Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn och utbildningsnämnden. I Barn och utbildningsplan för Ystads kommun 2010 2014 (BUN plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN planen sker fortlöpande.
Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåren 2012/2013 och 2013/2014, utvärdera två av BUN planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning. Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten. * *Återfinns i BUN-planen under område 4 Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att ge er bild av kunskapsutvecklingen samt genom att redovisa statistik relevant för er skola (nationella ämnesprov, kunskapskrav, betyg). 2013/2014 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt
Svenska 100 92,4 94,4 Svenska som andraspråk Matematik 100 100 100 SO 100 100 100 NO 100 100 100 2012/2013 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska 100 75 88,9 Svenska som andraspråk Matematik 100 100 100 SO 100 100 100 NO 100 100 100 2011/2012 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska 80 100 90,9 Svenska som andraspråk Matematik 100 100 100 SO NO Eleverna når i hög grad de nationella målen.
Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling: Nationella ämnesprov (åk 3, 6) Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6) Betyg (åk 6) Elevinflytande Särskilt stöd Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning? En till en, omdefinerat lärande TÄNK OM (bifoga vision och handlingsplan) Moderssmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet Svenska som andraspråk Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilka förklaringar finns till att måluppfyllelsen är god eller mindre god? Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas undervisningstiden? Hur utnyttjas arbetsplatsförlagd tid? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? Eleverna har god måluppfyllelse på nationella ämnesprov och även när det gäller kunskapskraven. Detta anser vi bland annat beror på följande: pedagogerna har ett tätt samarbete kring eleverna och diskuterar kontinuerligt elevernas kunskapsutveckling inom olika områden. Pedagogerna har olika ämneskompetenser vilket bidrar till helhetssyn. Detta i sin tur bidrar till att vi kan tillgodose elevernas behov och tidigt upptäcka och möta eventuella svårigheter och hinder för elevernas kunskapsutveckling. Även gruppens storlek har betydelse i detta sammanhang. Att vi har kunnat dela eleverna i mindre grupper anser vi har stor betydelse eftersom vi då har större möjlighet att tillgodose varje elevs behov. Detta gäller såväl de elever i behov av särskilt
stöd som de elever som behöver utmanas. För elever med behov av särskilt stöd har vi dels arbetat enskilt pedagog elev intensivt och dels regelbundet tagit hjälp av specialpedagogen. Åtgärdsprogram har skrivits och följts upp regelbundet. Eleverna har haft tillgång till digitala hjälpmedel till exempel uppläsningsfunktion och talsyntes. Elever med annat modersmål har fått studiehandledning under delar av skoltiden samt modersmålsundervisning på eftermiddagarna. Detta läsår har vi i arbetslaget delat upp ämnena sinsemellan och därmed kunnat fokusera och fördjupa oss i respektive ämne. Detta har gagnat eleverna genom att respektive pedagogs kompetens har kunnat utnyttjats på bästa sätt. Vi har försökt att regelbundet använda oss av den digitala tekniken. Vi har 16 mac datorer och 7 ipads på skolan som vi använder dagligen. Vi tänker mer i banorna kring ett omdefinierat lärande även om vi inte omfattas av en till en satsningen. Projektorn är också till en oerhörd hjälp i vår undervisning för att få in omvärlden i klassrummet. Höstterminens tema handlade om kemi. Vi arbetade i åldersblandade grupper. Grupperna utförde experiment som eleverna dokumenterade med hjälp av en app i ipads. Alla grupper gjorde en digital bok i Book creator som de sedan redovisade för övriga grupper. I temat ingick även vett och etikett samt fakta om Alfred Nobel. Allt avslutades med en Nobelfest.
Vi har blivit mer medvetna om vikten av att tydliggöra målen för eleverna. Eleverna är mer medvedna om och kan redogöra om sina egna individuella mål i framför allt matematik och svenska. Den arbetsplatsförlagda tiden har tyvärr inte kunnat utnyttjats som vi önskat då en av pedagogerna har haft delad tjänst mellan två skolor. Vi har endast lyckats få ihop 1,5 timmar i veckan då vi alla har varit samlade. Vi har ofta gemensamma diskussioner vid bedömning av elevernas arbete och utveckling. Att pedagogerna har samsyn när det gäller kunskap och värdegrund anser vi vara en av våra största styrkor och detta speglar sig i vårt arbete vilket i sin tur gagnar eleverna. Pedagogernas kompetens utnyttjas på bästa sätt genom ämnesundervisningen. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Omdefinierat lärande vi behöver fortsätta utveckla vårt arbete med detta för att eleverna ska utmanas och kunna använda tekniken på nya sätt och inte som ersättning för andra verktyg. Genom att vi pedagoger blir bättre på tekniken och kan förmedla detta till eleverna. För att genomföra detta i större utsträckning och på ett smidigt och väl fungerande sätt hade vi önskat att även lågstadiet omfattades av en till en satsningen.
Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö och studiero situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts I Bubbelboken, elevernas bok om utvärdering och reflektion, ger eleverna bl.a. tips på vad de vill jobba mer med, vad har du lärt dig, vad kan vi göra bättre samt tips på nya teman, vad kunde vi gjort annorlunda, reflekterar och utvärderar. På klassrådet ges eleverna möjlighet att påverka det dagliga arbetet. På klassråd framkommer det att eleverna känner trygghet och trivsel i verksamheten. Detta beror bl.a på att vi har möjlighet att dela eleverna i mindre grupper samt att vi i bla arbetar i åldersblandade grupper vilket medför att alla känner alla. Under hösten 2013 schemalades elevensval för år 3 6 på två heldagar i Sövestad för en möjlighet till fördjupning i valbart ämne. Under våren blev det tre dagar. Vi utgick ifrån elevernas önskemål, angående ämne och personalens kompetenser. Resultatet visade sig mycket positivt både för elever och personal. Detta ledde till en positiv atmosfär och lärandemiljö i hela skolan.
Ystad Kommuns årliga elevenkät som genomfördes under maj juni visar att eleverna överlag är mycket nöjda. Till exempel: Jag får vara med och föreslå hur vi ska arbeta i skolan, 95,2% svarar att det stämmer helt. De vuxna arbetar med att förhindra mobbning eller annan kränkande behandling, 95,2 % tycker att det stämmer helt. Jag kan koncentrera mig på lektionerna, 52,4% svarar stämmer helt, 42,9% svarar stämmer oftast. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Vår organisation med ämneslärarskap där vi utnyttjar den enskilda lärarens specifika kompetenser gör att respektive lärare kan fokusera på och fördjupa sig i färre ämnen. Mindre grupper har resulterat i en större samhörighet och större trygghet för eleverna. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Trygghetsteamet behöver en tydlig ledning som strukturerar upp arbetet. Utvecklingsområden från KR 2012/2013 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen.
När det gäller arbetet med kamratstödjarna blev det på grund av olika omständigheter inte som det var tänkt. Tanken var att alla som var intresserade av att vara kamratstödjare skulle under en period få möjlighet att vara det. På grund av olika omständigheter har detta inte kunnat genomföras. Alla elever som ville vara kamratstödjare hann inte. Ingen kontinuitet i träffarna. Vi måste tänka om inför nästa läsår både då det gäller organisation, möten och genomförande av aktiviteter. Vi har dessutom inga årskurs tre elever och det är de som är kamratstödjare på vår skola. Bilagor Bifoga följande dokument: Statistik över kunskapsresultat Skolans vision och handlingsplan (framtagen i TÄNK OM) Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (från verktyget Plan för skolan) Skolans ordningsregler Bilaga