fått en föraning av detta hot de senaste veckorna då våldet och terrorn drabbat Jerusalem. Egentligen vet ingen var det gamla Templet stod. Omfattande arkeologiska utgrävningar skulle dock snarare leda till att förstärka spänningarna mellan de olika religiösa grupperna än att ge klarhet i historiska fakta. Tempelberget är byggt mer på de respektive religionernas berättelser än på stenar. Att Jerusalem spelar en så ödesdiger roll för dagens konflikt beror inte främst på dess historiska betydelse, utan på den vision om framtiden som de tre religionernas extremister förknippar med Tempelberget. Bland de kristna fundamentalisterna finns de som är övertygade om att slutuppgörelsen, inom en snar framtid, kommer att äga rum just där. Också enligt judendomen kommer Templet att återbyggas när tiden är mogen för Messias. Men de kloka talmudrabbinerna slog också fast att människan inte bör sysselsätta sig med spekulationer om när detta skall inträffa, inte heller uppta sina liv med messianska drömmar. Bland islamisterna är idén om apokalypsen i högsta grad levande. Det moraliska förfallet, korruptionen och inte minst den politiska konflikten om Jerusalems framtid och känslan av att vara utsatt för angrepp från islams fiender i världen, ses som tecken på att Domedagen närmar sig. Tempelberget med sina två moskéer är samtidigt en politisk symbol för den palestinska nationalismen; på samma sätt som Klagomuren, en sista rest från judarnas Andra tempel, är en del av den israeliska nationalkänslan. Varje rubbning i den sköra balans som råder kring denna plats riskerar att leda till konfrontation. Här möts historia och framtid, helighet och politisk manipulation, förklarlig fruktan och ren paranoia. HÄR MÖTS HISTORIA OCH FRAMTID, HELIGHET OCH POLITISK MANIPU- LATION, FÖRKLARLIG FRUKTAN OCH REN PARANOIA. Men här finns också en utmaning till anhängarna av alla de tre religioner som ser Tempelberget som sin tros brännpunkt. Det gäller ett val: Denna värld med sina kyrkor, moskéer och synagogor som slåss om både själar och samma stycke mark. En värld som visserligen behöver frälsning, men som ändå kan leva vidare, och i väntan på en eventuell Messias är beroende av ömsesidig tolerans. Eller apokalypsen med sina löften om både slutgiltig frälsning och gudomligt straff. Till priset av att denna värld går till spillo, antingen av egen kraft eller med hjälp av galningar som tror sig handla i enlighet med en eller annan guds vilja. I en talmudisk kommentar diskuteras det första mordet som beskrivs i Bibeln, Kains dråp på sin bror Abel. I berättelsen förklaras att de båda bröderna ville dela världen mellan sig. Den enda plats de inte kunde komma överens om var marken där Templet skulle byggas. De trodde sig kanske kunna få tillgång till Sanningen, en nyckel till det förlorade och utlovade paradiset. Därför överföll Kain sin bror Abel och dödade honom. Brodermordet började på Tempelberget i Jerusalem. Men historien behöver inte upprepas. 4 Judisk Krönika Nr 4/2014 Jackie Jakubowski, chefredaktör och ansvarig utgivare

Ledare: Tempelberget Anneli Rådestad intervjuar rabbin Ute Steyer I väntan på Messias av Jackie Jakubowski Ola Larsmo om en aktuell utställning Judisk vår av Lizzie Oved Scheja Fania Oz- Salzberger om helig tid och helig plats Judiska museet i Warszawa Ulf Zander minns Jan Karski En Israelkrönika av Arne Lapidus Anders Carlberg om judisk vänsterlobby i USA Av Hillel Lavery-Yisraeli ÅRGÅNG 82 DECEMBER 2014 KISLEV 5774 PRIS 100 KR ÅRGÅNG 81 SEPTEMBER TISHRI 5774 PRIS 100 KR INNEHÅLL Nr 4 2014 8 15 18 40 46 64 Mörkrets eller ljusets högtid? Chanuka 43 2014 Omslagsbild av Gunilla Nadler Hon är filmare och konstnär verksam i Göteborg. www.gunilla nadler.com 8 I VÄNTAN PÅ MESSIAS Jackie Jakubowski om vår tid och den yttersta tiden. 15 PLATS FÖR GULA STJÄRNAN Nina Kaltiala om årets Nobelpristagare i litteratur. 16 ENTREPRENÖRER OCH FILANTROPER Ola Larsmo skriver om en framgångsrik integration i Sverige. 23 RELATION, RÖRLIGHET, ORD OCH MINNE Lizzie Oved Scheja om identitetens fyra pelare. 24 HELIG TID OCH HELIG PLATS En essä av Amos Oz och Fania Oz-Salzberger. 30 SYNAGOGAN I GÖTEBORG Av Eva Heyman och Ingrid Lomfors. 40 BÅDE TALMUD- STUDIER OCH CYKELMEK Anneli Rådestad intervjuar Stockholms nya rabbin i, Ute Steyer. 45 INGEN VÄG TILLBAKA Suzanne Gottfarb möter tre generationer judiska kvinnor. 55 ISRAELKRITISK VÄNSTERLOBBY En rapport från USA av Anders Carlberg. 62 VITTNE TILL MORD Ulf Zander om en motståndsman med uppdrag att berätta. 67 FÖRSONING, SJÄLVRANNSAKAN OCH LÄRDOM David Warszawski om judiska museet i Warszawa. 75 MÖRKRETS ELLER LJUSETS HÖGTID? Av Hillel Lavery-Yisraeli Judisk Krönika Nr 4/2014 5

Judisk Krönika MEDARBETARE I DETTA NUMMER CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Jackie Jakubowski redaktion@judiskkronika.se tel: 08-660 70 62 UTGES AV Stiftelsen Judisk Krönika REDAKTIONSRÅD Anders Carlberg, Lasse Dencik, Eva Ekselius, David Frenkel, David Grossman, Paulina Neuding, Ricki Neuman, Anneli Rådestad, Nina Solomin ANNELI RÅDESTAD är journalist vid Sveriges Radio, ingår i Judisk Krönikas redaktionskommitté. LIZZIE OVED Scheja, född och uppväxt i Tel Aviv, är chef för föreningen Judisk Kultur i Sverige. NINA KALTIALA är journalist och författare verksam i Sverige. OLA LARSMO är författare, samhällsdebattör i DN och ordförande i Svenska PEN. AMOS OZ är israelisk författare, universitetsprofessor i litteratur och samhällsdebattör. ANNONSAVDELNING Thomas Wolff tel: 031-28 50 95 mobil: 0708-580451 annons@judiskkronika.se EKONOMI, ADMINISTRATION OCH PRENUMERATION Dina Markovich tel: 08-660 38 72 onsd. fred. administration@judiskkronika.se prenumerationspris 395 kr/år studerande 250 kr till utlandet 495 kr lösnummerpris 100 kr plusgiro 54 120-1 ADRESS Box 5053, 102 42 Stockholm Hemsida på internet: www.judiskkronika.se Utkommer med 4 nr per år. Nästa nummer: 14 mars. 2015 Manusstopp: 18 febr. 2015 Tryckt hos Grafiska Punkten Producerad av Gabor & Co issn 0345-5580 Prenumeration på Judisk Krönika ingår i medlemsavgiften till Judiska Församlingen. Adressändringar skall meddelas den lokala församlingen. Citera oss gärna, men ange källan. Förbehåll mot elektronisk publicering måste meddelas av artikelförfattaren. ULF ZANDER är professor i historia vid Lunds universitet och skribent. EVA HEYMAN är frilansjournalist i Göteborg. SUZANNE GOTTFARB är journalist och författare i Stockholm. ANDERS CARLBERG är författare, skribent och samhällsdebattör i Göteborg. Tack för medverkan i judisk krönika 2014: KONSTANTY GEBERT är författare och journalist; förgrundsgestalt i det judiska livet i dagens Polen. Miriam Alster, Fanny Ambjörnsson, Inger Alestig, Lars M. Andersson, Henrik Bachner, Henry Bronett, Anders Carlberg, Lasse Dencik, Nathan Englander, Louise Epstein, Fredrik Eklund, Eva Ekselius, Peter Freudenthal, Karl Gabor, Erik Gribbe, Anita Goldman, Zvi Gitelman, Gabi Gleichmann, Kjell Goldmann, Suzanne Gottfarb, David Grossman, Jurek Hirschberg, Eva Heyman, Svante Hansson, Naftali Hilger, Dan Israel, Amnon Israeli, Negar Josephi, Nina Kaltiala, Barbara Kirshenblatt, Etgar Keret, Jacob Kellermann, Arne Lapidus, Ola Larsmo, Ingrid Lomfors, Peter Luthersson, Helene Lööw, Jonathan Mark, Majer Lennart Maroko, Gunilla Nadler, Monica Nagler, Leon Nudel, Jan Nygren, Amos Oz, Fania Oz-Salzberger, Dan Olofsson, Barbro Posner, Lizzie Oved Scheja, Anne Palmers, Kerstin Parker, Anneli Rådestad, Jonathan Safran Foer, Margit Silberstein, Willy Silberstein, Agneta Sederowsky, Sumbu Temo, Kari Underdal, Cecillia Undemark, Ingemar Unge, Annie Winblad Jakubowski, Dawid Warszawski, Robert Wistrich, Ulf Zander, Hillel Lavery-Yisraeli. 6 Judisk Krönika Nr 4/2014

ÅrGÅnG 81 MarS adar 5773 PriS 100 Kr ÅRGÅNG 81 SEPTEMBER TISHRI 5774 PRIS 100 KR ÅRGÅNG 81 DECEMBER SEPTEMBER KISLEV TISHRI 5774 PRIS 100 KR ÅRGÅNG 81 82 SEPTEMBER MARS 2014 ADAR TISHRI 5774 PRIS 100 KR ÄR DU KRÖNIKAS NÄSTA CHEFREDAKTÖR? Sommaren 2015 avslutar Jackie Jakubowski 35 framgångsrika år som vår chefredaktör. Judisk Krönika erkänns idag som en av Sveriges bästa och viktigaste kulturtidskrifter. Vi söker en ny chefredaktör med breda kunskaper om olika aspekter av judiskt liv, religion, kultur och historia såväl som Israel och judendomen i Sverige och övriga diasporan. Du är en erfaren journalist med förmåga att leda och producera en tidskrift, som engagerar både yngre och äldre läsare. Du har också goda insikter om digitala och sociala medier. Du vill vara en röst i samhällsdebatten. Du har ett brinnande intresse för att förmedla kunskap om judisk kultur, tradition, historia och religion med tolerans och pluralism som riktmärken. Främlingsfientlighet, antisemitism liksom debatten om Israel och Mellanösternkonflikten tillhör också dina kompetens- och intresseområden. Vi vill ha din ansökan senast den 31 januari till ordföranden för Stiftelsen Judisk Krönika, Roland Loefler, till JK@Loefler.com eller Judisk Krönika, Box 5053, 102 42 Stockholm. Judisk krönika 1/ Judisk k r ö N i k a Arv eller miljö? Nobelpriset och judiskt iq ledare av jackie jakubowski intervju med david Neuman en essä av Göran rosenberg hollywood granne med israel jiddisch ett språk med själ israels val efter valet Fotoreportage om etiopiens judar judiska förebilder bok- och filmrecensioner Gästkrönikor reportage kåseri judiskt kalendarium Judisk krönika 2/ 1 ÅrGÅNG 81 Mars adar 5773 pris 100 kr Judisk K r ö n i K a Nödvändiga änglar Lars Dencik skriver om BanBrytanDe europeisk-judiska intellektuella. Ledare av Jackie Jakubowski Camilla Lundberg intervjuar Jacob Mühlrad Den legendariske orkesterledare adi rosners liv Daniela auerbach om Stockholms Jiddische Teater Gaybröllop i Stockholm och Tel aviv reportage från Malmö och new York Henry Bronetts och nelly Sax judiska förebilder Jonatan Unge kåserar Bokrecensioner Gästkrönika Kalendarium KRÖNIKA 3/ 2 Drömmen om en stad i öknen Ledare av Jackie Jakubowski Lizzie Oved Scheja om Tel Avivs lockelse Agneta Pleijel möter Elisabeth Åsbrink Anders Carlberg om Israelkritik som identitet Ingrid Lomfors om vägen till Palestina via Sverige Anna Veeder om magisk terapi Årskrönika av Arne Lapidus Kåseri Bokrecensioner Gästkrönika Mish Mash KRÖNIKA 4/ 3/ 3 Ricki Neuman om rabbinen som väcker starka känslor: ANTINGEN FÖR ELLER EMOT Ledare av av Jackie Jakubowski Elisabeth Lizzie Oved Åsbrink Scheja möter om Tel Micael Avivs Bindefeld lockelse Agneta Tomas Pleijel Böhms möter sista Elisabeth artikel Anneli Åsbrink Rådestad Anders Carlberg intervjuar om Sandra Israelkritik Weil Malin Mendel som identitet Westberg Ingrid besöker Lomfors Moshes om vägen café i Bombay till Palestina Arne via Lapidus Sverige Israelkrönika Anna Veeder Anita Goldmans om magisk och terapi Stephan Årskrönika Mendel-Enks av Arne judiska Lapidus förebilder Kåseri Aron Flam kåserar Bokrecensioner Bokrecensioner Gästkrönikör Ingrid Gästkrönika Lomfors Mish Mish Mash Mash KRÖNIKA 1/2014 3/ 43 Jonathan Safran Foer och Nathan Englander firar pesach med sin egen version av Hagaddan DET ÄR FRÅGORNA SOM GÖR OSS TILL BÄTTRE MÄNNISKOR. Judisk Krönika. Din tidning. Sedan 1932 Ledare av Jackie Jakubowski Margit Silberstein intervjuar Jan Nygren Anita Goldman och Anne Palmers i sefardernas rike Mayer Kirshenblatt minns sin shtetl Eric R. Kandel hyllar Wien Jacob Kellermanns och Fanny Ambjörnssons judiska förebilder Kjell Goldmann om Amerikas ojudiska judar Ronn Elfors Lipsker kåserar Mish Mash Kalendarium 31 2014 Judisk Krönika Nr 4/2014 7